Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

More documents

Recommendations

Info

OST» Torsk på Årets Kock Med en soppa på lättrimmad torsk samt en rosastekt renkalvsadel tog Gustav Trägårdh från Basement, Göteborg hem segern i Årets Kock 2010 – SM i professionell matlagning. Text: Anna Gustafson Finalen avgjordes i Annexet, Globen i Stockholm den 28 januari. De sex finalisterna hade fem timmar på sig för att laga två tävlingsrätter. Den första rätten skapades utifrån en råvarukorg, vars innehåll hölls hemligt fram till 45 minuter före tävlingens start. Utifrån bland annat hel torsk, morötter, äpplen, gurka, gulbetor, vaktelägg, Svecia och blodapelsin lagade Gustav rätten ”Soppa på lättrimmad torsk med rotfrukter bräserade i brynt smör och citron, lantägg i frasig Svecia, kryddgrönt samt pepparrotsbuljong och blomkål”. Tävlingens andra delmoment bestod i att skapa en modern restaurangrätt med ingredi Dietister får stipendium för barnhälsa Mjölkfrämjandets stipendium 2009 för hälsofrämjande idéer inom barnhälsovården har tilldelats leg. dietisterna Carina Trägårdh Lunneryd, Therese Lindh och Julia Backlund. Carina Trägårdh Lunneryd är informations och utbildningsansvarig vid universitetssjukhuset i Lund. Hon arbetar med att ta fram ett overheadmaterial och en faktamanual om introduktion av olika livsmedel under barnets första år. Målet är att inspirera och ge kunskap till föräldrar så att de känner sig trygga med att göra sin egen barnmat. Juryn skriver i sin motivering bland annat att det finns ”en hög ambition att nå många för att främja bra matvanor hos barn, eftersom materialet kommer att 4 mjölkspegeln 1/2010 FOTO MAGNUS SkOGLöF enserna två renkalvsadlar och fyra rentungor samt minst en ekologisk mejeriprodukt förutom ekologiskt smör. Denna rätt hade finalisterna hade fått förbereda och öva på innan tävlingen. Här gjorde Gustav rätten ”Svensk renkalv; urbenad, rosastekt sadel samt långkokt, vinägerglacerad tunga serveras med frasig getkvarg, gräddkokt jordärtskocka, persilja och pärllök samt buljong på rostad rosenkål och sirap.” Juryns motivering om vinnaren löd: ”Lugn som en filbunke! Riktigt vällagad modern restaurangmat med personlighet, omtanke och enkelhet.” kunna användas av flera olika yrkeskategorier”. Therese Lindh och Julia Backlund är verksamma inom Centrala barnhälsonämnden i Södra Älvsborg. Genom att skapa en hälsokampanj att användas vid föräldrautbildningar vill de inspirera föräldrar JURYN Kollegorna applåderar Gustav Trägårdhs soppatorsk i Göteborg. Temat för Årets Kock 2010 var Resursklokt. Så uppmärksammar Årets Kock vikten av att återvinna och tillvarata kunskap och resurser. – 25–30 procent av all mat vi köper slängs i onödan och hade kunnat ätas om det förvarats rätt eller konsumerats i tid. Restaurangbranschen har ett stort ansvar för att använda maten resursklokt och återvinna gamla kunskaper om hur mat kan tillvaratas. Vi tog med rentunga då det är ett bra exempel på styckningsdetalj som sällan används i matlagning men som går utmärkt att tillvarata. Ren är dessutom klimatsmart, säger Hanna Halpern, general för Årets Kock. och barn till goda matvanor. Alla BVCsköterskor i Södra Älvsborgs län kommer att få ta del av kampanjen, som bland annat består av planscher, broschyrer och powerpointpresentationer. Juryn skriver att det är ”ett inspirerande projekt som vill locka till matlust istället för pekpinnar”. De två projekten får 35 000 kronor var. Anncharlotte Lindfors, barnsjuksköterska, Barnhälsovårdsenheten i södra Stockholm Andrea Mikkelsen, leg. dietist, Barnmedicin, Primärvården i Västra Götaland Rose-Marie Strandberg, Styrelsemedlem Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, stipendie ansvarig. Sara Ask, leg. dietist Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge Kerstin Wikmar, leg. dietist, Verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet
arnens matvanor kartlagda: Mjölkdrickande åttaåringar har lägre BMI Åttaåringar som dricker standardmjölk varje dag har lägre BMI än åttaåringar som sällan dricker standardmjölk. Det visar Susanne Erikssons avhandling som försvarades hösten 2009. Text Maja Nordström Susanne Eriksson har undersökt cirka 120 friska 8-åringars näringsintag, kroppssammansättning och bentäthet. Projektet var en uppföljning av barn som undersöktes vid 4 års ålder. – Många av barnen undersöktes redan som 4-åringar och vi kan se att matvanorna ser ungefär likadana ut när barnen är 8 år, säger Susanne. Ett intressant fynd i studien var att barn som drack standardmjölk en gång per dag eller mer hade lägre BMI än de jämnåriga som sällan drack standardmjölk. Samma skillnad sågs inte för lätt- eller mellanmjölk. – Att de barn som druckit mycket mjölk var smalare är svårt att förklara men att mjölk är bra för vikten har visats i tidigare studier. Vad det är i mjölken som ger den effekten har inte klargjorts men både kalcium och fettsammansättning har diskuterats. Den halva litern mjölk per dag som rekommenderas är en viktig beståndsdel i den svenska kosten. Så det viktiga är att barnen dricker mjölk och därmed kanske avstår från andra sötade drycker som lätt tillför för mycket energi, säger Susanne. HöGRe vIkT, LäGRe kOLeSTeROL I undersökningen mättes också olika biokemiska markörer, såsom insulin och kolesterol i blodet. Intressant nog var kolesterol lägre hos barn med högre vikt. – Vid både 4 och 8 års ålder visade resultaten att barn som åt mera fett var smalare än barn som åt lite fett. Det tror vi beror på att barnen helt enkelt höll sig mätta längre och undvek att småäta. Intaget av mättat fett var högre än rekommenderat både vid 4 och 8 års ålder men inget samband sågs till BMI avseende mättat eller omättat fett. I studien undersökte man också barnens nivåer av vitamin D i blodet, något som inte tidigare gjorts på barn i Sverige. Man fann att hela 62 procent av barnen hade mindre än 75 nmol vitamin D per liter blod, vilket är den rekommenderade gränsen för vad vuxna bör ha. För barn finns inga gränsvärden beskrivna. Den främsta vitamin D-källan är solen. Vitaminet bildas när solen lyser på huden. Under den mörka delen av året bildas inte så mycket vitamin D i huden och man behöver därför få det från kosten. Vitamin D finns framför allt i fet fisk och magra mjölkprodukter som berikas med vitaminet. Vi såg bättre vitamin D-nivåer hos dem som drack mager, berikad mjölk, men att så många barn trots detta har låga värden tyder på att den berikningen inte är tillräcklig. – Det är synd att man numera inte längre rekommenderar att ge barn D-droppar längre än upp till 2 års ålder, säger Susanne. Kanske kommer man att ompröva det nu när vi har gjort mätningar i blodet och sett att så många barn har för låga nivåer i blodet. SvåRT MäTA beNTäTHeT Man undersökte också hur kosten relaterade till bentäthet. Att mäta bentäthet på 8-åringar är sannerligen ingen enkel historia. Man måste ligga blickstilla i flera minuter för att mätningen ska bli korrekt. – Jag har imponerats av hur positiva alla föräldrar och barn varit till att medverka i våra studier. Barnen var överlyckliga över bilderna på sitt skelett, som de som ville fick med sig hem efter mätningen. En pappa berättade till och med att han gjort en förstoring till helkroppsformat som familjen hängt på kylskåpet, berättar Susanne och skrattar. Ett spännande fynd var också att man kunde bekräfta något som man tidigare främst sett i djurstudier, nämligen att intag av olika fettsyror var relaterade till bentäthet. Högre koncentration av linolsyra (en omega 6-fettsyra) i blodet medförde mindre bentäthet, medan högre koncentrationer av arakidonsyra (också en omega 6-fettsyra) i blodet var relaterat till högre bentäthet. Detta kan bero på att vid ett högt intag av linolsyra nedregleras bildningen av arakidonsyra, det vill säga kroppen styr att den inte blir för hög. Det kan förklara de olika effekterna av dessa två omega 6-fettsyror på skelettet. Vid hög arakidonsyra bildas också mer prostaglandin som man vet i hög koncentration hämmar och i låg koncentration stimulerar skelettets bildning. De huvudsakliga källorna till linolsyra i kosten är margariner och matoljor. Arakidonsyra finns inte i särskilt stora mängder i kosten och den främsta källan är animaliskt fett. Även mättat fett var relaterat till bentätheten, vilket även visats i en tidigare studie från Norge. – Vi måste gå vidare med de här fynden och se vad de innebär. Kanske kan dessutom olika fettsyror påverka olika delar av skelettet på olika sätt. Kanske kan det vara så att sammansättningen av kostens fett innehåll kan vara en bidragande orsak till att vi svenskar har hög förekomst av osteoporosrelaterade frakturer jämfört med andra länder, säger Susanne Eriksson. « MÅTTVANOR mjölkspegeln 1/2010 5
Page 1 and 2: Hjälp - det är matdags! Matcoache
Page 3: Använd vår webbplats när du vill
Page 7 and 8: Klimatfrågan var i fokus hela 2009
Page 9 and 10: » Clara Lidström BLOGGARE PÅ VÄ
Page 11 and 12: FOTO JOHNeR FYRA MäRKNiNGAR « SYM
Page 13 and 14: Lek, mat och hälsa på schemat Vil
Page 15 and 16: SJöKARBYSKOLAN ÅKERSBERGA • 350
Page 17 and 18: FUNkTIONeR UTöveR beNHäLSA Utöve
Page 19 and 20: En mustig och smakrik gryta där ma
Page 21 and 22: FOTO GeTTy IMAGeS Hjälp, det är m
Page 23 and 24: MicHAEL Ålder: 44 Löpning: 0-10 m

Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?