RTK 2-2007.indd

en tidning från regionplane- och trafikkontoret 

nr 2 2007 

TEMA: 

ARLANDA 

– en angelägenhet 

för hela Sverige 

MER BLANDAT BOENDE 

Ny rapport visar planeringens 

betydelse för att minska boendesegregation 

sid 8–9 

RESULTAT AV DIALOGMÖTEN 

Synpunkter, idéer och förslag 

från drygt 50 möten om en ny 

RUFS sid 13–16 

TRAFIKLÖSNINGAR FÖR REGIONEN 

– Det är nödvändigt med en 

samsyn, säger Johan Danielson på 

Mälardalsrådet sid 17–19

Vi bryr 

oss 

Innehåll 

2 

Redaktion 

Rösta 

på oss 

Stockholmsregionen är en tidning från Regionplane- och trafikkontoret, RTK. 

Tidningen speglar det regionala utvecklingsarbetet i regionen med utblickar mot 

Mälardalen Adress Regionplane- och trafikkontoret, Box 4414, 102 69 Stockholm, 

tel. 08-737 25 00 (vxl) Besöksadress Västgötagatan 2, Stockholm, 

e-post rtk@rtk.sll.se webbplats www.rtk.sll.se, www.stockholmsregionen2030.nu 

Ansvarig utgivare Sven-Inge Nylund Redaktör Anette Hällnäs, tel. 08-737 40 70, 

anette.hallnas@rtk.sll.se Omslagsbild Ulf Lodin Produktion Tidningsmakarna AB, 

www.tidningsmakarna.se Tryck Danagårds Grafiska AB 

3 

8 

11 

14 

17 

TEMA ARLANDA 

Utbredd segregation i Stockholm 

På RTK:s uppdrag har en rapport 

om dagsläget tagits fram av professor 

Roger Andersson, Uppsala 

universitet. 

Jämställdhet satt på undantag 

Plattformen Sthlm Jämt visar 

vilka jämställdhetsfrågor som bör 

prioriteras. 

Ungdomars perspektiv på RUFS 

Bättre kollektivtrafik hett önskemål 

för ungdomar i Stockholm. 

Flera trafikprocesser samtidigt 

Fem landsting och 65 kommuner 

har gemensamma intressen i 

trafiklösningarna. 

Vi har inte råd att vänta! 

Vad kostar det att vänta? Den frågan ställde sig Nutek och 

började räkna. Och svaret är svindlande – 50 miljarder har det 

kostat att vänta med satsningar på infrastruktur i Stockholmsregionen, 

ytterligare 7–8 miljarder i Göteborgsregionen och 10 

miljarder i Malmöområdet. Siffrorna ger insikter och understryker 

betydelsen av en rad pågående processer i Stockholmsregionen. 

Vad kan vi lära oss av historien för att inte ”förlora” fler miljarder 

i uppskjutna infrastruktursatsningar? I RTK:s färska rapport 

”Från Hörjel till Cederschiöld” beskrivs drygt 40 år av statliga 

förhandlingar med regionen om infrastruktursatsningar. I skriften 

reses frågan om modellen med förhandlingar verkligen är tillräcklig 

i Sveriges största tillväxtregion med en infrastruktur av stor 

betydelse för hela landet. Förhoppningsvis kan lösningar hittas för 

framtiden som ger regionen ett ökat eget beslutsansvar. 

I nuläget har vi de former vi har. Det är viktigt att Carl Cederschiölds 

Stockholmsförhandling och de övriga trafikprocesser som 

nu pågår blir framgångsrika för regionen. Vi på RTK ser som en av 

våra allra viktigaste uppgifter i år att ge underlag och medverka 

på olika sätt. 

Det är mycket glädjande att Stockholmsförhandlingen så tydligt 

tar avstamp i den nu gällande regionala utvecklingsplanen, RUFS 

2001, och dess huvudinriktning för utveckling av trafiksystemet. 

Det är ett skolexempel på vad en regional utvecklingsplan bör användas 

till! Det stärker vår entusiasm i arbetet med en ny regional 

utvecklingsplan, RUFS 2010. 

Välkomna till ett andra nummer av Stockholmsregionen där 

vi bland annat flyger in i Arlandas värld – som på många sätt är 

hjärtat i Stockholmsregionens transportsystem och utveckling. 

Stockholm Arlanda flygplats är ett resultat av modiga beslut och 

satsningar. Det handlar inte bara om en flygplats, utan det handlar 

om människor och relationer. Om att kunna bo och verka i en 

region med hög tillgänglighet 

och internationellt utbyte. I det 

här numret kan du läsa mer om 

de ”gröna” inflygningarna och utsläppstaket 

på Arlanda. Det ger en 

inblick i vilka satsningar vi måste 

ha mod att göra för att framtidens 

invånare också ska kunna lyfta 

från ett blomstrande Stockholm 

Arlanda! 

Sven-Inge Nylund 

Regionplanedirektör

ARLANDA 

lyfter Stockholmsregionen 

”Bygg ut Arlanda!” Så lät det i RUFS 2001. 

Uppmaningen är lika aktuell inför arbetet 

med ny regional utvecklingsplan. Stockholm- 

Mälar regionen är helt beroende av fl ygplatsen 

för den ekono miska utvecklingen, liksom hela 

landet i övrigt. Stockholm Arlanda fl ygplats är 

en riksangelägenhet. 

Text: Sten Windén Foto: Ulf Lodin 

– För Stockholmsregionens konkurrenskraft är det helt nödvändigt 

att satsa på Arlanda. Vi måste ha en god internationell tillgänglighet 

för export och för internationella utbyten. Men det är också viktigt för 

den nationella ekonomin, säger Hans Brattström på Regionplane- och 

trafi kkontoret, RTK. 

Flygfrakten på Arlanda utgör en femtedel av Sveriges exportvärde. 

Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska centrum. 

– Vårt geografi ska läge gör oss helt beroende av fl yget för att nå nästan 

samtliga ekonomiska centra i Europa för förrättningar över dag, säger 

Hans Brattström. 

Det fi nns en bred uppslutning från hela Mälardalen kring Arlandas 

betydelse för utvecklingen i regionen. Där det tidigare var dragkamp 

mellan olika orter, ser man nu istället fl ygplatser som kompletterar 

varandra. 

– Vi betraktar det som ett fl ygplatssystem: med Arlanda som den 

nationella huvudfl ygplatsen, med Bromma som fl ygplatsen för mycket 

viktigt kvalifi cerat affärsfl yg för Stockholmsregionen, och med Skavsta 

som fl ygplatsen med lågprisprofi l och med en lika positiv som viktig 

utveckling. Även Västerås ingår. 

Arlanda har några ekonomiskt svåra år bakom sig. De sammanföll 

med den mycket kraftiga nedgången för fl ygbranschen efter den 11 

september 2001. Flygplatsen var då invecklad i en extrem utvecklingsfas, 

med byggandet av den tredje rullbanan, det nya fl ygledartornet 

och pir F. 

Men nu upplever Arlanda en bra period. Flygplatsen gjorde 2006 en 

vinst på 300 miljoner kronor. På nytt sjuder det av utveckling: man har 

utökat med fem nya fraktlinjer, Sky City byggs om, liksom Terminal 5 

där ett ankomstcenter håller på att byggas. 

SAS fortsätter att satsa på mer långdistanstrafi k från Arlanda. I april 

invigdes en direktlinje till Peking och i november 2007 startas trafi k till 

Bangkok, en stor nyhet för Arlanda. ● 

3 

>>

Tema: Arlanda 

Arlanda ensamt om 

tak för utsläpp 

Arlanda har ett tak för utsläppen av 

koldioxid och kväveoxider. Det är man 

ensam om i Sverige. 

– Ingen annan i övriga Europa och förmodligen 

i världen har något liknande, 

tror Caroline Olsson och Hans Brattström 

på RTK. 

Kraven fastställdes i samband med att regeringen 

prövade tillståndet för tredje rullbanan 

1991. Begränsningarna avser flygverksamheten 

och marktransporter vid, till och från 

flygplatsen, samt uppvärmning och andra 

verksamheter på Arlanda. Utsläppen ska minimeras 

och får inte överstiga 1990 års nivå 

från mitten av 2011. 

Med nuvarande utveckling nås taket redan 

4 

FAKTA Arlanda flygplats 

Arlanda flygplats är en av landets största 

arbetsplatser 

Cirka 15 000 personer är anställda av företag 

på flygplatsen. Ytterligare 7 500 arbetstill- 

fällen finns i närområdet . 

2001 fick Arlanda sin tredje rullbana. 

Omkring 2020–2025 kommer flygplatsen 

sannolikt att behöva ytterligare en rullbana. 

Stockholmsberedningens prognoser är 21 

miljoner passagerare år 2010 och 30 miljoner 

passagerare år 2030, i jämförelse med dagens 

17,6 miljoner. 

Flygplatsen i siffror under ett år 

(enligt Luftfartsverket): 

60 miljarder kronor till besöksnäringen. 

Försäljning av varor och tjänster för 1 200 

miljarder kronor. 

En flygfrakt som utgör 20 procent av Sveriges 

exportvärde. 

17,6 miljoner passagerare (2006). 

175 destinationer, varav 140 utrikes. 

72 flygbolag. 

2009. Om ett par år står man följaktligen i ett 

läge där det inte går att expandera. 

Enligt LFV (Luftfartsverket) Arlanda svarar 

själva flygplatsen bara för fem procent av utsläppen. 

48 procent är marktransporter, väg, 

järnväg till och från flygplatsen, medan 48 

procent är själva flygningarna. 

– LFV menar att man inte har rådighet över 

mer än sina egna fem procent. Men verket är 

villigt att bidra till transporterna till Arlanda 

med utbyggda snabbtåg, med avgångar från 

andra platser än Stockholms central och med 

mer kollektivtrafik, säger Hans Brattström. 

ANSÖKAN HOS MILJÖDOMSTOLEN 

Lyckas man inte begränsa utsläppen från 

marktransporterna begränsas möjligheten 

att utveckla flygtrafiken. 

LFV Arlanda har vid flera tillfällen försökt 

få en ändring av bestämmelserna kring taket. 

Det ligger en ansökan hos Miljödomstolen och 

beslut väntas inom kort. Men signalerna pekar 

mot avslag, säger Hans Brattström, som 

menar att frågan om utsläppen vid Arlanda 

inte bara är en fråga för Stockholmsregionen 

utan för hela Sveriges ekonomi. 

– Flygtrafiken måste ges möjligheter att 

kunna utvecklas fortsättningsvis för att svara 

mot efterfrågan. Tvingas man införa någon 

form av restriktioner mot eller ransonering 

av flygtrafiken finns det en risk att stora flygbolag 

minskar sina direktdestinationer från 

Arlanda. 

TÅGET ETT ALTERNATIV 

Ändrade resemönster skulle effektivt bidra 

till att utsläppen vid Arlanda minskade, till 

exempel genom att fler valde att ta tåget 

istället för flyget. Tåget skulle, menar RTK, 

kunna bli en viktig samverkanspartner. Men 

det förutsätter en utbyggd infrastruktur, kanske 

flera spår och fler höghastighetståg. 

Konkurrensytan är mellan 40 och 70 mil, 

inom detta avstånd skulle tåget kunna ersätta 

flyget. 

De skärpta miljökrav som väntar framöver 

har förändrat synsättet.

– Flyget ser inte längre tåget som en konkurrent, 

utan mer att olika trafikslag samverkar. 

Man ser fördelar i att fler tar tåget när 

de reser inrikes och välkomnar en utbyggnad 

av tågtrafiken. 

– Av miljöskäl bör man ta tåget när detta 

är möjligt. Utrymmet på rullbanorna ska vi 

utnyttja för högkvalitativa förbindelser där 

vi inte har något annat alternativ, menar 

Hans Brattström. 

I dag är det A-Train som har rättigheten 

till banan till Arlanda. Avtalet som gäller 

Arlanda Express är skrivet på 40 år, med 

möjlighet till ändringar 2010. Andra tåg som 

vill angöra Arlanda måste betala en särskild 

avgift till A-train. 

– Avtalskonstruktionen begränsar nyttan 

av tågmöjligheterna till Arlanda, menar Hans 

Brattström. 

Givet att utsläppstaket för Arlanda ska behållas, 

är det en förutsättning om flygplatsen 

ska kunna fungera som nationellt nav, att vi 

får marktransporter till och från, som ger 

mindre utsläpp. Det handlar framför allt om 

tågtrafik. Det rådande avtalet med A-train 

motverkar ett effektivt utnyttjande av spårinfrastrukturen. 

– Detta är en central koppling. Spårtrafiken 

är nyckeln på sikt, säger Hans Brattström. ● 

FAKTA Utsläpp 

Flyget bidrar till den globala växthuseffek- 

ten när flygfotogenet förbränns. Utsläppen 

består främst av koldioxid (CO2) och vat- 

tenånga. 

Koldioxid dröjer kvar i atmosfären i minst 

100 år. 

Vattenånga (H2O) är en betydande växthus- 

gas och flyget bidrar med stora mängder. 

Flygplanen släpper också ut kolmonoxid (CO) 

och kolväten (HC), vilket minskar halterna av 

marknära ozon. 

Globalt beräknas flyget svara för 3,5 procent 

av människans samlade bidrag till växthus- 

effekten. 

Inom EU svarar luftfarten för cirka 3 procent 

av utsläppen av växthusgaser. De ökar snabbt 

– sen 1990 med 87 procent. 

I dag utgör utsläppen av koldioxid från flyget 

cirka 10 procent av det totala utsläppet från 

transportsektorn i Sverige. 

”Grön” inflygning 

till Arlanda 

Eftersom flyget sannolikt är en tillväxtbransch, 

kommer också luftfartens 

påverkan på miljön och klimatet att 

öka kraftigt i förhållande till annan 

klimatpåverkan. 

Detta är flygbolagen väl medvetna om och 

det finns olika strategier för att begränsa 

utsläppen. 

Det handlar om ny miljövänlig teknik, nya 

motorer och bättre flygplanskonstruktioner, 

med mindre buller och utsläpp. Men det tar 

lång tid att fasa in effektivare flygplan. Livscykeln 

på ett flygplan är 20 till 30 år och det 

kan ta 45 till 65 år innan man ser verkan av 

förnyelse av flygplansflottan. 

Utvecklingen av alternativa bränslen, biobränslen 

och syntetisk flygfotogen, ligger än 

längre fram i tiden. 

En åtgärd kan emellertid Arlanda redan 

skryta med, nämligen ”gröna” inflygningar, 

vilket man är relativt ensam om i Europa. 

”Gröna” inflygningar innebär lägre varvtal 

in mot landning, glidflygning och lite brantare 

kurvor, vilket minskar såväl buller som 

utsläpp. De utförs i samarbete mellan LFV 

Arlanda och SAS. 

Arlanda fokuserar tydligt på att minska 

koldioxidutsläppen. Förutom att man på själva 

flygplatsen har startat miljöprojekt som 

innebär energibesparing, biobränslen som 

ersätter olja, inköp av grön el, miljöbilar och 

biogasdrivna bussar, så var LFV tidiga med att 

införa miljöstyrda avgifter för flygplan för att 

uppmuntra flygbolag att använda rena och 

tysta flygplan på Arlanda. Flygbolagen har 

också blivit mera måna om att fylla planen 

med resenärer. Det märks på att flygplansrörelserna 

minskade mellan 2004 och 2006, 

samtidigt som antalet resenärer blev fler. 

– Flygbolagen har höjt ”kabinfaktorn” som 

det heter på branschspråk, vilket är avgörande 

för flygbolagens ekonomi, säger Caroline 

Olsson. ● 

5 

>>

Tema: Arlanda 

Nu är det Arlandaregionens tur 

Den 20 mars höll partnerskapet 

STRAIR Stockholm-Arlanda politikermöte 

med alla inblandade. Man 

konstaterade att andra regioner 

redan tagit för sig, och att det nu är 

hög tid att formulera vad som är bra 

för Arlandaregionen. 

Partnerskapet enades kring följande vision 

för framtiden: 

”Att göra Stockholm–Arlandaregionen 

till den snabbast växande ekonomin i Stockholmsregionen 

till år 2012 med Arlanda flygplats 

som dess blomstrande centrum.” 

Det finns vinster med att samarbeta och 

det är en ”win-win”-situation, såväl för flygplatsen 

som för kommunerna. Närheten till 

6 

FAKTA STRAIR 

STRAIR (Strategic Development and Coopera- 

tion between Airport Regions) 

EU-projekt, InterregIIIC-projekt, för sju flyg- 

platsregioner i Europa med tillsammans 

113 miljoner passagerare. 

Projekttid: januari 2005–oktober 2007. 

Slutkonferens i Stockholm 13–15 juni 2007. 

Partnerskapet består av: 

Norge – Oslo/Gardemoen (17,7 miljoner 

passagerare) 

Spanien – Barcelona (30 miljoner) och 

Kanarieöarna (35 miljoner) 

Skottland – Glasgow (8,8 miljoner) 

Belgien – Ostende/Brugge (146 000 – är 

framför allt fraktflygplats) 

Sverige – Stockholm Arlanda Airport 

(17,5 miljoner) och Härryda/Landvetter 

(4 miljoner) 

Syfte: Flygplatsregionernas aktörer på kom- 

munal, regional och nationell nivå arbetar 

tillsammans med att utveckla näringslivet 

kring flygplatsen 

Arlanda är kommunernas gemensamma 

styrka, något man hittills dock inte utnyttjat 

fullt ut. Men genom samverkan tänker man 

nu tillsammans få ut mer av Arlanda som 

utvecklingsmotor. 

Delregionalt samarbete är bra och värdefullt, 

konstaterar man. Men det är viktigt att 

detta också leder till resultat. I det kortare 

perspektivet måste frågan om Arlandaregionen, 

som delregional kärna, in i det pågående 

RUFS-arbetet anser de deltagande kommunerna. 

Arlandaregionen kan spela en viktig roll 

när det gäller lobbying, exempelvis i frågor 

kring infrastruktur, och främst bättre tvärförbindelser. 

Ytterst handlar det om att fokusera på ett 

område, en tillväxtkärna, kring Arlanda och 

dess arbetsplatsregion. 

STARK OCH TYDLIG VISION 

Näringslivet behöver engageras mer och det 

kan primärt ske genom befintliga nätverk, 

Handelskammaren, Arlanda Logistic Network 

med flera. Samtliga fyra Arlandakommuner i 

STRAIR deltar i Stockholm Business Alliance 

(SBA). Detta möjliggör internationell marknadsföring 

av Arlandaregionen genom SBA:s 

befintliga kanaler. 

Näringslivet kräver en stark och tydlig vision 

om man ska engagera sig. De frågor som 

intresserar företag är framförallt infrastruk- 

tur, kommunikationer, kompetent arbetskraft 

och markfrågor. Administrativa kommungränser 

är inte intressanta för ett företag. 

Man har också i projektet kommit fram 

till att partnerskapet snarast bör ta fram 

ett gemensamt marknadsföringspaket för 

Arlandaregionen. 

– Varumärket Arlanda behöver vårdas och 

utvecklas, hävdade Andres Käärik (fp), 1:e vice 

ordförande i Regionplane- och trafiknämnden, 

RTN. Han poängterade att det är viktigt att 

dessa frågor inte blir politisk långbänk. 

”Det är hög tid att agera. Vi befinner oss i 

ett fem i tolv-läge”. 

Camilla Westerborn (fp), ordförande för 

Tillväxt- och Kompetensförsörjningen, Regionförbundet 

Uppsala län, menar att det måste 

bygga på ett kommunalt samarbete, ”med 

en vilja att satsa på regionalt samarbete, där 

Arlanda utgör ett nav i samarbetet mellan 

Uppsala och Stockholm”. ● 

FAKTA Partnerskapet 

Partnerskapet Stockholm–Arlanda inom 

STRAIR–projektet 

Består av kommunerna Knivsta, Upplands 

Väsby, Vallentuna och Sigtuna samt Region- 

plane- och trafikkontoret i Stockholms län, 

Regionförbundet i Uppsala län och Stock- 

holm Arlanda Airport/LFV. 

Syfte: Att forma en gemensam strategi och 

ett handlingsprogram för att utveckla det 

flygplatsnära näringslivet, att skapa nätverk 

och samverkan mellan företag, lokala och re- 

gionala organ och aktörer kopplade till Stock- 

holm Arlanda Airport, samt att integrera 

flygplatsen i den kommunala och regionala 

utvecklingsplaneringen. 

På sikt, att öka tillväxten i Stockholm Arlanda- 

regionen. 

Kontaktpersoner RTK: 

Hans Brattström, tel 08-737 26 50, 

e-post: hans.brattstrom@rtk.sll.se 

Caroline Olsson, tel 08-737 44 51, 

e-post: caroline.olsson@rtk.sll.se

tk analyserar ansvarskommittén: 

För klent fokus 

på storstaden 

Storstaden är viktig som tillväxtmotor 

för Sveriges utveckling. Ansvarskommittén 

kunde ha klargjort detta 

tydligare i sitt förslag om att ersätta 

dagens 21 landsting med sex till nio 

stora regionkommuner, menar RTK 

i en analys. 

Text: Sten Holmberg 

Illustration: Helena Lunding 

Regionplane- och trafikkontoret, RTK, 

har analyserat hur Ansvarskommittén har 

behandlat storstadsfrågor i allmänhet och 

Stockholmsregionen i synnerhet i sitt utredningsarbete 

och slutliga förslag. De rapporter 

om en modern storstadspolitik som RTK tidigare 

tagit fram har gett ledning i analysen. 

I rapporten ”Ansvarskommittén och storstaden” 

dras nu slutsatsen att storstaden omnämns 

mycket sparsamt i Ansvarskommitténs 

arbete. Bristen på en storstadsdimension 

i arbetet framfördes från Regionplane- och 

trafiknämnden och från flera andra håll redan 

i remissvar över ett tidigare delbetänkande 

från kommittén . 

– Vi har analyserat kommitténs utredningsarbete, 

med tyngdpunkt på storstadens speciella 

roll som motor för den svenska ekonomin. 

Den frågan ser vi som mycket viktig, säger 

Sven-Inge Nylund, regionplanedirektör. 

Storstadens behov fanns dock med på ett 

tydligt sätt i direktiven, påpekar han. 

– Även om kommittén i sitt arbete inte tillräckligt 

lyfter fram dessa frågor finns några 

viktiga undantag. En tydligare fördelning 

av ansvaret mellan staten och regionerna/ 

kommunerna är ett sådant. Det är en viktig 

aspekt, helt i linje med vår rapport om 

storstadspolitik. Även framväxten av länsgränsöverskridande 

arbetsmarknadsregioner 

behandlas av kommittén. 

ASYMMETRISKA STORSTÄDER 

Frågan om asymmetrier, det vill säga att 

olika delar av landet behandlas olika när 

det gäller regional kompetens 

och organisation, har särskilt 

studerats av kommittén. 

I övriga Europa är asymmetrier 

vanliga, och inte sällan 

rör dessa just storstäderna. 

Det förekommer till exempel 

att en storstad är både en kommun 

och en region, eller att 

storstaden har en alldeles egen 

konstruktion. Detta har beskrivits 

av RTK i rapporten ”Lokalt 

självstyre i regioner och storstäder 

i Europa”. Ett exempel är Greater 

London Council vars motsvarighet 

inte finns i andra delar av Storbritannien. 

I Ansvarskommitténs uppdrag har 

ingått att diskutera om asymmetrier är 

önskvärda eller inte i Sverige. Kommitténs 

svar är i stort sett nekande. Mål, tydlighet 

och enhetlighet överväger för samhällets organisation, 

även om kommittén i begränsad 

omfattning håller dörren öppen för asymmetrier. 

SVERIGES REGIONALA INDELNING 

Storstadsdimensionen tas i viss mån upp i 

resonemangen om en Stockholm-Mälardalsregion. 

Å ena sidan stämmer en sådan region med 

målet att arbetsmarknadsregioner ska hållas 

samlade. Å andra sidan talar storleken mot 

en sådan lösning, hävdar kommittén. En 

Stockholm-Mälardalsregion skulle få långt 

över två miljoner invånare och innesluta två 

av landets största regionsjukhus. Kommittén 

håller dock öppet för vilken lösning som bör 

väljas. 

REMISS PÅ KOMMITTÉNS FÖRSLAG 

Regeringen har sänt Ansvarskommitténs förslag 

på bred remiss fram till 21 september. 

Några synpunkter i korthet från RTK inför 

remisskrivandet: 

• Ansvarskommittén borde i sitt arbete 

ha tryckt mer på storstadens roll 

som tillväxtmotor till förmån för 

landets utveckling. 

• Mot bakgrund av den regionala mångfalden 

i Sverige och att regioner samspelar 

i nya mönster, borde kommittén 

ha varit mer öppen för asymmetriska 

lösningar. 

• Det är positivt att Ansvarskommittén 

vill renodla den statliga styrningen 

till normgivning och kunskapsstyrning. 

Storstäder behöver fasta, långsiktigt 

gällande ramar för sin utveckling. ● 

Kontaktperson RTK: 

Börje Wredén, tel 08-737 41 89, 

e-post: borje.wreden@rtk.sll.se 

SOU 2007:10, Ansvarskommitténs 

slutbetänkande 

Rapport 2007:8, Ansvarskommittén och 

storstaden. 

7

Allas ansvar minska 

boendesegregation 

Politiker från vänster till höger vill se mer socialt 

blandade bostadsområden. 

– Av debatten får man intryck att brist på blandning är 

ett förhållande som först och främst finns i de storskaliga 

bostadsområdena från miljonprogramperioden. 

I själva verket är fyra av fem ensidiga områden egna- 

hemsdominerade. 

Text: Sten Windén 

8 

FOTO: ULF LODIN 

Det säger Roger Andersson, professor vid 

Institutet för bostads- och urbanforskning 

vid Uppsala universitet och ledamot av Regionplane- 

och trafikkontorets, RTK, vetenskapliga 

råd. Han har på RTK:s uppdrag tagit 

fram rapporten Planering för minskad boendesegregation. 

Syftet med rapporten är att visa planeringens 

och bostadsbyggandets betydelse för att 

minska boendesegregationen. 

– Den etniska segregationen i Stockholmsregionen 

är tillsynes mest uttalad i Stockholms 

stad och i Södertörnkommunerna. 

Men samtliga 26 kommuner i länet har ett 

ansvar för att minska problemen med boendesegregation, 

konstaterar han. 

Forskare och politiker har inte sällan olika

syn på segregations- och integrationsbegreppen. 

– Medan forskarna brukar se staden som 

segregerad, med rika och fattiga, svensktäta 

och svenskglesa områden, fokuserar politiker 

på ”segregerade” områden – förlorarsidan, 

säger Roger Andersson. 

Forskarna bakom rapporten har granskat 

sammansättningen av bostädernas upplåtelseformer 

i Stockholms läns 847 så kallade 

SAMS-områden. Förkortningen står fört Small 

Area Market Statistics och har använts flitigt 

i studier av segregation i svenska städer. 

– Det var ingen överraskning för oss att 

segregationsgraden är omfattande. Det vet 

vi alla. Men att skillnaderna var så stora mellan 

olika ägande- och upplåtelseformer i regionen 

var en överraskning, säger Tuija Meisaari-Polsa, 

samordnare för social utveckling, 

som varit ansvarig för projektet på RTK. 

Ett talande exempel är småhusen, där andelen 

i Ekerö är drygt 85 procent, i Österåker 

drygt 82, jämfört med centrumnära Solnas 

2,5 och Sundbybergs 7,5. 

STOR SEGREGATION I STOCKHOLMS STAD 

– De stora skillnaderna innebär en utmaning 

för en planering inriktad på att åstadkomma 

allsidiga bostadsområden, säger Roger Andersson. 

Den etniska segregationen belyses särskilt 

för Stockholms stad. Här bor mer än 45 procent 

av personerna med utländsk bakgrund 

i kommunala hyresrätter (i allmännyttan), 

mot endast 20 med svensk bakgrund. Särskilt 

stark överrepresentation råder i allmännyttan 

för personer med bakgrund i Afrika, 78 

procent, och Nordafrika och västra Asien, 

cirka 65 procent. 

Rapporten visar på en modell för att diskutera 

olika strategier för, och politiska lösningar 

på boendesegregation. Det kan handla 

om allmännyttans roll, social och etnisk 

blandningspolitik, omplaceringspolitik och 

områdesbaserade satsningar av typen Storstadssatsningen. 

Det är intressant att se hur man i flera europeiska 

länder hävdar allmännyttan som ett 

avgörande verktyg i planeringen för socialt 

blandade områden. Den låga segregationsnivån 

i till exempel Amsterdam tillskrivs 

det faktum att 55 procent av alla bostäder 

finns i allmännyttan. I Wien bor 60 procent 

av invånarna i allmännyttan. Men också i 

– Samtliga 26 kommuner 

i länet har ansvar för att 

minska boendesegregationen, 

understryker 

professor Roger 

Andersson. 

Sverige har Växjö, med en stor allmännyttig 

sektor, en mindre skarp socioekonomisk 

segregation. 

Områdesbaserade program är högsta 

mode i amerikansk och europeisk antisegregationspolitik, 

där områdenas fysiska status 

oftast har setts som grundproblemen. Mest 

resurser har lagts på fysiska förändringar i 

amerikanska, holländska, danska, franska 

och tyska urbanprogram. 

Sverige skiljer sig markant. Här anser vi att 

problemen primärt är sociala och åtgärderna 

genom Storstadssatsningen har också denna 

tyngdpunkt. Ur ett internationellt perspektiv 

är detta ovanligt. 

Rapport 2007:1 

Planering för minskad boendesegregation 

1. En genomgång av forsknings-/ 

kunskapsläget om segregationsprocesser, 

inklusive dess/deras konsekvenser. Fokus är 

främst på den etniska dimensionen men 

även klass/inkomstfördelningar uppmärk- 

sammas. Empiriska exempel hämtas från 

Stockholm. 

2. Genomgång av strategier som antas ha 

betydelse för att bryta eller mildra rådande 

segregationsmönster. 

3. Samtal/intervjuer med forskare, planerare 

och politiker i regionen. 

Rapporten går beställa eller laddas ner på 

www.rtk.sll.se/publikationer. 

I forskningslitteraturen är det svårt att 

hitta stöd för att områdesbaserade insatser 

kan bryta segregationen. Sådana insatser påverkar 

inte segregationens grundkaraktär, 

som handlar om relationer mellan individer, 

kategorier och bostadsområden. 

LÅNGSIKTIGA SATSNINGAR KRÄVS 

Vissa områden avstod från att vara med i 

Storstadssatsningen. Ett deltagande skulle 

innebära ett utpekande och bara förstärka 

stigmatiseringen, resonerade man. 

– Korta projekt är inte särskilt lyckade. 

I stället förespråkar RTK långsiktiga satsningar. 

Områdesbaserade insatser kan vara 

ett komplement när problemen blir akuta, 

menar Tuija Meisaari-Polsa. 

Boendesegregation är på lång sikt en klassfråga 

– på kort sikt både en klassfråga och en 

etnisk fråga. I rapporten konstateras vidare 

att om en bättre blandad befolkning är ett 

viktigt mål, så måste detta gälla stadens alla 

stadsdelar, och inte bara några få. En allvarligt 

menad anti-segregationsstrategi måste 

vara ett ansvar för samtliga 26 kommuner 

i Stockholmsregionen, och dessutom vara 

långsiktigt hållbar. 

Och regionplaneorganet har i detta sammanhang 

en roll som ingen annan instans 

kan fylla. ● 


Tuija Meisaari-Polsa, tel 08-737 44 93, 

e-post: tuija.meisaari-polsa@rtk.sll.se 

FOTO: STAFFAN CLAESSON 

9

INTERVJUN 

STELLAN LUNDSTRÖM, KTH, OM BOENDESEGREGATION: 

”Bostadspolitiken 

närmast obefintlig” 

På en fungerande bostadsmarknad 

kan alla göra ”bostadskarriär”. Problemet 

i dag är att bostadspolitiken i det 

närmaste är obefintlig, menar Stellan 

Lundström, professor i fastighetsekonomi 

på KTH. Han ser en monumental 

sammanblandning av medel och mål, 

oberoende av vilken politisk majoritet 

som styr. 

Text: Ingela Ström 

Foto: Ulf Lodin 

– Det som hänt i storstäderna är att invandrare 

har samlats i förorterna, konstaterar 

Stellan Lundström. Det behöver i och 

för sig inte vara något negativt, men internationell 

forskning visar att när andelen 

invandrare blir stor då flyttar de som bodde 

där från början. Resultatet blir en stor grupp 

människor som lever i någon form av utanförskap 

och som inte har möjlighet att ta sig 

därifrån 

En väg ut ur det här kan vara att man gör 

det möjligt för människor att kunna välja 

också bostadsrätt och äganderätt i förorterna. 

– I varje skede av livet ska man ha möjlighet 

att välja bostad utifrån sina premisser. 

Grunden för det är en fungerande bostadsmarknad. 

En sådan kännetecknas av att det 

alltid finns ett utbud av hyresrätter, bostadsrätter 

och villor i olika prisklasser och lägen. 

Det stora problemet i dag är att utbudet av 

hyresrätter i olika prisklasser är obefintligt. 

Det har sina orsaker och de har diskuterats, 

exempelvis hyressättningssystemet, påpekar 

Stellan Lundström. 

– Men det handlar också om något man 

kanske inte reflekterar över: vi har varit så 

duktiga på att subventionera byggande att vi 

har byggt bort alla billiga och bra bostäder. 

För att även ekonomiskt svaga grupper, 

som exempelvis invandrare och ungdomar, 

10 

Namn: Stellan Lundström 

Tillsammans med kollegan Hans Lind, även 

han professor i fastighetsekonomi på KTH, 

har Stellan Lundström skrivit boken ”Bostäder 

på marknadens villkor”. Boken, som nyligen 

kom ut, tar upp såväl orsaker till dagens seg- 

regerade bostadsmarknad som olika åtgärder 

för att öka människors valfrihet när det gäller 

boende. 

ska få en chans att göra bostadskarriär krävs 

olika insatser från samhällets sida. Marknaden 

klarar inte allt, understryker Stellan 

Lundström. En fungerande marknad måste 

ha ett regelverk omkring sig som styr åt 

önskvärt håll. Det gäller plan- och bygglag, 

hyressättningssystem, finansiella system och 

skattesystem. 

Men att förvandla hyresrätter till bostadsrätter 

även i förorterna är ett försök som Stellan 

Lundström är skeptisk till. Den ekonomiska 

morot som ombildandet har i innerstaden 

saknas i förorten. Han tror snarare att det 

kommer att behövas alternativa boendeformer, 

ägarlägenheter exempelvis. 

DE FLESTA VILL ÄGA SITT BOENDE 

– Undersökningar visar att de flesta människor 

vill äga sitt boende, och i många länder 

finns särskilda program för detta. Ofta ligger 

politiska motiv bakom – den som kan 

göra boendekarriär kan också delta i den 

förmögenhetsbildning som sker i ett samhälle 

med ekonomisk tillväxt. Men det finns 

också sakliga motiv. Om du äger något som 

du dessutom har belånat så är du kanske mer 

rädd om det, och även mer intresserad av utvecklingen 

i området. Du blir en lite bättre 

samhällsmedborgare, kort sagt. 

Problemet, som Stellan Lundström ser det, 

är att bostadspolitik inte är ett prioriterat 

område. Detta är inte unikt för Sverige, hela 

Västeuropa har gått från en mer generell och 

detaljerad bostadspolitik till att låta marknaden 

ta ansvaret. Det gör den inte. 

– Man borde ta ett bredare grepp på bostadspolitiken; 

skapa system till stöd för det 

samhälle man vill bygga och fundera på vilka 

incitament som behövs. 

Stellan Lundström önskar att det inom ett 

område som bostäder och byggande fanns 

mer av samsyn mellan de politiska blocken 

för att undvika extrema svängningar. Medel 

och mål blandas alltför ofta samman. 

– Ett allmännyttigt bostadsföretag är 

egentligen ett verktyg, men har blivit ett 

mål i sig. Detsamma gäller avreglering. Med 

så skilda ståndpunkter inom blocken får vi 

en ryckighet som minst av allt gagnar människor 

som saknar inträdesbiljett till bostadsmarknaden. 

Stellan Lundström understryker betydelsen 

av regionplanering. När nationalstaten 

minskar i betydelse och allt fler beslut läggs 

på lokal nivå så måste också det lokala samhället 

ges verktyg. Regelsystemet måste anpassas 

till de yttre förutsättningarna i lokalsamhället. 

●

Lika 

lön 

Vi bryr 

oss 

Jämställdhet kräver 

engagemang 

– För att nå framgång med jämställdhetsarbetet 

i regionen krävs samverkan, säger Marie Eriksson, 

processledare för Sthlm Jämt. 

Efter drygt fyra års arbete finns nu förslag på en 

regional strategi för jämställdhetsarbetet. Nu ska en 

handlingsplan tas fram. 

Text: Kjell Karlsson Illustrationer: Helena Lunding 

Att jämställdhet är en förutsättning för en 

framgångsrik utveckling i samhället är ingen 

revolutionerande tanke längre. För en region 

som Stockholm blir också jämställdheten en 

framgångsfaktor i konkurrensen med andra 

regioner, inte främst inom Sverige utan gentemot 

resten av Europa. 

Men hur når man fram? Är det så att man 

måste börja från början och ha jämställdhetsfrågorna 

med i förutsättningarna för regionplaneringen 

för att det ska bli bra resultat? 

Det är frågor man ställt sig – och ställer sig. 

Flera uppmärksammade exempel på hur 

man kan integrera jämställdhetsfrågorna i 

Rösta 

på oss 

STHLM=JÄMT [stockholm jämt] är en regio- 

nal plattform för långsiktigt och strategiskt 

jämställdhetsarbete i Stockholms län 

och har funnits sedan 2003. Plattformen 

är en arena för att utveckla, samordna 

och synliggöra detta arbete. Sthlm Jämt 

finansieras och drivs av Länsstyrelsen och 

Svenska ESF-rådet (Europeiska Socialfon- 

den) i samarbete med Kommunförbundet, 

Stockholms län. 

planeringsarbetet har visats. Bland annat i 

Jämställda kommunikationer som handlade 

om den kort- och långsiktiga planeringen av 

transporterna i länet, och projektet BoJämt 

som tog upp jämställdhet och mångfald i 

boendeplaneringen. I båda dessa var RTK en 

samarbetspartner. 

– Sthlm Jämt har existerat i drygt fyra år 

och är det i särklass största regionala jämställdhetsprojektet 

i Sverige, säger Marie 

Eriksson. Under de här åren har vi startat fler 

än 35 projekt. Det har lagts ner mer än 180 

miljoner kronor, varav hälften kommer från 

Europeiska socialfonden, Växtkraft Mål 3. Nu 

11 

>>

närmar vi oss slutet för Sthlm Jämt, vid årsskiftet 

kommer plattformen att avvecklas. Ett av 

uppdragen har varit att till dess samla vår kunskap 

och utarbeta en strategi för det framtida 

jämställdhetsarbetet. Primärt fram till 2013. 

ANALYSARBETE MED BRED FÖRANKRING 

Detta arbete startade i augusti 2006 med en 

analysfas. Det var mitt i valperioden, vilket 

innebar att det var svårt att få med politikerna. 

Analysarbetet har haft en bred förankring. 

En referensgrupp har funnits på plats, åtta 

fokusgrupper har genomförts, man har gjort 

en så kallad SWOT-analys för att identifiera 

styrkor och svagheter, hot och möjligheter. Utöver 

detta har arbetsgruppen samlat fakta och 

erfarenheter från en mängd av plattformens 

jämställdhetsprojekt för att sammantaget få 

en komplett nulägesbeskrivning. 

– Bristen på politiskt engagemang i processen 

får vi försöka kompensera framöver, säger 

Marie Eriksson. Det engagemanget är nödvändigt 

och har tyvärr saknats ända sedan Sthlm 

Jämt startade. 

Vid den mässa som Sthlm Jämt ordnade i 

april i år var det dags att presentera förslag på 

vision, mål och strategier. 

– Vi går nu in i en dialogfas när våra förslag 

ska diskuteras och där andra aktörer kan 

komma med synpunkter, innan det tas beslut 

i slutet av året, fortsätter Marie Eriksson. Då 

kommer det fortsatta arbetet med jämställdhetsfrågorna 

att finnas högt uppe på agendan, 

inte minst hur man skapar resurser för att 

förvalta den kunskap vi samlat ihop. 

12 

I det underlag till strategierna som Sthlm 

Jämt nu lämnat ifrån sig, finns även en del 

förslag för det framtida arbetet 

KUNSKAPSCENTRUM 

– Ett konkret förslag är att starta ett 

kunskapscentrum för att säkerställa 

ett långsiktigt jämställdhetsarbete 

i länet. Det kan bli en samlande 

kraft och ge stöd både lokalt och 

regionalt. Med tanke på de strategier 

som föreslås, bland annat att 

ta fram och tillämpa kunskap och 

fakta, ligger det nära tillhands att söka 

samarbete med EU:s Strukturfonder och då 

främst Socialfonden som arbetar med kompetensutveckling. 

Ett ord som ofta återkommer i Marie Erikssons 

beskrivning av Sthlm Jämt är samverkan. 

Samverkan har kännetecknat arbetet inom 

Sthlm Jämt från allra första början och hon 

är övertygad om att det är den vägen man ska 

välja framöver för att nå framgång. 

Nästa steg i den strategiska processen är att 

under dialogfasen ta fram en handlingsplan 

av mera konkret och praktisk natur, kopplad 

till varje del av strategin. Detta arbete ska 

delas av alla aktörer i regionen – kommuner, 

landsting, regionala myndigheter, arbets- 

marknadens organisationer, näringslivet 

och ideella organisationer – det vill säga alla 

som på något sätt deltar i planeringen av det 

framtida Stockholm. 

– Framtiden är oviss, inte för Sthlm Jämt 

som försvinner den sista december i år, men 

för allt som genererats under dessa fyra år, 

avslutar Marie Eriksson. Att hitta former och 

resurser för det framtida jämställdhetsarbetet 

kommer att vara en het fråga under hösten. 

Annars finns det risk att mycket av det vi hittills 

uppnått kommer att rinna ut i sanden. 

Från RTK:s sida tycker man att man redan 

har haft stor nytta av jämställdhetsstrategin 

för förslaget till program för RUFS 2010. 

– På åtminstone tre områden kommer vi 

att gå på djupet med jämställdheten – transporter, 

utbildning och arbetsmarknad, säger 

Elisabeth Krausz på RTK. Och genomgående 

kommer vi att aktivt pröva om och hur jämställdhet 

ska beaktas. För vi vet nu hur man 

gör för att få upp jämställdheten till ytan, och 

att det är en viktig fråga på de mest oväntade 

områden. ● 

VISION 

”Jämställdhet är en drivkraft för regional utveckling. Det finns en samsyn i regionen kring att jäm- 

ställdhet är en förutsättning för att Stockholm ska kunna bli Europas mest attraktiva storstadsre- 

gion” 


Elisabeth Krausz, tel.08-737 44 72, 

e-post: elisabeth.krausz@rtk.sll.se 

MÅL 

För att uppnå visionen har parterna enats om tre tydligt formulerade mål: 

• Att stärka ställningen som attraktiv region genom att livsvillkoren för kvinnor och män blir 

jämställda. 

• Att vara en fortsatt stark kunskapsregion för jämställdhet och genusområdet där regionala 

beslut och insatser är jämställdhetsintegrerade. 

• Att vara en ledande tillväxtregion i norra Europa där jämställdhet bidrar till regional utveckling 

och tillväxt. 

STRATEGIER 

En strategi ska beskriva hur man avser att använda tillgängliga resurser för att nå uppsatta mål. 

Utifrån de mål Sthlm Jämt satt, upp har följande strategier föreslagits: 

• Att ta fram och tillämpa kunskap och fakta. 

• Att bredda arbetsmarknaden för kvinnor och män 

• Att arbeta för att bryta ojämställda livsvillkor 

• Att motverka våld mot kvinnor 

• Att stödja och utveckla företagande och innovationer 

• Att stärka och utveckla samarbete med Östersjöregionen och i internationella sammanhang.

Mot en gemensam plan 

efter 57 dialogmöten 

FOTO: ULF LODIN 

Program- och strategifasen i arbetet 

med en ny regional utvecklingsplan, 

RUFS 2010, lider mot sitt slut. I den 

tredje och sista dialogen har förslag 

till vision, mål och strategier samt 

program för planarbetet behandlats. 

Under två hektiska vintermånader har RTK 

träffat hundratalet dialogpartners på 57 olika 

dialogmöten: politiker och tjänstemän, 

organisationer, företag och ungdomar från 

hela regionen. Länets alla kommunstyrelser 

(i vissa fall arbetsutskott eller motsvarande) 

har besökts. Alla synpunkter, idéer och förslag 

har vägts och förts samman och utgör 

grunden för det förslag som Regionplane- 

och trafiknämnden tar ställning till i maj. 

”Det som är nyttigt för oss är 

nyttigt för en gemensam plan” 

– kommunstyrelseledamot i en av länets kommuner 

VISION, MÅL OCH STRATEGIER 

SÅ TYCKTE MAN OM VISIONEN: 

Flera anser att visionen bör vara offensiv och 

gälla hela Europa. Jämförelsen med andra re- 

gioner är sporrande, men det är inte relevant 

att jämföra sig med en idyllisk landsbygdsregion 

som Provence. En del förespråkar 

tillväxtbegreppet, medan andra menar att 

begreppet attraktivitet är bra och kan förstärka 

den egna kommunens vision, andra 

undrar attraktivitet för vem? 

Förändring i RTK:s förslag: 

• Visionen ändras till ”Europas mest attraktiva 

storstadsregion”. 

• Relevanta storstadsregioner att jämföra oss 

med tydliggörs 

• Tydliggöra att regionen ska vara attraktiv för 

de som redan bor, lever och verkar här men 

också attrahera företag, investeringar och 

besökare till till regionen. 

SÅ TYCKTE MAN OM DE FÖRESLAGNA MÅLEN: 

En del menar att alla regioner i västvärlden 

har liknande mål: ”en öppen och tillgänglig 

region”, ”en framstående region” etc. Vad är 

unikt för just vår region? Det är för många 

mål, och målet om en framstående region 

överlappar de andra. Många kommuner 

tycker att frågor om integration och social 

sammanhållning bör synas tydligare. 


• Målen för regionen som ”dynamisk och 

innovativ” samt ”framstående” slås ihop till 

målet: ”en ledande tillväxtregion”. 

• En nuläges- och trendbeskrivning tillförs för 

varje mål, för att illustrera hur vår region ligger 

till i dag. 

• Social sammanhållning lyfts in som en aspekt 

i målen om livsmiljö, öppenhet och resurs- 

effektivitet. 

SÅ TYCKTE MAN OM DE FÖRESLAGNA 

STRATEGIERNA FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN: 

Strategierna har uppfattats som för luddiga 

och för otydliga. Många har påpekat att det 

är viktigt att knyta ihop och hålla ihop norr 

och söder, med deras ibland helt olika utmaningar 

och förutsättningar. Regionens roll 

och förutsättningar behöver belysas i flera 

olika geografiska områden och perspektiv. 


• Strategierna görs mer konkreta och deras 

RUFS 

För att planera för regionens framtid krävs 

långsiktighet och samordning av många 

aktörers arbete. Den regionala utveck- 

lingsplaneringen erbjuder en arena som 

omfattar områden som infrastruktur, fysisk 

planering, social utveckling och näringsli- 

vets villkor. Sedan mars 2006 pågår arbetet 

med en ny regional utvecklingsplan för 

Stockholmsregionen som på sikt ska ersätta 

den nuvarande, RUFS 2001. Läs mer på 

www.rtk.sll.se/verksamhet/RUFS. 

bidrag till tillväxt och social sammanhållning 

ses över. 

• Strategin ”Vidga och håll ihop regionen” läggs 

till, med fokus på social sammanhållning. 

• Regionens roll och möjligheter i Östersjö- 

regionen ska tas upp. 

SÅ TYCKTE MAN OM ETT URVAL AV FRÅGOR SOM 

BÖR LYFTAS I PLANARBETET: 

Integration: 

Frågor om integration, infrastruktur, energi 

och kultur är över lag mycket efterfrågade 

som innehåll i planeringen. Kommer det 

med? 


Integrationen är ett av regionens största problem. 

Hanteringen av den problematiken ska 

bli tydligare i programmet. I övrigt täcks de 

önskemål som framförts av de förslag som 

lagts. 

”NIMBYS” 

Det finns förväntningar på att RUFS ska hantera 

regionens ”nimbys”, det vill säga obehagliga 

men nödvändiga anläggningar som 

ingen vill vara granne med: motorstadion, 

skjutfält, flygplatser etc. 


En viktig fråga för RUFS! I programmet ska 

anges vilka typer av anläggningar och funktioner 

som kommer att hanteras. ● 


Peter Haglund, tel.08-737 44 56, 

e-post: peter.haglund@rtk.sll.se 

13

RUFS 

Bättre 

kollektivtrafik 

toppar 

önskelistan 

Miljön, kollektivtrafiken och 

fler mötesplatser blev huvud- 

ämnen när sju ungdomar 

träffades i Bredäng för att 

diskutera framtid och utveck- 

ling i Stockholmsregionen. 

Som ett led i arbetet med en 

ny RUFS har åtta fokus- 

grupper med ungdomar 

arrangerats. 

Text: Åsa Lindblom 

Foto: Christer Sandquist 

Runt ett lågt soffbord sitter sju personer 

mellan 22 och 31 år. Carlos Rojas från tidningen 

Gringo leder diskussionen. Den inledande 

frågan: ”Vilka kvaliteter söker ni där 

ni bor?”, får Agnes Warren från Trångsund 

att spontant utbrista: 

– Bättre kollektivtrafik! Som student utan 

bil måste jag också kunna resa. Allt planeras 

för bilisterna. 

– Smarta lösningar så att man slipper åka 

kors och tvärs för att ta sig till ställen. Som 

det är nu måste jag resa via Kista för att ta 

mig dit jag vill, säger Brox Worku från Rinkeby. 

Agnes och Brox är överens om att nyckeln 

till en attraktiv region finns i invånarnas 

möjlighet att resa enkelt och bekvämt. 

– Och tryggt, understryker Anna Matson, 

14 

som bor i Hammarby Sjöstad och är beroende 

av Tvärbanan. 

Förutom bättre möjligheter att resa ligger 

fler mötes- och nöjesplatser för unga högt 

upp på listan över hur regionen kan bli attraktivare. 

– Nöjet måste byggas in bland bostäderna, 

säger Brox. 

UMGÅS ÖVER ÅLDERSGRÄNSERNA 

Helena Kilander från Aspudden påpekar att 

nya samlingsställen inte bara behöver riktas 

mot de unga. Efter att ha tillbringat en del 

tid i Dublin jämför hon med hur invånarna 

där umgicks över åldersgränserna. Att se pensionärer 

i samspråk med unga på puben var 

inte ovanligt. 

– Här känns det som om allt är uppdelat 

i subkulturer både vad gäller intressen och 

ålder. Ingen vill umgås med andra grupper, 

det är synd. 

Carlos Rojas öppnar mötets andra del med 

frågan vad som kommer att utmärka regionen 

ett par decennier framåt i tiden. 

Agnes anser att miljöfrågor måste prioriteras. 

Bilarna ska bort. 

Calle Nilsson från Nacka känner ofta att 

han inte riktigt har tillgång till Stockholms 

utbud. 

– Fast 2050 räknas Nacka kanske till centrala 

Stockholm och du har inte något behov 

av att resa in mot stadskärnan, säger 

Agnes. 

Anna tycker att det är viktigt att behålla 

kunskapen om staden även om det byggs nya 

områden.

– Allt ska vara så modernt jämt! Jämför 

med Gamla Stan, där berättar husen stadens 

historia. Men vi är dåliga på att förvalta den 

och berätta vidare. 

Miguel menar att historielösheten är en 

konsekvens av urbaniseringen. Många flyttar 

in och nya områden växer fram. Det gamla 

Stockholm försvinner successivt. 

ORON FÖR MILJÖN 

Konkreta förslag på hur den nya staden ska se 

ut saknas inte. Oron för miljön väcker starka 

åsikter om förbättringar. 

– Kan vi inte fysiskt leva här så kvittar det 

vad vi gör för att göra Stockholm attraktivt, 

säger Agnes. 

Att profilera huvudstaden som en sund, 

miljövänlig metropol tycker hon är en bra 

idé. För att få tyngd i miljöfrågorna krävs 

att politikerna tar ansvar och kanske till och 

med hjälper företagen att prioritera ett miljötänkande. 

Miguel föreslår att mer pengar sätts av till 

barn och ungdomar. Att lära kommande generationer 

att ifrågasätta och engagera sig 

är det enda sättet att förändra och förbättra 

framtiden. Men deltagarna är ändå glada 

över sin stad och region. Närheten till vatten 

utnämner samtliga till det som särskiljer 

Stockholm och gör staden unik. 

– Vi är nästan avtrubbade och tänker bara 

på allt som är negativt här. Men så får man 

besök från utlandet som utbrister hur vackert 

allt är. Plötsligt ser man själv stan och 

regionen med nya ögon, säger Brox. ● 

Vad är en attraktiv region för dig? 

Anna Matson, 25 år, 

Hammarby Sjöstad: 

”Miljö, kultur och so- 

cialt liv. Tillgänglighet 

och närhet. Jag tycker 

att jag får mycket av 

det i Hammarby Sjö- 

stad med omnejd.” 

Johan von Arnold, 

25 år, Vasastan: 

”Arbete och möjlig- 

heter att enkelt 

starta eget och få 

en arbetsplats som 

egenföretagare. Det 

finns utrymme till 

förbättringar på det 

området.” 

Agnes Warren, 22 år, 

Trångsund: 

”Att kunna ta mig dit 

jag ska med kollektiv- 

trafiken. Ökade öppet- 

tider i mataffärerna. 

Och jag vill bo bland 

människor som jag.” 

Miguel Bonett, 27 år, 

Johannesfred: 

”Jag vill bo bland 

likasinnade och ha 

tillgång till sociala 

aktiviteter och kultur i 

närområdena. Ett slags 

varje-dags-kultur. Jag 

tycker inte att jag får 

det nu.” 

Brox Worku, 31 år, 

Rinkeby: 

”Jag vill bo i en region 

som har allt, som inte 

behöver låna från 

andra. Folk ska trivas. 

Det ska inte vara vi mot 

dem där de svaga blir 

mer och mer utsatta.” 

15

RUFS 

16 

Säkra värden 

för framtida 

behov 

Folkhemmet 2.0 om 

framtidens makthavare 

får bestämma 

De diskussioner med ungdomar 

mellan 18 och 30 år som ordnats 

vid åtta tillfällen har särskilt lyft 

fram fyra områden som viktiga för 

regionens framtida attraktivitet: 

1. Folkhemmet 2.0 – vi borde bli 

bättre på att göra vårt sociala system 

synligt för besökare och turister: ”Vi 

borde profi lera oss som regionen som 

har plats för alla. Där människan får 

plats.” 

2. Think local act global – en högtek- 

nologisk miljöregion. ”Vi skulle kunna 

bli världsetta på miljö, IT och infra- 

struktur till exempel ha tunnelbanor 

som går in i husen” 

3. Österjöregionen – med bättre 

förbindelser och kommunikationer 

med Finland och de baltiska länderna 

kan stockholmarna få lära känna den 

kreativitet som fi nns i dessa länder. 

4. Den kreativa regionen – när regio- 

nen tillåts byggas underifrån får olik- 

heter ta plats och spira i stället för att 

ses som hot. ”Stockholm är inte byggd 

för att mötas – man har tagit mer 

hänsyn till transporter än människor” 

Läs mer om ungdomsdialogen i 

artikeln på sid 14. 

En öppen och 

tillgänglig region 

Öka uthållig 

kapacitet och 

kvalitet inom 

strategiska 

områden 

VISION 

Europas mest attraktiva storstadsregion 

En ledande 

tillväxtregion 

MÅL 

STRATEGIER 

Vidareutveckla 

en fl erkärnig 

rumslig struktur 

med täta stråk 

När regionala företrädare från 

olika intresseorganisationer förde 

dialog kom frågor om demokrati, 

påverkan och samverkan 

upp på agendan. Deltagarna representerade 

allt ifrån politiska 

partier, handikapporganisationer 

och miljöorganisationer till 

kulturföreningar. 

Flerkärnighet som strategi är 

positivt. Det uppfattas som ett 

bra sätt att skynda långsamt i 

planeringen och undvika ett 

teknokratiskt tänkande. Det 

underlättar även möjligheterna 

för medborgare att göra sin röst 

En region med 

god livsmiljö 

Stärk 

sammanhållningen 

En resurseffektiv 

region 

Frigör 

livschanser 

Intresseorganisationer efterlyste goda exempel 

på regional samverkan 

hörd. Behovet av långsiktighet i 

målen fördes fram, nödvändigheten 

i att kommunicera dem 

till invånarna precis som förmågan 

att hantera olika målkonfl 

ikter. Många saknade mål för 

integration och segregation. 

Vad som krävs av den nya planen 

för att den ska kunna ena 

olika aktörer i Stockholm-Mälarregionen 

är viktigt. Acceptans 

och legitimitet hos regionens 

aktörer måste till om planen 

ska fylla en funktion och kunna 

uppmuntra till gemensamt 

genomförande av planen. Här 

Så tycker företagen om Stockholms regionen 

Arenaträffarna med företag 

och branschorganisationer i regioner 

har varit 11 till antalet. 

Dialogernas resultat har lett till 

en sammanställning av olika 

förhållanden i regionen som är 

av vikt för näringslivets utveckling, 

och i vissa fall har dialogen 

även pekat på orsak till problem 

och därmed förslag till förbättringar. 

Några områden är betonade 

som särskilt viktiga för 

regionens utveckling: 

Tillväxtklimatet 

Vägarna 

Spårbunden trafi k 

Den yrkesutbildade arbetskraften 

IT-infrastruktur 

Samarbetet myndigheter/nä- 

ringsliv 

Regionens samlade beslutskraft 

Brister i den spårbundna trafi - 

ken uppfattas som det största 

hindret för näringslivets och 

regionens utveckling. Ett annat 

hinder är regionens samlade beslutskraft 

och funktion, och det 

faktum att ”region” inte upplevs 

som ett samlande begrepp. Det 

är ett problem, menar man, att 

det saknas organisation, ledar- 

Utveckla idéer 

och förnyelseförmåga 

efterlystes goda exempel på regional 

samverkan och tydligare 

bild av regionplaneringens roll. 

Den framtida utvecklingsplanen 

bör särskilt hantera kultur och 

bevarandet av gamla kulturmiljöer. 

Att planera för bostäder är 

viktigt, framför allt bör planen 

hantera bostadsfrågans sociala 

aspekter i olika perspektiv: ålder, 

trygghet, etnisk bakgrund, 

kön och funktionshinder. 


Anette Hällnäs, tel. 08-737 40 70, 

e-post: anette.hallnas@rtk.sll.se 

skap och en tydlig agenda. Deltagarna 

bedömer däremot att 

politiker och myndigheter på 

regional nivå har goda möjligheter 

att verka för förbättringar, 

framför allt när det gäller etablerings- 

och levnadsvillkor. 

Läs mer om arenaträffar i 

tidningen Stockholmsregionen 

nr 1/2007. 


Margareta Nitz, tel. 08-737 42 13, 

e-post: margareta.nitz@rtk.sll.se

Mälardalsrådets Johan 

Danielson och Ylva 

Gustafsson Höjer är båda 

djupt engagerade i utvecklingen 

av regionens 

trafiklösningar. 

En bättre sits i framtiden 

Är det möjligt att samla fem 

landsting och 65 kommuner till 

en gemensam prioritering av 

vad som är viktigast för hela 

regionens transport- och trafik- 

lösningar år 2030? 

– Det är inte bara möjligt, det 

är nödvändigt, säger Johan 

Danielson. 

Text och foto: Kjell Karlsson 

Som generalsekreterare på Mälardalsrådet kan han konstatera 

att Stockholmsregionen har en så speciell betydelse 

– för stor för Sverige och för liten för världen. 

År 2005 beslutade sig de fem länen i Stockholm-Mälarregionen 

för att samla sina resurser i en gemensam beredningsprocess 

under namnet En bättre sits. Syftet är enkelt 

uttryckt att säkra väl fungerande system för transport 

och trafik i framtiden för hela Stockholm-Mälarregionen. 

Verktyget är samverkan mellan alla intressenter i hela regionen. 

Ursprunget till detta var, enligt Johan Danielson, det 

som hände hösten 2003 vid en hearing hos dåvarande ministern 

Ulrica Messing. Varje län hade var sin halvtimme 

att framföra sina krav och önskemål. 

Då överraskade Västra Götaland alla genom att komma 

med en tremannadelegation som representerade fem län 

och 49 kommuner som var eniga om prioriteringar och 

lösningar för hela sin region. Det var noga förberett och 

genomarbetat. Presentationen gick på 15 minuter och 

återstående tid kunde man använda till att i lugn och ro 

diskutera förslagen och dricka kaffe. 

– Vår reaktion var självklar – så måste vi också agera, 

säger Johan Danielson. Vi är också fem län och många kommuner, 

det blir en helt annan kraft i det vi förslår om vi redan 

innan arbetat igenom objekten och kan alla detaljer. 

Och på den vägen är det. Mälardalsrådet fick bli den gemensamma 

arenan, tillsammans med de fyra trafikverken, 

Mälab och trafikhuvudmännen 

17 

>>

TYDLIG MÅLBILD 

Processens första steg var att ta fram en tydlig 

målbild. 

Det uppdraget gick till en politisk beredning 

bestående av 47 politiker som efter ett 

antal seminarier och möten presenterade sina 

övergripande mål för regionens transportsystem 

på Mälartinget den 11 maj 2006. 

Målet, som antogs av Mälartinget, är att 

skapa ett transportsystem som: 

• utvecklar både regionens och nationens 

internationella konkurrenskraft och 

bidrar till en attraktiv Stockholm– 

Mälarregion. 

• är långsiktigt hållbart; ekonomiskt, 

socialt och ekologiskt. 

• främjar regional balans genom flerkärninghet 

och som kompenserar 

18 

”Det första steget är att vi genomfört en intervju- 

undersökning bland ledande politiker med ansvar för 

regional utveckling och kollektiv trafik. Det man direkt 

ser är att det dels finns intresse bland politikerna, 

alla som kontaktades har lämnat svar, dels att det råder 

samsyn när det gäller den ömsesidiga nyttan av 

den större regionen.” 

områdets internationellt sett relativa 

gleshet så att kritisk massa ändå nås. 

• är effektivt genom samverkan, helhets- 

syn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen. 

Utifrån dessa fyra fokusområden har en tjänstemannaberedning 

arbetat vidare. 

Arbetet utgår inte från traditionella läns- 

eller kommungränser utan är uppdelat i fyra 

stråk till och från Stockholm, norr, nordväst, 

sydväst och syd. Detta är resultatet av de förankringsprocesser 

ute i länen som inledde 

processen. 

Tidplanen för arbetet sträcker sig först och 

främst fram till att de statliga investeringsplanerna 

ska läggas fram och beslutas om 

2009/2010. De statliga planerna ska ligga till 

grund för infrastrukturplaneringen under 

följande tioårsperioden. 

EN LEVANDE PROCESS 

Stråkarbetet kommer även att bidra med inspel 

till det pågående arbetet med en ny regional 

utvecklingsplan, en ny RUFS, som pågår 

parallellt. Men redan vid Mälartinget i maj 

skedde en rapportering från stråkarbetena. 

Statens förhandlingsman Carl Cederschiöld 

kommer också att få ta del av de resultat 

som uppnåtts hittills. Hans uppdrag handlar 

ju bland annat om att hitta en demokratiskt 

förankrad trafiklösning för Stockholm, där 

bland annat Citybanan ingår. 

– En bättre sits är en levande process, förklarar 

Ylva Gustafsson Höjer, processansvarig 

på Mälardalsrådet. Den utvecklas under resans 

gång, det finns inget färdigt manus att 

följa. Utöver politikerna, som styr processen, 

finns tjänstemannaberedningen som tar fram 

kunskapsunderlag och fungerar som stöd. En 

viktig roll har till exempel RTK, eftersom där 

finns unik kompetens och erfarenhet av planering. 

Utöver de 65 kommunerna och de fem 

landstingen samverkar också de två regionförbunden, 

de fem länsstyrelserna i Stockholm- 

Mälarregionen, Mälardalsrådet, Vägverket i 

Region Stockholm och Region Mälardalen, 

Banverket, Luftfartsverket Stockholm/Arlanda, 

Luftfartsstyrelsen, Mälab samt länstrafiken i 

regionens fem län. 

FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK 

Med samma metodik som stråkarbetet skett 

har en egen process inom ramen för En bättre 

sits startat med uppgift att ta fram underlag 

för framtidens infrastruktursatsningar inom 

kollektivtrafiken. Processen sjösattes hösten 

2006 och här arbetar man också med ett storregionalt 

perspektiv. 

– Det första steget är att vi genomfört en 

intervjuundersökning bland ledande politiker 

med ansvar för regional utveckling och 

kollektivtrafik, berättar Johan Danielson. Det 

man direkt ser är att det dels finns intresse 

bland politikerna – alla som kontaktades har 

lämnat svar – dels att det råder samsyn när 

det gäller den ömsesidiga nyttan av den större 

regionen. 

Resultatet från undersökningen kommer 

att utgöra plattformen för det fortsatta arbetet. 

Precis som med stråkarbetet är siktet inställt 

på att ge underlag till den statliga infrastrukturplaneringen 

samt att bidra till det 

pågående arbetet med en ny RUFS. ●

UPPDRAG OCH PLANPROCESSER 2007 2008 2009 2010 

1. Revidering av nationella väg- och järnvägsplaner 

På uppdrag av Näringsdepartementet görs förslag till reviderade 

investeringsplaner som ska vara klara i juni 2007. Revideringen sker 

inom samma ramar som tidigare. Utförs av Vägverket och Banverket. 

2. Carl Cederschiölds uppdrag Infrapaketet 

Uppdrag av regeringen att ta fram en demokratiskt förankrad 

lösning för trafiksituationen i Stockholm där även trängselskatten 

ingår. Inlämnas 1 december 2007. 

3. Carl Cederschiölds uppdrag Citybanan 

Ett tilläggsuppdrag i samband med att Citybanans framtid ifråga- 

sattes av den nytillträdda regeringen. I uppdraget ingår att förhand- 

la om medfinansiering av Citybanan med länen i Mälardalsregionen 

och Östergötland. En avsiktsförklaring skrevs under av parterna den 

26 april 2007. 

4. Ny planeringsomgång för infrastrukturen 

Ny planeringsomgång sätts igång ungefär vart fjärde år. Består av 

Inriktningsplanering och Åtgärdsplanering. Genomförs av SIKA, Väg- 

verket och Banverket samt Luftfartstyrelsen och Sjöfartsverket. Förslag 

lämnas i juni och ska tjäna som underlag till regeringens inriktnings- 

proposition som läggs fram i början av 2008. Efter riksdagens behand- 

ling och beslut ger regeringen i uppdrag till Vägverket och Banverket 

att upprätta nya långsiktiga infrastrukturplaner. Planerna sänds på 

remiss våren 2009 och beslutas av regeringen vid årsskiftet 2009/2010. 

5. RUFS 

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2001 

gäller och påverkar alla pågående trafikprocesser. Samtidigt har 

arbetet med att ta fram en ny utvecklingsplan inletts. Ett samråds- 

förslag ska vara klart i maj 2008. Slutligt planförslag beräknas kunna 

antas i maj 2010. Pågående trafikprocesser ger viktigt underlag för 

den nya utvecklingsplanen. 

6. Statlig kollektivtrafikutredning 

Regeringen har gett Vägverket och Banverket i uppdrag att i samver- 

kan med övriga aktörer ta fram ett nationellt handlingsprogram för 

kollektivtrafiken som ska redovisas den 31 december 2007. 

Liknande utredningar som avslutas under året är Hamnstrategi- 

utredningen och Strategiska kombiterminaler samt flygplatsutred- 

ningen. 

7. En bättre sits – stråkarbete 

Storregionalt prioriteringsarbete under ledning av Mälardalsrå- 

det. 57 politiker deltar uppdelade i fyra ”stråk”, det vill säga fyra 

riktningar till och från Stockholm. Under våren 2007 ligger fokus på 

Stockholmsobjekt med storregional betydelse. 

8. En bättre sits – framtidens kollektivtrafik 

Motsvarande arbete med framtidens kollektivtrafik ur ett storre- 

gionalt perspektiv, som nyligen startat. Ett 60-tal politiker från alla 

partier och alla län i Mälardalen är referensgrupp. 

uppdrag 

program 

remiss 

remiss 

proposition 

remissförslag 

planförslag beslut 

samrådsförslag planförslag antagande 

19

apporter & publikationer 

20 

Regionplane- och trafi kkontoret bevakar 

systematiskt utvecklingen i regionen och 

omvärlden. I rapportserien presenteras kun- 

skapsunderlag, analyser, scenarios, kartlägg- 

ningar, utvärderingar, statistik och rekom- 

mendationer för regionens utveckling. De 

fl esta rapporter är framtagna av forskare, ut- 

redare, analytiker och konsulter på uppdrag 

av RTK. På www.rtk.sll.se/publikationer fi nns 

möjligheter att ladda hem digitala versioner, 

beställa eller prenumerera på rapporterna. 

Rapporter från år 2001: 

2001 • 1 Stockholmsregionens roll för Sveriges 

tillväxt 

2001 • 2 Storstadskonkurrens i norra Europa 

2001 • 3 Blåstrukturen i Stockholmsregionen 

2001 • 4 Upplevelsevärden 

2001 • 5 Kvinnorna, näringslivet och framtiden 

2001 • 6 Informationssystem för regionala 

grönområden 

2002 • 1 Mälardalen – en region? 

2002 • 2 Trafi kpolitik i Nordamerika och Asien 

2002 • 3 Fler till högre utbildning 

2003 • 1 Flera kärnor 

2003 • 2 Stockholmsregionens samspel med 

sin nära omgivning 

2003 • 3 Destination Stockholm 

2003 • 4 Trafi kpolitik – samspelet mellan 

stat och region 

2003 • 5 Hållbar utveckling för forskningen? 

2004 • 1 Yrkesutbildning i Stockholmsregionen 

2004 • 2 Stockholmsregionen och 

EU-utvidgningen 

2005 • 1 Kunskapsregioner i konkurrens – 

regional samverkan för framgång 

2005 • 2 Infrastrukturplanering i 

Stockholmsregionen 

2006 • 1 Företagens FoU iStockholm– 

Mälarregionen 

2006 • 2 Transportsystemets fi nansiering 

2006 • 3 Samverkan i Stockholmsregionen 

2006 • 4 Räcker arbetskraften? 

2007 • 1 Planering för minskad boende- 

segregation 

2007 • 2 Stockholmsmigranterna kring 

millennieskiftet 

2007 • 3 Eftervalsundersökning 2006 

2007 • 4 Från Hörjel till Cederschiöld 

2007 • 5 Begrepp inom regional utveckling 

FOTO: CHRISTER SANDQUIST 

Nya rapporter 

Begreppen inom regional utveckling 

– menar vi samma sak med orden vi 

använder? 

Att mena samma sak med samma ord har 

sina fördelar. Därför har Regionplane- och 

trafi kkontoret tagit fram rapporten Begrepp 

inom regional utveckling. Att arbeta med regional 

utveckling är att möta och använda 

många begrepp från forskningen. Men hur 

använder vi dem? Menar alla alltid detsamma 

eller har begrepp som innnovationssystem, 

kluster och trippelhelix olika innebörd 

för olika personer? 

I rapporten får man veta vad begreppen 

står för och hur de används i praktiken. Och 

det är inte alltid samma sak. Det innebär att 

vi ibland inte riktigt vet vad vi talar om, och 

att vi inte alltid talar om samma sak fast vi 

kanske tror det. Det fi nns tydliga skillnader 

mellan de teorier som begreppen hämtats 

från. Skillnaderna rör fundamentala frågor 

i den regionala utvecklingspolitiken och kan 

till exempel handla om synen på kunskap 

och den roll marknaden och konkurrensen 

spelar. 

Rapport 5:2007 Begrepp inom regional utveckling 


Elisabeths Krausz, tel. 08- 737 44 72, 

e-post: elisabeth.krausz@rtk.sll.se 

Jonathan Metzger ny projektledare 

Jonathan Metzger 

började på RTK 

som projektledare 

den 16 april. Jonathan 

har doktorerat 

i ekonomisk historia 

vid Stockholms 

universitet och har 

tidigare bland annat 

arbetat som 

samhällsvetenskaplig konsult för olika projekt 

inom Proventusgruppen. Han har även 

arbetat professionellt som manusförfattare 

och regissör för fi lm och teater. 

– Jag är anställd som projektledare för 

Från Hörjel till Cederschiöld 

– om 40 års förhandlingar mellan 

staten och regionen. 

Sedan början av 60-talet 

har fyra tunga strategiska 

överenskommelser 

träffats mellan staten 

och Stockholmsregionen 

om utvecklingen 

av regionens transportsystem. 

Hösten 2006, när 

arbetet med skriften började, 

tydde mycket på att nya förhandlingar kunde 

bli aktuella. Den nytillträdda borgerliga regeringen 

beslutade att tillkalla en förhandlare 

om framtida trafi kåtgärder i Stockholms 

län. Namnet Cederschiöld tog plats i raden 

från Hörjel, via Sträng och Dennis till Stockholmsberedningen. 

Frågorna om vad som utlöser förhandlingar, 

hur de planeras och genomförs och 

vad de kan ge för resultat har återigen blivit 

högaktuella. 

Skriften berättar historien om tidigare förhandlingar 

och redovisar en jämförande analys, 

för att se vad vi kan lära av historien. 

Rapport 4:2007 Från Hörjel till Cedershiöld 


Jan-Ove Östbrink, tel. 08- 737 44 83, 

e-post: jan-ove.ostbrink@rtk.sll.se 

frågor som rör ekonomisk utveckling. En av 

de frågor jag kommer att fokusera på är den 

långsiktiga utvecklingen av investeringsbehovet 

och arbetskraftstillgången i regionen. 

Jag kommer även att ägna viss tid åt konsumtionen 

som ekonomisk drivkraft i regionen, 

bland annat med inriktning på besöksnäringen, 

samt bevaka övergripande trender 

inom ekonomin och näringslivet. 

Kontaktinformation: 

Jonatan Metzger, tel 08-737 26 44, 070-737 26 44 

e-post: jonathan.metzger@rtk.sll.se

”Local Organic Food” 

stödjer lokalt odlad mat 

För en hållbar utveckling krävs alternativ till storskalighet 

och kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Stiftelsen 

Biodynamiska Forskningsinstitutet arbetar för att hitta dessa. 

Text: Åsa Lindblom Foto: Ulf Lodin 

Med ett bidrag på 160 000 kronor ur miljöanslaget 

får stiftelsen stöd att utveckla och 

sprida begreppet ”Local Organic Food”, LOF. 

Arbetet är en del i ett större EU-projekt som 

syftar till att stärka den ekonomiska och sociala 

sammanhållningen i europeiska unionen. 

Målet är att minska utsläpp av både 

växtnäring i Östersjön och mängden kemiska 

bekämpningsmedel i jordbruket. 

Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna 

har kontakter över hela landet och kommer 

att använda en del av bidraget för att stödja 

Eldrimner, ett nationellt centrum för småskaligt 

mathantverk i Östersund. 

– Den här typen av projekt blir aldrig av 

om inte samhället går in och stöttar. Det är 

viktigt att visa att det finns traditioner som 

är värda att bevara, berättar Liv Ekenwald, 

projektledare på Eldrimner. 

Tillsammans med estniska och brittiska 

kollegor har Eldrimner anpassat och marknadsfört 

närodlad mat till konsumenter. I 

Estland bidrog kollegorna med sedvänjor och 

recept som fortfarande är aktuella medan 

engelsmännen delade med sig av erfaren- 

FAKTA Bidrag ur miljöanslaget 

Miljö- och skärgårdsbidrag 

Regionplane- och trafikkontoret fördelar på 

uppdrag av nämnden (RTN) bidrag till miljö- 

och skärgårdsprojekt. Prioriterade projekt ur 

skärgårdsanslaget är infrastrukturprojekt för 

ökad tillgänglighet samt projekt för natur- 

och kulturmiljön. Miljöanslaget är inriktat på 

att stödja konkreta åtgärder, kunskaps- och 

metodutveckling. 

• Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond: 50 000 kronor till projektet ”Inventering av fjärilar i norra 

delen av Stockholms län”. Projektet ligger i linje med RUFS 2001 genom att bidra med ökade 

kunskaper om delar av länets grönstruktur. 

• Länsstyrelsen i Stockholms län: 200 000 kronor för att ta fram en regional åtgärdsplan för 

bevarande av flodnejonöga. Arten är hotad i stora delar av Sverige. Det behövs kunskap om 

artens förekomst i länets vattendrag för att upprätta en plan för skydd och åtgärder. Projektet 

har koppling till det regionala miljöprogrammet för Stockholms län och det nationella miljö- 

målet ”Levande sjöar och vattendrag”. 

heter från att ha ordnat Farmer’s Market 

– Bondens marknad – i många år, året runt. 

Eldsjälar från de tre länderna har gjort studiebesök 

hos varandra och hållit föredrag om 

sina erfarenheter och planer. Allt för att lära 

sig mer om hur vägen mellan producent och 

konsument kan kortas. 

– Vi behöver inte uppfinna hjulet varje 

gång. När alla lär sig av varandra kan vi undvika 

att upprepa varandras misstag, menar 

Liv Ekenwald. 

Hans von Essen, projektledare på Biodynamiska 

Forskningsinstitutet instämmer. 

– Vi behöver en bättre samordning mellan 

olika alternativ och individer. Då undviker 

vi samtidigt att inkräkta på varandras olika 

områden. Många som arbetar med den här 

typen av livsmedelsproduktion är idealister 

och vill få jobba vidare enligt sina tankar. 

Det finns mycket att vinna med ett välordnat 

samarbete mellan olika alternativ där erfarenheter 

från hela Sverige, och i framtiden 

även Europa, delas, understryker han. 

– Om idén med lokalt odlad mat ska kunna 

växa måste vi främst ha ett bra kontaktnät. 

Men vi måste också gå från att hålla det på en 

allmän ”prat-nivå” till ett gemensamt projekt 

där även den politiska sidan och näringslivet 

är med. ● 

Kontaktperson RTK: Börje Wredén, tel. 08-737 41 89, e-post:borje.wreden@rtk.sll.se 

21

nämndbeslut 

22 

Regionplane- och trafiknämnden, RTN, och RTK ansvarar för regionplanering, översiktlig trafik- 

planering och regionala utvecklingsfrågor. Nämnden bevakar och tar initiativ i strukturfrågor i 

Stockholms län och Mälardalen. RTN har tretton ledamöter och tretton ersättare, och har van- 

ligtvis åtta sammanträden om året. På www.rtk.sll.se/namnden finns snabb information efter 

varje nämndmöte samt besluten i sin helhet. 

Positivt till ny hamn i Nynäshamn 

Nynäshamns kommun har lämnat förslag 

till detaljplan för Norvik. Detaljplanens 

syfte är att anlägga en hamn i Norvikudden 

och att möjliggöra utveckling av verksamheter 

för industriändamål i området. 

Regionplane- och trafiknämnden anser 

att detaljplaneområdet lämpar sig väl för 

utveckling av hamn och verksamheter. 

Området anges ha goda möjligheter för utveckling 

av centrallager, terminalhantering 

och annan verksamhet med anknytning 

till en framtida hamn. Förslaget möjliggör 

järnvägsanslutning till Nynäsbanan. Marken 

för hamnen ägs av Stockholms Hamn 

AB och övrig mark ägs huvudsakligen av 

Dålig tillgång på busstrafik till 

handelsområde i Rosenkälla 

Från Österåkers kommun har det kommit 

en remiss med ett förslag till planprogram 

för Rosenkälla. Planområdet ligger 

vid korsningen mellan E18 och Norrortsleden/Åkersbergatillfarten. 

Planens 

syfte är att utreda förutsättningarna för 

etablering av handel och arbetsplatser. I 

dag är området huvudsakligen obebyggt. 

Ungefär häften av det östra delområdet 

föreslås för handel, cirka 170 000 kvadratmeter 

och resten för andra verksam- 

NCC Property Development AB. Detaljplaneområdet 

är beläget i direkt anslutning till 

Nynäs Refinings område. 

I RUFS anges reservat för naturgasledningar 

som berör området. Ledningsreservaten 

syfte är att upprätthålla handlingsfrihet 

för eventuell framtida utbyggnad av ett 

ledningsnät. RTN anser att detaljplanen 

ska kompletteras med ett ledningsreservat. 

Nämnden framhåller även att det är rimligt 

att detaljplanen definierar markområden 

som kan vara lämpliga för eventuell 

bulkhantering, till exempel hantering av 

biobränslen, kalk för betongproduktion 

med mera. 

Reservation mp 

heter. Som jämförelse kan nämnas att 

handelsområdet Kungens Kurva, som är 

regionens största externhandelsområde, 

bestod av 135 000 kvadratmeter år 2004. 

Nämnden konstaterar att förslaget 

innebär en mycket stor utbyggnad av 

verksamheter och handel i ett utpräglat 

billäge, med måttliga möjligheter till 

bussförsörjning. 

Planområdet ligger helt utanför den 

kärnstruktur som redovisas i RUFS. RTN 

anser att det vore värdefullt att göra en 

detaljhandelsutredning för hela nordostsektorn. 

Skälet är att man vill kunna ta 

ställning till den del av planförslaget som 

avser de östra delarna, där det föreslås 

en omfattande utbyggnad av i huvudsak 

handel. Omfattande planer finns för 

utbyggnad av handel i regiondelen. RTN 

anser att Regionplane- och trafikkontoret 

bör kunna medverka i en sådan utredning, 

som också kan ge ett värdefullt 

bidrag till den nya RUFS-processen. 

Reservation s 

Västmanlands län stärker 

storregionalt perspektiv 

RTN yttrade sig över en remiss på regionalt 

utvecklingsprogram, RUP, för Västmanlands 

län. I dag tillhör inte Västmanlands 

län Stockholms lokala arbetsmarknadsregion, 

men enligt Nutek kommer detta att 

vara fallet inom en snar framtid. Pendlingen 

från Västerås har ökat och övriga 

samband i Stockholm-Mälarregionen blir 

allt mer viktiga. RTN konstaterar att det 

på en rad områden finns behov av stor-

egionala utgångspunkter och bedömningar, 

vilket i väsentlig omfattning också 

framgår av programförslaget. Om möjligt 

bör antaganden om bland annat framtida 

befolkningstillväxt och arbetstillfällen 

samordnas med arbetet med RUFS, den 

nya regionala utvecklingsplanen för Stockholms 

län. Prognoserna skiljer sig något 

åt, programmets befolkningsprognos är 

högre än de antaganden för Östra Mellansverige 

som RTK tagit fram. Enskilda mål, 

strategier och handlingsinriktningar kommenteras 

i huvudsak inte av nämnden. 

Ett samrådsförslag till program för Solna 

City har sänts ut för synpunkter. Syftet 

med programmet är att skapa en tydlig 

stadskärna med hjälp av ny bebyggelse 

och bättre trafiklösningar. Det offentliga 

stadsrummet ska framhävas tydligare och 

dagens centrumbebyggelse ska byggas 

ihop med omgivande områden för att öka 

stadsmässighet, tillgänglighet och trygghet. 

Bebyggelsen ska förtätas med både 

bostäder och arbetsplatser. Solna centrum 

ska kompletteras med nya butiker och ny 

service. Med planerna på att riva dagens 

Råsundastadion och bygga en ny nationalarena 

på annan plats skapas goda förutsättningar 

för nya bostäder i ett mycket 

centralt läge. 

FOTON: ULF LODIN Tydligare stadskärna med Solna City 

RTN konstaterar att det som Solnas 

program föreslår, att rymma cirka 2 000 

lägenheter och mer än dubbelt så många 

arbetsplatser på kort avstånd från centrum 

och tunnelbanan, ligger helt i linje med 

RUFS 2001. I RUFS är det aktuella området 

redovisat som en del av den centrala 

regionkärnan. Det innebär att marken bör 

reserveras för bebyggelse med särskilt högt 

markutnyttjande, med ett mångsidigt 

innehåll. 

Särskilt uttalande s 

Frågor om befolkningstillväxt 

bakgrund till ny plan för 

Enköpings tätort 

Enköpings tätort har cirka 22 000 

invånare medan antalet invånare i 

kommunen totalt uppgår till 38 500. I 

det diskussionsunderlag som översänts 

till RTK inför arbetet med en fördjupad 

översiktsplan redovisas olika utvecklingsalternativ 

motsvarande 27, 50 respektive 

68 procents befolkningstillväxt 

fram till år 2030. En ny översiktsplan 

togs 2001. Därefter genomfördes ett 

visionsarbete och ett särskilt strategidokument, 

med sikte på år 2015, antogs 

våren 2004. Enköping är i dag en 

pendlingskommun. Som en bakgrund 

till planen framhåller Enköping sitt 

goda läge i Stockholm-Mälarregionen, 

och sin roll i den vidgade funktionella 

arbetsregionen. Frågor om befolkningstillväxten 

i stort, och om relationen 

mellan tätort och kommunen, påverkar 

planeringen. 

Nämnden anser att det är positivt att 

programmet, liksom RUFS, tar sin 

utgångspunkt i att den översiktliga planeringen 

i ökad utsträckning behöver 

hantera andra frågor än de rent fysiska. 

I sitt visionsarbete lyfter kommunen 

fram olika faktorer som syftar till att 

stärka kommunens attraktivitet och 

identitet. Begrepp som trädgårdskommun, 

närhet mellan människor, 

utveckling inom kretslopps- och miljöteknik 

med mera är centrala i detta 

sammanhang, vilket också återspeglas 

i programmet. RTN anser även att det 

vore rimligt att frågor om järnvägsförbindelser, 

bytes- eller infartsparkeringsförhållanden 

hamnar mer i fokus än 

vad som framgår av diskussionsmaterialet. 


Börje Wredén, tel. 08-737 41 89, 

e-post: borje.wreden@rtk.sll.se 

23

SVERIGE 

PORTO 

BETALT BAvsändare: 

Regionplane- och trafikkontoret 

ÅTTA FRÅGOR TILL KRISTINA AXÉN OLIN: 

”Ökad spårkapacitet viktig för hela landet” 

Som kommunstyrelsens ordförande i regionens största stad, 

innebär det ett särskilt ansvar för hela Stockholmsregionen? 

– Visst gör det så, eftersom det som är bra för Stockholm är bra 

för hela regionen. Samtidigt suddas gränserna mellan kommunerna 

ut och det är viktigt att inse. 

Med flera ledande uppdrag, är det ibland svårt att veta vilket 

ben du ska stå på, det ”kommunala” eller det ”regionala”? 

– Nej, jag har inga skrupler så. Jag propagerar gärna för att 

dra tunnelbanan ut till Nacka och sen vidare ut till Värmdö. Allt 

hänger ihop, massor av människor rör sig över kommungränserna 

varje dag. 

Är det något från Stockholms stad som du vill dela med dig av 

eller sprida i hela regionen, några särskilda erfarenheter eller 

arbetssätt? 

– Det skulle nog vara nödvändigheten 

av att föra samtal mellan näringsliv, 

politiker och medborgarna. Sedan 

att ha mod att fatta obekväma beslut 

för framtiden. Det finns mängder med 

exempel på avsaknad av beslut som får 

stora konsekvenser i dag och jag hoppas 

att dagens politiker vågar. 

Ansvarskommittén lämnade sitt 

slutbetänkande för en tid sedan. Hur 

ser du på ansvarsfördelningen mellan 

stat och region i framtiden? 

– Det där är en svår fråga, särskilt 

för oss med tanke på att Stockholmsregionen 

är så dominerande. Men jag 

tycker det är viktigt att man reder ut 

hur vi ska ha det med antalet myndigheter 

och beslutsnivåer så det blir 

tydligt. Redan i dag har kommunerna 

tagit över ansvaret för verksamheter 

som förut var statliga angelägenheter, 

så visst kan man förenkla och skapa 

större tydlighet. 

Vilken enskild fråga inom det regionala 

utvecklingsarbetet tror du kommer 

att påverka utvecklingen mest de 

närmast åren? 

– Behovet av att öka spårkapaciteten 

genom centrala Stockholm, och 

FOTO: PETER KNUTSON 

då handlar det om byggandet av Citybanan. Det är en fråga som 

egentligen är viktigare för regionen och resten av landet än för 

stockholmarna. 

Din egen vision – hur ser Stockholmregionen ut om tjugo år? 

– Då har det hänt massor! Regionen har vuxit ordentligt 

befolkningsmässigt och självklart står Citybanan färdig. Ett 

antal skyskrapor har vuxit upp, inte bara i Stockholm utan också 

i andra städer runt om. Vi har ett fint Nobelmuseum, plus ett 

populärt ABBA-museum och dessutom har Arlanda bytt namn till 

Nobel Airport. Stockholms nya operahus är klart och sticker ut i 

Riddarfjärden, någonstans mittemot Stadshuset. Jätteläckert. Och 

så har flera svenskar fått Nobelpriset under de här framgångsrika 

åren. Det har varit fantastiska tjugo år och jag har varit finansborgarråd 

hela tiden! 

Om du får utländska besökare och har 

några dagar att förbereda besöket, vart i 

regionen skulle du ta dem? 

– Jag vill skräddarsy besöket beroende 

på vem det är som kommer. Men troligen 

skulle jag göra en båtfärd med start i 

Mälaren, in till Stockholm och vidare ut i 

skärgården genom Karl-Johanslussen. Sedan 

kunde man stanna till efter vägen på 

de platser gästerna var mest intresserade 

av att besöka. Och då skulle det finnas hur 

mycket som helst att välja på. Så fick det 

bli! 

Du är ordförande i Mälardalsrådet. Vad 

hoppas du ska bli resultatet av vårens 

Mälarting? 

– Framför allt hoppas jag på en fortsatt 

samling kring de infrastrukturfrågor 

som vi har att handskas med. Och det 

tror jag vi kommer att uppnå, det finns 

väldig samarbetsvilja hos alla inblandade. 

Mälardalsrådet har en unik och enande 

roll att spela för att lyfta fram frågor som 

inte bara berör Stockholm, utan alla som 

är beroende av att Stockholmregionen är 

framgångsrik. För infrastrukturfrågor är 

det en bra arena. Sedan finns det andra 

frågor som utspelas på andra kartor. 

Text: Kjell Karlsson

RTK 2-2007.indd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?