Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

02.09.2013 Views

Många av deltagarna har varit rullstolsburna eller använt rullator, och flera av miljöerna på Gammlia har under projekttiden funktionsanpassats för denna målgrupp. Det har byggts ramper till flera av gårdarna och höga trösklar har avlägsnats. Det finns dock fortfarande miljöer som på grund av sin otillgänglighet inte kan användas i verksamheten, t ex den gamla skolan. Bristen på toaletter ute på Gammlia området var ett annat problemområde i början av projektet, men detta avhjälptes under sommaren 2010 med byggnation av flera nya fina toaletter. En annan anpassning som gjorts har varit att placera ut bänkar för att skapa viloplatser ”efter vägen” där man kan hämta nya krafter. Färdtjänst: Verksamheten har ibland påvisat konflikter mellan bevarandeintressen och tillgänglighets intressen, t ex konflikt mellan museets önskemål att hålla gårdstunet bilfritt för bevarande av miljön och tillgänglighetsbehovet att få köra färdtjänstbussen så nära gårdarna som möjligt. Mental tillgänglighet: Även den mentala tillgängligheten har uppmärksammats i projektet. Det faktum att de flesta av miljöerna på Gammlia gestaltar en sådan avlägsen tid att inga nu levande personer kan ”känna igen sig” eller ha några egna minnen kopplade till miljön som helhet, är ett problem som på sikt måste lösas. Det finns dock användbara element och föremål även i 1800-talsmiljöer, t ex den öppna spisen i köket och bakugnen i bagarstugan. Kaffe mals vid öppna spisen i Wallmarksgården på Gammlia Bemötande: Även bemötandet, som är en viktig del i den mentala tillgängligheten, har anpassats till denna målgrupps specifika behov. Att inleda besöket med att få hälsa genom att ta i hand och presentera sig är väldigt viktigt, liksom att få veta var man är och vad som ska hända. Att lyssna mera än att tala kan vara en utmaning för en museipedagog/guide, som är van att berätta och dela med sig av sin kunskap. Synpunkter från personal och deltagare: Den deltagande personalen har varit väldigt positivt inställd till verksamheten. De har tagit foton vid träffarna, för att kunna använda för återkoppling och samtal 25

efter besöket. De har satt upp bilderna på anslagstavlor på avdelningarna och även gjort små bildfoldrar av genomförda aktiviteter till de deltagande seniorerna. Detta har varit mycket uppskattat av både seniorerna och deras anhöriga. Deltagarna har också haft en positiv inställning till besöken! En man blev så peppad av träffarna med fiskeminnen och fiskefilmer att han bestämde sig för att sätta upp ett mål för sig själv; att träna för att kunna göra en fisketur nästkommande sommar. Sammanfattningsvis har det varit en fantastisk upplevelse att få ta del av seniorernas glädje och tacksamhet, men även deras berättelser och minnen. Det var ett magiskt ögonblick när en man som tidigare varit väldigt passiv, steg fram till bakbordet i bagarstugan och började kavla deg med stark och ungdomlig svung. Med tårfyllda ögon upprepade han gång på gång: ”Ni förstår inte vad det här betyder för mig”. Framtidsvisioner Förhoppningsvis ska denna meningsfulla verksamhet kunna fortsätta utvecklas och på sikt ingå i museets basverksamhet. I museets planer för ett ”Gammlia för alla” har denna målgrupp sin givna plats. En annan vision är att få till stånd olika typer av generationssamverkan. Att skapa arenor och aktiviteter där barn/unga och seniorer kan mötas och utbyta erfarenheter är väldigt angeläget i dagens samhälle där gamla och unga i allt högre utsträckning lever i skilda världar. Verksamhet på Murberget 2009-2010 Under 2008 genomfördes som försöksverksamhet projektet ”Minnesnycklar till alla sinnen”. I projektet ville vi använda oss av våra byggnader och miljöer på friluftsmuseet för att i samverkan med äldreomsorgen rikta oss till personer med demenssjukdom. Den direkta bakgrunden till projektet var bl a personliga upplevelser tillsammans med nära anförvanter samt möten med äldre besökare på friluftsmuseet. Att inom ramen för museiarbete kunna känna att arbetet har en betydelse för svagare grupper i samhället ger vårt arbete en större grad av meningsfullhet. Tack vare projektet ”Kommer du ihåg?” kunde verksamheten fortsätta och utvecklas vidare. Samverkan med äldreomsorg och socialförvaltning i Härnösands kommun Samverkan med Härnösands kommun fördjupades under hösten 2009 i och med samverkan med Per Hägglund, psykiatri- och demenskonsulent och anhörigkonsulent Marie Hägglund. Tack vare dem fick vi stöd i att utveckla reminiscensteorin till ett medvetet verktyg i planering, verksamhet och utvärdering. Per Hägglund tog aktiv del i verksamheten under 2009. Under 2010 hjälpte han och hans medarbetare oss med förberedelser och planering av hur besöken på bästa sätt skulle kunna genomföras. De ordnade med transporter och valde ut de personer från särskilt boende som bäst skulle kunna tillgodogöra sig besöken på Murberget. De såg också till att besöken följdes upp med 26

Många av deltagarna har varit rullstolsburna eller använt rullator, och flera av miljöerna på Gammlia<br />

har under projekttiden funktionsanpassats <strong>för</strong> denna målgrupp. Det har byggts ramper till flera av<br />

gårdarna och höga trösklar har avlägsnats. Det finns dock fortfarande miljöer som på grund av sin<br />

otillgänglighet inte kan användas i verksamheten, t ex den gamla skolan. Bristen på toaletter ute på<br />

Gammlia området var ett annat problemområde i början av projektet, men detta avhjälptes under<br />

sommaren 2010 med byggnation av flera nya fina toaletter. En annan anpassning som gjorts har varit<br />

att placera ut bänkar <strong>för</strong> att skapa viloplatser ”efter vägen” där man kan hämta nya krafter.<br />

Färdtjänst: Verksamheten har ibland påvisat konflikter mellan bevarandeintressen och tillgänglighets<br />

intressen, t ex konflikt mellan museets önskemål att hålla gårdstunet bilfritt <strong>för</strong> bevarande av miljön<br />

och tillgänglighetsbehovet att få köra färdtjänstbussen så nära gårdarna som möjligt.<br />

Mental tillgänglighet: Även den mentala tillgängligheten har uppmärksammats i projektet. Det faktum<br />

att de flesta av miljöerna på Gammlia gestaltar en sådan avlägsen tid att inga nu levande personer kan<br />

”känna igen sig” eller ha några egna minnen kopplade till miljön som helhet, är ett problem som på<br />

sikt måste lösas. Det finns dock användbara element och <strong>för</strong>emål även i 1800-talsmiljöer, t ex den<br />

öppna spisen i köket och bakugnen i bagarstugan.<br />

Kaffe mals vid öppna spisen i Wallmarksgården på Gammlia<br />

Bemötande: Även bemötandet, som är en viktig del i den mentala tillgängligheten, har anpassats till<br />

denna målgrupps specifika behov. Att inleda besöket med att få hälsa genom att ta i hand och<br />

presentera sig är väldigt viktigt, liksom att få veta var man är och vad som ska hända. Att lyssna mera<br />

än att tala kan vara en utmaning <strong>för</strong> en museipedagog/guide, som är van att berätta och dela med sig av<br />

sin kunskap.<br />

Synpunkter från personal och deltagare: Den deltagande personalen har varit väldigt positivt inställd<br />

till verksamheten. De har tagit foton vid träffarna, <strong>för</strong> att kunna använda <strong>för</strong> återkoppling och samtal<br />

25

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!