En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
kan delta i mån av plats. I Karlstad får man delta i vissa verksamheter från 4 år och i andra upp till 20 års ålder. I allmänhet börjar verksamheten i större skala för barnen i årskurs 3 i grundskolan. De största grupperna som är aktiva i musik- och kulturskolorna finns i de lägre åldrarna. Företrädare för Smok uppskattar att andelen av eleverna som börjat gymnasiet uppgår till något över fem procent. Musik- och kulturskolan är i allmänhet en verksamhet som inte riktar sig till ungdomar som lämnat gymnasieåldern. Att de kommunala verksamheterna inte alltid fångar in äldre ungdomar betyder inte att det är omöjligt för dem att ta del av liknande verksamheter. Den kan i stället äga rum i annan regi, exempelvis inom studieförbunden eller inom föreningslivet. Detta betyder att kultur- och musikskolorna inte främst är en verksamhet för de åldersgrupper som i den nationella ungdomspolitiken kallas för ungdomar. Kostnad och tillgänglighet Kultur- och musikskolorna representerar en typ av verksamhet som är väl spridd över landet. Detta betyder inte att de alltid i realiteten är tillgängliga för alla ungdomsgrupper. Först av allt finns en snedfördelning mellan könen. Detta kan tyda på att verksamheten inte upplevs som tillgänglig eller att den motsvarar ungdomarnas behov. Det går inte att slå fast att skolorna är tillgängliga för funktionshindrade. Eller att det görs tillräckliga ansträngningar att få med funktionshindrade i verksamheten. Smok har undersökt problematiken. En överväldigande majoritet av skolorna sade sig vara förtrogna med funktionshindrades villkor och behov. En lika stor majoritet sade samtidigt att de inte prioriterade dessa 98 frågor i tillräcklig grad. Trots den uppgivna förtrogenheten med de funktionshindrades villkor och behov fanns en stor samstämmighet om att just bristande kompetens hos skolorna var det främsta upplevda hindret för tillgängligheten. Det var inte brist på ekonomiska resurser eller problem med lokaler (Smok 2004). Det finns en risk att ungdomar stängs ute från verksamheten på grund av kostnaderna för deltagande. Här kan påpekas att det inte nödvändigtvis är kostnaderna som avgör om man väljer att ägna sig åt kulturverksamhet av något slag. Framförallt handlar det om individens livsmönster och hur ett kulturellt kapital omsätts i detta. Detta förefaller i sin tur ha en tydlig koppling till den socioekonomiska statusen i familjen. Tjänstemanna- och akademikerbarn upptar fler platser i musikskolan än arbetarbarn trots att de senare är fler till antalet. Kostnaden för att delta i undervisningen varierar, rabatter för syskon och skillnader i kostnad för att i förekommande fall hyra instrument varierar. Detta betyder att kostnaden för en tvåbarnsfamilj kan variera med flera tusen kronor beroende på var man bor (Rädda Barnen 2002). Studieförbund Studieförbundens omfattande verksamhet är viktig för ungdomars fritidsaktiviteter. När ungdomarna har kommit in i tonåren är studieförbunden betydelsefulla för deras kulturskapande. En tid för unga som annars präglas av att de riktade offentliga kultursatsningarna går dem förbi. Som visats är kultur- och musikskolorna betydelsefulla för att lägga grunderna för kulturaktiviteter för unga. Samtidigt är deras verksamhet ofta riktad till barn och yngre ungdomar och den bedrivs oftast under skoltid. Studieförbundens verksamhet är däremot organise-
ad på fritiden och riktar sig huvudsakligen till åldersgruppen från 13 år och uppåt. En skillnad mot förekomsten av kultur- och musikskolorna är att dessa finns i alla kommuner medan studieförbundens verksamhet visar stora skillnader mellan olika kommuner och regioner. På många håll blomstrar verksamheten och på andra håll kan verksamhet saknas helt. Studieförbunden är en del av folkbildningen. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen finns i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1998:973). I denna står att folkbildningen, och därmed studieförbundens verksamhet, ska främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, stärka och utveckla demokratin, bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Nyckelroll som kulturbärare Studieförbundens verksamhet är till stor del finansierad genom stöd från staten, landstingen och kommunerna. Statsanslaget fördelas främst genom Folkbildningsrådet. Vid sidan av detta ger Kulturrådet stöd till länsbildningsförbunden och stöd till lokalhållande organisationer. Folkbildningsrådet är en ideell förening bildad av Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. En stor del av ungdomars aktiva kulturutövande äger rum inom ramen för studieförbunden. Studieförbunden är en del av förutsättningarna för att utbildning i olika kulturverksamheter bedrivs i både programform och cirkelform. Det finns en rad exempel på anläggningar som drivs av studieförbunden. Studieförbundens verksamhet delas upp i de tre kategorierna kulturprogram, studiecirklar 99 och annan gruppverksamhet. Kulturprogrammen är verksamhet som genomförs och redovisas som utställningar, föreläsningar eller olika typer av föreställningar. En studiecirkel är en liten grupp människor som utifrån sina intressen och behov gemensamt söker kunskap och utvecklar färdigheter under ledning av en cirkelledare. Med annan gruppverksamhet avses sådan verksamhet som inte uppfyller formkraven för en studiecirkel, exempelvis om deltagarantalet är för stort eller sammankomsterna för få. Studieförbunden har en nyckelroll för att främja de kulturpolitiska målen om tillgång och delaktighet i kultur. På många orter och i många bygder är studieförbunden tillsammans med kyrkorna de enda aktörerna som genom sina kulturprogram gör en professionellt buren kultur tillgänglig och skapar möten mellan amatörer och professionella kulturutövare utanför större tätorter. Verksamheten i siffror Kulturrådet sammanställer statistik om studieförbunden. I Kulturen i siffror (2006:1) beskrivs situationen under 2005. Generellt gäller att till de olika verksamheterna i studieförbundens regi lockades 18,9 miljoner deltagare. Av dessa deltagare var 2,3 miljoner studiecirkeldeltagare medan annan gruppverksamhet lockade 900 000 deltagare. En tredjedel av deltagarna i annan gruppverksamhet deltog i idrottsrörelsens studieförbund Sisu. Sammantaget var 25 procent av deltagarna i studiecirklar och annan gruppverksamhet ungdomar under 25 år vilket motsvarar 800 000 deltagare. Ungdomarna deltog i störst utsträckning i Stockholm och Skåne och i minst utsträckning i Jönköping och Örebro län.
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
- Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
- Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
- Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
- Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
- Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
- Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
- Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
- Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
- Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 124 and 125: anläggningar samt på kultur- och
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
- Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
- Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
- Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
- Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
- Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
- Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
- Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
- Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
- Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
- Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
kan delta i mån <strong>av</strong> plats. I Karlstad får man delta<br />
i vissa verksamheter från 4 år <strong>och</strong> i andra upp<br />
till 20 års ålder.<br />
I allmänhet börjar verksamheten i större skala<br />
för barnen i årskurs 3 i grundskolan. De största<br />
grupperna som är aktiva i musik- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>skolorna<br />
finns i de lägre åldrarna. Företrädare<br />
för Smok uppskattar att andelen <strong>av</strong> eleverna<br />
som börjat gymnasiet uppgår till något över fem<br />
procent.<br />
Musik- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>skolan är i allmänhet en<br />
verksamhet som inte riktar sig till ungdomar<br />
som lämnat gymnasieåldern. Att de kommunala<br />
verksamheterna inte alltid fångar in äldre<br />
ungdomar betyder inte att det är omöjligt för<br />
dem att ta del <strong>av</strong> liknande verksamheter. Den<br />
kan i stället äga rum i annan regi, exempelvis<br />
inom studieförbunden eller inom föreningslivet.<br />
Detta betyder att <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> musikskolorna<br />
inte främst är en verksamhet för de åldersgrupper<br />
som i den nationella ungdomspolitiken<br />
kallas för ungdomar.<br />
Kostnad <strong>och</strong> tillgänglighet<br />
Kultur- <strong>och</strong> musikskolorna representerar en typ<br />
<strong>av</strong> verksamhet som är väl spridd över landet.<br />
Detta betyder inte att de alltid i realiteten är tillgängliga<br />
för alla ungdomsgrupper.<br />
Först <strong>av</strong> allt finns en snedfördelning mellan<br />
könen. Detta kan tyda på att verksamheten inte<br />
upplevs som tillgänglig eller att den motsvarar<br />
ungdomarnas behov.<br />
Det går inte att slå fast att skolorna är tillgängliga<br />
för funktionshindrade. Eller att det görs tillräckliga<br />
ansträngningar att få med funktionshindrade<br />
i verksamheten. Smok har undersökt<br />
problematiken. <strong>En</strong> överväldigande majoritet <strong>av</strong><br />
skolorna sade sig vara förtrogna med funktionshindrades<br />
villkor <strong>och</strong> behov. <strong>En</strong> lika stor majoritet<br />
sade samtidigt att de inte prioriterade dessa<br />
98<br />
frågor i tillräcklig grad. Trots den uppgivna<br />
förtrogenheten med de funktionshindrades villkor<br />
<strong>och</strong> behov fanns en stor samstämmighet<br />
om att just bristande kompetens hos skolorna<br />
var det främsta upplevda hindret för tillgängligheten.<br />
Det var inte brist på ekonomiska resurser<br />
eller problem med lokaler (Smok 2004).<br />
Det finns en risk att ungdomar stängs ute från<br />
verksamheten på grund <strong>av</strong> kostnaderna för deltagande.<br />
Här kan påpekas att det inte nödvändigtvis<br />
är kostnaderna som <strong>av</strong>gör om man väljer<br />
att ägna sig åt <strong>kultur</strong>verksamhet <strong>av</strong> något<br />
slag. Framförallt handlar det om individens livsmönster<br />
<strong>och</strong> hur ett <strong>kultur</strong>ellt kapital omsätts i<br />
detta. Detta förefaller i sin tur ha en tydlig koppling<br />
till den socioekonomiska statusen i familjen.<br />
Tjänstemanna- <strong>och</strong> akademikerbarn upptar<br />
fler platser i musikskolan än arbetarbarn<br />
trots att de senare är fler till antalet. Kostnaden<br />
för att delta i undervisningen varierar, rabatter<br />
för syskon <strong>och</strong> skillnader i kostnad för att i förekommande<br />
fall hyra instrument varierar.<br />
Detta betyder att kostnaden för en tvåbarnsfamilj<br />
kan variera med flera tusen kronor beroende<br />
på var man bor (Rädda Barnen 2002).<br />
Studieförbund<br />
Studieförbundens omfattande verksamhet är<br />
viktig för ungdomars <strong>fritid</strong>saktiviteter. När ungdomarna<br />
har kommit in i tonåren är studieförbunden<br />
betydelsefulla för deras <strong>kultur</strong>skapande.<br />
<strong>En</strong> tid för unga som annars präglas <strong>av</strong> att de<br />
riktade offentliga <strong>kultur</strong>satsningarna går dem<br />
förbi.<br />
Som visats är <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> musikskolorna betydelsefulla<br />
för att lägga grunderna för <strong>kultur</strong>aktiviteter<br />
för unga. Samtidigt är deras verksamhet<br />
ofta riktad till barn <strong>och</strong> yngre ungdomar<br />
<strong>och</strong> den bedrivs oftast under skoltid. Studieförbundens<br />
verksamhet är däremot organise-
Change language