Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

More documents

Recommendations

Info

Hallå där... Pia Lindeskog Ny chef för avdelningen Levnadsvanor och livsmiljö på Folkhälsoinstitutet Vilket är Folkhälsoinstitutets uppdrag? vi har tre grunduppgifter, nämligen att följa upp den nationella folkhälsopolitiken, att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva metoder och strategier för folkhälsa samt att bedriva tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Vad gör ni på avdelningen Levnadsvanor och livsmiljö? vi har verksamhet inom matvanor, fysisk aktivitet, hälsosam hälso- och sjukvård samt sexualitet och reproduktiv hälsa. vårt uppdrag är att arbeta både med metoder och strategier samt med uppföljning och ut värde ring. vi utvecklar och producerar sedan kunskapssammanställningar, som kommuner och landsting provar och genomför. eftersom det är ett så brett uppdrag samverkar vi med en rad andra aktörer. Kan du ge något konkret exempel på ert arbete? I samarbete med boverket och flera andra tittar vi på hur faktorer som påverkar hälsa kan beaktas i boendemiljön. vi har tagit fram en checklista som kan användas när nya bostadsområden planeras eller gamla ska rustas upp. Vilka tror du är de viktigaste utmaningarna i ert arbete? Att inte se folkhälsa som individens ansvar. våra folkhälsoproblem är ju snarare strukturella än individuella. Folkhälsa handlar mer om att skapa ett samhälle som främjar goda hälsovanor. I detta arbete är barnomsorg, skolor och hälso- och sjukvård självklara arenor. Det är därför viktigt att beslutsfattare förstår vilket viktigt arbete dessa yrkesgrupper gör och ger dem förutsättningar för att arbeta med folkhälsa. Text: kerstin Wikmar 10 mjölkspegeln 1/2010 Vilse i märkningsdjungeln? Nyckelhålet, Krav, Svenskt Sigill, Äkta vara, GDA, Svanen, Svalan… Våra livsmedelsförpackningar pryds idag av en hel uppsjö av märkningar och symboler. Men vad står de olika symbolerna för och hur kan de hjälpa oss konsumenter? Mjölkspegeln gör en djupdykning bland några av de viktigaste symbolerna för framför allt mejeriprodukter. Text Pia Runfors Det finns en lång rad olika typer av märkningar på alla slags varor – också livsmedel. Så många att de lätt skapar förvirring hos de allra flesta av oss. Förutom den EU-obligatoriska märkningen som anger bland annat innehåll, vikt och bäst-före-datum finns ytterligare ett antal märkningar. Vissa anger om själva förpackningen är återvinningsbar, andra om varan är producerad under bra arbets- och levnadsvillkor. Ytterligare ett stort antal symboler anger om varan är hälsosam, ekologiskt odlad eller om den är tillverkad i Sverige. Tanken med märkningen är oftast god. Den har i regel tillkommit för att ge information och hjälpa konsumenterna att välja bland alla produkter. Till exempel kan de vara till hjälp om du söker en mager produkt, om du vill vara säker på att varan är ekologiskt framställd eller att den är producerad i Sverige. kONkURReNSMeDeL Men i konkurrensen mellan olika varor kan symbolerna också användas för att framhäva en vara och för att – mer eller mindre felaktigt – stärka varans trovärdighet. Kriterierna för vissa märkningar kan också vara snäva, vilket innebär att de inte ger en bra helhetsbild. Med andra ord gäller det att vara vaksam när man granskar en livsmedelsförpackning, och veta vad de olika symbolerna står för och hur de är relevanta för dig. – Det är inte lätt att vara konsument. Jag tror det är viktigt att se symbolerna som en vägledning. Sedan måste var och en göra en egen bedömning, bland annat genom att läsa innehållsförteckningen, säger Maja Nordström, sakkunnig i nutritionsfrågor på Mjölkfrämjandet. I djungeln av symboler är det bara ett fåtal som är intressanta för mejeriprodukter: Krav, Svenskt Sigill, Nyckelhålet och Äkta vara. Alla dessa märkningar har en viktig funktion, men de har också sina svagheter.
FOTO JOHNeR FYRA MäRKNiNGAR « SYMBOLiSKT Nyckelhålet togs fram av Livsmedelsverket 1989 för att göra det enklare för konsumenten att välja hälsosam mat i butiken. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt. Dessutom innehåller de mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. De mejeriprodukter som är nyckelhålsmärkta är lättprodukter som innehåller mindre fett, socker och salt än motsvarande produkter som inte får nyckelhålsmärkas. en del nyckel håls märkta produkter innehåller dock fler tillsatser än de omärkta. När man minskar på det naturliga fettet, sockret och saltet försvinner nämligen en del av smaken och då tillsätter en del tillverkare arom- och stabiliseringsämnen. KRAV är det svenska miljömärket för mat. Det bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel. Syftet är att förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp. kRAv drivs av en ekonomisk förening. Märket garanterar att maten är producerad utan konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. För mjölk innebär kravmärket att djuren levt på en ekologisk bondgård, där de fått gå ute mycket och bara ätit foder som odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Däremot finns inte transporter med i bedömningen. en tomat från Holland kan vara kRAv-märkt för att den har odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel, men sedan har den transporterats från Holland. Svenskt sigill är idag Sveriges bredaste kvalitetsmärkning på mat och blommor. Bakom märkningen står Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och den främjar svenskt lantbruk. Om en vara är märkt med Svenskt sigill kan du vara säker på att den kommer från en svensk gård och att transporten är kortare än för varor från utlandet. varorna är alltid granskade av oberoende kontrollföretag. Märket är dock inte helt ekologiskt utan accepterar en viss användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. Reglerna för djuromsorg är inte heller lika hårda som kRAvs. Äkta vara är nytt och har tagits fram av en liten grupp engagerade konsumenter, som vill underlätta för de konsumenter som söker livsmedel fria från tillsatser. Märkningen går i samma anda som boken ”Den hemlige kocken”, som vill stoppa matfusket. Man vill också gynna producenter som framställer livsmedel med traditionellt innehåll och bidra till en allmän tillsatssanering av livsmedelssortimentet. Det nya märket finns inte på några enskilda varor utan pryder istället hyllkanten i affären. än så länge hittar du bara märkningen på city Gross. Märkningen slår dock lite felaktigt mot mjölkprodukter eftersom mellan-, lätt- och minimjölk inte får märkas med äkta vara-symbolen då de har berikats med D-vitamin. berikningen av D-vitamin är dock lagstadgad så det är inget som går att ändra på. mjölkspegeln 1/2010 11
Page 1 and 2: Hjälp - det är matdags! Matcoache
Page 3 and 4: Använd vår webbplats när du vill
Page 5 and 6: arnens matvanor kartlagda: Mjölkdr
Page 7 and 8: Klimatfrågan var i fokus hela 2009
Page 9: » Clara Lidström BLOGGARE PÅ VÄ
Page 13 and 14: Lek, mat och hälsa på schemat Vil
Page 15 and 16: SJöKARBYSKOLAN ÅKERSBERGA • 350
Page 17 and 18: FUNkTIONeR UTöveR beNHäLSA Utöve
Page 19 and 20: En mustig och smakrik gryta där ma
Page 21 and 22: FOTO GeTTy IMAGeS Hjälp, det är m
Page 23 and 24: MicHAEL Ålder: 44 Löpning: 0-10 m

Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?