Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige

More documents

Recommendations

Info

Parkinson 48 neurologi i sverige nr 2– 12 ”Intressant nog finns det inte sällan ett samband mellan exempelvis sinnesstämning och rörelse.” Objektiva mätningar vid rörelsehandikapp
I takt med medicinska framgångar ökar också kvaliteten och exaktheten på hur symtom kan mätas och registreras. Det gäller inte minst inom de neurologiska sjukdomarna där rörelsehandikapp kan vara ett av de mest utmärkande symtomen. Detta ställer också krav på att exempelvis rörelseförmågan kan mätas så objektivt som möjligt. Här redogör civilingenjör Mats Eklund, Qbtech AB, och docent Bo Johnels, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborg, för olika metoder för rörelsemätning, med ett exempel ur den kliniska verkligheten inom Parkinsonvården. Förmågan att ta hand om sig själv är starkt förknippad med rörelseförmågan. Det gäller både den faktiska graden av handikapp och den egna uppfattningen om självständighet. Det finns ett flertal sjukdomar, exempelvis Parkinsons sjukdom, där de mest utmärkande symtomen gäller just rörelseförmågan. Fysiskt mätbara symtom av denna typ har den fördelen att de är åtkomliga för objektiv mätning, vilket kan vara svårt att uppnå när det gäller en självuppskattad egenskap som exempelvis smärta eller sinnesstämning. Intressant nog finns det inte sällan ett samband mellan sinnesstämning och rörelse. Guo och Matousek har konstaterat att nedsatt kognition korrelerar med rörelseförmåga 1 . Schön-Olsson drar slutsatsen att om man kan hantera förväntan om smärta i rörelsen så kan man både öka rörligheten och minska smärtan 2 . Det är dock viktigt att understryka att även om motoriska symtom är påtagliga och lättillgängliga måste man givetvis beakta patienten i sin helhet utifrån dess upplevelse. Det kanske inte spelar så stor roll för patienten hur god rörelseförmågan är om han/hon samtidigt lider av en depression, sömnlöshet eller svår smärta. Maskinell Metod idealisk Allteftersom framstegen inom de medicinska vetenskaperna förlänger människans livslängd och höjer livskvaliteten lyckas vi också adressera alltfler detaljer och finstämmiga samband, vilket leder till att vi utvecklar alltmer verklighetsnära modeller för symtomregistrering. Det är naturligtvis mycket bra, men det skapar också behov av att kunna överblicka och registrera fler variabler och samband. Vid rehabilitering av rörelsehandikapp behövs utvärdering av insatta resurser, dels för att avgöra om dessa har effekt så att patientens rörlighet verkligen förbättras, dels för att kunna jämföra olika behandlingsmetoder. Av tradition används då subjektiv mätteknik med utvärdering mot olika skattningsskalor och frågeformulär. Dessa brukar utvärderas genom att en grupp utförare gör samtidiga skattningar av en eller flera patienter och att man sedan jämför dessa mätningar. De statistiska noggrannhetsmått man då får kan emellertid kritiseras eftersom det inte är säkert att mätningar som är gjorda vid andra tillfällen, i andra miljöer, med andra utförare och patienter faller inom metodens deklarerade noggrannhet. Skattningar gjorda av människor är alltid subjektiva mått och kan vara tidsödande. Modern teknik kan vara till stort stöd i både forskning och klinik. Idealet är att man har en maskinell metod som tillåter sant objektiva mätningar som inte varierar beroende på person, mätplats eller tillfälle. Objektiv mätning är vetenskapens vassaste verktyg. objektiv rörelseMätning Inom medicinsk rörelsemätning på människa utnyttjas ett flertal tekniker och principer, var och en med sina för- och nackdelar. Ett objektivt mätningsförfarande är ofta kopplat till någon form av standardiserad metod för resultatframställning, vilket har det goda med sig att det är lätt att ställa frågor kring jämförbarhet och repeterbarhet vilket annars lätt kommer i skymundan. De objektiva teknikerna i sig tenderar alltså att främja evidensbaserad mätning och utvärdering. En annan intressant egenskap är att metoderna numera oftast är datoriserade och innehåller någon form av datalagring vilket medger enkel åtkomst av mätresultat och möjligheten att ytterligare vidareutveckla metoderna genom statistisk behandling av stora datamängder. Givetvis ställer detta stora krav på datasä- neurologi i sverige nr 2– 12 49
Page 1 and 2: Kirurgisk behandling av epilepsi un
Page 3 and 4: Redaktörens rader Mycket nytt på
Page 5 and 6: För patienter med lokal brännande
Page 8 and 9: Notiser Positiva resultat för BG-1
Page 10 and 11: Notiser Positiva resultat för Duod
Page 12 and 13: Demens Välbefinnande vid demens ä
Page 14 and 15: Demens Utifrån min kliniska erfare
Page 16 and 17: Demens initiativ. Vårdgivarens ins
Page 18 and 19: Forskning Alzheimers Stamceller kan
Page 20 and 21: ••• forskning Forskning DIFFE
Page 22 and 23: Forskning Ryggmärgen analyserades
Page 24 and 25: Tremor Zona incerta lovande mål vi
Page 26 and 27: Tremor som får tillfredsställande
Page 28 and 29: Tremor resultat är bättre än vå
Page 30 and 31: MS Nya register bakom stora framgå
Page 32 and 33: MS Vad är kostnaderna för registr
Page 34: MS - Det är svårt att avgöra om
Page 37 and 38: av MS i Sverige ”Sveriges MS-prev
Page 39 and 40: RegisteR Det nationella Patientregi
Page 41 and 42: epilepsi underutnyttjad neurologi i
Page 43 and 44: EEg-rEgiStrEring intrakraniElla ElE
Page 45 and 46: Akut neurologi i ny specialistföre
Page 47: Referenser: 1. Trobalt Produktresum
Page 51 and 52: ResultatRappoRt plM-Metoden Figur 3
Page 53 and 54: REFERENSER: 1. Azilect Produktresum
Page 55 and 56: tappning neurologi i sverige nr 2 -
Page 57 and 58: Daas Slater ten. På minnesenheten
Page 59 and 60: Mirek Surowiak neurologi i sverige
Page 61 and 62: Johan Lökk tekniker. Andra viktiga
Page 63 and 64: Hälsa och livsstil kan förbättra
Page 65 and 66: ”Till den traditionella reaktiva
Page 67 and 68: Gradering av karotisstenoser vid UL
Page 69 and 70: Vill du också hålla dig uppdatera
Page 71 and 72: Introduktion av AVONEX ® (interfer

Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?