Nr 2 2012 - Neurologi i Sverige

MS
– Det är svårt att avgöra om det beror på de sjunkande
östrogennivåerna, eller om det är så att sjukdomen i sig blir
sämre efter 10–25 år och att det då naturligt råkar sammanfalla
med klimakteriet. Det kan också vara så att klimakteriet
i sig är en faktor som påverkar att sjukdomen försämras,
säger Anne-Marie Landtblom.
Fatigue – symtom som ger låg livskvalitet
I Linköping har forskarna också använt MS-registret för att
kartlägga fatigue-problemet, berättar Anne-Marie Landtblom.
– Vi undersöker personer med MS i Östergötland. Registret
i Östergötland är mycket välutvecklat och har redan från
början haft en hög täckningsgrad och bra registreringar. Då
får man automatiskt fina bakgrundsdata för de här personerna
som inkluderas i studien.
– I enkäten har de svarat på en mängd olika frågor och
formulär som berör olika aspekter på MS-fatigue. Vi har publicerat
en artikel i BMC Neurology där vi visar ett spännande
samband med värmekänslighet, som är oerhört utslagsgivande
för MS-patienternas symtombild. Här såg vi att
värmekänsligheten, som finns hos drygt hälften av alla patienter,
påverkar även andra MS-symtom som smärta, svaghet
och vattenkastning.
SuSanna Hauffmann
medicinjournalist
foto: Tommie fagerli
artikelbilder: Karolinska Institutet
svenska multipel skleros-registret
SMSreg står för Svenska Multipel Skleros-registret. Det är
ett nationellt kvalitetsregister med stöd av Sveriges kommuner
och landsting (SKL) och Socialstyrelsen.
34 neurologi i sverige nr 2– 12
Professor Fredrik Piehl har nyligen startat en förgrening av det
kommande neurologiregistret, Myasteniregistret. Och flera register
är på gång: Parkinson, Guillain-Barré och Huvudvärk.
svenska ms-registrets syFte är:
• Att samla utvald information om samtliga i Sverige
boende personer med MS.
• Att bidra till att MS-vården i Sverige har en jämn fördelning
med hög kvalitet.
• Att tillförsäkra att gängse behandlingsindikationer/
kriterier vid behandling av MS efterlevs.
• Att kortsiktigt utvärdera effekten av symtomatisk och
kausal, förloppsmodifierande behandling på MS-patienters
kliniska tillstånd och livskvalitet.
• Att långsiktigt utvärdera effekten av moderna förloppsmodifierande
mediciner (för närvarande betainterferon,
glatirameracetat, fingolimod och natalizumab)
på sjukdomsförloppet vid MS.
• Att skapa en bas för epidemiologiska studier på en
nationell nivå.
• Att möjliggöra samarbete med planerade och framtida
internationella projekt genom att använda internationellt
accepterade definitioner vilket tillåter global belysning
av dessa frågor vid MS.