Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

More documents

Recommendations

Info

• Föremål - som personerna kan ha en relation till. Använd gärna eventuell rekvisita från 1900- tals insamlingar. Knyt gärna en aktivitet till föremålet som visar på hur föremålet kan ha använts en gång. • Bilder - sök gärna bilder från personernas hemorter, helst från deras barn-ungdomstid. Förstora gärna upp bilderna i A4 format och montera dem på t ex kapa-platta. På så sätt är de enklare att hantera och man kan var flera som tittar på dem samtidigt. Spar och samla på gamla utställningsbilder i olika teman - de kommer väl till pass. • Musik - väcker minnen som inget annat. Både att lyssna på från en gammal raspig resegrammofon men allra helst att sjunga tillsammans. Texter till gamla schlagers sitter kvar i minnet länge. Musikinstrument kan prövas och kanske väcks ett intresse och en slumrande förmåga! • Rörelse - Att mala kaffebönor i kaffekvarn, gnugga tvätten med såpa mot tvättbrädan eller barka en timmerstock- Rörelser väcker minnen som kroppen inte alls glömt. • Smak & Doft - är ofta lustfyllda minnen. Doft är den sinnesupplevelse som förloras alltmer när personen går längre in i demenssjukdomen. Den söta smaken stannar däremot kvar längst. • Ljud - inspelade ljudupptagningar från gamla radioprogram och högläsning ur skol- och barnböcker samt uppteckningar om livet förr. • Känsel - att klappa hästens mule, pröva yllekoftan och hålla i barkspaden 27 Många särskilda boenden har idag hundar och katter. Personalen vittnar om hur de märker att de gamla upplever det mycket positivt och rogivande. Reflexioner: När man tittar i ”backspegeln” på reminiscensmetoden visar den inte på någon lång dokumenterad historia. Däremot slås man av hur mycket av metodens innehåll som på ett naturligt sätt fanns med i samhället när de gamla levde närmare den yngre generationen. Då förmedlade den äldre generationen på ett självklart sätt sina kunskaper och upplevelser vidare till de yngre. 27 Isacs L, Wallskär H(2004) Låt minnena leva - en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm. Gothia 15
Verksamhet på fem museer Verksamhet på Jamtli 2009-2010 Jamtlis öppna förskoleverksamhet har under lång tid vänt sig till mor/farföräldrar tillsammans med barnbarn, ibland barnbarnsbarn. Friluftsmuseets miljöer och kulturarvsaktiviteter, stimulerar och inspirerar de vuxna att berätta för sina barn och barnbarn om sina egna minnen. Att aktiviteterna dessutom bygger på sinnesupplevelser är något som båda målgrupperna upplevt positivt. Projektet ”Kommer du ihåg” har gett möjligheter att vidareutveckla detta! Samverkan med Vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun Verksamheten på Jamtli har planerats i nära samverkan med Agneta Anderzon från Vård- och omsorgsförvaltningen. Agneta är projektledare för det kommunala projektet ”Det sociala innehållet för äldre”, vilket syftar till att skapa mötesplatser och öka det sociala innehållet för äldre i kommunen. Projektet har fått statliga stimulansmedel från regeringen. I planeringen ingick även Meta Aringstam, ansvarig demenssjuksköterska vid demensteamet i Östersunds kommun. En av demensundersköterskorna, Anneli Persson, kom att knytas nära projektet och har deltagit i planering, genomförande och kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Denna nära kontakt med Vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun har varit en förutsättning för projektets planering och genomförande. Grupper och urval Grupper bestående av fem personer med diagnosen begynnande minnessvikt/Alzheimers har valts ut av kommunens demensteam. Samtliga av de utvalda personerna har varit hemmaboende och deras medverkan i projektet ska också ses som en avlastning för de anhöriga som med hjälp av hemtjänstpersonal vårdar dem i hemmet. Kriterierna har varit att man står i kö till dagverksamhet/dagvård och att man är fysiskt rörlig, vilket underlättar besöken i Jamtlis miljöer. Inget biståndsbeslut har krävts för att delta i projektet. Personerna har erbjudits möjlighet att besöka Per- Albin torpet på Jamtli vid ett tillfälle/vecka under två timmar. Att som deltagare känna sig sedd, trygg och bli bekräftad i sällskap med andra personer med minnesproblem har varit avgörande och en orsak till att gruppen inte varit större. Dessutom har personer med demenssjukdom problem med att fungera i större grupper eftersom sjukdomen gör det svårt att sovra bland alla intryck. Gemenskap, glädje och möjlighet att utbyta erfarenheter i en miljö som väcker minnen och ökar deltagarnas livskvalitet har stått i centrum. Gruppens sammansättning av både män och kvinnor, deras bakgrund och personligheter, har spelat en stor roll för hur gruppen fungerat tillsammans. Arbetet med att välja ut, besöka och informera 16
Page 1 and 2: Kommer du ihåg? Minnesupplevelser
Page 3 and 4: Bakgrund Med utvecklingsmedel från
Page 5 and 6: Seminariet genomfördes i samverkan
Page 7 and 8: summera och skapa en känsla av sam
Page 9 and 10: En ångande murpanna väcker många
Page 11 and 12: de olika nervcellerna inte får kon
Page 13 and 14: egna tankar och vad som händer run
Page 15: som personen själv eller tillsamma
Page 19 and 20: etoning på barn-ungdomstiden har v
Page 21 and 22: nytvättade kläderna. Besökarna f
Page 23 and 24: Verksamhet på Västerbottens museu
Page 25 and 26: är museets basutställningar, Sven
Page 27 and 28: efter besöket. De har satt upp bil
Page 29 and 30: Erfarenheterna från 2009 visade at
Page 31 and 32: Reflexioner De samlade erfarenheter
Page 33 and 34: Genomförd verksamhet Utbildningspa
Page 35 and 36: uppskattades och deras egna berätt
Page 37 and 38: Muntligt berättande: Fler berätte
Page 39 and 40: inom kort kunna erbjuda vården ett
Page 41 and 42: föremålen får vi direkt egna tyd
Page 43 and 44: På jakt efter föremål till blogg
Page 45 and 46: Utvärdering Jamtli: På Jamtli gen
Page 47: Utvärdering Sörmlands läns museu

Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?