Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige
Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige
Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Gradering av karotisstenoser vid<br />
ULTRALJUDSUNDERSÖKNING<br />
Ultraljudsundersökning av kärl med så kallad duplexteknik har använts i <strong>Sverige</strong> sedan början<br />
av 1980-talet. Inom karotisdiagnostiken har tekniken fått stor betydelse och på senare<br />
tid har önskemål om nationella riktlinjer för gradering av karotisstenoser framförts. Här skriver<br />
professor emeritus Tomas Jogestrand, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, om<br />
stenosgradering och presenterar rekommendationer för karotisdiagnostik med ultraljudsteknik.<br />
Ultraljudstekniken introducerades<br />
i karotisdiagnostiken under 1970-talet 1 .<br />
En av pionjärerna var Eugene Strandness,<br />
kärlkirurg vid University of Washington<br />
School of Medicine i Seattle,<br />
USA. Även om dopplertekniken och<br />
den tvådimensionella bildåtergivningen<br />
(B-modetekniken) i början användes separat<br />
kom snart den så kallade duplextekniken,<br />
med samtidig användning av<br />
tvådimensionell bildåtergivning och<br />
dopplerregistrering, att bli den helt dominerande<br />
noninvasiva metoden vid diagnostik<br />
och kvantifi ering av karotisstenos.<br />
I <strong>Sverige</strong> publicerade Vera Zbornikova<br />
sin avhandling ”Carotid artery disease<br />
assessed by ultrasonic duplex scanning<br />
– A methodological and clinical<br />
study” 1985 2 .<br />
GRADERING AV KAROTISSTENOSER<br />
Strandness och medarbetare var bland<br />
de första att publicera kriterier för ste-<br />
nosgradering i arteria carotis interna 1 .<br />
Dessa kriterier var baserade på uppmätt<br />
dopplerfrekvensskift, grad av spektralbreddsökning<br />
och dopplerkurvans utseende.<br />
Man angav fem kategorier: normal<br />
(0 procent diameterreduktion), 1–15<br />
procent diameterreduktion, 16–49 procent<br />
diameterreduktion, 50–99 procent<br />
diameterreduktion och ocklusion. Angivna<br />
stenosgrader motsvarade de angiografi<br />
skt uppmätta enligt den stenosgradering<br />
som senare skulle användas i<br />
ECST-studien. I senare studier omräknades<br />
frekvensskiftet med hjälp av<br />
dopplerekvationen till fl ödeshastigheter,<br />
bland annat i Vera Zbornikova och<br />
medarbetares arbete 3 .<br />
Under perioden 1985 fram till i dag<br />
har en mängd studier över sambandet<br />
mellan ultraljudsvariabler och angiografi<br />
sk stenosgrad publicerats. Tre av de<br />
större studierna har genomförts av<br />
svenska forskargrupper. Den första av<br />
dessa var den ovan omnämnda studien<br />
från Linköping 3 . Drygt tio år senare publicerade<br />
Hansen och medarbetare en<br />
studie från Malmö 4 .<br />
I slutet av 1990-talet initierade Svenska<br />
kvalitetskommittén för karotiskirurgi<br />
en nationell multicenterstudie. Resultaten<br />
från denna studie publicerades<br />
2002 5 . Det kanske viktigaste resultatet<br />
från denna senare studie var att den använda<br />
vinkelkorrektionen (vinkeln mellan<br />
blodets strömningsriktning och den<br />
utsända dopplerultraljudsstrålen) visade<br />
sig ha betydelse för uppmätt fl ödeshastighet,<br />
utöver vad som beskrivs av dopplerekvationen.<br />
Av denna anledning måste gränsvärden<br />
för olika stenosgrader vid ultraljudsundersökning<br />
vara anpassade till<br />
den vid undersökningen aktuella dopplervinkeln<br />
5, 6 . Fyndet att använd dopplervinkel<br />
inverkar på relationen mellan<br />
uppmätt blodfl ödeshastighet och angiografi<br />
sk stenosgrad har senare verifi erats<br />
av annan forskargrupp 7 .<br />
neurologi i sverige nr 2 – 12 67
Change language