STADEN KRISTINESTAD

STADEN KRISTINESTAD 

UPPGÖRANDE AV DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRD 

2006 

BESKRIVNING 

Närpesvägen2, 64200 NÄRPES

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 

1 INLEDNING............................................................................................................................ - 4 - 

- 2 - 

1.1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER................................................................................................ - 4 - 

1.2 DELGENERALPLANENS NAMN OCH SYFTE ............................................................................................ - 5 - 

1.3 DELTAGANDE .................................................................................................................................... - 5 - 

1.4 FÖRTECKNING ÖVER BESKRIVNINGENS BILAGOR.................................................................................. - 5 - 

1.5 FÖRTECKNING ÖVER BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL.................................................... - 5 - 

2 SAMMANDRAG......................................................................................................................... 7 

2.1 PLANPROCESSENS OLIKA SKEDEN .......................................................................................................... 7 

2.2 DELGENERALPLANEN............................................................................................................................. 7 

3 UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................................ - 8 - 

3.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET ............................................................................................ - 8 - 

3.1.1 Landskapets struktur................................................................................................................ - 8 - 

3.1.2 Landskapsbild .......................................................................................................................... - 8 - 

3.1.3 Befolkning ................................................................................................................................ - 8 - 

3.1.4 Boende och bebyggelse .......................................................................................................... - 9 - 

3.1.5 Arbetsplatser och service......................................................................................................... - 9 - 

3.1.6 Möjligheter till rekreation och fritidsaktiviteter.......................................................................... - 9 - 

3.1.7 Trafik och teknisk service......................................................................................................... - 9 - 

3.1.8 Landskapliga olägenheter...................................................................................................... - 10 - 

3.1.9 Byggnadsordning ................................................................................................................... - 10 - 

3.1.10 Grundkarta och planeringsmaterial........................................................................................ - 11 - 

3.2 OMRÅDETS UTVECKLINGSHISTORIA................................................................................................... - 11 - 

3.3 NATURMILJÖN ................................................................................................................................. - 11 - 

3.3.1 Jordmån och berggrund......................................................................................................... - 11 - 

3.3.2 Växtlighet ............................................................................................................................... - 11 - 

3.3.3 Fauna..................................................................................................................................... - 11 - 

3.3.4 Vattendrag.............................................................................................................................. - 11 - 

3.3.5 Särdrag och skyddsobjekt (naturmiljön) ................................................................................ - 12 - 

3.4 DEN BYGGDA MILJÖN OCH KULTURARVET.......................................................................................... - 12 - 

3.4.1 Uppbyggnad och historia ....................................................................................................... - 12 - 

3.4.2 Områdenas nuvarande markanvändning .............................................................................. - 12 - 

3.4.3 Särdrag och skyddsobjekt (den byggda miljön, kulturarv)..................................................... - 12 - 

3.5 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN................................................................................................................ - 12 - 

3.6 PROBLEM OCH UTVECKLINGSBEHOV ................................................................................................. - 12 - 

3.7 PLANERINGSSITUATION.................................................................................................................... - 13 - 

3.7.1 Riksomfattande utgångspunkter ............................................................................................ - 13 - 

3.7.2 Regionplan............................................................................................................................. - 13 - 

3.7.3 Landskapsplan....................................................................................................................... - 13 - 

3.7.4 Stadens och annan planering ................................................................................................ - 15 - 

4 MÅLSÄTTNINGAR .............................................................................................................. - 16 - 

4.1 DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR MARKANVÄNDNING ........................................................................ - 16 - 

4.2 MÅLSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVET ................................................................................................ - 18 - 

4.2.1 Invånare ................................................................................................................................. - 18 - 

4.2.2 Boende och byggande........................................................................................................... - 18 - 

4.2.3 Arbetsplatser och service....................................................................................................... - 18 - 

4.2.4 Möjligheter till rekreation och fritidsintressen.........................................................................- 18 - 

4.2.5 Trafik och kommunalteknik .................................................................................................... - 18 - 

4.2.6 Särdrag och skyddsobjekt...................................................................................................... - 19 - 

4.3 MÅL SOM UPPKOMMIT UNDER PLANERINGENS GÅNG (INTRESSENTER)................................................. - 19 - 

5 DELGENERALPLANEUTKAST, UTKASTSKEDET.......................................................... - 19 - 

KRISTINESTAD, LAPPFJÄRDS DELGENERALPLAN 2006 

AIR-IX MILJÖ AB, 21218YK

5.1 ALTERNATIV .................................................................................................................................... - 19 - 

6 DELGENERALPLAN........................................................................................................... - 20 - 

- 3 - 

6.1 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR, HELHET OCH DIMENSIONERING ................................................................ - 20 - 

6.2 BOENDE.......................................................................................................................................... - 20 - 

6.3 ARBETSPLATSER OCH SERVICE ........................................................................................................ - 20 - 

6.4 TRAFIK............................................................................................................................................ - 20 - 

6.5 REKREATIONS- OCH GRÖNOMRÅDEN ................................................................................................ - 20 - 

6.6 NATUR ............................................................................................................................................ - 21 - 

6.7 DEN BYGGDA KULTURMILJÖN............................................................................................................ - 21 - 

6.8 KOMMUNALTEKNIK........................................................................................................................... - 21 - 

6.9 VATTENOMRÅDEN............................................................................................................................ - 21 - 

6.10 NATIONELLA OCH REGIONALA INTRESSEN.......................................................................................... - 21 - 

6.11 SKYDDSOMRÅDEN ........................................................................................................................... - 21 - 

6.12 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER ...................................................................................... - 21 - 

6.12.1 Bostadsområden.................................................................................................................... - 21 - 

6.12.2 Officiella byggnader ............................................................................................................... - 22 - 

6.12.3 Industriområden ..................................................................................................................... - 22 - 

6.12.4 Trafikområden........................................................................................................................ - 22 - 

6.12.5 Specialområden ..................................................................................................................... - 22 - 

6.12.6 Rekreationsområden.............................................................................................................. - 22 - 

6.12.7 Skyddsområden- och objekt .................................................................................................. - 23 - 

6.12.8 Jord- och skogsbruksområden............................................................................................... - 23 - 

6.12.9 Vattenområden ...................................................................................................................... - 24 - 

6.12.10 Nationella och regionala intressen .................................................................................... - 24 - 

7 PLANENS KONSEKVENSER ............................................................................................. - 25 - 

7.1 ALLMÄNT......................................................................................................................................... - 25 - 

7.2 VERKNINGAR PÅ OMRÅDESSTRUKTUREN........................................................................................... - 25 - 

7.3 KONSEKVENSER FÖR MILJÖN............................................................................................................ - 25 - 

7.4 KONSEKVENSER FÖR DEN BYGGDA MILJÖN ....................................................................................... - 25 - 

7.5 KONSEKVENSER FÖR INVÅNARNA (SOCIALA KONSEKVENSER)............................................................. - 25 - 

7.6 EKONOMISKA KONSEKVENSER.......................................................................................................... - 26 - 

8 PLANERINGENS SKEDEN, VÄXELVERKAN, DELTAGANDE OCH INFORMATION ..... - 27 - 

8.1 PLANERINGENS UPPBYGGNAD .......................................................................................................... - 27 - 

8.1.1 Växelverkan då plan uppgörs ................................................................................................ - 27 - 

8.1.2 Godkännande ........................................................................................................................ - 27 - 

8.1.3 Arbetsskeden ......................................................................................................................... - 27 - 

8.1.4 Arbetsgrupp ........................................................................................................................... - 27 - 

8.2 MYNDIGHETER ................................................................................................................................- 27 - 

8.3 ANDRA INTRESSENTER..................................................................................................................... - 28 - 

8.4 INFORMATION .................................................................................................................................. - 28 - 

9 FÖRVERKLIGANDE OCH UPPFÖLJNING AV DELGENERALPLANEN.......................... - 28 - 

9.1 BETYDELSEN AV EN GENERALPLAN MED RÄTTSVERKNINGAR .............................................................. - 28 - 

9.2 DETALJERAD PLANERING.................................................................................................................. - 29 - 

9.3 BEHANDLING AV BYGGNADSLOV PÅ DELGENERALPLANENS OMRÅDE ................................................... - 29 - 

9.4 FÖRVERKLIGANDE AV SKYDDSOMRÅDEN ........................................................................................... - 29 - 

9.5 ETAPPER, OSÄKERHETSFAKTORER ................................................................................................... - 29 - 

10 UPPFÖLJNING....................................................................................................................- 29 - 

10.1 PRINCIPER FÖR UPPFÖLJNING .......................................................................................................... - 29 - 



- 4 - 

Beskrivning över delgeneralplanen för Lappfjärd i staden Kristinestad, som avser generalplanekarta 

daterad 23.10.2006. 

1 INLEDNING 

1.1 Bas- och identifikationsuppgifter 

Planeområdet: 

Planeområdet omfattar Lappfjärd och Lålby byar. Området är ca 1 780 ha stort. Planens ungefärliga 

läge framkommer av bild 1 och planeområdets gränser av bilaga 1 i program för deltagande och 

bedömning. 

Bild 1 Planeområdets ungefärliga läge 

Bilaga 1 Planeområdets gränser (se program för deltagande och bedömning) 

BESTÄLLARENS 

KONTAKTUPPGIFTER 

Staden Kristinestad 

Stadsingenjör Sven Söderlund 

Tfn (06) 2216 285, 0400 660 887 

e-mail: sven.soderlund@krs.fi 

Tekniska centralen 

Lappfjärdsvägen 163A 

64100 KRISTINESTAD 

KONSULTENS KONTAKTUPPGIFTER 

Air-Ix Miljö Ab 

Projektansvarig planerare / 

SAFA arkitekt, Kirsti Peill 

Tfn (03) 2442314, 040 8241 841 

Planläggare 

lantmäteriingenjör, Anna-Karin Pensar 

Tfn (06) 2110 500, 040 8657 491 

e-mail: fornamn.efternamn@airix.fi 

Närpesvägen 2, 64200 NÄRPES 



- 5 - 

1.2 Delgeneralplanens namn och syfte 

Över området uppgörs en delgeneralplan med rättsverkningar enligt den nya markanvändnings- och 

bygglagen som trädde i kraft i början av 2000. Planens namn är Lappfjärd delgeneralplan. 

1.3 Deltagande 

För att alla parter skall vara nöjda med slutresultatet, är det viktigt att planprocessen är öppen. 

Dessutom är det också viktigt att alla som vill, har möjlighet att delta och påverka. Många 

intressenter kan ge planerarna viktig information och värdefulla synpunkter. 

Intressenter är markägare på planområdet och personer vars boende, arbete eller andra 

omständigheter betydande kan påverkas av planen. För att möjliggöra deltagande under 

planprocessen arrangeras under planeringens gång ett tillräckligt antal allmänna 

informationstillfällen. Vid dessa tillfällen presenteras planen och allmänheten ges möjlighet att 

påverka och säga sina åsikter. Om dessa tillfällen bestäms under projektets gång. 

Program för deltagande och bedömning, planeutkast och annat material läggs fram till påseende. 

Under denna tid är det möjligt att, antingen muntligen eller skriftligen, framlägga sin åsikt om planen. 

Planförslaget som godkänts av kommunstyrelsen läggs offentligt fram till påseende och över detta 

kan man göra skriftlig anmärkning. Staden Kristinestads fullmäktige godkänner planförslaget. Om 

planens framskridande och om informationstillfällen kungörs i Syd Österbotten och Suupohjan 

sanomat och på stadens hemsidor. 

Förutom kommunens interna möten, deltagande och växelverkan ordnas också möten med 

myndigheter. Intressenter är också de myndigheter och föreningar vars verksamhet berörs av 

planen. Samarbetet med myndigheterna sköts genom ett tillräckligt antal myndighetsmöten. 

Dessutom stadgas i markanvändnings- och bygglagen om myndighetsmöten. 

Myndigheterna ger utlåtande över planförslaget. 

Bilaga 2 Program för deltagande och bedömning 

1.4 Förteckning över beskrivningens bilagor 

Bilaga 1 Planeområdets avgränsning (se PDB) 

Bilaga 2 Program för deltagande och bedömning (PDB) 

Bilaga 3 Servicestruktur 

Bilaga 4 Kulturmiljöer 

Bilaga 5 Detaljplaner 

Bilaga 6 Landskapsbild 

Bilaga 7 El, vatten och avlopp 

Bilaga 8 Markägo 

Bilaga 9 Topografi 

Bilaga 10 Trafik 

Bilaga 11 Nollplan 

Bilaga 12 Respons över delgeneralplaneutkast 

Bilaga 13 Delgeneralplanekarta med beteckningar och bestämmelser 

1.5 Förteckning över bakgrundsutredningar och källmaterial 

- För Lålby området finns en byggnadsinventering från år 1998 uppgjord av Kari Saksa och 

Jukka-Pekka Kulmala. Av de 80 bostadshus som finns på området inventerades 40 st., alla 

byggda före 1945. Till dessa hörande uthus inventerades också, vilket gjorde att det totala 



antalet byggnader som inventerades blev 96 st. Laura Hesso gjorde 2006, utgående från 

Saksa/Kulmalas inventering, en klassificering av byggnaderna i Lålby. 

- För Lålby finns en naturinventering från år 1998 som uppgjorts av Patrik Byholm. 

- Våren 2005 uppgör Laura Hesso en byggnads- och landskapsinventering över Lappfjärd. 

Endast de viktigaste och mest värdefulla byggnaderna inventeras (ca 120 st.) 

- 2005 uppgjorde FM Ingvar Fagerholm en heltäckande natur- och landskapsinventering över 

planeområdet. Naturinventeringen kompletterades senare med en utredning angående 

förekomsten av flygekorrar. 

- En trafiksäkerhetsplan har 2004 gjorts av Oy Talentek Ab. 

- Västra Finlands miljöcentral gjorde 2001 en generalplan för skyddszoner i Lappfjärds ås 

vattendragsområden. 

- Som bakgrundsmaterial har också regionplanen och landskapsplaneutkastet och -förslag 

använts. 

- Miljöministeriets publikationer. 

- Nationella skyddsprogram och kulturmiljöer. 

- Vägverkets beräkningsmodell för bullerzoner (55 dBA). 

- Befolkningsstatistik för Lappfjärd 17.12.2004 


AIR-IX MILJÖ AB, 21218YK 

- 6 -

2 SAMMANDRAG 

2.1 Planprocessens olika skeden 

- Stadsstyrelsen tog beslut angående planens påbörjande 2004. 

- Uppföljningskommittén godkände delgeneralplanens målsättningar 19.1.2005. 

- Inledande möte hölls på miljöcentralen 6.5.2005. 

- Program för deltagande och bedömning (PDB) har, enligt MBL 64 §, varit offentligt framlagt till 

påseende under tiden 16.5 - 30.5.2005. Om planens anhängiggörande och framläggande av 

PDB kungjordes i Syd-Österbotten och Suupohjan sanomat. 

- Allmänt informationstillfälle hölls 21.9.2005. 

- Möte med uppföljningskommittén hölls 15.11.2025. 

- Delgeneralplaneutkast till påseende under tiden 13.2 - 28.2.2006. 

- Allmänt informationstillfälle gällande planeutkast hölls den 21.2.2006. 

- Myndighetsmöte hölls på miljöcentralen 4.5.2006. 

- Möte med uppföljningskommittén hölls 29.5.2006. 

- Förhandling ang. byggnadsskyddet hölls med Museiverket 28.8.2006. 

- Delgeneralplaneförslaget framlades till påseende under tiden 30.10 – 1.12.2006. 

- Planförslag åter till påseende _._.2005 

- Staden Kristinestads fullmäktige godkände delgeneralplanen _._.2005 

2.2 Delgeneralplanen 

Delgeneralplanen med rättsverkningar kommer att underlätta byggnadslovsförfarandet. Planen styr 

byggandet till områden som inte har natur-, eller landskapsvärden. Vid utplacering av byggrätterna 

strävar man till att utnyttja den befintliga infrastrukturen och tekniska servicen. Planen kommer också 

att styra planeringen av avloppsnätverket. 

Delgeneralplanen ger möjligheterna till utvidgning och komplettering av bostadsbebyggelsen på ett 

sådant sätt att de för området typiska dragen i bebyggelsestrukturen bibehålls och ytterligare 

förstärks. 

Under planeringens gång har möjligheterna till bebyggelse längs ån utretts. 

Möjligheterna till placering av småskalig, icke miljöstörande industriell verksamhet i anslutning till 

bostadsbebyggelse har utretts. För verksamhet i större skala har också tillräckliga områden 

reserverats. 

Värdefulla byggnader och byggnadshelheter har anvisats med skyddsbeteckning och 

kompletterande bebyggelse bör anpassas till traditionellt byggnadssätt i omgivningen. 

Befintlig bebyggelse beaktas som sådan i delgeneralplanen, likaså outbrutna byggnadsplatser för 

vilka bygg- eller undantagslov beviljats. 

Den nya planen uppgörs i enlighet med 42 § MBL som en generalplan med rättsverkningar. 


AIR-IX MILJÖ AB, 21218YK 

7

3 UTGÅNGSPUNKTER 

3.1 Allmän beskrivning av planområdet 

- 8 - 

3.1.1 Landskapets struktur 

Lappfjärd är beläget mitt i ett vidsträck åkerlandskap. Enskilda skogsdungar förekommer inte i någon 

större utsträckning. Mera omfattande skogsmarker finns kring den södra infartsvägen öster om 

Åsända begravningsplats och norr om vägen mellan Lappfjärd och Karijoki. De största 

åkerområdena genomskärs av Riksväg-8 och Norra Lappfjärdsvägen. 

3.1.2 Landskapsbild 

Tätortsstrukturen i Lappfjärd har bildats enligt traditionellt Österbottniskt mönster. Bosättningen 

ligger längs vägarna och bildar flera kilometer långa bandbyar. Ställvis är bosättningen utmed 

vägarna mycket oenhetlig. Jordbruket är en betydande näring för området och detta sätter sin prägel 

på landskapsbilden. Jämna och låglänta områden är odlade och byggnaderna ligger på de kargare 

kullarna. Landskapet är jämnt, vilket är typiskt för Österbotten, och på försommaren när potatisen 

blommar är landskapet speciellt vackert. 

Bosättningen har traditionellt förlagts till högre backar bl.a. för att grundläggningsförhållandena där 

är bättre än i dalarna. Den nuvarande bebyggelsen kan förtätas. De mindre vägarna passar bra in i 

landskapet. Typiskt för Lappfjärd är också de centralt belägna åkerområdena. De byggnader som 

dominerar landskapet, i positiv bemärkelse, är den mäktiga kyrkan och klockstapeln. 

Lappfjärds å som rinner i NO-SV riktning genom området, utgör en värdefull faktor i landskapet. Ån 

är det mest betydande nästan fria åvattendrag som rinner ut i Bottenhavet. 

Bilaga 6 Landskapsbild 

3.1.3 Befolkning 

Vid årsskiftet 1993-1994 hade Lappfjärd en befolkningsmängd på 2022 personer och 30 .6. 2004 var 

befolkningsmängden 1810 personer. Befolkningsmängden har under en 10 års period minskat med 

212 personer (-21 pers./år), eller ca 10 %. Under de två senaste åren har befolkningsminskningen 

avstannat. Under samma tidsperiod har befolkningsmängden i Lålby minskat från 157 personer till 

149 personer. 

Befolkning / Väestömäärä 

Befolkningsstatistik Lålby / Lappfjärd 1.1.1994 - 

30.6.2004 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

År 1994 

År 1995 

År 1996 

År 1997 

År 1998 

År 1999 

År 2000 

År 2001 

År 2002 

År 2003 

År 2004 

Lålby 

Lappfjärd 

Bild 2 Befolkningsstatistik i Lålby och Lappfjärd 1.1.1994 - 30.6.2004 

(Källa: Magistraten i Vasa) 



Bild 3 Befolkningsprognos för Kristinestad fram till år 2030 

(Källa: Tilastokeskus 17.12.2004) 

Enligt statistikcentralens befolkningsprognos skulle befolkningsmängden i staden Kristinestad år 

2030 vara 6029 personer (-1807 /31.12.2003). 

- 9 - 

3.1.4 Boende och bebyggelse 

Antalet bostadsbyggnader på området uppskattas till ca 500. På generalplaneområdet finns tre 

detaljplanerade bostadsområden. På dessa områden finns ett tiotal radhus och några 

tvåvåningshus. I övrigt är bebyggelsen på området blandad. Något man lägger märke till är de för 

österbotten typiska stora röda bondgårdarna. 

Laura Hesso har under våren-sommaren 2005 gjort en byggnadsinventering. I Lappfjärd finns 

många välbevarade äldre byggnader. 

3.1.5 Arbetsplatser och service 

I Lappfjärd-Lålby finns en väl utbyggd grundservice. På området finns bl.a. två lågstadieskolor, ett 

daghem, två bybutiker, två banker, post, apotek, bensinstationer, hotell och ett antal verkstäder. År 

2007 kommer en ny ABC-station att byggas i Lålby. 

Enligt statistik från 2002 fördelar sig arbetskraften i Lappfjärd och Lålby enligt följande: Nästan 20 % 

av befolkningen arbetar inom jord- och skogsbruksnäringen, 10 % inom industrin, drygt 18 % inom 

parti- och detaljhandel och nästan 10 % inom transport. I Lappfjärd finns ett 100-tal verksamma 

företag. Arbetslösheten var år 2002 i medeltal 6,5 %. 

Bilaga 3 Servicestruktur 

3.1.6 Möjligheter till rekreation och fritidsaktiviteter 

I Lappfjärds och Lålby-området finns ishockeyring, fotbollsplan (inomhus och utomhus) och 

idrottsplan. Lappfjärds- och Lålbyborna har ca 10 km till Bötom, där det finns möjligheter till 

friluftsaktiviteter som vandring, skidning och slalomåkning. Strax söder om planeområdet längs 

Storåvägen ligger Pärus-forsen, där man bl.a. kan fiska och ströva i den natursköna omgivningen. I 

anslutning till forsen finns också ett café. På Kullen finns ett belyst skidspår. 

3.1.7 Trafik och teknisk service 

På området finns följande allmänna vägar: 

- Riksväg 8 

- landsväg 663 (Kristinestad - Kauhajoki) 

- landsväg 664 (Honkajoki – Kristinestad) 

- 17041 (Lillsund) 



- 17043 (Åsändan – Lappfjärd) 

- 17049 Åbyggändan 

- 17051 Nyskiftan 

- 17045 Lappfjärds centrum 

- 17044 Stortåget 

- 10 - 

Riksväg 8 och regionväg 663 korsas i Lålby genom en planskild anslutning. Nätverket med allmänna 

vägar kompletteras av enskilda vägar som fungerar som samlarvägar. Lappfjärds centrum saknar 

gång- och cykelvägar förutom längs landsväg 663 i Lålby och längs Lappfjärdsvägen väster om 

centrum. 

Trafikmängderna längs huvudlederna är enligt Vägförvaltningens räkningar: 

Riksväg-8 genom Lappfjärd i medeltal 2.700 bilar / dygn. 

Landsväg 663 genom Lålby i medeltal 3.600 bilar / dygn. 

Landsväg 663 öster om Riks-8 i medeltal 2.000 bilar / dygn. 

Bilaga 10 Trafik 

En trafiksäkerhetsplan för Närpes, Kristinestad och Kaskö har gjorts av Oy Talentek Ab 2004. I 

trafiksäkerhetsplanen konstaterar man att Lappfjärds centrum saknar gång- och cykelvägar förutom 

längs gamla vägen mot Lålby, vilket gör att gångare och cyklister måste ta sig in till staden längs en 

smal och farlig väg. 

Dessutom konstaterar man att man för att inte förvärra trafiksäkerhetssituationen längs riksvägarna 

bör man se till att trafiken inte ökar. Bygglov invid vägen bör undvikas med hänvisning till 

trafiksäkerheten för de boende, skolelever och den allmänna trafiken. För att ytterligare göra trafiken 

säkrare borde körfält för vänstersväng vid Åsändan anläggas. Ett trafiksäkerhetsmässigt problem i 

Lappfjärds centrum är att vägarna är smala utan utrymme för gång- och cykeltrafik, eller också så 

breda att hastigheten ökar och korsningen av vägar är svår. 

Det elektriska nätet omfattar hela planområdet. Vattenledningsnätet omfattar hela området för den 

fasta bosättningen och Lappfjärds vatten levererar hushållsvatten på området. De detaljplanerade 

områdena har avlopp, men i övrigt leds avloppsvattnet i allmänhet via 2-3 sedimenteringsbrunnar ut i 

vattendrag eller i marken. En viktig orsak till uppgörandet av generalplanen är att underlätta 

linjedragningen vid utbyggande av det kommunala avloppsledningsnätet. 

På områdets har en utvecklingsplan för vattentjänster gjorts. 

Bilaga 7 El, vatten och avlopp 

3.1.8 Landskapliga olägenheter 

De största landskaps- och luktolägenheterna i byarna är djurgårdarna som är centralt belägna. 

Över Lappfjärds å har ingen dokumentation om översvämningar hittats. 

3.1.9 Byggnadsordning 

Staden Kristinestads byggnadsordning godkändes i stadsstyrelsen 21.9.2000. 

Enligt byggnadsordningen skall, på områden utanför detaljplaneområde, en byggplats för fast 

boende ha en areal på minst 2 000 m². På områden som är större än 5 000 m² får byggnader för 

andra ändamål än fast fritidsboende uppföras. Den tillåtna våningsytan per byggplats för 

bostadsändamål får utgöra högst 15 % av byggplatsens areal. Den tillåtna våningsytan per byggplats 

för andra ändamål får utgöra högst 30 % av byggplatsens areal. 



Vid åstränder får, enligt byggnadsordningen, byggnader inte uppföras närmare än 50 m från 

strandlinjen. 

- 11 - 

3.1.10 Grundkarta och planeringsmaterial 

Delgeneralplanen utarbetas i det numeriska kartkoordinatsystemet i skala 1:10 000. Som grundkarta 

vi planeringen har Lantmäteriverkets numeriska kartmaterial kompletterat med numerisk 

fastighetsdata (NKRK) använts. 

3.2 Områdets utvecklingshistoria 

Lappafjärd (Lappfjärd) omnämns för första gången i ett brev från kung Birger av Sverige 1303. Till 

gamla Lappfjärds socken hörde också Sideby, Storå, Bötom och Tjöck. På Lappfjärds marker 

grundades staden Kristinestad år 1649, Storå blev socken år 1855, Sideby år 1860, Bötom år 1862 

och Tjöck år 1865. 

Det som ursprungligen lockade människor till Lappfjärd var fisket och sälfångsten. Havet var då 30 m 

högre än nu, vilket betyder att Lappfjärd låg vid havsstranden. Senare blev också boskapsskötsel 

och svedjebruk (odling av korn, råg och rovor) viktiga näringar. Detta lade grunden till åkerbruket 

som idag är en väldigt viktig näring i Lappfjärd. Sedan lappfjärdsborna blivit bofasta förvandlades 

deras sveder till åkrar. Den viktigaste händelsen i näringslivet i Lappfjärd på 1700-talet var 

uppkomsten av potatisodling. 

3.3 Naturmiljön 

Som underlag för delgeneralplaneringen har följande naturinventeringar använts: 

- För Lålby finns en naturinventering från år 1998 som uppgjorts av Patrik Byholm. 

- Våren-hösten 2005 uppgör FM Ingvar Fagerholm en heltäckande natur- och 

landskapsinventering över planeområdet. 

3.3.1 Jordmån och berggrund 

Lappfjärds jordmån består i huvudsak av lera och silt vilket gör att området är erosionskänsligt. De 

södra och norra delarna av planeområdet består av berg. Jordmånen i områdena runt centrum 

består av morän. Vissa avlagringar innehåller rikligt med svavel och är speciellt problematiska 

eftersom dräneringar av dylika jordlager frigör svavelsyra och orsakar försurning i vattendrag. 

Nordost om planeområdet, mot Bötomberget, är det ställvis bergigt. 

3.3.2 Växtlighet 

Största delen av planområdet består av åkermark. På tredjedel av dessa åkrar odlas potatis och i 

övrigt olika sädesslag. I planområdets nordvästliga och sydöstra del finns ett enhetligt område med 

skog. Området längs med ån och på de små öarna i ån är frodigt. Växtligheten utreds närmare i 

Fagerholms naturinventering. 

3.3.3 Fauna 

I Lappfjärds å finns ett av de fem återstående naturliga bäck- och havsöringsstammarna i vårt land. I 

Lappfjärds å förekommer den sällsynta flodpärlmusslan. 

Området som ligger norr om ån och väster om Riksväg 8 är en viktig fågelrastplats där sädesgässen 

brukar rasta. Området ingår i Natura-2000. Faunan utreds närmare i Fagerholms naturinventering. 

3.3.4 Vattendrag 

Karakteristiskt för Lappfjärd är Lappfjärds å som slingrar sig genom byn. Lappfjärds å avviker från 

andra åar i Västra Finlands miljöcentral p.g.a. strömningsförhållandena sin fauna och vegetationen. 

Ån rinner upp i källorna och bäckarna i de västra delarna av Lauhanvuori nationalpark som ligger på 

gränsen mellan kommunerna Kauhajoki och Storå. Tack vare grundvattnet som bryter fram i ån 

bibehålls vattenföringen sommartid på en jämnare nivå och vattenkvaliteten förblir relativt god ända 

till ådeltat. Eutrofieringen är nu det största problemet i Lappfjärds å. 



- 12 - 

Åns bäck- och havsöringsbestånd är ett av de fem återstående, naturligt förekommande bestånden i 

vårt land. Även harr och vandringssik stiger upp i ån för att leka. På grund av den värdefulla 

havsöringsstammen hör ån till de internationella vattenskyddsobjekten inom ramen för Project Aqua. 

Lappfjärds å hör till det riksomfattande Natura-2000 nätverket och klassas som en av de fem 

viktigaste fritt strömmande åarna i Finland. 

3.3.5 Särdrag och skyddsobjekt (naturmiljön) 

På området finns två Natura-2000 områden. "Lålby öppna åkerområde" FI0800162 som ligger i de 

västra delarna av planeområdet och är Finlands viktigaste rast- och viloplats för gäss och 

"Lappfjärds ådal" FI0800111. Båda områdena är delar av det nationella fågelskyddsnätverket 

FINBA. 

I övrigt finns ett antal värdefulla åkerområden och öppna åkerlandskap. 

Naturskyddsområdena och objekten har utretts i Ingvar Fagerholms heltäckande naturinventering av 

planområdet. 

3.4 Den byggda miljön och kulturarvet 

3.4.1 Uppbyggnad och historia 

Museiverkets och miljöministeriets publikation Rakennettu kulttuuriympäristö, Valtakunnallisesti 

merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt, Museovirasto, Rakennushistorian osaston julkaisu 16, 

1993 fastställdes med statsrådets beslut hösten 2001 för att styra landskapsplaneringen samt övrig 

av den underställd planering. 

I publikationen finns två områden som skall ingå i delgeneralplanen för Lappfjärd: 

- Lappfjärds kyrka med omgivning samt 

- Prästgården 

3.4.2 Områdenas nuvarande markanvändning 

Upp till en tredjedel av Lappfjärds och Lålbys marker består av odlad mark. I övrigt består 

markanvändningen av bebyggelse och offentliga byggnader och spridda industriområden. 

3.4.3 Särdrag och skyddsobjekt (den byggda miljön, kulturarv) 

Fasta fornlämningar 

På området finns inga fornlämningar. Detta har säkerställts genom kontroll i Museiverkets register. 

Nordost om planeområdet, i Österåsen och Åbackberget finns ett flertal gravar från bronsåldern. 

Dessa är utmärkta på grundkartan. 

3.5 Markägoförhållanden 

Planeområdet är huvudsakligen i privat ägo. Staden äger främst områden för offentlig service, 

teknisk försörjning och rekreation. Församlingen och staten äger också några markområden inom 

planeområdet. 

Bilaga 8 Markägo 

3.6 Problem och utvecklingsbehov 

Bullerberäkningar visar att bullerområdet vid riksvägen enligt 55 dB(A):s trafikbuller sträcker sig, 

beroende på vägens höjdförhållanden, ca 79 m från vägens mittlinje. Bullerområdet vid 

Kristinestadsvägen sträcker sig motsvarande ca 59 m från vägens mitt. 

För potatisodlingen och -förädlingen som är områdets viktigaste näring, bör skapas förutsättningar 

för en fortsatt verksamhet och utveckling. 



- 13 - 

Den sura jordmånen och jordmånens erosionskänslighet, främst längs ån, gör att vattendragen 

utsätts för försurning. 

3.7 Planeringssituation 

3.7.1 Riksomfattande utgångspunkter 

I planeringen skall de riksomfattande målen för områdesanvändning beaktas. De riksomfattande 

målen för områdesanvändning bestäms i markanvändnings- och bygglagen 24 §. 

1) Fungerande regionstruktur 

2) Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 

3) Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 

4) Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 

5) Specialfrågor i Helsingforsregionen 

6) Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer 

Enligt lagens 24 § 1 mom. skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande 

målen för områdesanvändningen och befrämja möjligheterna att uppnå dem. De statliga 

myndigheterna skall också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder utgående från de 

riksomfattande målen för områdesanvändning. 

3.7.2 Regionplan 

Kristinestad och Lappfjärd och Lålby hör till verksamhetsområdet för Österbottens förbund. De olika 

regionplaneskedena har uppgjorts av Regionplaneförbundet i Vasa län. På området har man 

fastställt tre etapplaner: 

Etapp 1, som omfattar rekreation och naturskydd, fastställdes av statsrådet 30.7.1981. 

Etapp 2, som behandlar bebyggelsestrukturen, fastställdes av miljöministeriet 26.9.1986 och 

15.6.1990. 

Etapp 3, som behandlar naturresurser och trafik, fastställdes av miljöministeriet 11.4.1985. 

I besluten för etapp 2 och 3 har även ändringar i regionplanens tidigare etapper fastställts. 

I regionplanens reserveringar har 

största delen av centrumområden 

beteckningen nuvarande område 

för tätortsfunktioner, A. I norra, 

Västra och södra delarna av 

planområdet har reservområden för 

tätortsfunktioner reserverats, 

tilläggsbeteckning, (A, 

tilläggsbeteckning r). 

Ändringen av regionplanen till 

landskapsplan enligt den nya 

markanvändnings- och bygglagen är 

igång, planeutkast 21.6.2004. 

Bild 4 Utdrag ur regionplanen 

3.7.3 Landskapsplan 

Landskapsplaneförslaget som är utarbetat enligt MBL, innehåller en allmän planering av 

områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att 

fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar 



- 14 - 

som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än 

en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan 

sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar 

användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; 

landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt tillräcklighet av områden som lämpar 

sig för rekreation (MBL 28 §). 

Bild 5 Utdrag ur landskapsplanen 

Landskapsplanens områdesreserveringar inom delgeneralplaneområdet 

Planebeteckning Planebestämmelse 

mk-1, 

Lappfjärds ådal 

mv-1, 

Kaskö - Kristinestad 

A 

ca 

T 

luo 

eo-4 

ej-1 

en 

k 

st 

v 

Vid mera detaljerad planläggning av området och vid byggande bör 

uppmärksamhet fästas vid hållart nyttjande av naturen och miljön, vid 

landskapsvård och vid tryggande av vattenkvaliteten i den outbyggda ån, 

inklusive dess avrinningsområde samt vid utveckling av friluftsrutter. 

Natur: Åarnas och innerskärgårdens rekreationsmöjligheter. Bötombergets 

utveckling till ett regionalt centrum för turism och knutpunkt för olika slags 

rekreationsleder och naturturism. Varggrottan, geologin. Kultur: Städernas 

trähusbebyggelse och bondgårdsarkitekturen i Lappfjärd och Härkmeri. 

Områdets sjöfartstraditioner. 

Område för tätortsfunktioner 

Område för centrumfunktioner 

Industri- och lagerområde 

För naturens mångfald viktigt område 

Täktområde för bergmaterial 

Område för avfallshantering 

Område för energiförsörjning 

Förbindelsebehov för naturgasledning 

Regional väg eller huvudgata 

Stomvattenledning 

I landskapsplaneutkastet har också en kulturhistoriskt värdefull 

vägsträckning, vandringsled och en cykelled märkts ut. 



- 15 - 

3.7.4 Stadens och annan planering 

Generalplan 

För området har uppgjorts två generalplaner som är godkända av stadsfullmäktige. Lålby 

delgeneralplan 21.3.1991 och Lappfjärd delgeneralplan 10.6.1993. Planerna har uppgjorts utan 

rättsverkningar. 

Detaljplan 

I centrum finns 5 detaljplaner (fastställda 14.6.1988, 8.3.1985, 18.8.1992 och 23.2.1990). 

Områdesreserveringarna i dessa planer består till största delen av kvartersområden för 

egnahemshus och kvartersområden för service och förvaltning. Åsändans detaljplan fastställdes 

16.1.1991 och områdesreserveringarna består till största delen av kvartersområden för 

egnahemshus och kvartersområden för industri- och lagerbyggnader. Området kring kyrkan har en 

detaljplan som fastställdes 25.4.1990. 

Bilaga 5 Detaljplaner 

Byggförbud 

Under planeringens gång råder inget byggförbud. 



4 MÅLSÄTTNINGAR 

4.1 De riksomfattande målen för markanvändning 

De riksomfattande målen för markanvändning har givits av statsrådet 30.11.2000. Målen trädde i 

kraft 1.1.2002. Statsrådets riksomfattande mål för områdesanvändning drar upp riktlinjer för 

områdesanvändningen i vårt land. Målen är ett svar på utmaningar som bl.a. flyttningsrörelsens 

konsekvenser för regionstrukturen, behovet av en enhetligare samhällsstruktur, kvalitetskraven i 

fråga om livsmiljön, bevarandet av natur- och byggnadsarvet och fungerande förbindelsenät. 

Enligt markanvändnings- och bygglagen skall möjligheterna att uppnå målen främjas i de statliga 

myndigheternas verksamhet, vid planering och på landskapsnivå och vid planläggning i 

kommunerna. 

Bild 6 Målsättningarnas hierarki 

På planområdet bör speciellt följande riksomfattande mål beaktas: 

Fungerande regionstruktur 

- 16 - 

• Genom områdesanvändningen stöder man en balanserad utveckling av regionstrukturen och 

förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor 

utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns 

kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och 

områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer 

förknippade med områdets lokalisering. 

• Med områdesanvändningen främjas växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen 

av bynätet. I synnerhet i glesbygden och i stagnerade områden vinnlägger man sig i samband 

med områdesanvändningen om att ta till vara de befintliga strukturerna och få till stånd en 

mångsidigare näringsverksamhet och övrig verksamhetsbas samt att bevara naturvärden. 

• Inom områdesanvändningen beaktas näringar som baserar sig på glesbebyggelse och 

enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, fast bosatta invånare. 



Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljö 

• Man bör utnyttja den befintliga samhällsstrukturen och skapa en mer sammanhängande 

struktur i tätorterna. 

- 17 - 

• I samband med utvecklingen av samhällsstrukturen strävar man efter att minska trafikbehovet, 

höja trafiksäkerheten och att förbättra betingelserna för kollektivtrafik. 

• Trivseln i livsmiljön främjas genom att vikt fästs vi den tidsmässiga skiktningen i den bygga 

miljön samt en strävan efter högklassigt byggda miljöer som stärker regionernas särprägel, 

passar in i landskapet och har en människonära skala. 

• Befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och 

verkningarna av dem bör förebyggs. 

• Näringslivets verksamhetsförutsättningar bör främjas genom att reservera tillräckliga områden 

för näringslivet. 

• Nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet får inte placeras 

utanför den befintliga samhällsstrukturen. 

• Turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas i mån av möjlighet så att den stöder 

landsbygdstätorterna och bynätet samt utnyttjandet av infrastrukturen. 

• Olägenheter i form av buller skall förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt 

minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte 

placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. 

• En tillräcklig tillgång till friskt vatten av god kvalitet skall tryggas, likaså möjligheterna att i 

praktiken lösa den regionala vattenförsörjningen i tätorterna. Ytterligare skall man i samband 

med planeringen fästa vikt vid förebyggandet av olägenheter orsakade av avloppsvatten. 

Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 

• Bevarande av kulturmiljön och byggnadsarvet bör främjas. Deras regionalt skiftande karaktär 

bör bevaras. Områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen 

och bevarandet av deras mångfald bör främjas. 

• Förutsättningar för att betydande rekreationsnät och nätverk kan bildas bör skapas. 

• Vikt bör fästas vid de stenmaterialresurser som kan utnyttjas och vid förbrukningen av dem och 

behovet av förbrukning på lång sikt. 

• Naturresursernas hållbara utnyttjande bör tryggas. 

• Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan skäl tas i bruk för tätortsfunktioner. 

Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 

• Behovet av trafikförbindelser tillgodoses i första hand genom utveckling av befintliga 

huvudtrafikleder och nätverk. 

• Behoven inom energiförsörjningen på riksnivå bör tryggas och möjligheterna att utnyttja 

förnybara energikällor gynnas. 

• Behoven som är föknippade med kommunikationssystem av riksintressen skall tillgodoses 

genom utnyttjande av möjligheterna till sambruk av konstruktioner och mark på ett effektivare 

sätt. 

• Beaktande av dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse för den riksomfattande 

energiförsörjningen, så att möjligheterna till genomförande kvarstår. Vid planeringen skall såväl 

nya ledningar liksom behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet beaktas. 



4.2 Målsättningar för näringslivet 

- 18 - 

4.2.1 Invånare 

För att svänga Statisktikcentralens negativa prognos angående befolkningsmängden skall 

generalplanen skapa förutsättningar till nya arbetsplatser och boende. Eftersom planeområdet ligger 

invid Europaväg 8 och har goda vägförbindelser även i öst-västlig riktning är området attraktivt för 

nya industrier och affärsverksamhet. 

Om man lyckas skapa nya arbetsplatser ökar också bosättningen inom området. Fram till år 2030 är 

det realistiskt att räkna med en befolkningsökning på 100 - 120 personer, vilket kräver 30 - 40 nya 

byggplatser för boende. Möjligheterna att placera ut bostadshus längs ån undersöks under 

planeringens gång. 

4.2.2 Boende och byggande 

Dimensioneringen för ny anvisad byggrätt i planen grundar sig på stadens målsättning för 

befolknings- och arbetsplatsutveckling samt uppställda målsättningar för planen fram till år 2030. Vid 

utplacering av nya byggplatser beaktas byggbarhet, infrastruktur, tenisk service och anpassningen 

till landskapet. 

Delgeneralplanen bör ange möjligheterna till utvidgning och komplettering av bebyggelsen på ett 

sådant sätt att de för området typiska dragen i bebyggelsestrukturen bibehålls och ytterligare 

förstärks. 

Basnäringarnas (jordbruket) verksamhetsmöjligheter bör beaktas vid placering av ny bebyggelse. 

För mindre industriell verksamhet bör beredas verksamhetsförutsättningar i anslutning till boende, 

såvida verksamheten inte stör omgivningen. För verksamhet i större skala bör särskilda 

industriområden anvisas i tillräcklig utsträckning. 

Värdefulla byggnader och byggnadshelheter bör bevaras och kompletterande bebyggelse bör 

anpassas till traditionellt byggnadssätt. 

Befintlig bebyggelse beaktas som sådan i delgeneralplanen, likaså outbrutna byggnadsplatser för 

vilka bygg- eller undantagslov beviljats. 

4.2.3 Arbetsplatser och service 

Med planen bör man skapa förutsättningar för nya industrier samtidigt som man ser till att det finns 

utvecklingsmöjligheter för befintlig näringsverksamhet. Intill Europaväg 8 skall också reserveras 

områden för affärsverksamhet. Inom befintliga områden för bostadsbyggande skall ges möjlighet till 

att få uppföra mindre gårdsverksamhet. 

4.2.4 Möjligheter till rekreation och fritidsintressen 

Lappfjärdsborna har bra möjligheter till utövande av rekreation och fritidsintressen. Det finns dock 

inget behov av att reservera allt för vidsträckta rekreationsområden i tätorter som utbyggs med 

landsortsstruktur. Användningen av speciellt känsliga områden begränsas och speciella naturobjekt 

bevaras. 

4.2.5 Trafik och kommunalteknik 

Trafikförbindelserna i området skall vara så trygga och smidiga som möjligt. För att inte förvärra 

trafiksäkerhetssituationen för de boende, skolelever och den allmänna trafiken, bör man se till att 

den lokala trafiken på riksvägen inte ökar. Därför bör inga nya byggplatser planeras invid riksväg-8. 

Behovet av att bygga avloppsledningar i Lappfjärd är stort och fordrar en revidering av gällande 

generalplan för att underlätta linjedragningen. Avloppsnät finns nu i de centralaste delarna av byn. 



- 19 - 

4.2.6 Särdrag och skyddsobjekt 

Kulturhistoriskt värdefulla och ur landkapsperspektiv betydande områden bevaras i största möjliga 

utsträckning fria. Vid behov beaktas dessa områden med särskilda beteckningar och bestämmelser. 

Vid placering av nya byggplatser beaktas speciellt befintlig bebyggelse, den nya byggnadens 

placering och anpassning till landskapet. 

4.3 Mål som uppkommit under planeringens gång (intressenter) 

Inga större mål av uppkommit under planeringens gång. 

5 DELGENERALPLANEUTKAST, UTKASTSKEDET 

5.1 Alternativ 

Inga heltäckande markanvändningsalternativ har uppgjorts. Olika alternativ undersöktes från fall till 

fall under arbetets gång bl.a. beroende på terräng, landskap och infrastruktur. 

Bilaga 11 Nollplan 



6 DELGENERALPLAN 

6.1 Allmänna motiveringar, helhet och dimensionering 

Med delgeneralplanen har man försökt skapar nya alternativ för bostadsbyggande och samtidigt 

trygga förutsättningarna för dagens verksamhetsformer, speciellt jordbruket och småindustri. I 

planen har några mindre industriområden anvisats, främst längs Riksväg-8 och längs 

Kristinestadsvägen. Nya områden för service har koncentrerats till Lålby intill Riksväg-8, eftersom 

närheten till vägen torde vara gynnsamt. 

- 20 - 

Vid anvisning av kompletterande bebyggelse har man beaktat att tätortsstrukturen bör bevaras i sin 

nuvarande form enligt traditionellt Österbottniskt mönster så att bosättningen ligger längs vägarna. 

Lappfjärd kommer fortsättningsvis att vara ett småhusdominerat bostadsområde där den nya 

bebyggelsen stöder sig på det befintliga bycentrats område. Nya byggrätter har anvisats i anslutning 

till befintlig bebyggelse och där de landskapsmässigt passar in. 

Möjligheterna till bosättning längs ån har under planeringens gång diskuterats. Lappfjärds å hör till 

Natura 2000-nätverket och dess miljö är värdefull. Därför bör bebyggelsen längs ån begränsas, så 

att åns värdefulla särdrag kan bevaras. 

Skyddszoner har också diskuterats under planeringens gång, och planläggaren har varit i kontakt 

med TE-centralen, där man utgående från tidigare liknande projekt konstaterat att det inte finns laglig 

grund för att anvisa skyddszoner längs åar och utfallsdiken i delgeneralplan. 

6.2 Boende 

Befolkningsmängden i Lappfjärd har under åren 2000 - 2004 minskat. Enligt statistikcentralens 

prognoser kommer befolkningsmängden att minska med 1800 personer till 2030. För att motarbeta 

den negativa befolkningstrenden skapas förutsättningar för nya industrier samtidigt som möjligheter 

för fortsatt verksamhet för redan befintliga näringsverksamheter. 

6.3 Arbetsplatser och service 

På området har områdesreserveringar för förstoring av industri samt möjligheter att bygga småskalig 

industriverksamhet i anslutning till boendet dvs. verksamhet som inte orsakar miljöstörningar. 

Genom att skapa förutsättningar för företagsverksamhet och boende, stärks också områdets service 

och förutsättningar för nyetableringar skapas. 

6.4 Trafik 

Vägnätet baserar sig på nuläget, men för att inte förvärra trafiksäkerhetssituationen för de boende, 

skolelever och den allmänna trafiken, har man sett till att den lokala trafiken på riksvägen inte ökar. 

Därför har inga nya byggplatser invid Riksväg-8 planerats. 

Befintliga vägar har reserverats enligt följande: 

Riksväg 8 har reserverats som riksväg / stamväg (vt/kt), medan 663 (Kristinestad - Kauhajoki) och 

664 (Honkajoki - Kristinestad) har reserverats som regionala vägar (st/pk). Övriga bygdevägar har 

reserverats som förbindelsevägar (yt/kk). 

Den befintliga gång och cykelleden längs Kristinestadsvägen och Stenvägen har reserverats som 

lätt-trafikled. Behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik har anvisats längs Nybrovägen, Södra 

Lappfjärdsvägen och Stenvägen. 

6.5 Rekreations- och grönområden 

Det finns inget behov av att reservera alltför vidsträckta rekreationsområden i tätorter som utbyggs 

med landsortsstruktur. 



6.6 Natur 

En av huvudmålsättningarna har varit att skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av den 

traditionella landskapsbilden. Det ur miljösynpunkt värdefulla åkerlandskapet har man försökt 

bevara. Avsikten är inte att förhindra nybyggande, utan byggandet skall anpassas tillräckligt bra till 

sin omgivning, så att det inte föranleder större förändringar i landskapet. 

Under planeringens gång har planens konsekvenser på Natura-2000 områdena bedömts. 

6.7 Den byggda kulturmiljön 

Med kompletterande utbyggnad strävar man till att förenhetliga vägarnas omgivning och betona 

tätortens särdrag. Kyrkan med omgivning och prästgården utgör kulturhistoriskt värdefulla objekt. 

- 21 - 

6.8 Kommunalteknik 

I de centralaste delarna av Lappfjärd finns avlopp. I övrigt finns på hela området vatten- och elnät. I 

planeringen har den befintliga kommunaltekniken beaktats och ett av syftena med generalplanen har 

varit att underlätta linjedragningen av avloppsnätet. 

6.9 Vattenområden 

På området finns Lappfjärds å som ingår i Natura 2000-nätverket. 

6.10 Nationella och regionala intressen 

Kyrkan med omgivning och Prästgården är kulturhistoriska miljöer av riksintresse. 

Lappfjärds kulturmiljöer har i delgeneralplanen anvisats som landskapsmässigt värdefulla områden. 

6.11 Skyddsområden 

Skyddsområden som är belägna på planeringsområdet är två områden som tillhör Natura-2000 

nätverket. 

- Lappfjärds å 

- Lålbyåkrarna 

Utgående från diskussion mellan planläggaren och byggnadsinventeraren har de mest värdefulla 

byggnaderna, miljöerna och helheterna anvisats. I planen har man beaktat helheter i större 

utsträckning än objekt, med tanke på att det är fråga om uppgörande av delgeneralplan. 

6.12 Planbeteckningar och -bestämmelser 

6.12.1 Bostadsområden 

Som bostadsområde dominerat av småhus (AP) har befintliga bostadsområden anvisats. 

Byggbestämmelse: Byggande i anslutning till befintliga byggnader skall anpassas till det tidigare 

byggsättet och det befintliga byggnadsbeståndet vad gäller placering, storlek, utformning, 

fasadmaterial, färgsättning och fasadutformning. Byggnaderna på en byggplats skall utgöra en med 

avseende på landskap och stadsbilden harmonisk helhet. 

Som område för lantbrukslägenheters driftscentra (AM) har noterats befintliga 

jordbrukslägenheters gårdstun med närområden. På AM-området får högst 2 bostadsbyggnader och 

för jordbruket nödvändiga byggnader byggas. Ett nytt AM-område har anvisats i Lålby. 



Som område för trädgårdsodling och växthus (MP) har noterats befintliga jordbrukslägenheter 

med växthusodling med närområden. På MP områden får högst 2 bostäder byggas, samt för 

växthusodling nödvändiga andra byggnader. 

6.12.2 Officiella byggnader 

- 22 - 

Som område för service och förvaltning (P, P/LH) har befintliga områden för service anvisats. Två 

nya områden för service och förvaltning har anvisats i Lålby intill Riksväg-8. 

Som område för allmän service och förvaltning (Y, YU, YK) har befintliga områden för kommunal 

verksamhet anvisat (skolor, hvc, kyrkan o.s.v.). 

Som område för affärsbyggnader (KL-1) har ett område i Lålby anvisats. På området planeras en 

ABC- servicestation. 

6.12.3 Industriområden 

Som industri- och lagerområde (T) har befintliga områden anvisats. Nya områden har anvisats 

främst i anslutning till Riksväg-8. 

Centralt belägna industri- och lagerområden har anvisats som industriområden där miljön ställer 

särskilda krav på verksamhetens art (TY). 

6.12.4 Trafikområden 

Befintliga vägar har reserverats enligt följande: riksväg 8 har reserverats som riksväg (vt/kt) och 

Kristinestadsvägen och landsväg 663 och 664 har reserverats som regionvägar (st/pk). Övriga 

befintliga vägar har reserverats som förbindelsevägar (yt/kk). 

Gång- och cykelleder har reserverats längs Kristinestadsvägen och längs Lappfjärdsvägen. 

Behov av gång- och cykelleder har anvisats längs Stenvägen, Nybrovägen och Södra 

Lappfjärdsvägen. 

6.12.5 Specialområden 

Som område för samhällsteknisk försörjning (ET) har ett område Harjavaltaledningens 

transformatorområde reserverats. 

Som område för begravningsplats (EH/s) har de två befintliga begravningsplatserna vid Åsändan 

och i centrum anvisats. Miljön på området bör bevaras. 

Som täktområde (EO) har det befintliga grustaget vid Åsändan reserverats. 

Bestämmelse: Efter avslutad täktverksamhet bör slänterna formas på ett sådant sätt att de är säkra. 

F.d. avstjälpningsplatsen i norra Lålby har i planen reserverats som område för avfallshantering 

som tagits ur bruk (EJ-1/M). 

Bestämmelse: Området skall täckas med ett jordlager som lämpar sig som grogrund och området 

planteras. 

6.12.6 Rekreationsområden 

Som rekreationsområde (V) för utomhusrekreation och friluft anvisats. 

Som område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU) har ishockeyrinken och sportplanen i 

Lappfjärds centrum anvisats. 



6.12.7 Skyddsområden- och objekt 

Byggnadsskydd 

Områden som är värdefullt med tanke på stads- och bybilden har reserverats enligt följande: 

- området längs Stenvägen, 

- kyrkan med omgivande bebyggelse 

- området kring Ulfvesvägen och 

- området kring UF-lokalen och Sportplan 

Byggbestämmelse: Nybyggnation och reparationer skall anpassas till befintlig bebyggelse. 

Byggnader på området får inte rivas utan tillstånd av deras exteriör får inte ändras så att deras 

kulturhistoriskt värdefulla eller med tanke på miljön betydande karaktär förstörs. 

Nio byggnader har betecknats med sr-beteckning byggnad som skall skyddas (-sr). 

Bestämmelse: Enligt MBL 41.2 § bestäms att kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte får rivas. 

Ändringar och reparationer, ändring av användningsändamål eller kulturhistoriskt eller 

landskapsmässigt värdefulla karaktär bevaras. Innan byggnaden på betydande sätt ändras, skall 

Museiverket ges möjlighet att ge utlåtande. 

Område där miljön bevaras har anvisats med /s-beteckning. 

Byggnadsinventeringen, som beskriver objekten närmare, finns som skild handling. 

6.12.8 Jord- och skogsbruksområden 

Jord- och skogsbruksdominerat område (M). 

- 23 - 

Bestämmelse: På området tillåts byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket samt 

glesbygdsliknande byggande. Byggandet skall i fråga om läget ansluta sig till befintliga gårdscentra 

så att åkrarna bevaras fria från byggande. 

Som jordbruksområde (MT) har anvisats områden som lämpar sig väl för jordbruk. 

Bestämmelse: På området tillåts endast byggande i anslutning till jordbruk. På området får inte 

lokaliseras nya vägar, friluftsleder eller andra konstruktioner som försvårar möjligheterna att idka 

jordbruk. 

Som område för trädgårdsodling och växthus (MP) har befintliga områden anvisats. 

Bestämmelse: På området får uppföras bostadsbyggnader i anslutning till verksamheten. 

Som område för storenhet inom husdjursproduktion (ME) har enheter med mer än 250 grisar, 

75 mjölkkor eller 200 köttboskap anvisats. 

Som landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA) har anvisats områden vars bevarande som 

öppna och för odlingsbruk är viktigt med tanke på landskapsbilden. Dessa områden 

överensstämmer i stort sett med Lappfjärds kulturmiljöer. 

Bestämmelse: Med tanke på landskapsbilden är det viktigt att området bevaras öppet och i 

odlingsbruk. Byggande i anslutning till gårdsbruket placeras så att byggnaderna inte skymmer de 

öppna vyerna. 

Som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden (MY) 

Bestämmelse: Skogsavverkning utförs i enlighet med områdets speciella karaktär, så att 

landskapsmässiga och övriga miljömässiga värden bevaras. 



6.12.9 Vattenområden 

Som vattenområde (W) har Lappfjärds å anvisats. 

6.12.10 Nationella och regionala intressen 

Lålbyåkrarna är förslaget som Natura-2000 området. Området är ett av Finlands viktigaste 

rastplatser för flyttfåglar. Lappfjärds å hör till Natura-2000 nätverket. Skyddsprogrammet har 

beaktats i planen, ån som vattenområde (W) och Lålbyåkrarna som landskapsmässigt värdefullt 

område (MA). 

Delgeneralplanen medför inte att naturvärdena för Natura-2000 minskar (NaturvårdsL 65 §). 

- 24 - 

Enligt landskapsplaneförslaget går en kulturhistoriskt värdefull vägsträckning genom planeområdet. 

Kyrkan med omgivning och prästgården är kulturhistoriska miljöer av riksintresse. 



7 PLANENS KONSEKVENSER 

7.1 Allmänt 

I samband med planeringen har miljökonsekvenser som påverkar samhällsekonomin, det sociala 

livet samt kulturen bedömts. 

Bedömningen har gjorts i samarbete mellan kommunen och planläggningskonsulten. Särskilda 

utredningar har inte gjorts. 

- 25 - 

7.2 Verkningar på områdesstrukturen 

Förverkligande av den i delgeneralplanen anvisade bebyggelsen gör att områdesstrukturen förtätas 

och blir enhetligare. Dessutom blir utnyttjandet av kommunaltekniken effektivare. Service- och 

industriområden har anvisats för att stödja boende och annan områdesstruktur. 

En utveckling av Lappfjärd och Lålby har en positiv inverkan på stadskärnan ifall man lyckas med att 

locka helt nya invånare. Nya invånare betyder större köpkraft även i staden eftersom byarna ligger 

så pass nära centrum. En ökning av antalet invånare ökar också förutsättningarna för ett bevarande 

av den nuvarande servicenivån och ger förutsättningar för nya serviceformer i Lappfjärd och Lålby. 

Nya byggplatser har placerats intill redan befintlig bebyggelse för att minimera kravet på nya 

anslutningar. 

Det befintliga vägnätet täcker behovet av vägförbindelser inom planeområdet. Behov av lätttrafikleder 

har anvisats längs Södra Lappfjärdsvägen, Nybrovägen och Stenvägen. 

7.3 Konsekvenser för miljön 

En heltäckande naturinventering har uppgjorts våren-hösten 2005. De i naturinventeringen 

föreslagna naturområdena har uppmärksammats i planen så att deras särdrag kan bevaras. 

På den till Natura 2000-nätverket hörande Lappfjärds ås stränder har nya byggrätter inte anvisats i 

någon större utsträckning, eftersom detta skulle påverka skyddsvärdena. Det andra Natura-området 

på planeområdet är beläget väster om Riksväg-8 och består av en betydande fågelrastplats. I 

områdets närhet har ingen betydande bebyggelse, som skulle påverka skyddsvärdena, anvisats. 

Själva Natura-området har anvisats som värdefullt åkerområde. Att områdets brukas stöder 

bevarandet av skyddsvärdena. 

7.4 Konsekvenser för den byggda miljön 

Laura Hesso har sommaren 2005 gjort en byggnads- och landskapsinventering över planeområdet i 

Lappfjärd. Över Lålby fanns en tidigare gjord byggnadsinventering. Nya tomter för bostadsbyggande 

placeras intill befintlig bebyggelse som en fortsättning och komplettering av den befintliga 

bebyggelsen. Konsekvenserna för den bebyggda miljön förblir små, om man vid nybyggande strävar 

efter att använda sig av traditionellt Österbottniskt byggsätt. På planeområdet bör man i fortsättningen 

sträva efter att göra upp noggrannare byggnadsinstruktioner, enligt vilka den nya / kompletterande 

bebyggelsen anpassas till det befintliga byggbeståndet. 

Byggnadshistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefulla byggnader och områden har beaktats i 

planen. 

7.5 Konsekvenser för invånarna (sociala konsekvenser) 

Om planen förverkligas betyder det att befolkningen ökar i byarna med ca 100 - 120 personer fram till 

2030. Tilläggsbyggandet sker småningom varvid de sociala konsekvenserna förblir ringa. Å andra 

sidan tryggar en ökad befolkning bevarandet av servicen i byn och landsbygden förblir befolkad. 

Möjligheterna till fritidssysselsättning på området är goda och om trafiksäkerheten förbättras bildar 

området en trivsam boendemiljö. 



- 26 - 

7.6 Ekonomiska konsekvenser 

Planen förorsakar inga stora samhällsekonomiska insatser. Vägnätet och övrig infrastruktur är färdigt 

utbyggd. Nya bostadstomter har planerats intill befintlig infrastruktur. 



- 27 - 

8 PLANERINGENS SKEDEN, VÄXELVERKAN, DELTAGANDE OCH INFORMATION 

8.1 Planeringens uppbyggnad 

8.1.1 Växelverkan då plan uppgörs 

- Program för deltagande och bedömning (PDB) har, enligt MBL 63 § varit framlagt till påseende 

under tiden 16 - 30.5.2005. Om planens framläggande kungjordes i tidningen Syd Österbotten 

och Suupohjan sanomat. 

- Inledande möte hölls på miljöcentralen 6.5.2005. 

- Allmänt informationstillfälle hölls 21.9.2005. 

- Planeutkastet var framlagt till påseende under tiden 13 - 28.2.2006. 

- Allmänt informationstillfälle ang. planeutkastet hölls 21.2.2006. 

- Myndighetsmöte hölls på miljöcentralen 4.5.2006. 

- Förhandlingar ang. byggnadsskyddet på Museiverket hölls 28.8.2006 

- Planförslaget var framlagt till påseende enligt MBL 65 § och MBF 27 § under tiden _._.____- 

_._.____. 

- Möten med arbetsgruppen hölls: 19.1.2005, 15.11.2005 och............ 

- Stadsstyrelsen anhåller om utlåtanden (utkast och förslag) från Västra Finlands miljöcentral, 

Österbottens förbund, Museiverket, Vägverket, VR och brandmyndigheterna. Planläggaren 

bemöter utlåtanden och eventuella anmärkningar och stadsstyrelsen godkänner dem. Med 

anledning av utlåtanden och eventuella anmärkningar görs nödvändiga granskningar av 

planen, varefter planen föres till godkännande behandling. 

8.1.2 Godkännande 

- Stadsstyrelsen tog beslut ang. planens uppgörande 2004. 

- Stadsstyrelsen godkände generalplanens målsättningar 19.1.2005. 

- Stadsstyrelsen godkände planen_._.____. 

- Stadsfullmäktige godkände planen _._.____. 

8.1.3 Arbetsskeden 

- Planeringen inleddes 2004. 

- Program för deltagande och bedömning färdigställdes 20.1.2004. 

- Nollplanen färdigställdes 6.7.2005. 

- Natur- och landskapsinventering våren-sommaren 2005 (Ingvar Fagerhom). 

- Byggnadsinventering våren sommaren 2005 (Laura Hesso). 

- Utkast till delgeneralplan färdigställdes 3.2.2006 

- Förslag till ny delgeneralplan färdigställdes_._.____. 

8.1.4 Arbetsgrupp 

Medlemmar i arbetsgruppen är: Merja Uusitalo, Britta Hedman, Patrick Ragnäs och Pauli Nummela. 

Första mötet med arbetsgruppen hölls 19.1.2005. 

8.2 Myndigheter 

Myndigheter som kan hänföras som intressenter i detta projekt är 

- Västra Finlands miljöcentral 

- Österbottens förbund 



- Museiverket 

- Vägförvaltningen 

- TE-centralen 

- Österbottens räddningsverk. 

8.3 Andra intressenter 

- Med stöd av den inledande granskningen är intressenter i projektet 

- markägare och boende på och i anslutning till planeområdet 

- företag och anställda på och i anslutning till planeområdet 

- de berörda instanserna i stadens förvaltning. 

- Sydösterbottens Natur och Miljö 

- Lappfjärds byaförening 

- Lappfjärd Marthaförening rf, 

- Kristinestads jaktvårdsförening rf. 

- Lappfjärds bys skifteslag. 

- Sonera Oyj, Elisa (mobiltelefonnät) 

- Fortum 

- Fingrid Oyj 

- PVO Lämpövoima 

- Eepee 

Förteckningen av intressenter kompletteras vid behov. 

8.4 Information 

Man har under hela planeringens gång strävat efter att hålla processen så öppen som möjligt och 

arbetet har framskridit genom växelverkan. 

- 28 - 

Delgeneralplanen olika skeden har kungjorts i enlighet med MBL i lokalpressen och på stadens 

hemsidor. På samma sätt har de allmänna informationstillfällena kungjorts. Dessutom har lokalpressen 

rapporterat om planens uppgörande. 

9 FÖRVERKLIGANDE OCH UPPFÖLJNING AV DELGENERALPLANEN 

9.1 Betydelsen av en generalplan med rättsverkningar 

I enlighet med Markanvändnings- och bygglagen utarbetas en generalplan som grund för den 

detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande. 

I enlighet med Markanvändnings- och bygglagen styr planen myndigheters och markägares 

verksamhet bland annat i följande: 

- Vid planering av åtgärder som berör markanvändningen bör man se till att dessa inte 

försvårar förverkligandet av generalplanen. 

- Vid beviljande av byggnadslov bör man se till att områdets användning till dess i 

generalplanen reserverade användning inte försvåras. 



- 29 - 

- Generalplanen är inte i kraft på detaljplanområdena, men fungerar som direktiv vid 

utarbetandet eller ändring av detaljplan. 

- Område som avsetts att användas som byggplats får inte i lantmäteriförrättning bildas till 

fastighet sålunda att åtgärden försvårar områdets användning till dess i generalplanen 

avsedda användning. 

Delgeneralplanen är uppgjord som plan med rättsverkningar, och kan användas som grund för 

beviljande av bygglov enligt 44 och 137 §§ i Markanvändnings- och bygglagen. Områdesreserveringar 

och bestämmelser i en plan med rättsverkan är bindande. Kommunens byggnadsordning 

är i kraft till de delar varom icke bestämts i generalplanen. På området för delgeneralplanen åtföljes 

bestämmelserna för i fråga varande plan. 

9.2 Detaljerad planering 

På delgeneralplanerat område kan byggande i allmänhet förverkligas utan detaljplan eller 

undantagslov. Sålunda kan byggnadslov för byggande i enlighet med delgeneralplanen beviljas 

direkt. Avvikelser från generalplanens områdesreserveringar kräver detaljplan eller undantagslov. En 

betydande avvikelse förutsätter ändring av delgeneralplanen 

9.3 Behandling av byggnadslov på delgeneralplanens område 

Byggnadslov kan beviljas direkt på basen av delgeneralplanen i enlighet med den där anvisade 

byggnadsrätten, förutsatt att byggplatsen uppfyller kraven på byggbarhet. I delgeneralplanen anvisad 

plats för byggnad är instruktiv. Gränserna för delgeneralplanens områdesreserveringar är bindande, 

men beroende på baskartans skala kan dessa gränser preciseras enligt terrängförhållandena vid 

beviljande av bygglov. 

9.4 Förverkligande av skyddsområden 

Inom planeområdet finns två Natura 2000 områden som förverkligas med statliga medel. 

9.5 Etapper, osäkerhetsfaktorer 

Delgeneralplanens nya byggrätt kommer att förverkligas under en lång tid. På detta inverkar 

markägarnas egna byggnadsbehov, i vilken utsträckning byggplatserna kommer till försäljning, byns 

marknadsföring samt efterfrågan. 

10 UPPFÖLJNING 

10.1 Principer för uppföljning 

Staden bör följa upp planens förverkligande, och vid behov ändra eller precisera planens 

områdesreserveringar och dimensionering. 

Närpes den 27 februari 2006, ändrad 23.10.2006. 

Air-Ix Miljö Ab 

Anna-Karin Pensar Kirsti Peill 

lantmäteriingenjör (YH) arkitekt (SAFA, YKS-267)

STADEN KRISTINESTAD

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?