Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

eller ta del av välbekanta föremål från förr i en utställning” triggar igång ” minnet. Många samtal har
startat helt av sig själva och personer som tidigare varit inneslutna i sin egen värld har plötsligt blivit
mera aktiva och intresserade av att berätta om t ex sin barndom eller ungdomstid. Ofta hamnar vi just i
den tidsepoken i en människas liv. Att föra samtal om den tid när deltagarna själva bildade familj och
sina egna barns uppväxt har inte varit lika självklart. Kan det bero på att det som etsat sig fast starkast
i det episodiska minnet är de tidiga erfarenheterna i en människas liv? De minnen som ligger längre
fram i nutid har inte samma benägenhet att ”brinna lika starkt”, de slocknar snabbare.
Det semantiska minnet – eller kunskapsminnet är också ett långtidsminne. Det behöver inte vara
kopplat till egna upplevelser och erfarenheter. Ur detta minne hämtar vi upp t ex ramsor, psalmverser
eller våra kunskaper i främmande språk. Man brukar säga att kunskapsminnet ökar fram till 55 - 60-
årsåldern för att därefter avta. Ny forskning visar däremot att med stimulans av minnet behöver inte
nedgången vara så märkbar.
I detta projekt har exempel på detta inträffat vid många olika tillfällen. Schlagertexter från 40-talet
bubblar t ex spontant upp ur minnet, psalmer som sjöngs på morgonbönen i skolan eller långa utdrag
om ”Sven Dufva” i Fänrik Ståls sägner. De finns bara plötsligt där! Kunskapsminnet har kommit
igång!
Procedurminnet – är ett rörelseminne som också tillhör långtidsminnena. Det är vårt starkaste minne
som sitter kvar allra längst och som står emot sjukdomar bra. Olika typer av rörelsescheman som
fungerar per automatik, när man väl lärt sig dem, som att cykla, simma, gå och springa. De är alla
exempel på när procedurminnet kopplas på. Inom detta projekt har vi uppmärksammat hur väl många
av de äldre fungerar i motoriska situationer. Titt som tätt har vi t ex blivit uppbjudna till ”spontan”
dans, en foxtrot där alla steg suttit på plats! Ibland har någon spelat munspel. En av deltagarna spelade
munspel som ung och när vi fick reda på det införskaffades ett munspel. Det tog inte många minuter
förrän melodierna väcktes till liv igen trots att ca femtio år gått sedan han sist spelade. Olika
arbetsmoment inom skogsarbete som att hugga, såga, barka och slipa verktyg har också suttit kvar i
minnet trots att många av männen lämnat sina yrken för drygt tjugo år sedan. Samma gäller kvinnorna
i projektet som elegant lindar och vyssar vårt lindebarn eller krusar örngottsband med kniv.
De båda långtidsminnena – det semantiska och procedurminnet kopplas på utan att vi i tanken behöver
göra en inre tidsresa. På så sätt skiljer sig episodminnet från de två övriga eftersom episodminnet
förutsätter denna inre resa.
7