Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik
Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik Kommer du ihåg? - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik
Bemötande Mötet: Att bli igenkänt, att höra sitt fullständiga namn, var man kommer ifrån, ger en känsla av bekräftelse. Upplevelsen av den egna identiteten stärks och upprätthålls. Hos personer med demenssjukdom är ofta självkänslan satt ur spel, det kan vara svårt att känna igen sig själv. Beröring, långa handslag, välkomnande leenden och en kram, sammantaget bidrar det till att skapa positiva möten i en atmosfär, där målet är att alla ska känna sig bekväma och välkomna in i gemenskapen. Känner du inte igen mig? Hur lätt är det inte att ställa en sådan fråga, speciellt när personen tittar på dig med frågande blick. Berätta istället vem du är, ditt namn. Ge gärna små ledtrådar med avsikten att ringa in vem du är utan att förlöjliga. Syftet är hela tiden att få en riktig kontakt med personen. I mötet får man träna sig själv i att tona ned behovet av den egna bekräftelsen. Personen framför dig har glömt vem du är men din roll är att stärka den andre personens behov av bekräftelse. 15 Mötet med den fysiska platsen kan också vara svår att minnas. Hos personer med demenssjukdomar försämras rumsuppfattningen, man har svårt att orientera sig och de mest välkända vägar och platser kan bli okända områden. Att återsamlas på samma ställe kan underlätta. Där kan sinnesupplevelser vara vägledare och förstärka minnet. Samtalet: I bemötandet är det viktigt att vi som personal är känslomässigt närvarande. Undvik att börja ett samtal med ”kommer du ihåg ” eller ”minns du” och frågor som när, vad och vem. Sådana frågeställningar skapar ofta en känsla av otillräcklighet och osäkerhet. Ställ gärna öppna frågor. Pröva att berätta själv om samtalsämnena sinar och vips ska du se att något du säger kan bli öppningen till ett nytt samtal. Personen kan ha fastnat för något i din berättelse som den associerar till och så löper samtalet vidare. ”Carpe diem” fånga stunden och glädjen i stunden. 16 Vad utmärker det goda samtalet? En ömsesidighet och ett utbyte av tankar som berör. Ett totalt fokus skapas mellan personerna som är inne i samtalet. En upplevelse av att inget annat existerar än den person som man samtalar med. Själva mötet kan också vara utan språkligt utbyte av tankar, istället skapas en ordlös ömsesidighet. Många gånger under projektet har sådana stunder ägt rum och oftast tillsammans med endast en person åt gången. Plötsligt har man lyckats trycka på någon knapp där minnen funnits som bubblar fram. Magiska ögonblick, sköra som såpbubblor. När dessa ögonblick kommer är det bra att gruppen inte är stor. Det gäller att ta till vara dessa tillfällen och lyssna aktivt och koncentrerat. Tillfället kan lätt gå förbi och såpbubblan brista om något utifrån stör eller någon släpper koncentrationen. Att behålla fokus kan vara svårt hos personer med demenssjukdom. Det kan vara problematiskt att hålla kvar tankarna en längre stund kring samma ämne. Man blir både störd av sina 15 Fahlander, K, Karlsson, G, Vikström, D (2009) Demensboken. Lund. Studentlitteratur 16 Cars J, Zander B(2006)Samvaro med dementa. Råd till anhöriga och personal om bemötande. Stockholm. Gothia 11
egna tankar och vad som händer runt omkring. Det kan vara en hjälp i samtalet att inte hoppa för mycket från ett ämne till ett annat. Använd gärna få bisatser och alternativ. Att själv vara fokuserad och koncentrerad hjälper personer med demenssjukdom att skapa fokus. 17 Ofta är man känslig för intryck och har svårt att sovra och stänga ute olika sinnesintryck som vi andra lätt sorterar bort eller stänger ute. Att ta en sak i taget, att vara tydlig i sin kommunikation underlättar. För den skull behöver man inte förbarnsliga sitt tilltal vilket kan upplevas kränkande. 18 Vid vissa tillfällen får man avleda personer som hakar upp sig i samma tankegångar och samtalsämnen genom att ställa frågor som försiktigt leder vidare till andra nya tankar. Tillfällen kan också uppstå då personer blir irriterade på varandra. För att undvika konfliktfyllda situationer kan man avleda personerna genom att, även här, komma in på andra samtalsämnen än de som är källan till konflikt. Att dela på personerna så de vistats i olika rum för att minska risken för aggressioner kan också vara en möjlighet. Omdömesförmågan kan försämras hos personer med demenssjukdom och ett aggressivt beteende bli följden. Aggressivitet är oftast en reaktion på en sviktande verklighetsuppfattningen som ger en kontrollförlust. 19 Reminiscensmetoden När man arbetar utifrån reminiscensmetoden försöker man att medvetet locka fram minnen. Tillsammans gör man en ”upptäcktsresa” i minnenas värld där man utgår ifrån personens egna minnen. Historia, traditioner och det kulturella arvet kan tas som utgångspunkt för att öka lusten och viljan att kommunicera och samtidigt ge minnesupplevelser. 20 Reminiscensmetoden kan vara ett sätt att stärka personens självkänsla och identitet samtidigt som relationen stärks emellan den som leder samtalet och personen som berättar 21 Bakgrund: ”Inget nytt under solen”. - Inom äldreomsorgen har vi alltid talat om förr i tiden med de gamla! Det stämmer, men inom reminiscens har man utvecklat en medveten metod som fokuserar på att väcka minnen, föra samtal i en öppen och positiv stämning och ibland även genomföra aktiviteter utifrån dessa minnen. Om man slår upp ordet reminiscens i en engelsk-svensk ordbok är betydelsen hågkomst eller minnen. Birgitta Näsman, PhD i geriatrik, brukar beskriva reminiscensmetoden som ”Att tänka högt om gamla tider ”. Den har medvetet varit i bruk bara under några få decennier. I 1960- talets England var man från ansvarigt håll inte positiv till att man talade om förr i tiden med de äldre 17 Cars J, Zander B(2006)Samvaro med dementa. Råd till anhöriga och personal om bemötande. Stockholm. Gothia 18 Fahlander K, Karlsson G, Vikström D(2009) Demensboken. Lund. Studentlitteratur 19 Aringstam M(2010) demenssköterska 20 Nömgård M (2011) Kalmar läns museum 21 Isacs L, Wallskär H(2004) Låt minnena leva - en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm. Gothia 12
- Page 1 and 2: Kommer du ihåg? Minnesupplevelser
- Page 3 and 4: Bakgrund Med utvecklingsmedel från
- Page 5 and 6: Seminariet genomfördes i samverkan
- Page 7 and 8: summera och skapa en känsla av sam
- Page 9 and 10: En ångande murpanna väcker många
- Page 11: de olika nervcellerna inte får kon
- Page 15 and 16: som personen själv eller tillsamma
- Page 17 and 18: Verksamhet på fem museer Verksamhe
- Page 19 and 20: etoning på barn-ungdomstiden har v
- Page 21 and 22: nytvättade kläderna. Besökarna f
- Page 23 and 24: Verksamhet på Västerbottens museu
- Page 25 and 26: är museets basutställningar, Sven
- Page 27 and 28: efter besöket. De har satt upp bil
- Page 29 and 30: Erfarenheterna från 2009 visade at
- Page 31 and 32: Reflexioner De samlade erfarenheter
- Page 33 and 34: Genomförd verksamhet Utbildningspa
- Page 35 and 36: uppskattades och deras egna berätt
- Page 37 and 38: Muntligt berättande: Fler berätte
- Page 39 and 40: inom kort kunna erbjuda vården ett
- Page 41 and 42: föremålen får vi direkt egna tyd
- Page 43 and 44: På jakt efter föremål till blogg
- Page 45 and 46: Utvärdering Jamtli: På Jamtli gen
- Page 47: Utvärdering Sörmlands läns museu
egna tankar och vad som händer runt omkring. Det kan vara en hjälp i samtalet att inte hoppa <strong>för</strong><br />
mycket från ett ämne till ett annat. Använd gärna få bisatser och alternativ. Att själv vara fokuserad<br />
och koncentrerad hjälper personer med demenssjukdom att skapa fokus. 17 Ofta är man känslig <strong>för</strong><br />
intryck och har svårt att sovra och stänga ute olika sinnesintryck som vi andra lätt sorterar bort eller<br />
stänger ute. Att ta en sak i taget, att vara tydlig i sin kommunikation underlättar. För den skull behöver<br />
man inte <strong>för</strong>barnsliga sitt tilltal vilket kan upplevas kränkande. 18 Vid vissa tillfällen får man avleda<br />
personer som hakar upp sig i samma tankegångar och samtalsämnen genom att ställa frågor som<br />
<strong>för</strong>siktigt leder vidare till andra nya tankar. Tillfällen kan också uppstå då personer blir irriterade på<br />
varandra. För att undvika konfliktfyllda situationer kan man avleda personerna genom att, även här,<br />
komma in på andra samtalsämnen än de som är källan till konflikt. Att dela på personerna så de vistats<br />
i olika rum <strong>för</strong> att minska risken <strong>för</strong> aggressioner kan också vara en möjlighet. Omdömes<strong>för</strong>mågan kan<br />
<strong>för</strong>sämras hos personer med demenssjukdom och ett aggressivt beteende bli följden. Aggressivitet är<br />
oftast en reaktion på en sviktande verklighetsuppfattningen som ger en kontroll<strong>för</strong>lust. 19<br />
Reminiscensmetoden<br />
När man arbetar utifrån reminiscensmetoden <strong>för</strong>söker man att medvetet locka fram minnen.<br />
Tillsammans gör man en ”upptäcktsresa” i minnenas värld där man utgår ifrån personens egna<br />
minnen. Historia, traditioner och det kulturella arvet kan tas som utgångspunkt <strong>för</strong> att öka lusten och<br />
viljan att kommunicera och samtidigt ge minnesupplevelser. 20<br />
Reminiscensmetoden kan vara ett sätt att stärka personens självkänsla och identitet samtidigt som<br />
relationen stärks emellan den som leder samtalet och personen som berättar 21<br />
Bakgrund: ”Inget nytt under solen”. - Inom äldreomsorgen har vi alltid talat om <strong>för</strong>r i tiden med de<br />
gamla! Det stämmer, men inom reminiscens har man utvecklat en medveten metod som fokuserar på<br />
att väcka minnen, <strong>för</strong>a samtal i en öppen och positiv stämning och ibland även genom<strong>för</strong>a aktiviteter<br />
utifrån dessa minnen. Om man slår upp ordet reminiscens i en engelsk-svensk ordbok är betydelsen<br />
hågkomst eller minnen. Birgitta Näsman, PhD i geriatrik, brukar beskriva reminiscensmetoden som<br />
”Att tänka högt om gamla tider ”. Den har medvetet varit i bruk bara under några få decennier. I 1960-<br />
talets England var man från ansvarigt håll inte positiv till att man talade om <strong>för</strong>r i tiden med de äldre<br />
17 Cars J, Zander B(2006)Samvaro med dementa. Råd till anhöriga och personal om bemötande. Stockholm.<br />
Gothia<br />
18 Fahlander K, Karlsson G, Vikström D(2009) Demensboken. Lund. Studentlitteratur<br />
19 Aringstam M(2010) demenssköterska<br />
20 Nömgård M (2011) Kalmar läns museum<br />
21 Isacs L, Wallskär H(2004) Låt minnena leva - en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm. Gothia<br />
12
Change language