Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

inom äldreomsorgen. Det sågs kunna leda till en försämring och en tillbakagång om de talades för
mycket om gamla tider. Utifrån detta realitetsanpassade förhållningssätt skulle personalen istället
koncentrera sig på att stärka de äldres möjligheter att orientera sig i nutid. 22 Troligtvis ledde detta till
att det psykiska välbefinnandet hos de gamla blev skadat. En helomvändning skedde 1963 när den
amerikanske psykiatrikern Robert Butler presenterade sina studier kring reminiscens och betydelsen
för äldre personer att få möjlighet att minnas gamla tider. Under 1980- talet blev reminiscens mycket
populärt på engelska ålderdomshem och inom dagvård. Den sågs t o m som en form av terapi, vilket
på senare tid har reviderats. Reminiscensmetoden anses numera kunna ge vissa terapeutiska effekter.
Idag används den på en mängd olika sätt, i olika sociala och kreativa sammanhang. Det som utmärker
metoden är att den genomförs i små grupper med syfte att höja välbefinnande och livskvalitet. 23
Reminiscensmetoden och personer med demenssjukdom: Metoden har använts på många platser i
världen och riktat sig till olika åldrar, till både friska och personer med olika typer av
funktionsnedsättningar. Inom vården av personer med demenssjukdom har metoden haft stor
betydelse. Att utgå från det som personen minns, att fokusera på det som fortfarande är friskt skapar
en känsla av trygghet, ökar självkänslan och jag-uppfattningen. 24 Saker som man klarat av utan att
reflektera över fungerar inte längre. Då är det en fördel att stötta det som personen kan och minns och
inte det som man inte längre kan eller förmår. Ofta upplever den demenssjuke sig splittrad och man
har svårt att få ett sammanhang i sina upplevelser. Genom att delge andra sin egen historia, sina egna
erfarenheter till personer som är intresserade stärks man i sin självkänsla. Metoden kan hjälpa till att
skapa sammanhang för den demenssjuke. Broar kan byggas mellan personens förflutna och nutiden.
Att känna igen sin egen livshistoria i någon annans kan också vara stärkande för självkänslan och
bryta isolering och skapa nya relationer. Det är också viktigt att samtalen förs i en öppen och tillåtande
atmosfär. Inget är rätt eller fel utan det är personens egna upplevelser som är det viktiga i samtalen.
Ingen behöva känna sig tvungen att berätta något mot sin egen vilja. En trevlig social samvaro och
kommunikation mellan deltagarna är ytterligare en vinst med metoden som är nog så viktig att
poängtera. Känslan av att ha haft en trevlig stund tillsammans kan sitta kvar länge, länge trots att
innehåll, tid och plats är glömda.
Levnadsberättelser som verktyg: I arbetet med reminiscens är personens individuella livshistoria
mycket viktig att känna till. Det blir ofta den röda tråd som samtalen tar sin utgångspunkt och utspelar
sig kring. Samtalen får på så sätt en känslomässig anknytning, vilket är av vikt då minnet knyts upp av
känslor. Inom äldreomsorgen har man i många kommuner tagit fram underlag till levnadsberättelser
22 Hägglund, P (2011) Demens- och psykiatrikonsulent, Härnösand
23 Housden, S (2007) Reminiscence and lifelong learning. Leicester. Niace-promoting adult learning
24 Isacs, L, Wallskär, H (2004) Låt minnena leva - en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm. Gothia
13