Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

02.09.2013 Views

varit på dessa besök blev besöken ett samtalsämne på dagverksamheten. Det var en bra bieffekt som dock medförde att andra på dagverksamheten också blev intresserade av besök. Detta faktum hanterades genom att göra ytterligare en grupp utanför studiegruppen. De som inte tillhörde studiegruppen var också väldigt nöjda. Sammantaget är resultaten mycket bra och från kommunens sida är både brukare och personal vid dagverksamheten väldigt nöjda. Det har varit roligt för personalen att se hur brukare levt upp och hur deras engagemang vuxit under besöken. Besöken har också levt vidare på själva dagverksamheten som samtalsämnen. Pedagogerna har verkligen levandegjort historia och de har kunnat göra det utifrån att kommunens personal bidragit med trygghet åt brukarna/besökarna. Då medarbetarsamtal på enheten för anhörig/närståendestöd gjorts framkommer det att personal tycker att den viktigaste händelsen under 2010 var detta samverkansprojekt. 30 Museer söder Utvärdering Kalmar läns museum Sjuksköterskan Anna Axén, som vid tiden för projektet studerade till distriktssjuksköterska vid Linnéuniversitetet, valde att följa projektet samt skriva sin magisteruppsats i vårdvetenskap om projektet. Axén undersökte även personalens inställning till att arbeta med kulturarvet inom vården. Axéns metod för att undersöka personalens uppfattningar angående reminiscens och arbetet med kultur som hälsobringande redskap gjordes genom pre-test och post-test. Även de äldres emotionella tillfredställelse före och efter aktiviteterna undersöktes genom emotionella skattningsskalor vilka visade ett mycket positivt resultat. Skattningsskalor kom även efter uppsatsarbetet att användas av museet vid ett flertal aktiviteter, då med samma goda resultat. Axén skriver i sin slutsats att vårdpersonalen hade lättare att använda det kulturella arvet i sitt arbete efter deltagande i museets aktiviteter och att de såg en positiv inverkan på de äldres emotionella tillfredställelse samt att de önskar ökat utrymme för det kulturella arvet i omsorgen av de äldre. Förutom den akademiska utvärderingen har utvärderingsmöten skett kontinuerligt med projektdeltagarna. Vårdpersonalen vittnar om reslutat såsom ökat samarbete mellan avdelningarna på boendena och personalkontakt mellan de olika platserna. Aktiviteterna har skapat glädje och positiva upplevelser. Personal och vårdtagare har fått gemensamma upplevelser. De äldre har ”blivit någon” för personalen. De har fått ta del av vårdtagarens kunskaper och personliga berättelser som tidigare varit obekanta. 30 Per Hägglund 45

Utvärdering Sörmlands läns museum Projektet har följts upp på olika sätt inom de olika delprojekten. Till varje minnesutställning medföljer en utvärderingsblankett. Utvärdering har också skett genom bland annat en enkät med de äldre som själva kommer till, eller deltar i museets verksamheter. Utvärdering har också gjorts med kulturombud inom äldreomsorgen samt genom diskussion och utvärdering tillsammans med våra samarbetspartners. Avslutande summering Projektet ”Kommer du ihåg? – minnesstimulering i socialpedagogikens tjänst”, har på många sätt visat att musei- och arkivsektorn har unika möjligheter att via historiska miljöer, arkivmaterial, bilder och föremål stimulera minnet och därmed välbefinnandet hos äldre människor. Materialen kan stötta levnadsberättelser och ge sinnesupplevelser. Dessutom har museerna möjlighet att via de äldre få in ny etnologisk kunskap om livsvillkor och levnadsförhållanden förr, samt att få erfarenheter av praktisk kunskap som inte bevarats eller nedtecknats. Identifiering av bilder ur museets samlingar är ytterligare ett exempel. Detta kan bidra till ett ömsesidigt utbyte som gagnar båda parter. Projektet har dessutom visat hur museerna i direkta samtal, via fortbildning av äldreomsorgens personal, via utställningar, arkivmaterial och rekvisita kan ställa sitt ”batteri” av kompetens till förfogande och på så sätt bidra till ett betydligt bredare användande av kulturarv som minnesstimulering, inte bara vid museerna utan även ute på de enskilda institutionerna. Rapporten är skriven av projektansvarig vid respektive deltagande museum, samt sammanställd av Britt-Marie Borgström och Malin Bäckström, Jamtli , Östersund i maj 2011. 46

varit på dessa besök blev besöken ett samtalsämne på dagverksamheten. Det var en bra bieffekt som<br />

dock med<strong>för</strong>de att andra på dagverksamheten också blev intresserade av besök. Detta faktum<br />

hanterades genom att göra ytterligare en grupp utan<strong>för</strong> studiegruppen. De som inte tillhörde<br />

studiegruppen var också väldigt nöjda. Sammantaget är resultaten mycket bra och från kommunens<br />

sida är både brukare och personal vid dagverksamheten väldigt nöjda. Det har varit roligt <strong>för</strong><br />

personalen att se hur brukare levt upp och hur deras engagemang vuxit under besöken. Besöken har<br />

också levt vidare på själva dagverksamheten som samtalsämnen. Pedagogerna har verkligen<br />

levandegjort historia och de har kunnat göra det utifrån att kommunens personal bidragit med trygghet<br />

åt brukarna/besökarna. Då medarbetarsamtal på enheten <strong>för</strong> anhörig/närståendestöd gjorts<br />

framkommer det att personal tycker att den viktigaste händelsen under 2010 var detta<br />

samverkansprojekt. 30<br />

Museer söder<br />

Utvärdering Kalmar läns museum<br />

Sjuksköterskan Anna Axén, som vid tiden <strong>för</strong> projektet studerade till distriktssjuksköterska vid<br />

Linnéuniversitetet, valde att följa projektet samt skriva sin magisteruppsats i vårdvetenskap om<br />

projektet. Axén undersökte även personalens inställning till att arbeta med kulturarvet inom vården.<br />

Axéns metod <strong>för</strong> att undersöka personalens uppfattningar angående reminiscens och arbetet med<br />

kultur som hälsobringande redskap gjordes genom pre-test och post-test. Även de äldres emotionella<br />

tillfredställelse <strong>för</strong>e och efter aktiviteterna undersöktes genom emotionella skattningsskalor vilka<br />

visade ett mycket positivt resultat. Skattningsskalor kom även efter uppsatsarbetet att användas av<br />

museet vid ett flertal aktiviteter, då med samma goda resultat. Axén skriver i sin slutsats att<br />

vårdpersonalen hade lättare att använda det kulturella arvet i sitt arbete efter deltagande i museets<br />

aktiviteter och att de såg en positiv inverkan på de äldres emotionella tillfredställelse samt att de<br />

önskar ökat utrymme <strong>för</strong> det kulturella arvet i omsorgen av de äldre.<br />

Förutom den akademiska utvärderingen har utvärderingsmöten skett kontinuerligt med<br />

projektdeltagarna. Vårdpersonalen vittnar om reslutat såsom ökat samarbete mellan avdelningarna på<br />

boendena och personalkontakt mellan de olika platserna. Aktiviteterna har skapat glädje och positiva<br />

upplevelser. Personal och vårdtagare har fått gemensamma upplevelser. De äldre har ”blivit någon” <strong>för</strong><br />

personalen. De har fått ta del av vårdtagarens kunskaper och personliga berättelser som tidigare varit<br />

obekanta.<br />

30 Per Hägglund<br />

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!