STADEN KRISTINESTAD

Vid åstränder får, enligt byggnadsordningen, byggnader inte uppföras närmare än 50 m från
strandlinjen.
- 11 -
3.1.10 Grundkarta och planeringsmaterial
Delgeneralplanen utarbetas i det numeriska kartkoordinatsystemet i skala 1:10 000. Som grundkarta
vi planeringen har Lantmäteriverkets numeriska kartmaterial kompletterat med numerisk
fastighetsdata (NKRK) använts.
3.2 Områdets utvecklingshistoria
Lappafjärd (Lappfjärd) omnämns för första gången i ett brev från kung Birger av Sverige 1303. Till
gamla Lappfjärds socken hörde också Sideby, Storå, Bötom och Tjöck. På Lappfjärds marker
grundades staden Kristinestad år 1649, Storå blev socken år 1855, Sideby år 1860, Bötom år 1862
och Tjöck år 1865.
Det som ursprungligen lockade människor till Lappfjärd var fisket och sälfångsten. Havet var då 30 m
högre än nu, vilket betyder att Lappfjärd låg vid havsstranden. Senare blev också boskapsskötsel
och svedjebruk (odling av korn, råg och rovor) viktiga näringar. Detta lade grunden till åkerbruket
som idag är en väldigt viktig näring i Lappfjärd. Sedan lappfjärdsborna blivit bofasta förvandlades
deras sveder till åkrar. Den viktigaste händelsen i näringslivet i Lappfjärd på 1700-talet var
uppkomsten av potatisodling.
3.3 Naturmiljön
Som underlag för delgeneralplaneringen har följande naturinventeringar använts:
- För Lålby finns en naturinventering från år 1998 som uppgjorts av Patrik Byholm.
- Våren-hösten 2005 uppgör FM Ingvar Fagerholm en heltäckande natur- och
landskapsinventering över planeområdet.
3.3.1 Jordmån och berggrund
Lappfjärds jordmån består i huvudsak av lera och silt vilket gör att området är erosionskänsligt. De
södra och norra delarna av planeområdet består av berg. Jordmånen i områdena runt centrum
består av morän. Vissa avlagringar innehåller rikligt med svavel och är speciellt problematiska
eftersom dräneringar av dylika jordlager frigör svavelsyra och orsakar försurning i vattendrag.
Nordost om planeområdet, mot Bötomberget, är det ställvis bergigt.
3.3.2 Växtlighet
Största delen av planområdet består av åkermark. På tredjedel av dessa åkrar odlas potatis och i
övrigt olika sädesslag. I planområdets nordvästliga och sydöstra del finns ett enhetligt område med
skog. Området längs med ån och på de små öarna i ån är frodigt. Växtligheten utreds närmare i
Fagerholms naturinventering.
3.3.3 Fauna
I Lappfjärds å finns ett av de fem återstående naturliga bäck- och havsöringsstammarna i vårt land. I
Lappfjärds å förekommer den sällsynta flodpärlmusslan.
Området som ligger norr om ån och väster om Riksväg 8 är en viktig fågelrastplats där sädesgässen
brukar rasta. Området ingår i Natura-2000. Faunan utreds närmare i Fagerholms naturinventering.
3.3.4 Vattendrag
Karakteristiskt för Lappfjärd är Lappfjärds å som slingrar sig genom byn. Lappfjärds å avviker från
andra åar i Västra Finlands miljöcentral p.g.a. strömningsförhållandena sin fauna och vegetationen.
Ån rinner upp i källorna och bäckarna i de västra delarna av Lauhanvuori nationalpark som ligger på
gränsen mellan kommunerna Kauhajoki och Storå. Tack vare grundvattnet som bryter fram i ån
bibehålls vattenföringen sommartid på en jämnare nivå och vattenkvaliteten förblir relativt god ända
till ådeltat. Eutrofieringen är nu det största problemet i Lappfjärds å.
KRISTINESTAD, LAPPFJÄRDS DELGENERALPLAN 2006
AIR-IX MILJÖ AB, 21218YK