pdf - LaRouche.se
pdf - LaRouche.se
pdf - LaRouche.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i Sverige - EAP<br />
VARFÖR EKONOMERNA GICK BET!<br />
Ekonomi & kreativitet<br />
av Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />
Det nuvarande finanssystemet i denna<br />
redan insjuknade värld hotas nu av<br />
döds ryckning arna från detta världsomspännande<br />
system med Las Vegasliknande<br />
hasard spel som kallas finansiella<br />
derivat.<br />
Inne havarna av dessa finansiella derivat<br />
har spelat på den virtuella kapp löp ningsbana<br />
som kallas finansiell spekulation, och<br />
förlorat, och borde inte få betalt för det.<br />
Stryk deras krav på värde lösa ”låtsaspengar”<br />
och sätt i gång – när vi väl har<br />
be friats från denna last – med att fysiskt<br />
bygga upp real ekonomin i denna värld!<br />
Låt människorna på denna planet leva,<br />
oav<strong>se</strong>tt om det passar Stor britanniens prins<br />
Charles och hans knasiga Världs natur fond<br />
eller inte.<br />
www.larouche.<strong>se</strong><br />
<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>ns krispaket<br />
Ekonomi och kreativitet<br />
av Lyndon <strong>LaRouche</strong> . . . . . . . . . . . s. 2<br />
Byt samtalsämne<br />
av Dennis Small . . . . . . . . . . . . . . . s. 6<br />
Vetenskapens ljud och bild<br />
av Lyndon <strong>LaRouche</strong> . . . . . . . . . . . s. 8<br />
Mänskligt kreativt förnuft som en<br />
grundprincip i fysiken<br />
av Sky Shields . . . . . . . . . . . . . . . s. 10<br />
<strong>LaRouche</strong>s Nya Bretton Woods:<br />
Tre steg mot överlevnad. . . . . s. 13<br />
Vad är mänsklig ekologi?<br />
av Hus<strong>se</strong>in Askary. . . . . . . . . . . . . s. 13<br />
Rasismen och miljörörel<strong>se</strong>n<br />
av Hus<strong>se</strong>in Askary. . . . . . . . . . . . . s. 14<br />
Ny Solidaritet<br />
internationell tidning för statskonst,<br />
fysisk ekonomi, vetenskap, kultur<br />
Årg. 34 nr 3, december 2008
2<br />
LEDARE<br />
Nyckeln till<br />
överlevnad<br />
Nu bör det stå klart och tydligt för vem som helst<br />
som har följt vad <strong>LaRouche</strong> och vår rörel<strong>se</strong> har sagt<br />
om denna finansiella och ekonomiska kris och de<br />
lösningar vi har föreslagit, och jämfört det med vad<br />
andra ekonomer och regeringar har sagt och lagt fram<br />
i form av ”räddningspaket” för finanssystemet och nu<br />
”stimulanspaket” för ekonomin, att vi hade rätt och de<br />
har misslyckats fatalt.<br />
För att du skall förstå varför de ”godkända”<br />
ekonomerna misslyckades, vill vi ta denna fråga<br />
ytterligare ett steg i detta specialnummer i vår <strong>se</strong>rie<br />
pamfletter. Nyckeln till att förstå detta ligger inte i<br />
enskilda praktiska lösningar, utan i vad som kallas<br />
epistemologi, d.v.s. det sätt samhället och dess individer<br />
har utvecklat en förståel<strong>se</strong> av sig själva som människor<br />
samt vilka metoder de har utvecklat, eller inte utvecklat,<br />
för att betrakta sitt eget samhälle och hur detta samhälle<br />
förhåller sig till naturens och universums ordning.<br />
Det är det som denna kristid i grund och botten<br />
handlar om, vilket också ger oss en möjlighet att<br />
reflektera.<br />
Ta den tid det kräver för att läsa igenom denna<br />
pamflett. Visst är det svåra frågor och begrepp, men<br />
vem sade att civilisationens överlevnad är en lätt<br />
fråga? Skaffa dig denna tid för att i lugn och ro och<br />
koncentrerat förstå vad som sägs här. Ditt samhälles och<br />
din familjs framtid beror<br />
på det.<br />
Vi, som aktiva i en<br />
tänkande politisk<br />
rörel<strong>se</strong>, har i alla skeden<br />
av denna kris betett<br />
oss som ansvarsfulla<br />
medborgare. Vi har<br />
varnat för kri<strong>se</strong>n och<br />
förklarat orsakerna<br />
Ny Solidaritet ISSN 0345 - 8350<br />
Kanske vår civilisation<br />
inte har den moraliska<br />
och intellektuella<br />
styrkan idag för att<br />
överleva. Men vi har<br />
vägrat att lägga ner<br />
vapnen så tidigt.<br />
som ledde till den. Vi har pre<strong>se</strong>nterat beprövade<br />
lösningar som många håller med om skulle lyckas<br />
om regeringar följer dem. Men tragedins kraft har<br />
förhindrat dem att följa förnuftet, så de har valt sterila<br />
ideologier och akademiska formler för vad man gör<br />
i sådana situationer. Kanske vår civilisation inte har<br />
den moraliska och intellektuella styrkan idag för att<br />
överleva. Men vi har vägrat att lägga ner vapnen så<br />
tidigt.<br />
Vi har gjort vårt yttersta för att komma ekonomer,<br />
politiker och massmedier till mötes. De har vägrat<br />
respondera på rätt sätt. Vi har delat ut hundratu<strong>se</strong>ntals<br />
pamfletter och flygblad på gator och torg och<br />
tunnelbanestationer. Vi har stått ut med kyla och värme,<br />
hån och trakas<strong>se</strong>rier från folk som inte vet bättre. Folk<br />
frågar oss ofta, varför gör vi det här när det inte verkat<br />
göra oss rikare eller populärare?!<br />
Du kanske kommer att förstå<br />
varför när du har läst igenom<br />
denna pamflett. Vill du ha en<br />
ledtråd? Tänk efter vad begreppet<br />
agape betyder.<br />
Hus<strong>se</strong>in Askary, ordförande<br />
<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i Sverige – EAP<br />
hus<strong>se</strong>in@nysol.<strong>se</strong><br />
27 november 2008<br />
Organ för Europeiska arbetarpartiet – EAP chefred., ansv.<br />
utgiv.: Astrid Sandmark tel 08–98 30 10 fax 08–98 30 90<br />
adress: Box 6057, 129 06 Hägersten tryck: STC, Vällingby<br />
2008<br />
VARFÖR EKONOMERNA GICK BET<br />
Ekonomi och kreativitet<br />
av Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />
10 oktober 2008<br />
Denna artikel är resultatet av en diskussion om kreativitetens roll i dagens krisdrabbade ekonomier.<br />
Diskussionen ägde rum den 7-10 oktober bland medlemmar i min politiska aktionskommitté <strong>LaRouche</strong><br />
PAC (LPAC) och vår filosofiska förening National Caucus of Labor Committees (NCLC). I kombination<br />
med de tre följande artiklarna 1 sätter den fokus på de ekonomiska principer som krävs för att stå emot den<br />
allmänna sammanbrottskris som har varit i full sving, faktiskt <strong>se</strong>dan min internationella internetkonferens<br />
den 25 juli 2007.<br />
Denna kris har nu gått in i en ytterst kritisk, global sammanbrottsfas: Den har återverkningar i hela<br />
världen och påminner om Weimarrepublikens hyperinflationistiska sammanbrott för exakt 85 år <strong>se</strong>dan, i<br />
oktober–november 1923.<br />
Vi lever för närvarande i en värld som, under detta korta<br />
ögon blick i sin historia, har präglats av annalkandet av den<br />
olycksbådande likviddagen den 10 oktober. Det nuvarande<br />
finanssystemet i denna redan insjuknade värld hotas nu av<br />
dödsryckningarna från detta världsomspännande system<br />
med Las Vegas-liknande hasardspel som kallas finansiella<br />
derivat. Innehavarna av dessa finansiella derivat har spelat<br />
på den virtuella kapplöpningsbana som kallas finansiell<br />
spekulation, och förlorat, och borde inte få betalt för det.<br />
Stryk deras krav på värdelösa ”låtsaspengar” och sätt i gång<br />
– när vi väl har befriats från denna last – med att fysiskt<br />
bygga upp realekonomin i denna värld! Låt människorna<br />
på denna planet leva, oav<strong>se</strong>tt om det passar Storbritanniens<br />
prins Charles och hans knasiga Världsnaturfond eller inte.<br />
Den fråga som ställs denna illavarslande 10 oktober är<br />
således: ”Hur ska det nu gå för denna värld?”<br />
Som jag ska visa i denna kortfattade rapport, står det<br />
enda egentliga svaret på denna utmaning för civilisationen<br />
att finna under rubriken vetenskaplig kreativitet, i den<br />
rik tiga betydel<strong>se</strong>n av termen kreativitet (till skillnad från<br />
endast inno vation) som i praktiken definieras av hur den<br />
grav itations princip som styr solsystemet upptäcktes. Detta<br />
är en upptäckt som gjordes av ingen annan än Johannes<br />
Kepler, en hängiven anhängare av Nicolaus Cusanus. John<br />
Maynard Keynes förmanade oss: Glöm den löjlige Isaac<br />
Newtons bluffartade påståenden; stäng kistan med Newtons<br />
skändliga och värdelösa mumbojumbo! Den upptäckt som<br />
gjordes av Kepler, och ingen annan, var ännu en enastående<br />
triumf för kardinal Nicolaus Cusanus’ veten skapliga metod,<br />
den platonska metod som en djupt inspirerad Cusanus genom<br />
sin De docta ignorantia hade återinfört i den moderna europeiska<br />
civilisationen.<br />
Om vi nu inte använder just detta angreppssätt när<br />
vi tar oss an den pågående, globala ekonomiska sammanbrottskri<strong>se</strong>n,<br />
som har världen i sitt grepp, finns det inget<br />
hopp om att vår nu hotade globala civilisation kan undgå en<br />
plötslig, djup och utdragen kollaps in i en ny mörk tidsålder<br />
för hela planeten.<br />
Vi fortsätter således vår rapport här enligt följande.<br />
Just nu är hela planeten drabbad av en accelererande, jordskreds<br />
lik, allmän fysisk sammanbrottskris, ett sammanbrott<br />
som inte bara rör de finansmarknader som redan är hopplöst<br />
dödsdömda under nuvarande regler. Varenda del av världen<br />
är nu även drabbad av en finansiellt driven, framstormande<br />
fysisk kollaps (även om den råkar vara förorsakad av finans<strong>se</strong>ktorn)<br />
av de just nu förvittrande fysiska försörjnings medlen<br />
för mänsk lig hetens existens överallt på vår planet.<br />
Tillbaka till verkligheten! Det nuvarande internationella<br />
finanssystemet kan inte räddas! Det är nu för <strong>se</strong>nt att försöka<br />
rädda dessa marknader; de är döende och kan inte väckas<br />
till liv i sin nuvarande form. Det enda vettiga alternativet<br />
är att <strong>se</strong> till att det fysisk-ekonomiska vardagslivet på planeten<br />
kan fortsätta, genom att det nuvarande systemet dras<br />
genom ett ordnat konkursförfarande och omorgani<strong>se</strong>ras: en<br />
om organ i<strong>se</strong>ring som frambringar ett globalt kredit system<br />
med fasta växelkur<strong>se</strong>r, befriat från kadavret av det ruinerade,<br />
vansinniga monetära systemet med flytande växelkur<strong>se</strong>r.<br />
Det är nationernas fysiska ekonomi som vi måste<br />
kon cen trera oss på att återuppliva, och det illa kvickt,<br />
medan det fortfarande finns några fysiskt reella ekonomier<br />
att återuppliva. För att klara av denna nödvändiga<br />
räddningsaktion måste ett ”hamiltonskt“ kreditsystem,<br />
utformat efter den amerikanska konstitutionens principer,<br />
införas som kärnan i ett globalt system med fasta valutakur<strong>se</strong>r<br />
utformat efter president Franklin Roo<strong>se</strong>velts plan för Bretton<br />
Woods-systemet 1944. 2<br />
Den kris som i dag har hela världen i sitt grepp, är<br />
mycket värre än den kris som USA:s president Franklin<br />
Roo<strong>se</strong>velt ledde världen ut ur för 75 år <strong>se</strong>dan. De metoder<br />
som president Franklin Roo<strong>se</strong>velt använde, så länge han<br />
Dödens triumf<br />
av Pieter<br />
Bruegel d.ä.<br />
(1527-1569),<br />
där människorna<br />
runt bordet<br />
reagerar ungefär<br />
som dagens<br />
ekonomer.<br />
Såvida vi inte<br />
använder den<br />
metod som<br />
<strong>LaRouche</strong><br />
lägger fram i<br />
denna rapport,<br />
finns det inget<br />
hopp om att vår<br />
för närvarande<br />
hotade globala<br />
civilisation<br />
kan undgå en<br />
plötslig, djup och<br />
utdragen kollaps<br />
in i en ny mörk<br />
tidsålder för hela<br />
planeten.
ännu levde, räddade civi lisationen från att<br />
störtdyka ned i en fruktansvärd ”ny mörk<br />
tid”, vilket den tidens ibland pro-nazistiska,<br />
brit tiska och andra ”frihandlare”, däribland<br />
den nuvarande amer ikan ske presidentens<br />
farfar, gärna skulle ha banat vägen för, om<br />
de fått chan<strong>se</strong>n. Dagens sammanbrottskris är<br />
mycket värre än den som Franklin Roo<strong>se</strong>velt<br />
stod inför, men vi kan fortfarande ha hjälp av<br />
hans åskådning och passion.<br />
Din personliga kris<br />
Inledningen på den nu accelererande lavinen<br />
av fysisk-ekonomisk förödel<strong>se</strong> bör dateras så<br />
långt tillbaka som till räkenskapsåret 1967-<br />
68, då den ännu i dag pågående trenden av<br />
fysisk-ekonomisk netto nedgång per capita<br />
och per kvadrat kilometer påbörjades. Detta<br />
var början på en ihållande nettominskning av<br />
den långsiktiga grundläggande ekonomiska<br />
infrastrukturens fysiska kapital, vilket har<br />
inneburit mycket betydande nedskärningar<br />
av investeringarna i rymdfartsindustrin, som<br />
var den största faktorn i ökningen av arbetets<br />
faktiska och potentiella fysiska produktivetet<br />
vid den tiden. Under loppet av fyrtio år,<br />
<strong>se</strong>dan våren 1968, <strong>se</strong>dan presi dent Nixon<br />
1971-73 rev upp Bretton Woods-systemet,<br />
och <strong>se</strong>dan vårt lands inhemska fysiska<br />
eko nomi ruinerades av den ondske fulla<br />
Tri laterala kommissionen, har vi oavbrutet<br />
åkt rutsch kana nedåt, under den ena kongressperioden<br />
efter den andra, hela tiden<br />
med siktet obarmhärtigt inställt på dagens<br />
förfärliga, globala ekonomiska katastrof.<br />
Nu, efter att denna nedgång fortlöpt<br />
under fyrtio år – år för år, från presi dent<br />
till president – har nettoeffekten av dessa<br />
tenden<strong>se</strong>r hos nationens beslutsfattare inte<br />
bara varit att beslutsfattarnas misslyckanden<br />
fortsatt, utan dessutom att den fysiska nettonedgångens<br />
takt ökat, utan avbrott, rakt igenom<br />
det stora svepet över de <strong>se</strong>naste fyra<br />
decennierna fram till i dag.<br />
Trots de fårskalliga bräkandena från<br />
vå ra hys teriska, upp blåsta parti ledares<br />
och regeringars glädjekalkyler, borde de<br />
huvud sak liga skälen till denna fyrtioåriga<br />
tillbaka gång varit uppenbara för oss alla.<br />
Huvud faktorn bland orsakerna till denna<br />
ned gång kan utan svårighet lokali<strong>se</strong>ras enligt<br />
följande.<br />
National Archive EIRNS/Stuart Lewis<br />
Den löjlige Isaac Newton (här porträtterad av Harpo Marx i en film från 1957)<br />
förkroppsligade den radikalike empiristens tankesätt, som omöjliggör faktisk<br />
vetenskaplig kreativitet. Det var detta tankesätt som förorsakade vår nuvarande<br />
finansiella härdsmälta, som USA:s inkompetente finansminister Hank Paulson så<br />
kapitalt misslyckats med att ställa tillrätta.<br />
Canal du Midi i Frankrike skapar en genväg<br />
mellan Atlanten och Medelhavet. Karl den<br />
store beställde en studie av det strategiska,<br />
men svåra projektet, vilket även andra<br />
franska kungar gjorde. Kanalen byggdes till<br />
slut på 1600-talet.<br />
Karl den store (747-814), här avbildad<br />
av Albrecht Dürer, gjorde betydande<br />
insat<strong>se</strong>r för att utveckla Europas<br />
fysiska ekonomi.<br />
1. En skillnad mellan<br />
apa och människa<br />
Vid första anblicken torde det vara förvånande<br />
för många medborgare att man<br />
lätt skulle kunnat in<strong>se</strong>, från första början,<br />
ge nom dessa fyrtio år av galenskap, att<br />
grund en för varje national ekonomi, såväl<br />
som för värld<strong>se</strong>konomin, hänger på att öka<br />
arbetskraftens fysiska produktionsförmåga,<br />
per cap ita och per kvadratkilometer. Ändå är<br />
det ytterst få så kallade ”ledande” ekonomer<br />
i Nord- och Sydamerika eller i Väst- och<br />
Centraleuropa som än så länge har in<strong>se</strong>tt att<br />
det inte finns någon som helst möjlighet till<br />
faktisk framgång så länge de i fyrtio år ännu<br />
förhärskande, löjliga teorierna om ekonomisk<br />
till växt får styra – villfarel<strong>se</strong>r som varit inneboende<br />
i de ledande nationernas alltjämt förödande<br />
politik.<br />
En återhämtning kommer nu absolut att<br />
hänga på en återgång till den tidigare typen<br />
av generell ökning av den vetenskapligt<br />
drivna fysiska kreativitet på vilken varje<br />
ihållande ökning av nationernas fysiska,<br />
snarare än endast monetära, välstånd, mätt<br />
per capita och per kvadratkilometer, beror.<br />
Detta be tyder, särskilt, en obligatorisk<br />
återgång till president Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />
politik, som började ryckas upp med rötterna<br />
av president Harry Truman, som delade en<br />
del av Winston Churchills imperialistiska<br />
fientlighet mot det som varit Franklin<br />
Roo<strong>se</strong>velts framgångsrika åter hämt ningspolitik.<br />
Även om en betydande andel av de<br />
professionella ekonomerna har någon form<br />
av förståel<strong>se</strong> för att den grundläggande<br />
ekonomiska infrastrukturen är viktig för att<br />
upprätthålla arbetets produktionsförmåga,<br />
så för bi <strong>se</strong>r de flesta av dem infra struktur ens<br />
verk liga roll i en livskraftig form av ekonomi.<br />
Sanningen är, ur vetenskaplig syn vinkel, att<br />
denna vinning endast in träffar då denna<br />
infra struktur förstärker ar bets kraftens produktionsförmåga<br />
dels i den direkta pro duktionen<br />
av fysiska va ror, dels i de nödvändiga<br />
tjänster som ökar produktions för mågan hos<br />
dem som arbetar med en veten skapsdriven<br />
ökning av produktiviteten i den direkta produktionen.<br />
Vad som krävs i denna globala kristid,<br />
är att man slutar lägga vikt vid den falska<br />
doktrin som Karl Marx stolt proklamerade<br />
att han axiomatiskt kopierat från ingen<br />
min dre än den brittiske imperial isten Adam<br />
Smith. Faktum är att det bästa vore om Adam<br />
Smiths smittsamma inflytande kunde raderas<br />
ut helt och hållet, och bytas ut mot det amerikanska<br />
fysisk-ekonomiska systemets leibniz<br />
iska principer, som USA:s förste finansminister,<br />
Alexander Hamilton, beskrev i<br />
sina tre berömda brev till den amerikanska<br />
kongres<strong>se</strong>n. Detta är det amerikanska system<br />
för politisk ekonomi, vars politiska auktoritet<br />
ännu i dag indirekt finns med i den praktiska<br />
innebörden av det anti-lockeska förordet till<br />
den amerikanska federala konstitutionen. 3<br />
Detta amerikanska system har en bestämd<br />
historia, med sina rötter i arvet från<br />
Platon, och ett <strong>se</strong>nare, modernt ursprung i det<br />
stora ekumeniska kyrkomötet i Florens och<br />
den därifrån stammande uppkomsten av den<br />
första mod erna national staten och fysiska<br />
eko nomin under Frankrikes kung Ludvig XI,<br />
och Ludvigs beundrare, kung Henrik VII av<br />
England. 4<br />
Beträffande Förenta Staternas historia:<br />
USA är, ännu i dag, det helt igenom onda,<br />
globala, imperialist iska brittiska systemets<br />
viktigaste fiende. I grundandet av vår repub<br />
lik finns detta med som en vä<strong>se</strong>ntlig,<br />
bestående kulturell faktor i världshistorien.<br />
USA är, till själva sitt vä<strong>se</strong>n, den starkaste<br />
mot ståndaren till det imperialistiska,<br />
anglo-holländska liberala finans oligarkiska<br />
sys temet, det alltjämt världs hege mon iska<br />
brittiska finans oligarkiska imperiet från<br />
1763-2008. Vi amerikaner för kropps ligar<br />
sålunda något som saknar kulturell motsvarighet<br />
hittills i historien. Om vi inte<br />
åter upp livar denna faktor, USA:s kulturella<br />
arv, blir det omöjligt att få till stånd det internationella<br />
avtal mellan nationer som nu är<br />
nöd vändigt för att undvika en stört dykning<br />
ned i en utdragen, världs om spän nande ”ny<br />
mörk tid”.<br />
Europa efter Karl den store<br />
Xvolks<br />
En av dagens mest brådskande politiska<br />
upp gifter, särskilt för nationerna på båda<br />
sidor om Atlanten, är att ingående studera<br />
grunddragen i de metoder som användes av<br />
augustinerna, såsom Isidor av Sevilla och<br />
liknande föregångare till Nicolaus Cusanus,<br />
som tände gnistan till det framgångsrika byggandet<br />
av en modern europeisk civilisation,<br />
3
yggd på det slags stora reformer som drogs<br />
igång av Karl den store.<br />
Trots att mycket av Karl den stores verk<br />
efter hans död förstördes av hans sam tida<br />
och <strong>se</strong>nare mot ståndare, lever de viktigaste<br />
aspekterna av hans bidrag kvar, som realekonomiska<br />
för bättringar och för ändringar<br />
i det politiska tankesätt som <strong>se</strong>nare skulle<br />
få nytt liv då Nicolaus Cusanus med flera<br />
genom 1400-talets renässans grund lade det<br />
moderna Europa. På samma sätt var USA:s<br />
kon stitutionella system, som ut formats för<br />
att kunna stå emot det som under åren<br />
1763-2008 varit den anglo-holländska<br />
finansoligarkiska imperialismens ondskefulla<br />
kultur, ett motstånd som svarat för<br />
den unika bedriften att bära arvet vi fått från<br />
Florenskonciliets renässans i mitten av 1400talet.<br />
5<br />
Låt oss nu, för ett ögonblick, koncentrera<br />
oss på de inslag i Karl den stores reformer<br />
som vi nu måste fästa vår uppmärksamhet<br />
vid i vårt sökande efter lösningar till dagens<br />
kris. Be trakta den grund läggande funktion<br />
som äkta ekonomisk infrastruktur fyller<br />
(i motsats till den förödande Mussolinimodellen,<br />
den stora bluff som döpts till<br />
Offentlig Privat Samverkan, som företräds<br />
av sådana vid riga figurer som Felix Rohatyn,<br />
George Soros och New Yorks borg mästare<br />
Michael Bloomberg).<br />
Under Karl den stores inflytande skedde<br />
exempel vis en mycket kraftig ökning av<br />
arbets kraftens pro duktions förmåga, per<br />
capita och per kvadrat kilometer, särskilt<br />
genom att man byggde ett nätverk av floder<br />
och kanaler som blev de huvud sakliga<br />
trans port vägarna för skeppsfarten i de inre<br />
del arna av Europa. Den roll som sådana<br />
vatten vägar spelade togs <strong>se</strong>nare över av de<br />
trans kontinentala järnvägsnät som byggdes<br />
under slutet av 1800-talet, vilket inleddes<br />
under Abraham Lincolns ämbetsperiod. På<br />
samma sätt resulterade Edisons utveckling<br />
av elmotorn vid tiden före första världskriget<br />
– ljuv ligt trotsande New York Times’ motstånd<br />
– i en allmän produktivitetsökning i<br />
till verkningen, detta utan några större förbättringar<br />
av produktionsmetoderna i övrigt.<br />
Som den store ryske vetenskapsmannen<br />
och akademiledamoten Vladimir Vernadskij<br />
4<br />
skulle uttryckt det: Arbetets produktiva kraft<br />
tilltar när produktionen och transporten<br />
av varor och tjänster förläggs inom ramen<br />
för människans kvalitativa förbättring av<br />
biosfären, en förbättring som i sin tur sker<br />
genom en kvalitativ förbättring av noosfären<br />
som sådan.<br />
Fröet till alla dessa förbättringar i lev nadsvillkor<br />
och produktivitet är den effekt som<br />
grundläggande upptäckter av fysikaliska<br />
principer har. Typexemplet för sådana<br />
upptäckter är Johannes Keplers ur sprungliga<br />
upptäckt av univer<strong>se</strong>ll gravitation.<br />
Innebörden av detta viktigaste inslag i<br />
en kompetent syn på ekonomins fysikaliska<br />
principer framgår tydligast om man jämför<br />
den typiska ökning av den potentiella relativa<br />
be folk nings tätheten som sker i framgångsrika<br />
sam hälls former, med den relativt<br />
Adam Smith<br />
(1723-1790)<br />
Till vänster: Mo<strong>se</strong>s med stentavlorna av Rembrandt (1606-1669).<br />
Vers 26-28 ur Första Mo<strong>se</strong>bok lyder som följer (i 1917 års översättning):<br />
26 Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda<br />
över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela<br />
jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»<br />
27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och<br />
kvinna skapade han dem.<br />
28 Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och<br />
uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna<br />
under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»<br />
<strong>LaRouche</strong> skriver att effekterna av människans upptäckt av universums fysikaliska principer<br />
tydliggörs ”genom att jämföra den typiska ökning av den potentiella relativa befolkningstätheten<br />
som sker i framgångsrika samhällsformer, med den relativt oföränderliga potentiella relativa<br />
befolkningstätheten hos antingen någon djurart eller i kulturer som grundar sig på ’tradition’.”<br />
Diagrammet visar ökningen av Europas faktiska population,<br />
som är en effekt av den potentiella befolkningstätheten. Notera<br />
befolkningssänkningen under 1300-talets mörka medeltid och den<br />
kontinuerliga ökning som fortsatt ända <strong>se</strong>dan 1400-talets gyllene<br />
renässans. Fundera på vad detta har med kreativitet att göra!<br />
oför änderliga potentiella relativa befolkningstätheten<br />
hos antingen någon djurart eller<br />
i kulturer som grundar sig på ”tradition”.<br />
En ökning av samhällets potentiella<br />
relativa befolkningstäthet, åstad kommen<br />
tack vare män niskans skap ande förmåga,<br />
är något som aldrig kommer till uttryck<br />
inom gräns erna för de lägre livsformerna.<br />
Män niskans viljemässiga förmåga att öka<br />
vårt släktes ”ekologiska” potential, är en<br />
sorts ”ekologisk” effekt, som bland de lägre<br />
livs formerna endast kan jämföras med den<br />
bio logiska evo lutionens anti-entropiska<br />
proces<strong>se</strong>r.<br />
Detta är, i fysisk-ekonomiska termer, den<br />
egentliga betydel<strong>se</strong>n av begreppet upptäckt<br />
av uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska principer.<br />
Kreativitet som sådan<br />
”Vad som krävs i denna<br />
globala kristid, är att man<br />
slutar lägga vikt vid den<br />
falska doktrin som Karl Marx<br />
stolt proklamerade att han<br />
axiomatiskt kopierat från<br />
ingen mindre än den brittiske<br />
imperialisten Adam Smith.”<br />
Sedan människosläktets uppkomst på den<br />
här planet en har den mänskliga ekologins<br />
fortskridande evolution åstadkommits endast<br />
med hjälp av de utvecklingsproces<strong>se</strong>r som<br />
på ett unikt sätt uttrycks av det individuella<br />
mänskliga förnuftets skapande förmåga. Den<br />
enda kompetenta, anti-entropiska formen<br />
av män sklig ”ekologi”, är när univer<strong>se</strong>lla<br />
fysikaliska principer upptäcks och används<br />
av det individuella mänskliga intellektet,<br />
och där med av samhället. En tillväxtfientlig<br />
mänsklig ”ekologi” är, i sig själv, ett tragiskt<br />
miss lyckande att bete sig på ett sätt som<br />
lämpar sig för människor, och samtidigt ett<br />
miss lyckande som tjänar som motiv för sådana<br />
brott mot mänskligheten som planeras<br />
av prins Philip och hans Världsnaturfond.<br />
Karl Marx<br />
(1818-1883)<br />
Människosläktet är den enda viljemässigt<br />
kreativa art som vi känner till i dag, endast<br />
med undantag av Skaparen själv, beskriven i<br />
Första Mo<strong>se</strong>bok; en Skapare vars natur vi där<br />
upp manas att imitera, vilket vi är förpliktade<br />
att göra enligt Första Mo<strong>se</strong>bok, men som<br />
även är ett uttryck för vår egen kunskap om<br />
vårt släktes såväl skyldighet som förmåga.<br />
Det som utmärker vår normala, sunda plats<br />
som en högre art, är att vi är en art som<br />
själv utvecklar sig till att bli en högre art,<br />
utan några biologiska förändringar i övrigt.<br />
Denna självtransformation sker som en effekt<br />
av de skapande krafter vi identifierat<br />
som upptäckter och revolutionerande tillämpningar<br />
av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer.<br />
Detta, som kvalitativt skiljer människan<br />
från apor och möss, kallas lämpligen potent-<br />
iell mänsklig individuell kreativitet. För den<br />
som eventuellt kan kalla sig en kompetent<br />
ekonom i dag kan förståel<strong>se</strong>n av denna<br />
prin cip, denna unikt mänskliga kreativitet,<br />
lokal i<strong>se</strong>ras till den bittra striden mellan,<br />
på ena sidan, anhängarna till Paolo Sarpi<br />
och René Descartes, och, på den motsatta<br />
sidan, kardinal Nicolaus Cusanus och hans<br />
an hängare Leonardo da Vinci, Johannes<br />
Kepler, Gottfried Leibniz och Bernhard<br />
Riemann. 6<br />
Stridsfrågan kan kategoriskt identifieras<br />
som den ontologiska ekvi valen<strong>se</strong>n i<br />
Leib niz’ begrepp om den onto logiska infinitesimalen,<br />
7 i motsats till den typiska<br />
inkompeten<strong>se</strong>n hos sådana motståndare till<br />
Leibniz’ begrepp (den univer<strong>se</strong>lla principen<br />
fysikal isk minsta verkan) som de Moivre,<br />
d’Alembert, Euler, Lagrange, och Cauchys<br />
och Clausius’ skola på 1800-talet, och <strong>se</strong>nare<br />
såväl positivisten Ernst Mach som den ännu<br />
radikalare numerologiska positivism som<br />
för knippas med be dragare som Bertrand<br />
Rus<strong>se</strong>ll och hans slav iska dyrkare Norbert<br />
Wiener och John von Neumann.<br />
Alla kända publikationer som behandlar<br />
den notoriske Adam Smiths metod, tjänar<br />
som bra exempel på hur denna cartesianism<br />
moraliskt korrumperar intellektet. Detta samband<br />
visas tydligast i den avskyvärde Smiths<br />
Theory of Moral Sentiments från 1759. 8<br />
Min avsikt med att här föra in en diskussion<br />
om ovannämnda empiristiska missdådare,<br />
är att tydliggöra det systematiska<br />
för trycket av verklig kreativitet, vilket är<br />
ett tydligt mönster i liberalernas beteende<br />
i frågor som rör vetenskap. Det urval anhängare<br />
till den empiriska metoden som<br />
jag gjort är typiskt för detta undertryckande.<br />
Min följande genomgång av den just introducerade<br />
frågan om vetenskaplig (och vetenskaps<br />
fientlig) metod, kommer att ställa till<br />
med svårigheter för somliga läsare, just på<br />
grund av att den nödvändiga diskussionen<br />
ofrån komligen är vetenskaplig till sin natur.<br />
Men om någon faktiskt på ett kompetent<br />
vis ska kunna förstå innebörden av det<br />
internationella sammanbrott vi nu bevittnar,<br />
så kan frågan om dessa vetenskapliga spörsmål<br />
ingalunda undvikas.<br />
Låt oss bara, innan vi går vidare till nästa
kapitel, ta en liten titt på det problematiska<br />
fallet Adam Smith.<br />
Fallet Adam Smith<br />
Den viktigaste orsaken till de tragedier som i<br />
modern tid drabbat hela mänskliga kulturer,<br />
såsom den pågående sammanbrottskri<strong>se</strong>n för<br />
vårt nuvarande finans- och valutasystem, står<br />
att finna i de tragiska, kulturellt nedärvda<br />
följd erna av ett förbud mot kreativt tänkande<br />
för de ”lägre” samhällsklas<strong>se</strong>rna. Ett sådant<br />
förbud återfinns hos åtskilliga kulturer, och<br />
gäller t.o.m. för en stor del av den s.k. högre<br />
utbildningen i USA och Europa i dag.<br />
Ett sådant förbud framställs exempelvis<br />
av tragöden Aischylos i dramat Den fjättrade<br />
Prometheus, där den onde tyrannen, den<br />
olymp iske guden Zeus, dömer Prometheus<br />
till att pinas i evighet för att ha låtit vanliga<br />
män niskor ta del av den veten skap liga<br />
kun skapen om nyttjan det av samma ”eld”<br />
som vi i dag associerar med sådana saker<br />
som kärn fission och kärn fusion. Zeus anklagar<br />
Prometheus för att, i det olympiska<br />
tyranniets ögon, ha begått brottet att avslöja<br />
hem lig heten bakom eldens (i dag skulle<br />
man säga kärn kraftens) användning för de<br />
olympiska gudarnas undersåtar, de vanliga<br />
människorna. 9<br />
I Adam Smiths samhällsteori – hans<br />
Theory of Moral Sentiments, som hela hans<br />
ekonomi lära bygger på – återspeglas inte bara<br />
Zeus’ härskar principer från Den fjättrade<br />
Prometheus, utan även den medeltida irrationalisten<br />
William av Ockhams dogmer,<br />
på vilka den venetianske reformatorn Paolo<br />
Sarpi byggde det moderna anglo-holländska<br />
liberala systemets typiska liberala dogm. 10<br />
Den europeiska civilisationen har fått en<br />
försmak av hur denna sorts tragedi verkar<br />
över flera generationer. Tänk på förhållandet<br />
mellan Homeros’ sätt att resonera i Iliaden<br />
och det gemensamma temat för de antika,<br />
”klassiska” grekiska tragedierna.<br />
Individen i historien, såsom detta<br />
fram ställs i Iliaden och de <strong>se</strong>nare grekiska<br />
tragedi erna, är i verkligheten inte någon<br />
liten kartesisk byggsten, utan uttrycket för<br />
en dynamisk process, i den bemärkel<strong>se</strong> som<br />
pythagoréerna och Platon använde begreppet<br />
dynamik (grekiska dynamis) som grunden<br />
för sin veten skapliga metod. Gottfried<br />
Leib niz försvarade detta begrepp mot det<br />
be drägeri som låg rotat i René Descartes’<br />
metod. Samma svindel genomsyrar även<br />
Paolo Sarpis och hans efterföljare, cartesian-<br />
Prometheus bringar elden till människorna. Målning av<br />
Heinrich Friedrich Füger 1817.<br />
en Antonio Contis reduktionistiska metoder.<br />
Det samma gäller Contis anhängare, som<br />
neo-cartesianen Isaac Newton, Voltaire,<br />
de Moivre, d’Alembert, Euler, Lagrange,<br />
Laplace, Cauchy, Clausius m.fl.<br />
Med detta sagt i denna fråga så här långt,<br />
så måste vi, för att kunna förstå bakgrunden<br />
till de frågor som är avgörande för värld<strong>se</strong>konomin<br />
i dag, titta på de två skilda, men<br />
besläktade, stridsfrågor som härrör från denna<br />
konflikt angående veten skaps metod. Här<br />
står i historien Cusanus, Leonardo da Vinci,<br />
Kepler, Fermat och Leibniz mot de medeltida<br />
aristotelikerna och sådana anhängare av<br />
den medeltida figuren William av Ockhams<br />
tankemodell som Paolo Sarpi, från vilken<br />
man kan härleda den anglo-holländska<br />
imperial ismens moderna liberala filosofi,<br />
från feb ruari 1763 fram till dagens globala<br />
kris.<br />
Den första av dessa stridsfrågor gäller<br />
den kompetenta natur vetenskapens moderna<br />
metod, som huvud sak ligen såg dagens ljus<br />
i och med Nicolaus Cusanus’ ingripande<br />
med skriften De docta ignorantia, men som<br />
även återspeglar pythagoréernas och Platons<br />
vetenskapliga metod.<br />
2. Till frågan om den<br />
mänskliga kreativiteten<br />
Euklides, som var en anhängare av Aristoteles’<br />
dogm system, hade ägnat sig åt att<br />
förstöra sin tids klassiska vetenskap, genom<br />
att ta över teorem framtagna av mer kompetenta<br />
och hederliga tidigare upptäckare,<br />
och stöpa om dem till ett system i vilket all<br />
den na tidigare kunskap för ting ligades till<br />
att passa in i de aprioriska antaganden som<br />
Euklides använde som definitioner, axiom<br />
och postulat. Den romerska tidens skojare,<br />
Klaudios Ptolemaios, nyttjade Euklides’ bedrägliga<br />
metod för att snickra ihop en av siktligt<br />
felaktig framställning av den klassiska<br />
grekiska astronomin.<br />
En ny version av ett liknande förtingligande<br />
av praktisk kunskap fördes in i<br />
den moderna europeiska kulturen genom<br />
anam mandet av medeltidspersonen William<br />
av Ockhams mer våldsamt irrationalistiska<br />
system. Detta system anammades och spreds<br />
av Paolo Sarpis nya Venedigparti, och av<br />
Sarpis lakej Galileo Galilei. Resultatet blev<br />
det som i dag benämns empirism och dess<br />
avläggare, till exempel positivismen.<br />
Avsikten bakom Sarpis roll i detta var<br />
tvåfaldig. Dels att för<strong>se</strong><br />
Venedigpartiet med något<br />
slags logisk förklaring till<br />
varför man skulle tillåta<br />
vissa former av teknologiska<br />
in no vationer som var<br />
förbjudna enligt den tidens<br />
aristoteliska dogmatik, dels<br />
att <strong>se</strong> till att de verkligt<br />
kreativa mänskliga tankeproces<strong>se</strong>rna<br />
ändå inte<br />
skulle kunna göra sig<br />
gällande. Denna så kallade<br />
empiristiska lära, företrädd<br />
av Sarpi, Galileo, René<br />
Descartes, Antonio Conti<br />
m.fl., utgjorde grunden<br />
för det som John Maynard<br />
Keynes <strong>se</strong>nare skulle avslöja<br />
som ”svartkonst-utövaren”<br />
Isaac New tons morbida<br />
narrspel.<br />
Nyckeln till en förståel<strong>se</strong><br />
av hur natur vetenskapen<br />
och ekonomin påverkades<br />
av Sarpis dogmsystem<br />
ligger i det faktum att<br />
både det gamla euklid iska<br />
dogm systemet och det<br />
nya, moderna empiristiska<br />
Sarpisystemet känne tecknas<br />
av att de ute stänger tanken<br />
Fresken Skolan i Aten av Rafael (1483-1520) är en konstnärlig framställning av det<br />
enda sanna konceptet om mänsklig odödlighet, som teologerna kallar ”evighetens<br />
samtidighet”. I mitten på bilden återfinns tavlans, och den europeiska civilisationens,<br />
huvudpersoner: Platon och Aristoteles – ständigt i strid.<br />
på verkligt uni ver<strong>se</strong>lla fysikal iska och jämför<br />
bara principer tack vare anammandet<br />
av de ute stäng ande aprioriska an taganden<br />
som görs av till exempel Euklides respektive<br />
Descartes. I stället för upptäckten av<br />
verkligt uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska prin ciper,<br />
exemplifierat av till ex empel Keplers arbete,<br />
sat te empirist erna ett slags be skrivning<br />
som kallas mate matisk formel, eller något<br />
mot svarande, till och med en så skan dalöst<br />
be fängd bluff som Ernst Machs och hans<br />
an hängare Ludwig Boltz manns mekanistiska<br />
pos itiv ism, eller den befängt galna<br />
numero login i Bert rand Rus<strong>se</strong>lls Prin cipia<br />
Mathematica, och så dana av läggare till detta<br />
som Rus<strong>se</strong>ll dyrkarna<br />
Norbert Wieners och<br />
John von Neumanns<br />
svind lerier, i stället<br />
för en verklig fysikalisk<br />
naturprincip.<br />
Den moderna<br />
positivismen i Mach-<br />
och Rus<strong>se</strong>ll dyrkarnas<br />
tappning blir lättare<br />
att för stå om man<br />
Bertrand Rus<strong>se</strong>ll<br />
(1872-1970)<br />
betraktar den i lju<strong>se</strong>t av den äldre euklidiska<br />
bluffens påhitt och effekter.<br />
I båda fallen återfinns på den plats som<br />
borde upptas av experimentellt validerade<br />
upp täckter av univer<strong>se</strong>lla principer, i stället<br />
god tyckliga väd janden till den lätt köpta föreställ<br />
ningen om percep tioner som ersättning<br />
för verklighet. I gam la euklidiska mo dal iteter<br />
har defi nitioner, axiom och postulat fått den<br />
funk tionen. I fråga om Sarpis empirism blev<br />
det mer komplicerat att få till en övertygande<br />
sammansättning av godtyckliga antaganden.<br />
Resultatet av det <strong>se</strong>nare problemet var den<br />
mystiska läran om aprioriska former, som<br />
Des cartes grundade sin falska matematik<br />
på. All allmänt vedertagen modern empirism<br />
och dess av läggare utgår från Descartes’<br />
grund läggande föreställning om en apriorisk<br />
uppsättning former.<br />
Descartes och hans beundrare, som<br />
Conti, Voltaire, de Moivre, d’Alembert,<br />
Leonhard Euler och Eulers skyddsling<br />
Jo<strong>se</strong>ph Louis Lagrange, trädde <strong>se</strong>dan i sin tur<br />
fram som anhängarna av en sarpisk, Leibnizfientlig<br />
empiristisk kult, för vilken den neocartesianska,<br />
föregivet newtonska, brittiska<br />
empirist iska skolan bara tjänade som<br />
varu märke. All ”säd” som denna kult gett<br />
upphov till är lika underhållande som vilken<br />
skämttidning som helst att läsa, men det är<br />
inte många av dessa läsare som faktiskt vet<br />
någonting av vikt om det som de berömmer<br />
sig av att synas ”prata om” i en parodi på ett<br />
lärt samtal.<br />
Innehållet i den sarpiska empirismen<br />
förs fram, efter Sarpis lakej Galileo, av Descartes,<br />
vars matematiska dogmsystem bara<br />
är Des cartes’ reduktion av den moderna<br />
empirismen nedprojicerad till ett system av<br />
aprioriska matematiska former.<br />
Hos både Euklides och Descartes reflekterar<br />
man över en uppsättning aprioriska<br />
mate matiska former, former som hänför<br />
sig till sinnes organens perceptioner, inte<br />
verkligt fysikaliska principer. Hos Descartes<br />
är till exem pel kunskapen begränsad,<br />
som en möj lighet, som en fråga om en<br />
upp sättning aprioriska, kvasi-perceptuella<br />
former. Descartes hävdar uttryck ligen, och<br />
följer så långt euklidikerna, att människans<br />
kunskap om universum är begränsad till en<br />
sådan uppsättning aprioriska former. Här tar<br />
Descartes efter Euklides’ och euklidikernas<br />
svindel; båda skolorna antar att det finns<br />
en ogenomtränglig barriär, som skiljer den<br />
här sidans upplevel<strong>se</strong> av sådana former,<br />
som förut sätts vara den riktiga, från den<br />
grundläggande verklighet som finns endast<br />
på den andra sidan om sinnesorganens perceptioner,<br />
en sida som empiristerna ansåg<br />
oåt komlig för den mänskliga tanken.<br />
Distinktionen som jag just strukit under<br />
på detta sätt, är att i vetenskapen så som den<br />
de finieras av både de gamla pythagoréerna<br />
och Platon, är den upplevda perceptionen<br />
bara en skugga kastad av instrumenten<br />
för vår perceptionsförmåga, skild från de<br />
ex perimentellt upptäckbara univer<strong>se</strong>lla<br />
prin ciper som har kastat skuggorna som vi<br />
endast för mår uppfatta som perceptioner.<br />
Män niskans förmåga till kreativitet, som<br />
ab solut skiljer människans förmåga från<br />
djurens, är grunden för den systematiska<br />
kunskap vi fått från de gamla pythagoréerna<br />
och Platon, och för den moderna euro peiska<br />
naturvetenskapen i och med de grundläggande<br />
vetenskapliga upptäckter som<br />
gjorts av Nicolaus Cusanus och av dennes<br />
efter följare Luca Pacioli, Leonardo da Vinci,<br />
Johannes Kepler, Fermat, Leibniz, Bernhard<br />
Riemann och på 1900-talet av Max Planck<br />
och Albert Einstein.<br />
Ett kompletterande inslag i denna<br />
dis tinktion är att en verklig förståel<strong>se</strong> av<br />
uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska och mot svarande<br />
principer egentligen bara existerar som<br />
det faktiskt verksamma innehållet på<br />
den ontologiskt ”andra sidan”, visavi perceptionerna.<br />
Av detta följer, vad sanningen<br />
an belangar, att ingen verkligt univer<strong>se</strong>ll<br />
fysikalisk princip existerar, ontologiskt,<br />
på enbart perceptionernas område. Univer<strong>se</strong>lla<br />
fysikaliska principer existerar<br />
endast som experimentellt bestämbara<br />
verk samma universal begrepp. Denna definition<br />
åskådliggörs bäst för det moderna<br />
klass rummet av det sätt på vilket Kepler<br />
framställer upptäckten av den allmänna gravitationen<br />
i sin Världsharmonin, som något<br />
som varken är perception av synintryck eller<br />
(harmoniska) ljud, utan blir tydlig när den<br />
ontologiska motsättningen projiceras genom<br />
bådas experimentella överensstämmel<strong>se</strong>.<br />
Sådana äkta upptäckter av verksamt<br />
uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska principer är ett<br />
resultat av den förmåga att upptäcka verkligt<br />
univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer som är<br />
specifik för den mänskliga individen bland<br />
alla kända levande vä<strong>se</strong>n.<br />
Frågan om odödlighet<br />
Keplers beskrivning av problemet med att<br />
fast ställa en för hela solsystemet giltig prin-<br />
5
cip om allmän gravitation, riktar alltså vår<br />
uppmärksamhet på det som Albert Einstein<br />
satte fingret på, och klargör därigenom den<br />
verkliga innebörden av infinitesimal, så som<br />
G.W. Leibniz definierade och använde det<br />
be greppet. Denna förbindel<strong>se</strong> mellan Kepleran<br />
hängaren Leibniz’ arbete och Einsteins<br />
värdering av Kepler, bestämmer den riktiga<br />
använd ningen av begreppet ”infinitesimal”<br />
inom naturvetenskapen.<br />
”Infinitesimal”, som ett begrepp använt<br />
i det sam man hanget, är inte det som bluffmakaren<br />
Leonhard Euler falskeligen påstår<br />
vara ”litenhet i rumtiden”. Den relativa<br />
liten heten hos ett verkansintervall i ett gravitationsfält<br />
är egentligen förhållandet mellan<br />
universums storlek, bestämt av den allmänna<br />
grav itations principen, och varje grad av<br />
liten het eller korthet hos den iakt tagna<br />
delen av den lokala verkan som man valt<br />
att mäta. I den bemärkel<strong>se</strong>n, och endast den<br />
be märkel<strong>se</strong>n, är litenheten hos det utvalda<br />
verkans intervallet en avspegling av det<br />
faktum att principen omsluter universum 11 på<br />
det sätt som Einstein framhåller som karakteristiskt<br />
för ett universum som är ändligt,<br />
men inte begränsat av någon verksam yttre<br />
omständighet.<br />
Alla kompetent bestämda begrepp om<br />
univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer ställer oss<br />
inför samma ironi som Einstein igenkände<br />
i Keplers grundande av den enda riktiga in-<br />
6<br />
Byt samtalsämne<br />
av Dennis Small<br />
8 oktober 2008<br />
Vi håller på att göra tre eller fyra revolutioner<br />
till, rapport erade Lyndon <strong>LaRouche</strong> till ett<br />
möte den 7 oktober med <strong>LaRouche</strong>s ungdoms<br />
organisation LYM och styrel<strong>se</strong>n i den<br />
politiska <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n. Det handlar<br />
bland annat om musik arbetet i Boston och<br />
nya genombrott av ungdoms arbets gruppen<br />
som arbetar med Kepler och med Riemannprojektet.<br />
Det viktigaste problemet som världen<br />
nu står inför i den ekonomiska sammanbrottskri<strong>se</strong>n<br />
är begreppsmässigt, inledde<br />
Lyn. Nästan ingen nu för tiden förstår vad<br />
riktig natur vetenskap är, och ändå är det<br />
detta som är den moderna civilisationens<br />
grundproblem. Nästan inga 40-talister ägnade<br />
sig på allvar åt detta ämne överhuvudtaget<br />
och fastän vi jobbade med detta i samband<br />
ställ ningen till grundandet av en univer<strong>se</strong>ll<br />
experimentell naturvetenskap.<br />
I Leibniz’ (och även Einsteins) förkastande<br />
av en kartesisk mångfald bestäms<br />
universum således inte av ovetbara former<br />
som skärmar av tanken från det som inte<br />
bara är perceptioner. Det är upptäckandet<br />
av uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska principer som utgör<br />
grän<strong>se</strong>n för universum, med hänsyn till<br />
någon princip, enligt Einsteins beskrivning<br />
av universum som ett system som har skepnaden<br />
av den beskrivning av fysikaliska proces<strong>se</strong>r<br />
vi fått genom Keplers upptäckt av den<br />
allmänna gravitationen.<br />
Med hjälp av denna upptäcktsmetod,<br />
en metod som leder sitt ursprung från de<br />
gamla pythagoréerna och Platon, genom<br />
de grund läggande upptäckterna gjorda av<br />
Nicolaus Cusanus och hans efterföljare<br />
bland föregångs männen inom den giltiga<br />
moderna euro peiska vetenskapen, omvandlar<br />
män niskan det som Vernadskij benämnde<br />
noosfären, liksom från toppen och nedåt,<br />
och skapar på så sätt den allmänna miljö i<br />
vil ken den mänskliga individens handling<br />
för förändring äger rum.<br />
Bara den vars inställning till ekonomi<br />
är fysikalisk, och inte inriktad på finansiella<br />
redovisningsmetoder, har förmåga att förstå<br />
och redovisa orsaken till de relativa värden<br />
som genereras av ekonomiska proces<strong>se</strong>r.<br />
Summan av mänsklighetens framåt-<br />
med LYM:s Keplerprojekt kom vi inte fram<br />
till någon riktig lösning. För att närma oss<br />
det ta problem, låt oss först sätta in det i sitt<br />
historiska samman hang.<br />
Försöket att kullkasta det som uppnåddes<br />
på konciliet i Florens nådde en ny nivå i och<br />
med för drivningen av judarna från Spanien<br />
1492. Detta startade en rad religionskrig som<br />
rasade över hela Europa från 1492 ända fram<br />
till den Westfaliska freden 1648. Machiavelli<br />
beskrev kärnfrågan mycket tydligt: De<br />
reak tionära habs burgska svinen kunde inte<br />
under trycka re nässan<strong>se</strong>n med sina metoder,<br />
och <strong>se</strong>n are dök vene tianaren Paolo Sarpi<br />
upp, med idéer som inte var så nya men<br />
som inne bar att man började använda en ny<br />
metod, och att anti-renässan<strong>se</strong>ns centrum<br />
flyt tades norrut.<br />
Kom ihåg att Europas delning i nord<br />
Newscom/Elliott Landy’s<br />
68-generationens medlemmar (”40-talister” eller ”baby-boomers”), ägnade sig inte åt att<br />
förstå verklig naturvetenskap. Denna hord, här i aktion på Woodstock-festivalen 1969,<br />
innehar i dag majoriteten av de beslutsfattande positionerna i samhället. Deras åsikter<br />
formar den allmänna opinionen. Resultatet är en ekonomisk sammanbrottskris, vars<br />
lösning fordrar begreppsmässiga genombrott.<br />
skridande så här långt är förenad med<br />
Bernhard Riemanns arbete, en Riemann<br />
som ska tas under över vägande, som<br />
Einstein gjorde inom sitt arbetsområde,<br />
och som jag gjort inom mitt. På båda dessa<br />
om råden är ett visst vä<strong>se</strong>ntligt resultat detsamma:<br />
en revolutionering av det mänsk liga<br />
samhället genom en uppmuntran av den<br />
kreativa förmåga att göra upptäckter som<br />
är unikt specifik för människan. Framåtskridande<br />
är inte frukten av vanor, utan<br />
av revolutioneringar av vanorna i hela<br />
samhället. <br />
Noter<br />
1 Se Dennis Small, Byt samtalsämne, Lyndon<br />
<strong>LaRouche</strong>, Hur det mänskliga tänkandet fungerar<br />
(Veten skapens ljud och bild), och Sky Shields,<br />
Mänskligt kreativt förnuft som en grundprincip i<br />
fysiken, i denna pamflett.<br />
2 Inte det system som infördes som ersättning för<br />
det av Roo<strong>se</strong>velt av<strong>se</strong>dda anti-imperialistiska kreditsystemet:<br />
John Maynard Keynes’ pro-imperialistiska<br />
monetära system som introducerades under Winston<br />
Churchills pro-imperialistiske beundrare, USA:s<br />
presi dent Harry Truman.<br />
3 Vad gäller den amerikanska ekonomins problem<br />
<strong>se</strong>dan 1968, så skulle bara en tokstolle beskylla<br />
våldtäktsoffret för hennes resulterande graviditet.<br />
4 Bland generationer födda efter 1945, i USA eller i<br />
utlandet, är förståel<strong>se</strong>n för detta antingen dålig eller<br />
ingen alls. I USA, till exempel, finns det praktiskt taget<br />
inga kompetenta historieprofessorer på universiteten.<br />
I deras ställe har vi mer eller mindre ärliga krönikörer,<br />
som tolkar fakta som isolerade data och som därför<br />
och syd började när Venedig sände en äkt enskapsrådgivare<br />
till Henrik VIII. Vid Trientkonciliet<br />
erkändes indirekt att Machiavelli<br />
hade haft rätt; det vill säga att renässan<strong>se</strong>n<br />
hade medfört en kulturell förändring i Europas<br />
städer, en förändring bort från de gam la<br />
gillena till nya yrkesskickliga sammanslutningar<br />
som gjorde att deras medlemmar,<br />
organi<strong>se</strong>rade som en militär styrka, kun de<br />
försvara städerna och förhindra att habsburgarna<br />
vann. Habsburg<br />
arna kunde starta<br />
och bedriva blodiga<br />
re li giösa krig över hela<br />
Europa, men de kunde<br />
inte vinna.<br />
Det var vid den<br />
tid en som Machia velli<br />
fram trädde som en stor<br />
tänk are, som skaparen<br />
av den moderna militär<br />
veten skapen och<br />
som en nöd vändig<br />
väg ledare i all mili tär<br />
ut bild ning ända fram<br />
till i dag.<br />
Ställd inför detta<br />
pro blem be stäm de<br />
sig Sarpi – som var<br />
mot Aristo teles och<br />
smart are än han, även<br />
om de i grunden hade<br />
samma filosofi – för<br />
att kasta ut Aristo teles<br />
därför att det ta tänkesätt,<br />
som habs burgarna<br />
var en symbol för,<br />
inte hade kun nat kull kasta renässan<strong>se</strong>n.<br />
Sarpi åter uppväckte i stället den urspårade<br />
stollen William av Ockham som en referensram,<br />
en referens ram som går under namnet<br />
liberalism.<br />
Sarpis ockhamitiska betraktel<strong>se</strong>sätt var<br />
en radikal hedon ism som vilade på över tygel<strong>se</strong>n<br />
att sinnes intrycken bestämmer inom<br />
alla om råden. Det finns ingen sanning,<br />
inga grund läggande prin ciper, bara det<br />
som sinnena lär oss i form av information.<br />
Där för kan man acceptera teknologiska<br />
upp finningar, argumenterade han, men inte<br />
sanningen, inte grundläggande principer.<br />
Det är på grund av denna sjukdom kallad<br />
liberalism som blotta tanken på principer<br />
har gått nästan helt förlorad i den moderna<br />
europeiska civilisationen.<br />
Det stora problemet i dag<br />
Från den venetianske empiristen Paolo<br />
Sarpi (1552-1623) kan man härleda<br />
den anglo-holländska imperialismens<br />
moderna liberala filosofi, från februari<br />
1763 fram till dagens globala kris.<br />
förväxlar sådana övningar med den kvalificerade<br />
historikerns långt grundligare och <strong>se</strong>riösare arbete<br />
med att undersöka historiska proces<strong>se</strong>r med utgångspunkt<br />
från det klassiska tragedibegreppet, där<br />
för loppet av dessa utvecklingsproces<strong>se</strong>r präglas av<br />
flera på varandra följande generationer. Det faktum<br />
att den amerikanska ekonomin har befunnit sig i en<br />
oavbruten fysisk nedgång under vart och ett av de<br />
<strong>se</strong>naste fyrtio åren, är ett tydligt exempel på detta.<br />
5 Den historiska princip som uttrycks på detta sätt<br />
kallas av teologer ”evighetens samtidighet”. Vi hänvisar<br />
här till det storslagna ekumeniska kyrkomötet<br />
i Florens, som firade Filippo Brunelleschis genialitet<br />
i att använda kedjelinjens fysikaliska princip för att<br />
konstruera kupolen till Florens domen Santa Maria<br />
del Fiore.<br />
6 Jag lämnar här de så kallade ”skolastikerna” utan<br />
av <strong>se</strong>ende, och foku<strong>se</strong>rar på hur Ockhams metod<br />
ut arbetades kartesiskt av empiristerna och andra<br />
efterföljare till Paolo Sarpi.<br />
7 Just detta, och inte empiristernas blott matematiska<br />
infinitesimal efter de Moivre, d’Alembert, Euler,<br />
Lagrange m.fl.<br />
8 Smiths anti-amerikanska skrift från 1776,<br />
Nationernas välstånd, var till stor del ett plagiat av ett<br />
bristfälligt originalverk av Frankrikes A.R.J. Turgot,<br />
som <strong>se</strong>nare publicerades i Turgots Reflexions.<br />
9 Det vore alltså inte fel att betrakta dagens miljöflummande<br />
kärnkraftsmotståndare som ”Satans massmordiska,<br />
slemmiga små hantlangare”.<br />
10 Av pedagogiska skäl har jag sparat behandlingen<br />
av detta ytterst viktiga samband till en <strong>se</strong>nare plats i<br />
rapporten, nedan.<br />
11 mat. på alla sidor begränsar universum –övers.<br />
anm.<br />
Detta är vad striden står om i dag. Systemskillnaden<br />
mellan det europeiska och det<br />
amerikanska systemet, både inom ekonomi<br />
och politik, är skillnaden mellan sociala <strong>se</strong>dvänjor,<br />
å ena sidan, och presidentsystemet<br />
å den andra sidan. Det är skillnaden mellan<br />
ett system där betalningsmedel ges ut enbart<br />
av regeringen,<br />
och det euro peiska<br />
monetära systemet<br />
där privata intres<strong>se</strong>n<br />
kan prång la ut pengar.<br />
Efter som des sa<br />
pri vata in tres<strong>se</strong>n är<br />
national staternas fiender<br />
och är globala, är<br />
ett monetärt system<br />
övernationellt till<br />
själva sin natur.<br />
Detta är det<br />
stora problemet i<br />
dag, för klarade Lyn.<br />
Det finns miljon tals<br />
miljarder dol lar i<br />
skulder som löper<br />
amok runt världen,<br />
skapade av privata<br />
finans intres<strong>se</strong>n, som<br />
inte kan betalas. Om<br />
vi om organi<strong>se</strong>rar<br />
sys temet och stäl ler<br />
det under kon kursförvaltning<br />
så att vi<br />
kan und vika ett samman<br />
brott, så måste vi eliminera minst 80 procent<br />
av ”pengarna” eller skulderna som nu är<br />
i omlopp. Vi måste utplåna dem, få dem att<br />
totalt försvinna – även om det finns personer<br />
som går omkring med dem i fickan.<br />
In<strong>se</strong> detta: Vi lever i en penningba<strong>se</strong>rad<br />
kultur. Folk relaterar till varandra och sig<br />
själva genom pengar. ”Har du pengar? Har<br />
jag pengar? Har hon pengar?” Detta är<br />
vårt problem inom veten skapen, och inom<br />
kulturen.<br />
Sättet vi angriper detta är med följande<br />
tes: Det kan inte finnas någon matematisk<br />
utsaga om en princip. Blotta tanken på en<br />
”vetenskap ba<strong>se</strong>rad på matematik” är totalt<br />
non<strong>se</strong>ns – en motsägel<strong>se</strong> som frikostigt<br />
spreds av Sarpi. Ingen univer<strong>se</strong>ll princip kan<br />
någon sin repre<strong>se</strong>nteras av en matematisk
formel; att tro det är dumt och inkompetent.<br />
Ta bara Newton, den nollan, som exempel.<br />
Newton är normen på universiteten<br />
i dag – tanken att matematiska formler<br />
kan repre<strong>se</strong>ntera verkligheten. Alla som<br />
ut sätts för sådan universitetsutbildning har<br />
över huvud taget ingen för ståel<strong>se</strong> för naturvetenskap.<br />
Och den verkliga tragedin är att<br />
folk inte vet om det.<br />
Om man noga tänker igenom infinitesimal<br />
begreppet, så klarnar det. Å ena<br />
sidan har vi sinnesintryck. Vi upplever vårt<br />
universum genom våra sinnen, genom t.ex.<br />
hör<strong>se</strong>ln och synen. Med hör<strong>se</strong>ln erfar vi bara<br />
harmonier. Alla försök att göra hör<strong>se</strong>ln linjär<br />
eller att repre<strong>se</strong>ntera hör<strong>se</strong>ln linjärt som syn<br />
fungerar inte. Man måste förstå att vi är<br />
utrustade med två grundläggande sinnen,<br />
syn och hör<strong>se</strong>l, och det finns överhuvudtaget<br />
ingen grundläggande likhet mellan dem.<br />
Kepler förstod detta. För att bestämma planet<br />
banorna tittade han på hela planet systemet,<br />
inte på en enskild bana. Eftersom banan inte<br />
bestäms av banan själv. Vad bestämmer hur<br />
banan <strong>se</strong>r ut? Solsystemet som den är en del<br />
av. Kepler använde alltså synen som grund<br />
vid sitt första försök. Men han lyckades lösa<br />
problemet med sambandet mellan banorna<br />
med hjälp av upptäckter, inspirerade av<br />
Nicolaus Cusanus och Leonardo da Vinci,<br />
med hjälp av de platonska kropparna – med<br />
idén om kropparna som grund begrepp. Det<br />
finns absolut ingen förklaring till sambandet<br />
mellan banorna inom synens domän. Kepler<br />
tog då hjälp av harmonier, vilket ledde<br />
honom fram till upptäckten av principen univer<strong>se</strong>ll<br />
gravitation.<br />
Precis som hos Kepler är det vi vet inte<br />
ba<strong>se</strong>rat på sinnesintryck. Sinnesintrycken lurar<br />
oss. Titta till exempel på mikrofysiken.<br />
Sinnena fungerar inte på denna nivå. Man<br />
mås te komma fram till sam banden inom<br />
det ta område med hjälp av harmonier. Ett<br />
linjärt be traktel<strong>se</strong> sätt fungerar inte. Vi kan<br />
bygga in strument som fungerar som konstgjorda<br />
sin nen. Vi måste <strong>se</strong>dan fråga oss: Är<br />
den in for mation vi får från dem sann? Nej,<br />
det är den inte.<br />
Vad är sanning?<br />
The Harvard Yard<br />
Barack Obama gick liksom George Bush på det prestigefyllda<br />
universitetet Harvard i Boston. Denna film visar varför Harvards<br />
rykte som ett fantastiskt universitet är kraftigt överdrivet.<br />
På Harvard blir man, liksom på många andra universitet,<br />
dum lärd. Man lär sig mycket om Newton, men inget om vetenskap.<br />
Filmen visar <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s arbete på att<br />
be mästra Johannes Keplers veten skapliga metod, som är<br />
grunden för den riktiga moderna vetenskapen. Hur man kan<br />
nå in sikt i detta är något som Harvards professorer aldrig har<br />
förstått: Hur individer genom sin mänskliga kreativitet gör<br />
veten skapliga upptäckter.<br />
Filmen illustrerar skillnaden mellan Newtons fullständiga<br />
brist på metod, och Keplers skapande idé mässiga arbete.<br />
Denna skill nad är viktig att känna till när man själv vill öva upp<br />
sin förmåga att göra nya upptäckter.<br />
Förhoppningsvis kommer den här filmen att provocera<br />
dig till räckligt för att du ska ställa dig själv samma fråga som<br />
Friedrich Schiller ställde till sina studenter under sin första föreläs<br />
ning som historie professor i Jena: “Lä<strong>se</strong>r jag för att tjäna<br />
mitt dagliga bröd eller är det för att verkligen lära mig något?“<br />
Så hur lång är då en “Harvard Yard“? Mät själv på...<br />
www.larouchepac.com/harvard-yard<br />
Vad är sanning? Det är våra tankars förmåga<br />
att upp täcka vad den felaktiga informationen<br />
som kommer från våra sinnen verkligen betyder.<br />
Cusanus, Platon och pythagoréerna<br />
visste detta: att kunskap inte finns i sinnesupplevel<strong>se</strong>n<br />
utan i motsättningen mellan<br />
har monier och syn intryck, och vår tänkande<br />
aktivitet för att lösa denna paradox.<br />
All utbildning inom detta ämne i vår<br />
kul tur har varit strunt. Det centrala är vår<br />
tanke förmåga, inte våra sinnen. Bara inom<br />
och genom tankeförmågan kan vi finna sanning.<br />
All riktig vetenskap håller med mig om<br />
detta, fastslog Lyn.<br />
Problemet vi har, både som personer och<br />
som politiska aktivister, att förstå eko nomiska<br />
och sociala proces<strong>se</strong>r, beror på att vi<br />
har blivit grundligt vil<strong>se</strong>ledda: Rörel<strong>se</strong> sam-<br />
<strong>LaRouche</strong> PAC<br />
För att bestämma planetbanorna<br />
tittade Johannes Kepler (1571-1630)<br />
på hela planetsystemet, inte på en<br />
enskild bana. Han använde till en<br />
början synen som grund, men inom<br />
synens domän finns det absolut<br />
ingen förklaring till sambandet<br />
mellan banorna. Så Kepler vände<br />
sig till harmonier, vilket ledde till<br />
hans upptäckt av den univer<strong>se</strong>lla<br />
gravitationsprincipen. Kepler tog hjälp<br />
av idén om de platonska kropparna<br />
(bilden till höger), som ger en första<br />
fingervisning om hur det fysiska<br />
rummet är organi<strong>se</strong>rat.<br />
verkan inom dessa områden beskrivs som<br />
enkla orsaks samband. Och vi bryr oss inte<br />
om den verkliga situation som folk lever i i<br />
dag.<br />
Hur <strong>se</strong>r den verkligheten ut? De 80<br />
pro cent av USA:s befolkning som har de<br />
lägsta in komst erna och majoriteten av<br />
världs befolkningen lever i ett system som<br />
är totalt vansinnigt. Allting rasar samman.<br />
Som den här galna räddningsaktionen som<br />
just röstades igenom i kongres<strong>se</strong>n. Den är<br />
full ständigt galen precis som den hyperinflationspolitik<br />
som blir följden. Jag är den<br />
enda kompetenta ekonomen i världen, sade<br />
Lyn. Alla andra har visat att de inte är det.<br />
Inkompetens blir resultatet, även bland<br />
våra egna, när man tror på mass medierna, när<br />
man an passar sig till de omgivande sociala<br />
proces<strong>se</strong>rna, när man knäfaller inför vad alla<br />
”erfarna” människor säger. ”Erfarenheten lär<br />
oss det här, erfarenheten lär oss det där.” Ni<br />
har alla hört det. Då skall ni säga: ”Jaså? Din<br />
erfarenhet har väl inte gjort så bra ifrån sig<br />
under denna kris, eller?”<br />
I stället försöker många av våra egna 40talister<br />
förvirra människor med en lång predikan.<br />
De har blivit utbildade i liberalism;<br />
de tror inte på sanning utan försöker i stället<br />
skapa en tro hos andra, att få dem att gå med<br />
Isaac Newton (1643-1727) är normen på<br />
universiteten idag – tanken att matematiska<br />
formler kan repre<strong>se</strong>ntera verkligheten. Alla<br />
som utsätts för sådan universitetsutbildning<br />
har över huvud taget ingen förståel<strong>se</strong> för<br />
naturvetenskap. Och den verkliga tragedin är<br />
att folk inte vet om det.<br />
Sergej Strid<br />
på att dela deras tro – när de hellre borde<br />
ha ett kort samtal om verk ligheten. Och då<br />
låter man också som liberaler – som folk<br />
inte gillar! Och så undrar man varför de inte<br />
lyssnar på en?!<br />
En tragedis verkliga innebörd<br />
Sättet att göra en revolution är att arbeta mot<br />
de dum bommar som vägrar <strong>se</strong> denna verklighet.<br />
USA:s ekonomi har, fysiskt <strong>se</strong>tt, inte<br />
haft någon verklig tillväxt <strong>se</strong>dan 1967-68.<br />
Tragedin – och verklig tragedi utspelas alltid<br />
i ett samhälle, inte på individnivå – är att alla<br />
verkligen tror att det har varit tillväxt med det-<br />
ta system. Det är som när en kille kör sin lastbil<br />
rakt på ett träd. Man måste säga: ”Det där<br />
var väldigt dumt.” Och när ett helt samhälle<br />
gör en liknande sak, som det gör nu, måste<br />
man säga: ”Detta är väldigt dumt.”<br />
För att undvika en tragedi behöver samhället<br />
individuella ledare som går emot<br />
den all män na opinionen. Det är rädslan<br />
för att bryta med den all männa opinionen<br />
som skapar katastrofer och korruption. Till<br />
exempel tror folk inte på den mänskliga<br />
själen. De tror att de är sina sinnen medan<br />
de lever. Men ens verkliga liv slutar inte. Ens<br />
in flyt ande lever vidare i andra människors<br />
tanke värld. De flesta människor hittar ingen<br />
mening med sina liv. När man väl är död är<br />
sinnena borta; det som är viktigt med livet är<br />
vad man bidrog med under det. Man behöver<br />
denna avsikt med livet för att överleva sitt<br />
sista ande tag.<br />
Vårt universum är uppbyggt av just sådana<br />
all männa fysiska principer som finns<br />
bortom sinnes förnimmel<strong>se</strong>rnas grän<strong>se</strong>r.<br />
Den mest själv klara prin cipen är ditt liv.<br />
Män niskor be gräns ar sig själva genom att<br />
göra sig själva till fångar inom sam hället. En<br />
tragedi är när det inte finns någon ledare som<br />
in griper utifrån det rådande sam hället, för att<br />
hjälpa människor att bryta sina egna bojor.<br />
Så anpassa dig inte till det som fienden<br />
håller på med. Beskriv alltid hemskheterna i<br />
kri<strong>se</strong>n som drabbat samhället, men gå <strong>se</strong>dan<br />
omedel bart till något som är intellektuellt<br />
upp lyftande.<br />
Byt samtalsämne!<br />
Gör aldrig det som din fiende tror sig<br />
kun na lista ut att du tänker göra. Få honom<br />
att titta åt det hållet – och sparka honom<br />
<strong>se</strong>dan bak ifrån! Anfall honom med det som<br />
han tror är oviktigt, något han inte förstår.<br />
Förlöjliga honom! Överlista honom!<br />
Folk har en tendens att följa gamla<br />
vanor. Men byt samtals ämne! Angrip honom<br />
från ett annat håll och gör det med humor.<br />
När man övar sig på detta kommer man att<br />
utveckla sin egen kreativitet.<br />
Vi är en liten organisation och vi mås te<br />
snabba på för att lyckas. Därför, byt samtalsämne.<br />
<br />
7
8 oktober 2008<br />
I den vanliga brådskan hamnade det allra<br />
viktig aste inslaget i tisdagskvällens [7 okt.]<br />
briefing möte, den mänskliga kreativiteten,<br />
mel lan stolarna. Orsaken till min rapport<br />
till det mötet var att både Chris Landry<br />
och Sky Shields hade gjort vetenskapliga<br />
upptäckter av avgörande betydel<strong>se</strong>, gällande<br />
den mänskliga vetenskapliga och politiska<br />
kreativ itetens unika natur, som sådan. Chris<br />
och Sky och deras närmaste medarbetare<br />
håller på att färdigställa sina egna rapporter<br />
om detta. Mina uttalanden i den följande<br />
texten är enbart ämnade att belysa det<br />
större samman hang som deras kommande<br />
rapporter hör hemma i.<br />
Avsaknaden av detta större sammanhang,<br />
i fråga om sådana ämnen, är en typisk effekt,<br />
speciellt hos den så kallade ”68-generationen”,<br />
av den elakartade, pågående förstörel<strong>se</strong>n<br />
av arbetets vetenskapsberoende<br />
pro duk tions förmåga, under decennierna<br />
<strong>se</strong>dan våren 1968. Detta har relevans för det<br />
faktum att en oavbruten kollaps av USA:s<br />
fysiska ekonomi, per capita och per kvad ratkilometer<br />
territorium, skett <strong>se</strong>dan redo visnings<br />
året 1967-68. Varje synsätt i strid med<br />
detta bygger antingen på okunskap eller är<br />
avsiktligt vil<strong>se</strong>ledande.<br />
I detta av<strong>se</strong>ende skall den rapport som<br />
gavs i onsdags av Dennis Small [<strong>se</strong> artikel<br />
sid 6] godtas så långt som den sträcker sig;<br />
men den följande behandlingen av detta<br />
ämne skall läsas som ett tillägg till hans<br />
rapport.<br />
Den mest avgörande frågan som väcks av det<br />
nuvarande penning- och finanssystemets nu<br />
pågående globala, fysiska sammanbrottskris,<br />
är hur man har lyckats undertrycka förståel<strong>se</strong>n<br />
av den roll som den mänskliga kreativiteten<br />
har i att bestämma arbetets relativa<br />
fysiska produktivitet i ekonomierna, med<br />
8<br />
Hur det mänskliga<br />
tänkandet fungerar<br />
(Vetenskapens<br />
ljud och bild)<br />
av Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />
”Så gott som ingen som avslutat sina<br />
gymnasie- eller universitetsstudier efter,<br />
uppskattningsvis, 1968, har något som<br />
helst begrepp om vad vetenskaplig och<br />
därmed sammanhängande kreativitet<br />
egentligen är i praktiken.”<br />
fysikaliska mått mätt, per capita och per<br />
kvadratkilometer.<br />
Så gott som ingen som avslutat sina<br />
gymnasie- eller universitetsstudier efter,<br />
upp skatt ningsvis, 1968, har något som helst<br />
be grepp om vad veten skaplig och därmed<br />
samman hängande kreativitet egentligen<br />
är i prak tiken. Detta problem är tydligast<br />
hos de studenter som tror att matematikvid-svarta-tavlan<br />
är fysik. Att den verkliga<br />
kreativitetens roll dyker upp i LYM:s<br />
arbete, främst i ”källararbetet” [<strong>se</strong> box],<br />
är därför av den allra största betydel<strong>se</strong> för<br />
behandlingen av den kris som just nu hotar<br />
hela mänskligheten.<br />
I detta sammanhang är det således högst<br />
relevant att påpeka att liberalismens föreställning<br />
att ekonomiska mått och progno<strong>se</strong>r<br />
ska be stämmas statistiskt, vilket är det<br />
van liga i dag, exkluderar varje kompetent<br />
före ställning om mänsklig kreativitet på det<br />
mest genom gripande, elakartade sätt. Detta<br />
är för klaringen till den totala inkompeten<strong>se</strong>n<br />
ifråga om långsiktiga progno<strong>se</strong>r hos alla<br />
mina kända rivaler, inklusive eventuella<br />
rivaler i min egen organisation.<br />
Dessa villfarel<strong>se</strong>r, som jag om och om<br />
igen varit tvungen att motarbeta hos mina<br />
egna med arbetare, är ofta en kon<strong>se</strong>kvens av<br />
deras försök att blidka åsikter som de stöter<br />
på hos olika befolkningsskikt, speciellt från<br />
de moral iskt ruttna Washington Post och<br />
New York Times.<br />
Det finns också ett ideologiskt tryck<br />
på mina medarbetare både från vetenskapsfientligheten<br />
i 68-generationens inflytande<br />
på kongres<strong>se</strong>n, och på andra ställen, och<br />
ett grupptryck från befolkningen i stort.<br />
Den här kombinationen av moraliskt och<br />
intellektuellt korrumperande inflytande på<br />
vår organisations arbete måste betraktas<br />
som en aspekt av en större, systematiskt<br />
trag isk faktor som präglar och kontrollerar<br />
nation ernas och befolkningarnas beteende en<br />
mas<strong>se</strong>, än så länge.<br />
Det är dessa korrumperande åsikters inflyt<br />
ande som har varit den mest vä<strong>se</strong>ntliga<br />
politiska kraften som har orsakat den nuvarande,<br />
globala sammanbrottskri<strong>se</strong>n.<br />
Den röta som kallas liberalism<br />
Det som måste understrykas i den här typen<br />
av diskussion är att orsaken, generellt <strong>se</strong>tt,<br />
till den här tenden<strong>se</strong>n till sammanbrottskri<strong>se</strong>r<br />
i den europeiska kulturens och dess närmaste<br />
föregångares historia, så vitt vi känner dem,<br />
är det som historikern och dramatikern<br />
Aischylos identifierar i sin Den fjättrade<br />
Prometheus: Den mytiske Zeus’ förbud mot<br />
kunskap om den ekonomisk-vetenskapliga<br />
krea tiv itetens principer (till exempel<br />
”elden”). I alla imperier som vi känner<br />
till, inklusive Rom och dess efterföljare,<br />
lik som Babylon traditionen tidigare, är det<br />
det all männa förtrycket av kreativitet hos<br />
befolk ningens stora flertal som är roten till<br />
att det som en gång var en mäktig kultur blir<br />
för därv bringande, och till slut går under.<br />
Som jag återigen underströk häromkvällen<br />
har den moderna europeiska naturvetenskapens<br />
och ekonomins systematiska<br />
till korta kommanden främst varit en<br />
Johannes Kepler gav den<br />
moderna vetenskapen dess första<br />
gångbara vetenskapliga begrepp<br />
om det astronomiska universum.<br />
Illustrationerna här intill kommer<br />
från <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s<br />
(LYM) “källarprojekt” om Keplers<br />
Världsharmoni. LYM pre<strong>se</strong>nterar<br />
detta monumentala<br />
verk med hjälp av<br />
animerad grafik och<br />
musikaliska exempel.<br />
Teckningen<br />
ovan är från Keplers<br />
försättsblad till hans<br />
Rudolfinska tabeller<br />
från 1627. Den visar<br />
Kopernikus och Tycho<br />
Brahe i mitten, medan<br />
Hipparchos och<br />
Ptolemaios tittar på.<br />
Nederst, på panelen<br />
på vänster sida, syns<br />
Kepler själv.<br />
De musikaliska skalorna är hämtade från Keplers<br />
Världsharmoni och visar “tonaliteterna“ för planeternas<br />
harmoniska banor. Durskalan är överst, mollskalan nedanför.<br />
kon<strong>se</strong>kvens av införandet av det som blev<br />
känt som anglo-holländsk ”liberalism”,<br />
som Paolo Sarpi ba<strong>se</strong>rade på den medel tida<br />
William av Ockhams dåraktiga metod.<br />
Framför allt är det René Descartes<br />
och hans oäkting till avkomma, den till<br />
stor del myto logiska Isaac Newton, som<br />
har varit de mest elakartade destruktiva<br />
kraft erna inom den moderna vetenskapens<br />
prak tik och utlärning, tillsammans med den<br />
axiomatiska roten till den människofientliga<br />
syn på nationalekonomi som är förknippad<br />
med imperialisten Lord Shelburnes lakej<br />
Adam Smith. Det finns ingen vetenskap<br />
värd namnet i någon som helst aspekt av de<br />
ekonomiska begrepp som härstammar från<br />
David Humes och Adam Smiths syfilitiska<br />
inflytande, och solkiga kiltar.<br />
För att kunna spåra den oanständiga perversion<br />
som betecknas modern, europeisk<br />
anglo-holländsk liberalism, måste vi be trakta<br />
det venetianska pervot Paolo Sarpi mot bakgrund<br />
av de tidigare handlingar som kret<strong>se</strong>n<br />
kring Venedigs Francesco Zorzi (alias<br />
LYM:s kör<br />
i Berlin,<br />
november<br />
2008.<br />
The<br />
En källare i Virginia har<br />
förvandlats till ett vetenskapligt<br />
laboratorium. Där<br />
arbetar forskarlag från La-<br />
Rouches ungdomsrörel<strong>se</strong><br />
(LYM) på att återupptäcka<br />
Keplers, Gauss’ och Riemanns<br />
unika upptäckter.<br />
Se och hör deras<br />
genombrott på...<br />
wlym.com<br />
”Giorgi”) begick i egenskap av den engelske<br />
kungen Henrik VIII:s äktenskapsrådgivare.<br />
Vä<strong>se</strong>ntligen handlar det om följande.<br />
Det medeltida system som styrdes av<br />
det nor mand iska ridder skapet, som i sin tur<br />
kontrollerades av den vene tianska finan soligarkins<br />
lom bardiska invest ment bank system,<br />
bröt ihop i och med att Europa på 1300-talet<br />
gick in i en ny mörk tid [<strong>se</strong>nmedeltiden].<br />
Det som <strong>se</strong>nare visade sig vara den europeiska<br />
kri<strong>se</strong>ns lycko samma utgång, var<br />
grund andet av den moderna europeiska<br />
civili sa tionen, genom de händel<strong>se</strong>r som<br />
stråla de samman i det ekumeniska kyrkomötet<br />
i Florens. 1 Venedigs reaktion på<br />
denna storartade renässans kom främst till<br />
uttryck i det händel<strong>se</strong> förlopp som startade<br />
med Konstantin opels iscen satta fall. Det<br />
venetianska styre som blev kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n<br />
av Konstantin opels fall, ledde till 1492-1648<br />
års omfattande religionskrig, som inleddes<br />
med att judarna utvisades från Spanien.<br />
Venetianarnas och deras habsburgsmarionetters<br />
försök att göra sig av med<br />
James Rea
Ba<strong>se</strong>ment<br />
renässan<strong>se</strong>ns effekter sprang in i den<br />
moderna nations statens växande styrka, en<br />
till växt som de båda konkreta ut trycken för<br />
renässan<strong>se</strong>ns verk, Ludvig XI:s Frankrike<br />
och Henrik VII:s England, var exempel på.<br />
Den na kon flikt mellan det av Venedig kontrollerade<br />
Habsburg lägret och det moderna<br />
nations stats systemets renässans princip drev<br />
den vene tian ska sidan till att försöka dela<br />
Europa i två stridande läger. Delningen<br />
byggdes upp genom att Venedig, genom<br />
Zorzi, kardinal Pole, Thomas Cromwell<br />
m.fl., kor rumperade och kontrollerade den<br />
bevis ligen sinnes sjuke Henrik VIII. Henrik<br />
VIII:s avfall har än till denna dag delat<br />
Europa i en till namnet katolsk, habsburgsk,<br />
del och en protestantisk del. Härav de<br />
reli giösa krig mellan 1492 och 1648 som<br />
histo rikern Friedrich Schiller beskrev som<br />
”män niskor som strider mot varandra, inte<br />
som människor, utan som djur”.<br />
Under den här perioden resulterade kyrko<br />
mötet i Trient 1542-1563 i det öm<strong>se</strong>sidiga<br />
bero endet mellan själva detta kyrkomöte<br />
och Sarpis venetianska fraktion. Sarpi förde<br />
vid are trenden som satts i gång genom<br />
Zorzis roll som äkten skaps rådgivare till<br />
Henrik VIII, som under hans inflytande blev<br />
Englands galna slaktare.<br />
Effekterna av denna nya delning av<br />
Europa, mot sig självt, vidmakthölls genom<br />
en från Venedig styrd religiös krigföring,<br />
som varade ända fram till 1648 års antag ande<br />
av den Westfaliska freden, som åter möjliggjorde<br />
en europeisk civilisation med ett visst<br />
mått av anständighet, men som fortfarande<br />
innebar en delning i en protestantisk och en<br />
katolsk del, något som Gottfried Leibniz<br />
<strong>LaRouche</strong>: “I vetenskapen så som den definieras<br />
av både de gamla pythagoréerna och<br />
Platon, är den upplevda perceptionen bara<br />
en skugga kastad av instrumenten för vår<br />
perceptionsförmåga, skild från de experimentellt<br />
upptäckbara univer<strong>se</strong>lla principer som<br />
har kastat skuggorna som vi endast förmår<br />
uppfatta som perceptioner. ...<br />
En verklig förståel<strong>se</strong> av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska<br />
och motsvarande principer existerar<br />
egentligen bara som det faktiskt verksamma<br />
innehållet på den ontologiskt ’andra sidan’,<br />
visavi perceptionerna.”<br />
Krabbnebulosan <strong>se</strong>r helt annorlunda ut beroende<br />
på vilket instrument man tar till hjälp<br />
vid ob<strong>se</strong>rvationerna. Vilken är då den sanna<br />
“bilden“?<br />
EIRNS<br />
under strök det problematiska i.<br />
Segern år 1648 över orsaken till religionskrigen<br />
slog tillbaka habsburgarnas strävan,<br />
men lämnade de framväxande, överlägsna<br />
sjö makt erna i norra Europa i händerna på<br />
Paolo Sarpis i grunden ondskefulla, liberala<br />
anhängare.<br />
Vårt amerikanska arv<br />
Peter Martinson och<br />
Tarrajna Dor<strong>se</strong>y, som<br />
var med i forskarlaget<br />
i ”källaren” år 2007,<br />
arbetar på sfärisk<br />
geometri. <strong>LaRouche</strong><br />
skriver: ”Att den<br />
verkliga kreativitetens<br />
roll dyker upp inom<br />
LYM:s arbete, främst<br />
i ’källararbetet’, är av<br />
största betydel<strong>se</strong> för<br />
behandlingen av den<br />
kris som just nu hotar<br />
hela mänskligheten.”<br />
För att identifiera betydel<strong>se</strong>n av skapandet<br />
av vårt eget USA, måste vi gå tillbaka till<br />
dess ursprung, och rikta uppmärksamheten<br />
på det som Christofer Columbus gjorde.<br />
Columbus, en genovesisk sjöfarare i<br />
Nicolaus Cusanus (1401-1464)<br />
portugis isk tjänst, fick omkring år 1480 höra<br />
talas om den då avlidne kardinal Nicolaus<br />
Cusanus’ avsikt. Detta var samme Cusanus<br />
som hade anbefallt den moderna nationsstatens<br />
grundande, i sin Concordantia<br />
Catholica [uni ver<strong>se</strong>ll endräkt], och som inte<br />
bara hade grundat den moderna euro peiska<br />
veten skapen, utan på nytt hade definierat<br />
den enda kompetenta vetenskaps metoden,<br />
genom sin De docta ignorantia, och genom<br />
sina ut talade an hängare såsom Leonardo da<br />
Vinci och Johannes Kepler. Samme Cusanus<br />
insåg, när Konstantinopel föll och den ekumeniska<br />
enigheten på kyrkomötet i Florens<br />
revs upp, att den europeiska civilisationen<br />
åter var på nedgång. För sina medarbetare<br />
och anhängare framhöll Cusanus betydel<strong>se</strong>n<br />
av att <strong>se</strong>gla över de stora oceanerna med<br />
av sikten att förnya den europeiska civilisationen<br />
utifrån. Christofer Columbus’ resa<br />
till Amerika var en direkt följd av att han tog<br />
till sig Cusanus’ råd.<br />
Som en kon<strong>se</strong>kvens av Columbus’ upptäckts<br />
resor med detta syfte uppstod det<br />
som skulle bli vårt USA, med början,<br />
främst, i etablerandet av de engelska<br />
Plymouth- och <strong>se</strong>nare Massachu<strong>se</strong>ttskolonierna<br />
i New Eng land 1620-88.<br />
Den här proces<strong>se</strong>n i själva Nordamerika<br />
assimilerade någonting mer<br />
än bara strömmen av invandrare<br />
från skilda delar av Europa: de bästa<br />
bland dessa ny byggare tog med sig<br />
en hängivenhet till den europeiska<br />
civilisationens största bedrifter, nu till<br />
stor del befriade från det oligarkiska<br />
arvets grepp om det gamla Europas<br />
nationer och kultur.<br />
På så vis grundades vår republik<br />
som en konstitutionell nations stat<br />
med ett president system, snarare än den<br />
handikappande formen av självstyre som<br />
kommer till ut tryck i de för Väst- och Centraleuropa<br />
fram till i dag typiska parla mentariska<br />
systemen. Vad veten skapliga ämnen och<br />
där med besläktade former av kreativitet anbelangar,<br />
är det mest avgörande draget hos<br />
vår specifikt amerikanska republik anska<br />
kultur, till skillnad från det brittiska Ostindiska<br />
kompaniets anhängare, som t.ex.<br />
domaren Lowell, tonvikten på främjandet<br />
av veten skaplig och därmed besläktad<br />
kreativitet hos den vanliga medborgaren i<br />
det som skulle bli vår nya republik.<br />
Sedan dess – speciellt <strong>se</strong>dan freden i<br />
Paris 1763, som gjorde det brittiska Ostindiska<br />
kompaniet till ett privat styrt angloholländskt<br />
liberalt finans imperium – har vi<br />
i vårt USA varit kluvna, till och med inom<br />
vår vetenskaps kultur, mellan den patriotiska<br />
traditionen, som är förknippad med Leibniz,<br />
och den bedräg liga, anglofila Paolo Sarpiformen<br />
av liberal tradition, så som den kommer<br />
till uttryck i arvet från René Descartes<br />
och bluffen Isaac Newton.<br />
Sarpis bluff<br />
”Vad veten skapliga<br />
ämnen och där med<br />
besläktade former<br />
av kreativitet anbelangar,<br />
är det mest<br />
avgörande draget<br />
hos vår specifikt<br />
amerikanska<br />
republik anska kultur<br />
... tonvikten på<br />
främjandet av vetenskaplig<br />
och därmed<br />
besläktad kreativitet<br />
hos den vanliga<br />
medborgaren i det<br />
som skulle bli vår<br />
nya republik.”<br />
Benjamin Franklin<br />
(1706-1790), som<br />
ledde grundandet<br />
av den amerikanska<br />
republiken, var en<br />
sann revolutionär<br />
både när det gällde<br />
vetenskap och<br />
politik. Här utför han<br />
ett av sina elektriska<br />
experiment.<br />
Låt oss nu, efter denna allmänt hållna inledning,<br />
föra diskussionen till pudelns kärna.<br />
Den strategiska svårigheten, som<br />
specificerades i Paolo Sarpis kultur politik,<br />
var att försöka neutrali<strong>se</strong>ra effekten av<br />
den kreativitet som hade främ jats av det<br />
strategiska synsättet hos sådana Cusanusanhängare<br />
som Luca Pacioli, Leonardo da<br />
Vinci, Niccolo Machiavelli och Johannes<br />
Kepler, genom att tillåta ett visst mått av<br />
teknisk uppfinnings rikedom, men utan att<br />
för den skull tillåta något som ens liknade<br />
Hos Sarpi ersätter algebraiska och besläktade<br />
matematiska formler naturvetenskapens<br />
univer<strong>se</strong>lla principer.<br />
den kreativa princip som hade tagit sådana<br />
former som Cusanus’, Paciolis, Leonardos<br />
och Keplers upptäckter.<br />
För att uppnå detta satte Sarpi, som hade<br />
kull kastat Aristoteles’ auktoritet, en spritt<br />
språngande galen empirism, lånad från den<br />
medeltida William av Ockham, i Aristoteles’<br />
ställe.<br />
På den här punkten är det viktigt att<br />
vi bringar reda i både likheterna och skillnaderna<br />
mellan Aristoteles’ och Ockhams<br />
filosofi. Båda två tänkte sig, precis som<br />
Aristoteles anhängaren Euklides, kunskapen<br />
som be gränsad till en blind tilltro till sinnesförnimmel<strong>se</strong>r,<br />
precis som Sarpis försvarare<br />
René Descartes gjorde.<br />
Skillnaden ligger vä<strong>se</strong>ntligen i att Sarpi<br />
främjar uppfinnings rikedom så länge den<br />
9
inte leder till någon faktisk veten skaplig kunskap<br />
och handling. Hos Sarpi – särskilt så<br />
som hans inflytande uttrycks hos Descartes<br />
och sådana 1700-talsanhängare till den<br />
cartesianska empirismen som de Moivre,<br />
d’Alembert, bedragaren Euler och Lagrange,<br />
eller, <strong>se</strong>nare, bedragaren Augustin Cauchy –<br />
får algebraiska och därmed besläktade matematiska<br />
formler ersätta de univer<strong>se</strong>lla naturveten<br />
skapliga principer som kommer till<br />
direkt ut tryck hos Kepler, Fermat, Leibniz,<br />
(indirekt) Gauss, Bernhard Riemann, Max<br />
Planck och Albert Einstein – till skillnad mot<br />
sådana skojare som mekanisten Ernst Mach<br />
eller den än värre hopen av anhängare till<br />
den rakt igenom onde Bertrand Rus<strong>se</strong>ll.<br />
I varje fall av sarpisk empirism och<br />
dess moderna positiv istiska utskott bildar<br />
an tag andet av blotta formers pre existens en<br />
samling god tyckliga tros sat<strong>se</strong>r som er sätter<br />
den enklare samlingen aprioriska definitioner,<br />
axiom och postulat som återfinns i en<br />
vä<strong>se</strong>ntligen aristotelisk euklidisk geometri.<br />
Detta innebär, precis som Descartes<br />
ex plicit föreskrev för en ”veten skaplig”<br />
irrational ism av detta moderna empiristiska<br />
10<br />
RAPPORT FRÅN FORSKARLAGET<br />
Mänskligt kreativt förnuft<br />
som en grundprincip i fysiken<br />
av Sky Shields, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />
Under vårt arbete med att översätta en<br />
text skriven av V.I. Vernadskij om den historiska<br />
framväxten av begreppet fysikalisk<br />
rum tid (dvs före ställningen att tid och rum<br />
egentligen inte finns annat än som skuggor<br />
av de fysikaliska förlopp som verkar äga<br />
rum inom dem) stötte vi på en intressant<br />
hän vis ning som kan hjälpa till att kasta<br />
nytt ljus över den ontologiska betydel<strong>se</strong>n<br />
av potential, som undersöktes av Gauss,<br />
Dirichlet, Weber och Riemann, i den ordningen.<br />
Det viktigaste är att Vernadskij<br />
sta kar ut en väg längs vilken vi kan fortsätta<br />
sam ma begreppsliga tillvägagångssätt som<br />
Riemann tillämpade på detta område i sina<br />
så kallade filosofiska fragment. Den aktuella<br />
passagen i ett skrivet tal av Vernadskij från<br />
1931, publicerat med titeln ”Tidsproblemet i<br />
den samtida vetenskapen”, lyder som följer:<br />
”Christian von Ehrenfels, en nu levande<br />
psykolog i Prag, som har studerat individens<br />
själsliv, har pekat på att fenomen, som länge<br />
stått utanför vetenskapens arbetsområde,<br />
på detta plan uppträder på ett lagbundet,<br />
rumsligt sätt. Han har visat på att man, i fråga<br />
om det synliga rummet, melodier och andra<br />
liknande slags fenomen som har att göra<br />
www.psychologie.hu-berlin.de<br />
Wolfgang Köhlers (1887-1967) arbete<br />
inom gestaltpsykologin var fascinerande<br />
för Vernadskij, som beskrev det som<br />
ledande till ”ett nytt vetenskapligt uttryck<br />
för det fysikaliska rummet och till en helt<br />
ny strömning inom filosofin, som studerar<br />
kognitionens lagar”.<br />
slag, att det inte finns något utrymme för<br />
fakt iska upptäckter av faktiska univer<strong>se</strong>lla<br />
prin ciper, såsom Keplers unika nyskapande<br />
upp täckt av gravitationen i vårt universum.<br />
Det som, enligt Albert Einstein, är<br />
ut märk ande för Keplers originalitet, är<br />
Keplers ny skapande upp täckt av vittnesbörden<br />
som visade att hans univer<strong>se</strong>lla<br />
gravitations princip bestäms genom den ironiska<br />
samman ställningen av den mänsk liga<br />
sinnes apparatens sinnen för bilder respektive<br />
(harmoniskt ordnade) ljud, på samma<br />
sätt som Max Plancks upptäckt av kvantprincipen<br />
förblir det nödvändiga alternativet<br />
till både den mekanistiska och rus<strong>se</strong>llska<br />
formen av den sinnesrubbade så kallade<br />
kvant mekanikens mekanistiska bluff. Kepler<br />
ut vecklar grunderna för denna helt centrala<br />
tanke gång, som ligger till grund för hans<br />
allmän giltiga upptäckt, i den första delen av<br />
sitt verk om den univer<strong>se</strong>lla harmonilärans<br />
principer.<br />
Einstein underströk att det var genom<br />
att han betraktade Keplers verk som den<br />
praktiska veten skapliga grunden för den<br />
moderna mate matiska fysiken, som han<br />
med strukturen på den tids- och rumsmässigt<br />
fast ställ bara kognitiva apparaten, måste<br />
igen känna vissa geometriska gestalter, eller<br />
struk turer. Detta begrepp om psyko logiska<br />
ge stalter utvidgades av Berlin-professorn<br />
Wolfgang Köhler till att omfatta fenomen<br />
inom djur psykologin. Det ledde till ett nytt<br />
veten skap ligt uttryck för det fysikaliska<br />
rum met och till en helt ny strömning inom<br />
filo sofin, som studerar kognitionens lagar<br />
– ’gestaltpsykologin’.”<br />
Vernadskijs hänvisning var intressant<br />
av flera skäl. För det första därför att te<strong>se</strong>n<br />
i talet fram till dess hade varit att visa, att<br />
tanken på en enhetlig fysikalisk rumtid inte<br />
började med Einsteins allmänna relativitet.<br />
Denna tanke, säger han, hade funnits redan<br />
hos de gamla grekerna och det var först med<br />
Descartes och <strong>se</strong>dan Newton som en absolut<br />
tid och ett absolut rum hade införts som<br />
självständiga, självklara storheter. Enligt<br />
Vernadskij var det experimentalfysikerna<br />
– i talet nämner han särskilt Pasteurs och<br />
Faradays försöksarbete – som, i modern tid,<br />
först kom till insikt om att man måste bryta<br />
med den newtonska idén om ett tomt rum.<br />
Han nämner både Kepler och Leonardo da<br />
Vladimir I. Vernadskij<br />
(1863-1945)<br />
Den framstående fysikern Max Planck<br />
(1858-1947) var en medarbetare till Köhler.<br />
Köhler berättade hur Planck ”en gång sagt<br />
att han trodde att vårt tillvägagångssätt<br />
skulle klara upp en svår fråga som precis<br />
dykt upp i kvantfysiken, för att inte säga hela<br />
kvantumbegreppet”.<br />
leddes fram till att understryka att universum<br />
är själv begränsat, som till exempel genom<br />
Keplers harmoniskt ordnade univer<strong>se</strong>lla<br />
gravitations princip, och därför är matematiskt<br />
ändligt, men saknar yttre grän<strong>se</strong>r.<br />
Den specifika genialiteten i Keplers upptäckt<br />
är, i det här av<strong>se</strong>endet, att han visar, i<br />
form av ett kritiskt experiment, att varken bild<br />
eller ljud ligger till grund för gravitationens<br />
univer<strong>se</strong>lla princip. Gravitationen är snarare<br />
den primära upptäckten, inom vetenskapen<br />
över huvud taget, som visar för oss hur den<br />
individuella människan genom sin tankeförmåga<br />
kan upptäcka principerna som styr<br />
sinnenas vittnesbörd, liksom utifrån, från<br />
ovan.<br />
Den här upptäckten, när den har förståtts,<br />
vilket är ett måste i varje kompetent vetenskapligt<br />
klass rum, leder oss till en all män föreställning<br />
om något som vi kan kalla ”vetenskaplig<br />
instrumentering”. När vi in<strong>se</strong>r att de<br />
ljud och bilder som människan förnimmer<br />
bara är instrument som vi fått, på köpet, med<br />
den förgängliga människo kroppen, då är vi<br />
kapabla att nå vidare i vår förståel<strong>se</strong> av en<br />
all män veten skaplig instrumenterings teori,<br />
EIRNS/Tarrajna Dor<strong>se</strong>y<br />
Artikelförfattaren Sky Shields undervisar <strong>LaRouche</strong>s<br />
ungdomsrörel<strong>se</strong> (LYM) i Monterrey, Mexiko, i april 2008. Shields<br />
är en av ledarna för LYM:s forskarlag i ”källaren“ (”the Ba<strong>se</strong>ment“),<br />
som under flera år har utforskat upptäckterna av univer<strong>se</strong>lla<br />
fysikaliska principer, från pythagoréerna till Bernhard Riemann.<br />
Frukterna av gruppens genombrott sprider sig till resten av<br />
ungdomsrörel<strong>se</strong>n internationellt (<strong>se</strong> bilden uppe till höger).<br />
Vinci som idémässiga föregångare till brytningen,<br />
pga deras arbete med symmetri och<br />
gyllene snittet, men försummar konstigt nog<br />
att nämna Riemann i det sammanhanget.<br />
I stället hänvisar han till matematikern<br />
William Clifford (som var ansvarig för<br />
den första engelska översättningen av<br />
Riemanns Habilitationsschrift) och det är i<br />
det sammanhanget han gör det ovan citerade<br />
om nämnandet av Ehrenfels, Köhler och<br />
gestalt psykologin. Idén att gestalt psykologin<br />
Library of Congress<br />
som hjälper oss att förstå att universums verksamma<br />
kvalitativa existens inte är av den<br />
form som av gränsas av sinnena; utan att det<br />
som sinnena förnimmer är skuggor av verkligheten,<br />
antydningar snarare än de verkliga<br />
univer<strong>se</strong>lla principerna. Vi utgår således från<br />
våra givna sinnen, och går därifrån vidare till<br />
den kompletterande apparatur som vi <strong>se</strong>r som<br />
instru ment för att nå in på makro fysikens och<br />
astronomins områden.<br />
Kepler lägger fram sin sak tillräckligt väl<br />
i de första delarna av sin Världs harmonin.<br />
Sky Shields och hans arbetsgrupp, som nu<br />
studerar Riemanns viktiga bidrag, har tagit<br />
detta i riktning mot studier av de ironier<br />
som ut forskades av Max Planck i samklang<br />
med den Wolfgang Köhler som skrev Der<br />
Mentalität der Affen. <br />
Not<br />
1 Se vidare William F. Wertz jr., Toward a New<br />
Council of Florence (Washington D.C.: Schiller<br />
Institute, 1993), sidorna 1-55.<br />
inne bar en åter gång till före ställningen om<br />
en förenad fysikalisk rumtid var ny för mig,<br />
efter som jag var så lite insatt i ämnet. Att<br />
Vernadskij var samtida med Köhler och<br />
följde hans arbete medan det pågick slog<br />
mig också som intressant, så jag beslutade<br />
mig för att titta närmare på Vernadskijs hänvisning.<br />
Det gladde mig att upptäcka att Köhlers<br />
djur psykologiska studier, precis som Vernadskij<br />
antyder, var ett andra hands projekt, som<br />
bara berodde på att Köhler, pga första världskrigets<br />
utbrott, i sju år satt fast på en forskarö<br />
full med apor och därför enbart hade dem<br />
som för söks djur att tillgå under de åren.<br />
Hans ursprungliga och därpå följande forskning<br />
handlade om att undersöka den mänskliga<br />
tanke proces<strong>se</strong>n och i synnerhet klas sisk<br />
konst närlig komposition (hans ogillande<br />
av Wagner var välkänt). Det var denna<br />
forsk ning som ledde honom fram till gestaltbegreppet<br />
– det faktum att det mänskliga<br />
psyket endast fungerar på basis av hela idéer,<br />
som inte är sammansatta av delar. Delarnas<br />
organisation är i sig en självorgani<strong>se</strong>rande<br />
prin cip, som är oberoende av delarna. Det ta<br />
innebar ett åter upplivande i modern form<br />
av Leibniz’ monad, tillämpad på mänsklig<br />
kognition och följaktligen var det ett åter upplivande<br />
(vare sig Köhler själv var medveten<br />
om det eller ej) av Riemanns herbartska<br />
(dvs Herbarts leibniziska) begrepp tankeobjekt<br />
(Geistesmas<strong>se</strong>), som pre<strong>se</strong>nteras i<br />
de filo sofiska frag menten. Detta i sig vore
EIRNS/Helene Möller<br />
Medlemmar av <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> arbetar på upptäckter i fysisk geometri<br />
under en sommarakademi i Tyskland.<br />
intressant nog, men det som <strong>se</strong>dan verkligen<br />
väckte min nyfikenhet var att Köhler, i ett tal<br />
1959 med titeln ”Gestalt psykologi i dag”,<br />
hän visade till sam tal han haft med Max<br />
Planck. Hän visningen skedde i samband<br />
med att Köhler talade om fysikers tendens<br />
att felbehandla matematiska formler:<br />
”När man lä<strong>se</strong>r en fysikers formler kan<br />
man lyfta fram den ena eller andra aspekten<br />
i deras inne håll. Den aspekt hos formler<br />
som gestalt psykologerna intres<strong>se</strong>rade sig<br />
för, hade man under flera årtionden inte<br />
ägnat mycket tanke åt. Inget misstag hade<br />
vis<strong>se</strong>r ligen någonsin gjorts i tillämpningen<br />
av formlerna, då det som nu fascinerade oss<br />
hela tiden varit närvarande i sin matematiska<br />
form. Alla beräkningar i fysiken hade således<br />
stämt. Men det är skillnad på att vara på det<br />
klara med vad en formel innebär och att<br />
enbart använda den som ett pålitligt verktyg.<br />
Vi hade därför all anledning att förvånas<br />
över vad vi kom fram till och vi kände oss<br />
natur ligt vis upp rymda, när det nya sättet<br />
att läsa form lerna på upplyste oss om att<br />
organisation [oberoende av delarna, <strong>se</strong><br />
ovan] var lika uppen bar på vissa av fysikens<br />
områden som inom psyko login.<br />
Det fanns andra som var lika intres<strong>se</strong>rade<br />
av denna ’nytolkning’ som vi. Det handlade<br />
om an<strong>se</strong>dda fysiker. Max Planck sa en gång<br />
att han trodde, att vårt tillväga gångs sätt<br />
skulle klara upp en svår fråga som precis<br />
dykt upp i kvant fysiken, för att inte säga hela<br />
kvantum begreppet.”<br />
Igen öppnade detta ett antal intressanta<br />
väg ar att följa. Endast fyra brev finns bevarade<br />
mellan Köhler och Planck, eftersom<br />
de för det mesta talade direkt med varandra<br />
när Köhler var Plancks student i Berlin, så<br />
det är svårt att hitta material som kan visa<br />
exakt vad deras diskussioner på detta område<br />
handlade om. Detta till trots är det,<br />
tack vare det arbete vi som rörel<strong>se</strong> lagt ned<br />
på Keplers Världsharmonin, ingen svårighet<br />
för oss att lista ut vad kärnan måste ha varit<br />
i diskussionerna, vilket jag kommer att gå in<br />
på nedan.<br />
Först lite mer om betydel<strong>se</strong>n av Köhlers<br />
arbete för det vi nu undersöker i Riemanns<br />
verk. I en fotnot i boken Dynamik i psykologin<br />
från 1939 räknar Köhler upp de områden<br />
inom fysiken som han tror kommer<br />
att bli mest givande för gestaltpsykologin att<br />
undersöka. Han skriver:<br />
”Vid sidan av den fyskaliska kemin och<br />
elektro kemin är den viktigaste disciplinen,<br />
som listan måste omfatta, potentialteori,<br />
läran om makro skopisk själv fördelning.<br />
Detta om råde har tyvärr, i likhet med många<br />
andra områden inom den klassiska fysiken,<br />
fallit i glömska <strong>se</strong>dan atomfysiken hamnade i<br />
förgrunden.”<br />
Detta var verkligen en överraskning. Jag<br />
hade inte väntat mig att det här sidoprojektet<br />
skulle få betydel<strong>se</strong> för det som vi för närvarande<br />
arbetar med i forskar källaren,<br />
Ba<strong>se</strong>ment: att sätta oss in i Riemanns undersökning<br />
av potentialteorin för att få ett bättre<br />
grepp om hans tillämpning av Dirichlets<br />
prin cip på riemann ytor och de högre transcendenta<br />
talen, elliptiska och abelska funktioner.<br />
En aspekt av den politiska betydel<strong>se</strong>n<br />
av Riemanns, Dirichlets, Gauss’, och<br />
Webers hantering av potential begreppet stod<br />
plötsligt klar. För att förklara detta är lite om<br />
begreppets historia på sin plats.<br />
Potentialbegreppet<br />
Det matematiska uttryck som populärt kal las<br />
potential funktion (även om det först <strong>se</strong>nare<br />
fick det namnet, av Gauss) och det differentialuttryck<br />
som nu kallas laplaceanskt uppstod i<br />
sam band med Lagranges och Laplaces försök<br />
att reda ut det matematiska tras<strong>se</strong>l de skapat<br />
när de försökte tillämpa Newtons omvända<br />
kvadrat lag på det verkliga universum – trekroppars<br />
problemet i planetrörel<strong>se</strong>r. Men i<br />
sina försök att få den omvända kvadratlagen<br />
att stämma förnekade både Lagrange och<br />
Laplace den onto logiska betydel<strong>se</strong>n av<br />
potential begreppet, och använde det bara<br />
som ett trick – ett bra verktyg för att lösa ett<br />
svårt analys problem. Att detta matematiska<br />
ut tryck faktiskt bara är den matematiska<br />
skug gan som kastas av en univer<strong>se</strong>ll princip<br />
var något som Gauss, Weber, Dirichlet och<br />
Riemann insåg. Potential begreppets egentliga<br />
onto logiska betydel<strong>se</strong> går tillbaka till<br />
(och är egent ligen identisk med) Leibniz’<br />
dynamikbegrepp.<br />
Det faktum att samtliga förlopp i universum<br />
måste <strong>se</strong>s som bestämda av univer<strong>se</strong>lla<br />
principer som endast existerar som<br />
hel heter, som inte har några bestånds delar,<br />
kom mer till uttryck i deras fysikaliska uppträdande<br />
genom:<br />
1. det faktum att, även om univer<strong>se</strong>lla<br />
fysikal iska principer inte existerar på någon<br />
specifik plats i tid och rum, så existerar de<br />
utan för men tangerar varje plats och varje<br />
ögon blick i en fysikalisk process, oav<strong>se</strong>tt hur<br />
liten del av proces<strong>se</strong>n man tar i beaktande<br />
(Leibniz’ ontologiska infinitesimal) 1 samt<br />
2. det faktum att proces<strong>se</strong>ns framtida<br />
till stånd bestämmer dess nuvarande (dvs<br />
att av sikt finns som en styrande princip i<br />
universum).<br />
Dessa två fakta erbjuder tillsammans<br />
en före ställning om potential begreppets<br />
onto logiska be tyd el<strong>se</strong>, i samma mening som<br />
Leibniz’ dynamik begrepp. Detta potentialbegrepp<br />
är exakt det som Isaac Newton<br />
blev skapad för att gå till angrepp mot<br />
– därav tanken, nedtecknad i den berömda<br />
marginalen i hans Principia, ”Jag uppställer<br />
inga hypo te<strong>se</strong>r”, egentligen, vilket framgår<br />
av både marginal anteck ningen och Roger<br />
Cotes’ förord, ”Det går inte att ställa upp<br />
hypote<strong>se</strong>r, efter som det inte går att veta<br />
något om or sak er i universum, bara om<br />
fakta”. 2<br />
Det är intressant att Vernadskij påpekar<br />
just detta an gående Newton i det tal vi<br />
inledde texten med och även konstaterar att<br />
Newtons idéer, så som de marknadsfördes<br />
till allmänheten, var artificiellt skapade av<br />
både Cotes och Clarke i den nämnda utgåvan<br />
av Principia. Vernadskij säger:<br />
”Det [begreppet tyngdkraft] infördes<br />
i veten skapen år 1713, i för ordet till den<br />
andra ut gåvan av Philosophiae Naturalis<br />
Principia, ett förord skrivet av Cambridgeprofessorn<br />
Roger Cotes som redigerade<br />
denna andra ut gåva, som ett begrepp som<br />
var logiskt för enligt med Newtons matematiska<br />
resultat.<br />
Newton hade höga tankar om Cotes, som<br />
snart skulle dö ung, men han läste aldrig<br />
hans förord, åtminstone inte officiellt.<br />
Jag kan inte här gå in på en förklaring<br />
till varför Newton förhöll sig på detta sätt<br />
till förekomsten av en idé, som han alltid<br />
sa emot, i förordet till hans verk. Idén om<br />
univer<strong>se</strong>ll gravitation, som satt sin prägel<br />
på allt vetenskapligt arbete under de två<br />
påföljande <strong>se</strong>klen, accepterades i alla fall<br />
som en bedrift av Newton – som en newtonsk<br />
idé.” 3<br />
Gauss’, Dirichlets, Webers och<br />
Riemanns till väga gångs sätt var därför en<br />
mot reaktion mot försöket att reducera alla<br />
fysikal iska fenomen till attraktion och<br />
re pul sion mellan hårda bollar. Vi själva,<br />
i det nu var ande forskar laget i Ba<strong>se</strong>ment,<br />
intres <strong>se</strong>rade oss till en början för Riemanns<br />
Carl Friedrich Gauss<br />
(1777-1855)<br />
Bernhard Riemann<br />
(1826-1866)<br />
Lejeune Dirichlet<br />
(1805-1859)<br />
Wilhelm Weber<br />
(1804-1891)<br />
under sökning av potentialbegreppet pga<br />
hans be handling av ämnet i de filosofiska<br />
frag menten. Där drar han själv en parallell<br />
mellan tankeproces<strong>se</strong>r och fenomenen<br />
gravitation, elektricitet och magnetism – de<br />
tre fenomen som matematiskt kan liknas<br />
vid krafter som verkar med en kraft som<br />
står i omvänd proportion till kvadraten på<br />
avståndet. I det här sammanhanget får detta<br />
Riemanns till väga gångssätt, tillsammans<br />
med frag menten som helhet, en betydel<strong>se</strong><br />
som Lyndon <strong>LaRouche</strong> upprepade gånger<br />
påpekat de <strong>se</strong>naste dagarna – nämligen att<br />
potentialbegreppet, i ontologisk bemärkel<strong>se</strong>,<br />
inte är en matematisk princip, även om det<br />
ger betydel<strong>se</strong> fulla matematiska följdsat<strong>se</strong>r<br />
när det tillämpas på fysikaliska proces<strong>se</strong>r.<br />
Det är snarare nödvändigt att studera det<br />
fysikaliska universums alla tre fasrum, först<br />
och främst det kognitiva och det bio tiska,<br />
som självständiga principer, som är överordnade<br />
de abiotiska fenomenen elektricitet,<br />
magnetism och gravitation. Det är kognition<br />
som be stäm mer fenomen världen och<br />
kognition studeras bäst genom en direkt<br />
under sökning av den mänskliga kreativa<br />
pro ces<strong>se</strong>n, både inom vetenskapen och i den<br />
klassiska konstnärliga kommunikationen av<br />
djupgående idéer.<br />
Det var exakt så Riemann såg på saken<br />
i de så kallade filosofiska fragmenten. Om<br />
man tittar närmare på original manuskripten<br />
till dessa fragment, så <strong>se</strong>r man att den<br />
indelning i olika kategorier som de fått<br />
i Heinrich Webers utgåva av Riemanns<br />
Samlade verk, bara kan ha skett genom att<br />
man (med eller utan avsikt) tagit bort vissa<br />
viktiga avsnitt som visar att Riemanns undersökning<br />
av tanke objekt (Geistesmas<strong>se</strong>n),<br />
hans studie av potential begreppet och hans<br />
kritik mot Newton alla var led i samma<br />
tankeprocess.<br />
En sammanställning av fragmenten, där<br />
de sak nade avsnitten finns med, kommer att<br />
ges ut inom kort. Under tiden kan vi studera<br />
den intellektuella och sociala mil jö som<br />
Riemann verkade i (detaljerade skild ringar<br />
av detta är på väg) för att få en tyd lig are bild<br />
av hur Riemanns syn på mänsk lig psykologi<br />
och mänsklig kreativitet i allmänhet<br />
formades. Det var på den vägen, skriver<br />
Riemann i de filosofiska fragmenten, som<br />
han kom fram till den metod med vilken han<br />
närmade sig ämnena naturvetenskap, mänsklig<br />
kreativitet och de högre transcendenta<br />
talen. I de nämnda fragmenten beskriver han<br />
före teel<strong>se</strong>r som rör gravitation, elektricitet<br />
och magnetism på följande sätt:<br />
”Tänkandet är en process inuti den<br />
ponderabla materien. Våra yttre erfarenheter,<br />
våra yttre förnimmel<strong>se</strong>rs fakta, som<br />
måste ha sin förklaring i proces<strong>se</strong>r inuti den<br />
ponderabla eller graviterande materien är<br />
1. den univer<strong>se</strong>lla gravitationen<br />
2. de allmänna rörel<strong>se</strong>lagarna.<br />
Varje tankeakt grundar sig på något<br />
be stå ende, som emellertid endast ger sig tillkänna<br />
vid särskilda tillfällen genom minnet<br />
som sådant, utan något varaktigt inflytande<br />
på fenomenen. För varje tankeakt kommer<br />
det således in något bestående i vår själ,<br />
något som inte har något varaktigt inflytande<br />
på fenomenen.<br />
Å andra sidan kan våra erfarenheter<br />
för klaras med hjälp av den ponderabla<br />
materien, om man antar att hela det oändliga<br />
rum met är fyllt av ett homo gent ämne, som<br />
kon stant strömmar in i den ponder abla<br />
materien och försvinner där.” 4<br />
Denna metod – att betrakta den mänskliga<br />
kreativitetens princip som primär<br />
– känner vi redan till från studier av Keplers<br />
Världsharmonin. Att studera harmoni på<br />
det ta sätt, exempelvis så som det tar sig<br />
ut tryck i sol systemets organisation, är bara<br />
möjligt om det för människan unika skönhets<br />
begreppet behandlas som ett självklart,<br />
experimentellt giltigförklarat faktum, oberoende<br />
av de abiotiska fenomen som förmedlar<br />
dess uttryck vid varje enskilt tillfälle.<br />
Kepler visar att harmonibegreppet så som<br />
det tar sig uttryck i solsystemet – även om<br />
det överensstämmer med geometriska och<br />
andra uttrycksformer – varken kan här ledas<br />
från eller reduceras till dessa. Detta harmonibegrepp,<br />
som inte går att undersöka skilt från<br />
en undersökning av den kreativa mänskliga<br />
individen, används <strong>se</strong>dan direkt som den<br />
princip som bestämmer hela solsystemets<br />
organisation.<br />
Av detta står det klart, att begreppet<br />
potential, som en enhetlig process som<br />
be stäm mer den univer<strong>se</strong>lla gravitationens<br />
sken bara krafter, redan från början, i och<br />
med Johannes Keplers vetenskapliga ar bete,<br />
betraktades som besläktad med den mänskliga<br />
kreativitetens princip. Samma metod<br />
an vändes <strong>se</strong>dan av Leibniz i hans arbete med<br />
dynamik begreppet och av Gauss, Dirichlet,<br />
Weber och Riemann i deras försök att gottgöra<br />
den skada Newtons religiösa dogm<br />
åsam kat vetenskapen.<br />
I det sammanhanget tycker jag det är<br />
befogat att ta med ett rätt långt citat från<br />
Köhler som, trots vissa tillkortakommanden<br />
i övrigt, ger viss insikt i den politiska strid<br />
om den veten skapliga metoden som han<br />
och Planck var inblandade i under 1900talets<br />
första hälft, liksom i möjliga vägar<br />
som vi kan följa i dag för att utforska den<br />
ontologiska betydel<strong>se</strong>n av Dirichlets princip<br />
och potential begreppet. I Värden och fakta<br />
11
skriver Köhler:<br />
”Experimentalfysiken är inte särskilt intres<br />
<strong>se</strong>rad av att studera sådana koherenta<br />
makro skopiska tillstånd. Då de förhållanden<br />
under vilka självfördelning utvecklas kan<br />
varieras i det oändliga är ett oändligt antal<br />
makro skopiska tillstånd möjligt inom varje<br />
klass, den hydro dynamiska, den elektriska<br />
osv. En under sökning av ett antal sådana enstaka<br />
fall skulle bidra föga till vår kun skap<br />
om de grundläggande fysikaliska sak förhållandena.<br />
Och vad skulle en experimenterare kunna<br />
uträtta i den riktningen? För att ta reda<br />
på hur en lik formig strömning fördelar sig<br />
i en given volym skulle han behöva mäta<br />
hastig heten och riktningen på strömmen på<br />
så många ställen som möjligt – en högst<br />
lång varig och mödosam sys<strong>se</strong>lsättning. Dessutom<br />
skulle uppgiften vara mycket förtretlig,<br />
eftersom blotta försöket att mäta strömmen,<br />
åtminstone i många fall, skulle inverka på<br />
den undersökta fördelningen: Placeringen<br />
och aktiveringen av ett mätinstrument skul le<br />
i allmänhet innebära införandet av nya förhållanden,<br />
som det makroskopiska skeendet<br />
bara kan svara på genom att förändra sin<br />
fördelning.<br />
I övertygel<strong>se</strong>n att inga vä<strong>se</strong>ntliga nya<br />
sak för hållanden finns att upptäcka på det<br />
här om rådet kommer fysikern inte heller<br />
att ägna mycket tid i sin undervisning åt<br />
sådana makro skopiska tillstånd. Därför kan<br />
man lära sig mycket om praktisk fysik, utan<br />
att få veta särskilt mycket om detta område<br />
inom natur veten skapen, makro skopisk fördel<br />
ning. Faktum är att undersökningen av<br />
själv fördelning i sammanhängande medier<br />
nu mer har blivit en uppgift för matematiker<br />
12<br />
<strong>LaRouche</strong>s skrifter<br />
De artiklar som etablerat Lyndon<br />
<strong>LaRouche</strong> som världens ledande<br />
ekonomiska prognosmakare.<br />
Läs dem på svenska!<br />
Vårt program<br />
EAP:s program för<br />
att bygga upp Sverige<br />
och världen.<br />
Dossiers<br />
Skaffa dig en konceptuell, principiell<br />
överblick över några av den<br />
samtida världshistoriens viktigaste<br />
teman.<br />
Ny klassisk<br />
renässans<br />
Verk av och<br />
om bland<br />
andra Friedrich<br />
Schiller, Ludwig<br />
van Beethoven<br />
och Johannes<br />
Kepler.<br />
än för fysiker. Den allmänna regel som<br />
sådana makroskopiska tillstånd följer kan<br />
lätt formuleras på matematiskt språk. En<br />
enda differential ekvation, som är uppkallad<br />
efter Laplace, är tillämpbar i väldigt många<br />
fall. Men tyvärr uttrycker denna ekvation<br />
inte mycket mer, än att krafterna och<br />
ström ningen i ett stationärt tillstånd inte på<br />
något ställe ändrar det stationära hel hetstillståndet.<br />
Exakt vilken fördelning som i sin<br />
helhet skulle uppfylla detta villkor i ett givet<br />
fall, det är frågan som bland andra matematiker<br />
söker besvara. För detta ändamål<br />
har de dock inte tillgång till någon enkel och<br />
direkt matematisk metod.<br />
Under 1800-talet sys<strong>se</strong>lsatte lösningen<br />
på även förhållandevis enkla fall några av de<br />
största matematikerna. Dirichlet-problemet<br />
och Neumann-problemet, formuleringarna<br />
av sådana matematiska upp gifter för två lite<br />
olika typer av system förhållanden, är kända<br />
för sina väldiga svårigheter.<br />
Detta är också en gren inom fysiken<br />
som andra veten skaps män, filosofer och den<br />
breda allmän heten inte blivit upplysta om i<br />
populär vetenskapliga böcker. Vore det annorlunda<br />
skulle inte uppfattningen att fysiken<br />
under alla omständigheter är en ’analytisk’<br />
veten skap som härleder egenskaperna hos<br />
’in veck lade’ förhållanden ur egenskaperna<br />
hos oav häng iga lokala element, vara så<br />
all mänt utbredd. Påståendet att analys<br />
åtminstone i denna bemärkel<strong>se</strong> inte är<br />
tillämp bar på makro skopiska dynamiska<br />
till stånd, be kräftas av den svåra belägenhet<br />
matematikerna befinner sig i: de måste hitta<br />
en stationär fördelning som helhet, innan de<br />
kan säga vad det stationära skeendet är på<br />
ett särskilt ställe i det undersökta systemet.”<br />
Vår uppgift är nu uppenbarligen att<br />
fort sätta tillämpa detta konceptuella tillväga<br />
gångssätt inom vetenskapen och konsten.<br />
Idén om människans tanke för måga<br />
– kognitionen – som en verksam, självständig<br />
organi<strong>se</strong>ringsprincip i universum<br />
har gått för lorad, i många fall av siktligt<br />
eliminerats, och den förlusten har gjort<br />
att mänsklig heten har kört fast i en rad<br />
konceptuella återvänds gränder. Vetenskapen<br />
slits mellan själlösa statistiska modeller och<br />
en lika själ lös determinism, konstnärligt<br />
ut tryck har reducerats till det simplaste<br />
ut trycket av banala känslo tillstånd och<br />
i det mänskliga sam hällets organisation<br />
har båda dessa katastrofer smält samman<br />
till den största vämjel<strong>se</strong>n av dem alla: Ett<br />
ekonomiskt system i vilket en själlös statistik<br />
blandas med fullständigt outbildade känslors<br />
irrationella styre – frihandel. Allt detta rasar<br />
nu samman och vi har nått en punkt där det<br />
mänskliga samhället inte kan komma vidare<br />
så länge vi håller fast vid nu rådande<br />
tros uppfattningar inom vetenskapen och<br />
kul turen. Vår uppgift som rörel<strong>se</strong> måste vara<br />
att åter uppliva verklig, mänsklig kreativitet i<br />
det dag liga livet och låta detta bli den grund<br />
på vilken vi som kultur hittar vägen ur den<br />
röra vi försatt oss själva i under de <strong>se</strong>naste<br />
decennierna. Ekonomi måste åter bli vetenskapen<br />
om mänskligt framåtskridande, på<br />
basis av mänsklig kreativitet. <br />
Noter<br />
1 Detta trots reduktionisternas motsatta uppfattning,<br />
som inte giltigförklarats genom experiment, att en<br />
atom, exempelvis en kolatom i en levande organism<br />
i allt vä<strong>se</strong>ntligt har samma inre egenskaper som en<br />
kolatom utanför organismen. Dvs att det inte finns<br />
någon självständig livsprincip som inte kan reduceras<br />
till icke-levande – abiotiska – fenomen.<br />
2 Cotes skriver i förordet, som svar på Leibniz’ iakt-<br />
DEN ENDA SVENSKA WEBBPLATS DU BEHÖVER FÖR ATT HÄNGA MED I VÄRLDSPOLITIKEN<br />
LAROUCHE.<strong>se</strong><br />
DIN RÖST I MEDIADIKTATURENS SVERIGE!<br />
Ge bidrag<br />
Hjälp oss att göra <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n ännu bättre.<br />
Bli medlem eller donera i dag!<br />
pg. 34 15 59-3<br />
Nytt finanssystem<br />
Nu när alla pratar om en ny global finansarkitektur<br />
är det lätt att bli lurad av falska förslag<br />
från de krafter som skapade kri<strong>se</strong>n. Ta reda<br />
på hur patentlösningen <strong>se</strong>r ut: Här kan du läsa<br />
<strong>LaRouche</strong>s upprop för ett Nytt Bretton Woods<br />
<strong>se</strong>dan 1997, och mycket annat.<br />
tagel<strong>se</strong> att tanken på tyngdlagen som en “kraft” hade<br />
något ockult över sig och att orsakerna till univer<strong>se</strong>ll<br />
gravitation och solsystemets organisation måste vara<br />
vetbara:<br />
”Den som är förmäten nog att tro att han kan<br />
hit ta fysikens sanna principer och naturfenomens<br />
lagar enbart genom kraften i sin egen hjärna och<br />
sitt förnufts inre ljus måste antingen anta att världen<br />
finns av nödvändighet, och att alla de tänkta lagarna<br />
följer av samma nöd vändighet; eller, om naturens<br />
ord ning är inrättad enligt Guds vilja, att han då,<br />
ett ömk ligt kräldjur, kan avgöra vad som var bäst<br />
lämpat. All sund och äkta filosofi grundar sig på<br />
tingens uppen barel<strong>se</strong>; ... Dessa människor må kalla<br />
dem mirakel eller ockulta egenskaper men de namn<br />
som de illvilligt givits borde inte vara till nackdel för<br />
tingen själva, såvida dessa människor inte till slut<br />
säger, att all filosofi borde grundas på ateism.”<br />
3 Samma förnekande av människans förmåga att upptäcka<br />
sanningen, källan till idén om att absolut tid och<br />
rum finns som begrepp a priori, ligger till grund för<br />
Newtons fabricering av den ockulta idén om “kraft”<br />
(force). Som arvtagaren till Newtons lärostol i matematik<br />
vid Cambridge, William Whiston, skrev:<br />
”Det vore därutöver inte opassande, vad mig anbe<br />
langar, och inte heller ofruktbart vad allmänheten<br />
an be langar, om jag här framhåller att Han [Newton]<br />
under hela min bekantskap med Honom, var oförmögen<br />
att lösa tyngd kraften mekaniskt, emedan<br />
den alltid var proportionell mot kropparnas fasthet<br />
och lika verksam i fasta kroppars mitt som på deras<br />
ytliga delar: Alla mekaniska krafter verkar ju endast<br />
på deras ytor: och han föreföll mig övertygad om,<br />
att denna tyngdkraft härletts från gudomlighetens<br />
im mate riella närvaro och makt, då den genomsyrade<br />
krop pens alla fasta delar och verkade på dem alla ....<br />
Jag minns även väl hur, när jag tidigt frågade honom<br />
varför han inte drog samma slutsats från sina grundsat<strong>se</strong>r,<br />
som dr Bentley snart gjorde i sina fantastiska<br />
predikningar vid mr Boyles föreläsningar; och som<br />
jag snart gjorde i min New Theory och som den store<br />
matematikern Cotes gjorde i sitt utmärkta förord till<br />
de <strong>se</strong>nare utgåvorna av Sir I.N:s Principia: nämligen<br />
till förmån för naturreligionen och den gudomliga<br />
maktens och försynens ingripande i världens beskaffenhet.”<br />
4 wlym.com<br />
Video<br />
<strong>LaRouche</strong> PAC:s folkbildande<br />
dokumentärer och våra egna<br />
videobriefingar.<br />
Ordföranden<br />
har ordet<br />
Hus<strong>se</strong>in Askarys<br />
uttalanden<br />
och artiklar.<br />
Senaste nytt<br />
De <strong>se</strong>naste viktiga<br />
nyhetsutvecklingarna<br />
i världen. Uppdateras<br />
dagligen.<br />
Bekämpa oligarkin<br />
Sveriges framtid – Synarkism eller republikanism?<br />
För första gången läggs<br />
sanningen om Sveriges nutidshistoria<br />
på bordet i en tydlig exposé. Läs om<br />
“Sverige, en synarkistisk modell“ och<br />
många andra avslöjande artiklar.<br />
Vem är rädd för Lyndon <strong>LaRouche</strong>?<br />
Så din granne tror fortfarande att EAP är högerextremister<br />
och mördade Palme, eller att Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />
är anti<strong>se</strong>mit, Ku Klux Klan-anhängare, <strong>se</strong>ktledare<br />
och dessutom från Mars? Varför sådana lögner<br />
används mot oss och vilka som står bakom får ni reda<br />
på här.
<strong>LaRouche</strong>s Nya Bretton Woods-system<br />
Tre steg mot överlevnad<br />
De krispaket och stimulanspaket som regeringarna<br />
i USA och Europa har kastat iväg<br />
kan inte rädda det nuvarande finans- och<br />
banksystemet. De gör bara hyperinflationen<br />
värre, eftersom de inte tar hänsyn till att hela<br />
systemet är hopplöst bankrutt.<br />
Lyndon <strong>LaRouche</strong>, som dödförklarade<br />
systemet den 25 juli 2007, menar att bara en<br />
omorgani<strong>se</strong>ring av hela systemet efter en<br />
konkurssanering kan rädda den fysiska ekonomin<br />
och världen i dag. Konkurssanering<br />
betyder inte att man lägger ner banker och finansbolag.<br />
Det betyder att regeringar går in<br />
och skyddar de delar av verksamheten som<br />
har direkt betydel<strong>se</strong> för upprätthållandet av<br />
viktiga samhällsfunktioner. Alla andra värdepapper,<br />
framför allt de rent spekulativa,<br />
måste betraktas som gift och skrivas av och<br />
kastas ut. Ett sådant gift är derivatkontrakten,<br />
vars värde i bankernas böcker uppgår till 28<br />
gånger mer än hela världens BNP. Det finns<br />
ingen möjlig mängd pengar som kan ge täckning<br />
åt detta. Det måste bort för att kredit- och<br />
valutasystemet skall börja fungera för människor<br />
och företag.<br />
– Det finns nu tre vä<strong>se</strong>ntliga åtgärder som<br />
måste vidtas mer eller mindre omedelbart, innan<br />
situationen i USA och Västeuropa blir<br />
av Hus<strong>se</strong>in Askary<br />
”Som den store ryske vetenskapsmannen<br />
och akademiledamoten Vladimir Vernadskij<br />
skulle uttryckt det: arbetets produktiva kraft<br />
tilltar när man förlägger produktionen och<br />
transporten av varor och tjänster inom ramarna<br />
för människans kvalitativa förbättring<br />
av biosfären som sådan. Fröet till alla<br />
dessa förbättringar i levnadsvillkor och produktivitet<br />
ligger i effekterna av grundläggande<br />
upptäckter av fysikaliska principer.” 1<br />
Den människosyn som är inbyggd i Lyndon<br />
<strong>LaRouche</strong>s lösning för finanskri<strong>se</strong>n, som<br />
du har läst om på de föregående sidorna, är<br />
raka motsat<strong>se</strong>n till den som <strong>LaRouche</strong>s motståndares<br />
och deras blinda sympatisörer står<br />
för. Förbättringen av biosfären genom upptäckter<br />
av fysikaliska principer som överförs<br />
till ekonomin i form av teknologi, medför alltid<br />
en ökning av det som <strong>LaRouche</strong> har benämnt<br />
som den relativa potentiella befolkningstätheten.<br />
Upptäckter av denna typ görs uteslutande<br />
av självständiga individer, och ju fler individer<br />
vi har på planeten, med bra utbildning,<br />
hälsovård och andra levnadsvillkor, desto<br />
större blir möjligheten till en ökning av antalet<br />
upptäckter.<br />
hopplös, skrev <strong>LaRouche</strong> i ett uttalande tidigare<br />
i år. Han fortsatte:<br />
– Dessa är de tre typer av åtgärder som jag<br />
tidigare fört fram; de som framhärdar i att<br />
motsätta sig dessa åtgärders genomförande,<br />
faller nu prompt in i en kategori av inkompetens,<br />
allmänt känt som mentalsjukdom.<br />
1. <strong>LaRouche</strong>s förslag från 2007 om en<br />
boende- och bankskyddslag (HBPA, Homeowners<br />
and Bank Protection Act). Om<br />
den inte anammas och genomföras omedelbart,<br />
blir situationen i USA snabbt hopplös.<br />
Lagen innebär att alla vräkningar p.g.a. obetalda<br />
lån stoppas. Bostadsägare måste få bo<br />
kvar mot en rimlig ”hyra” som betalas till<br />
bankerna. Staten tar inte över bolånen. Bankerna<br />
sätts under offentlig förvaltning och<br />
hålls öppna, med den statliga insättargarantin,<br />
för vanlig betalningsförmedling och, med<br />
”hyresbetalningarna” som säkerhet, för normala<br />
lån till företag och hushåll. Övriga skulder<br />
i banken fry<strong>se</strong>s och konkursutreds.<br />
2. Ett kreditsystem i två skikt genom<br />
vilket a) den amerikanska regeringen ger ut<br />
krediter för fysisk-ekonomiska återhämtningsprojekt<br />
till en ränta av 1-2 procent, och<br />
b) andra kreditutgivningar och kreditinjek-<br />
Vad är mänsklig ekologi?<br />
Finns det liv, finns det hopp<br />
<strong>LaRouche</strong> ansluter sig till Vernadskijs idé om<br />
tre distinkta nivåer av existens i naturen, vilka<br />
interagerar med varandra i ett dynamiskt<br />
sammanflätat system: det icke-levande, det<br />
levande och det kognitiva.<br />
– Vi riktar uppmärksamheten på två av<br />
Vernadskijs synpunkter på hur Jorden är naturligt<br />
organi<strong>se</strong>rad. Vernadskij betonade att<br />
det finns ofullständiga, men ovedersägliga<br />
bevis för att levande proces<strong>se</strong>r ger upphov till<br />
mätbara fysikaliska förändringar hos icke-levande<br />
proces<strong>se</strong>r, förändringar som icke-levande<br />
proces<strong>se</strong>r inte själva ger upphov till.<br />
Han kallade detta för biosfären. Han betonade<br />
också att människan genom sin kreativa<br />
vetenskapliga förmåga ingriper i biosfären på<br />
ett sätt som ger upphov till mätbara fysikaliska<br />
förbättringar av biosfären, vilka inte sker<br />
utan ett sådant mänskligt ingripande. Han<br />
kallade vår planet, i vilken levande proces<strong>se</strong>r<br />
omvandlar icke-levande proces<strong>se</strong>r, och kognitiva<br />
proces<strong>se</strong>r omvandlar levande proces<strong>se</strong>r,<br />
för en noosfär. 2<br />
Så länge människan funnits på Jorden har<br />
hon ökat sin kraft i och över naturen, och samtidigt<br />
ökat sin befolkningstäthet. Kurvan för<br />
ökningen av befolkningstätheten i Europa<br />
(sid. 4 i denna tidning) bevisar detta. En utvecklingsprocess<br />
har ägt rum på Jorden i mil-<br />
tioner får flyta mer eller mindre fritt.<br />
3. Den amerikanska regeringen måste<br />
omedelbart kontakta Rysslands, Kinas, Indiens<br />
och andra länders regeringar för att genast<br />
införa ett internationellt nödsystem med<br />
fasta växelkur<strong>se</strong>r, och därmed slå igen det<br />
existerande, hopplöst bankrutta systemet<br />
med flytande växelkur<strong>se</strong>r.<br />
Under det sistnämnda, föreslagna internationella<br />
avtalet måste långsiktiga samarbetsavtal<br />
mellan regeringar foku<strong>se</strong>ras på utveckling<br />
av kapitalintensiva typer av vä<strong>se</strong>ntlig<br />
ekonomisk infrastruktur, såsom:<br />
a) ny kraftförsörjning (med tonvikt på<br />
kärnkraft),<br />
b) framställning av färskvatten ur haven<br />
(till stor del med hjälp av högtemperaturreaktorer),<br />
c) en övergång till syntetiska bränslen,<br />
exempelvis bränsle (typ vätgas eller metanol)<br />
skapat med kraften från högtemperaturkärnkraft,<br />
för att ersätta oljeba<strong>se</strong>rade bränslen;<br />
d) högeffektiva system av globalt integrerade<br />
järnvägar, magnettåg, för att ersätta<br />
det nuvarande alltför stora beroendet av vägtransporter;<br />
e) en minskad tonvikt på gigantiska företagskonglomerat<br />
och monopolistiska verk-<br />
jarder år, där<br />
liv har förvandlatickelevandemateria<br />
och skapat<br />
ökade förutsättningar<br />
för mer liv,<br />
som till exempelvärldshaven.Människan<br />
har bara<br />
gjort denna<br />
process snabbare<br />
och intensivare, och mer organi<strong>se</strong>rad.<br />
Det är det mest naturliga i människans förhållande<br />
till naturen. Miljörörel<strong>se</strong>n vill ställa naturen<br />
på huvudet, och kommer på så sätt att<br />
skada inte bara mänskligheten, utan också naturen<br />
som numera är beroende av människan<br />
för att förbättra förutsättningarna för liv.<br />
Ta till exempel <strong>LaRouche</strong>s förslag att<br />
göra öknarna i Sydvästasien, Centralasien,och<br />
afrikanska Sahara gröna igen, så som<br />
de var under istiden. I ett tal i Abu Dhabis<br />
Zayed Center juni 2002 uppmanade han de<br />
oljeproducerande länderna i Golfen att ställa<br />
om sina ekonomier från att vara beroende av<br />
export av olja och naturgas. Han föreslog att<br />
de skulle bygga högtemperaturreaktorer för<br />
att avsalta havsvatten. Detta skulle hjälpa till<br />
samheter, till förmån för mindre, mer sammanhållna<br />
produktiva företag, som grundstrukturen<br />
för medelstora regioner bestående<br />
av olika entreprenörsstyrda industri- och<br />
jordbruksföretag;<br />
f) en stor, och växande, tonvikt på system<br />
med hög energiflödestäthet i den teknologiska<br />
utvecklingen för tillverkningsföretag och<br />
andra ändamål.<br />
Eftersom en effektiv, modern produktion<br />
liksom grundläggande infrastruktur kräver<br />
en tonvikt på kapitalintensiva former av investeringar,<br />
vars nytta varar 25–50 år innan<br />
de blivit fysiskt och/eller teknologiskt uttjänta,<br />
behövs långsiktiga internationella överenskommel<strong>se</strong>r<br />
mellan handelspartners på<br />
denna basis, till räntor på 1–2 procent per år<br />
regeringar emellan, för att verkligt mänskliga<br />
mål ska uppnås för befolkningarna, så som i<br />
Asien och Afrika.<br />
Detta är kärnan i <strong>LaRouche</strong>s Nya Bretton<br />
Woods-system, till skillnad från Gordon<br />
Browns keynesianska monetära och gröna<br />
stimulanspaket.<br />
<strong>LaRouche</strong> betonade i detta trepunktsprogram<br />
återigen att mänskligheten inte kan<br />
överleva med de stimulanspaket som regeringarna<br />
lägger fram runt om i världen. Finanssystemets<br />
svarta hål av förluster kommer<br />
annars att suga åt sig så mycket av statens<br />
möjliga kredit att alla effekter på den reala<br />
ekonomin blir för små.<br />
De framgångar som Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />
reformer under 1932–44 ledde till, är en form<br />
av policyskapande som ger oss ett prejudikat<br />
för den policy som nu måste anammas av sinnesfriska<br />
länder.<br />
❏<br />
Jorden nattetid: Lju<strong>se</strong>t visar två aspekter av<br />
mänsklig civilisation: befolkningstäthet och<br />
graden av ekonomisk och teknisk utveckling.<br />
Vårt uppdrag som människor de kommande<br />
100 åren är att sprida lju<strong>se</strong>t över hela världen,<br />
speciellt i Afrika där spridning av mörkret<br />
har varit en medveten folkmordspolitik <strong>se</strong>dan<br />
de europeiska kolonialmakterna landsteg<br />
på Afrikas stränder och fram till i dag.<br />
Norrisdammen i Tennes<strong>se</strong>e var det första<br />
dammbygget som Roo<strong>se</strong>velts TVA startade<br />
1933. Effekten på naturen och samhället<br />
var berikande och båda blomstrade.<br />
att förvandla stora delar av öknen till gröna<br />
skogar och frodiga åkrar, som dessutom kan<br />
bidra till att göra klimatet kallare. För det andra<br />
kan kraften som produceras i kärnkraftverken<br />
användas för att förvandla olja och naturgas<br />
till industriella råvaror, i stället för att<br />
låta dem eldas upp i kraftproduktionen. Detta<br />
har <strong>LaRouche</strong> kallat Oasplanen och det var<br />
kärnan till en fredsprocess mellan Israel och<br />
arabländerna som han ville starta 1975. Han<br />
fortsättning nästa sida<br />
13
14<br />
Vad är mänsklig ekologi?<br />
fortsättning från föreg. sida<br />
fick stöd från israeliska och<br />
arabiska statsmän, men saboterades<br />
av mäktiga politiska<br />
krafter i USA och Europa.<br />
Franklin D.<br />
Roo<strong>se</strong>velt<br />
Förebilden för <strong>LaRouche</strong> är<br />
den amerikanske presidenten<br />
Franklin Delano Roo<strong>se</strong>velt<br />
(1882–april 1945) som<br />
räddade USA:s ekonomi<br />
från depressionen och hjälpte<br />
världen be<strong>se</strong>gra fascismen<br />
och nazismen. Hans<br />
ekonomiska politik gjorde<br />
USA under några få år till<br />
världens och historiens största<br />
industriella makt. Roo<strong>se</strong>velt<br />
var en trogen anhängare<br />
av det ”amerikanska ekonomiska<br />
systemet” som är byggt på den konstitution<br />
och de republikanska<br />
principer som var resultatet av den<br />
amerikanska revolutionen mot det<br />
brittiska imperiets frihandel och<br />
Från sin rullstol återuppbyggde presidenten<br />
Franklin Roo<strong>se</strong>velt USA:s<br />
ekonomi och be<strong>se</strong>grade nazismen.<br />
Med den människosyn som rådde i<br />
Europa då, skulle en vanlig handikappad<br />
äldre man överlevt?<br />
slavsystem. Roo<strong>se</strong>velt gjorde den amerikanska självständighetsförklaringens<br />
idéer till en levande politik: Han använde konstitutionens stipulation att<br />
regeringens uppgift är att främja ”den allmänna välfärden” för nu levande och<br />
kommande generationer, till att stifta lagar som kunde lyfta hela nationen ur<br />
den ekonomiska kri<strong>se</strong>n och åter ingjuta optimism.<br />
I maj 1933 godtog kongres<strong>se</strong>n Roo<strong>se</strong>velts lagstiftning för en ”New Deal”,<br />
där staten – enligt det ursprungliga amerikanska, hamiltonska systemet – kunde<br />
skapa krediter för den omfattande infrastruktursatsningen och grundandet<br />
av Tennes<strong>se</strong>e Valley Authority. Denna statliga myndighet förvandlade de sju<br />
delstater som Tennes<strong>se</strong>efloden flyter igenom till en agro-industriell tyngdpunkt<br />
i USA. Förhållandena i regionen då var inte bättre än i någon fattig region<br />
i Afrika i dag, inte bara för människorna utan även för naturen.<br />
Landskapets sluttningar var renskalade på alla träd efter inbördeskriget<br />
(1861–65) och det orsakade en allvarlig jorderosion och katastrofala översvämningar.<br />
30 procent av befolkningen plågades av malaria och tuberkulos<br />
spred sig i stora områden. Hälften av befolkningen var bönder och 97 procent<br />
hade ingen elektricitet. Byggandet av vattendammar, elledningar, broar, sjukhus,<br />
skolor osv förvandlade regionen till något helt annat inom loppet av sju<br />
år. Skogarna återplanterades och jorden blev förbättrad. I hela USA ökade arbetskraftens<br />
produktivitet enormt, eftersom alla projekt använde den <strong>se</strong>naste<br />
tekniken. Arbetare fick högre utbildning, bättre löner och bättre sjukvård.<br />
Roo<strong>se</strong>velt reste mycket i Afrika under andra världskriget och såg med<br />
egna ögon hur det brittiska imperiets frihandelspolitik plundrade nationer.<br />
Han hade planerat att hjälpa Afrikas nationer, när de efter kriget skulle bli<br />
självständiga, med hjälp av samma metoder han använt för att återuppbygga<br />
USA:s ekonomi. Tyvärr dog Roo<strong>se</strong>velt före krigets slut och hans efterföljare<br />
Harry Truman gick ihop med det brittiska imperiet och förrådde Roo<strong>se</strong>velts<br />
dröm.<br />
Den drömmen har nu lämnats över till oss att uppfylla i dag.<br />
Ett långsiktigt samarbete för hela Eurasien<br />
<strong>LaRouche</strong>s förslag om ett Nytt Bretton Woods-system i Roo<strong>se</strong>velts anda innebär<br />
att ett nytt kreditsystem måste inriktas på utvecklingen av biosfären på<br />
hela jordklotet. Ett långsiktigt samarbete mellan USA, Ryssland, Kina och Indien<br />
blir kärnan i världsordningen, där Europa, Japan och andra nationer ansluter<br />
sig för att bygga den euroasiatiska landbron. Landbron är inte bara en<br />
handelsväg som den gamla Sidenvägen, utan är uppbyggd av ”utvecklingskorridorer”<br />
som blir ryggraden i utvecklingen av nya städer och ekonomiska<br />
regioner. Nya vattenresur<strong>se</strong>r kommer att vara avgörande för denna kamp mot<br />
ökenspridningen. Nya stora vattenresur<strong>se</strong>r kan skapas på två kända sätt: 1.<br />
Avsaltning av havsvatten med hjälp av kärnkraft, 2. Omledning av floder till<br />
torra områden som till exempel från Sibirien till den hotade Aralsjön i Centralasien,<br />
eller från Zairefloden till den uttorkade Tchadsjön i Afrika.<br />
Detta är ett arbetsuppdrag för de kommande 100 åren. Det kommer att testa<br />
vår kulturs förmåga att överleva. Vi kan krossa alla rasistiska axiom om<br />
överbefolkning. Vi kan med dagens teknik försörja dubbelt så många människor<br />
med en högre levnadsstandard. De enda grän<strong>se</strong>r som finns för utveckling,<br />
är de som människor sätter för sig själva antingen på grund av rädsla för<br />
det okända, accepterandet av populära fördomar, som dagens så kallade klimatförändring<br />
på grund av koldioxidutsläpp, eller av rent existentiellt förakt<br />
för andra människor.<br />
Den nuvarande ekonomiska kri<strong>se</strong>n har lämnat oss med endast ett egentligt<br />
alternativ: Att överleva och utvecklas vidare med <strong>LaRouche</strong>–Roo<strong>se</strong>veltmetoderna<br />
och göra planeten till en blomstrande trädgård och börja sikta på<br />
andra planeter. Det andra alternativet är ren fascism och en mörk tid för<br />
mänskligheten. (Se artikel på detta uppslag.)<br />
❑<br />
Noter:<br />
1. Lyndon <strong>LaRouche</strong>, ”Ekonomi och kreativitet”, sid. 2 i denna tidning.<br />
2. ”Vernadskijstrategin”, tal av <strong>LaRouche</strong> på Schillerinstitutets konferens den 24 april<br />
2004.<br />
Miljörörel<strong>se</strong>ns rasistiska<br />
Det keynesianska ekonomiska alternativet: Ren fascism!<br />
av Hus<strong>se</strong>in Askary<br />
Långt före Nazi-Tyskland fanns det brittiska imperiet.<br />
Det har dominerat världen i mer än 200 år.<br />
Nästan alla rasistiska, människoföraktande teorier<br />
om människans ursprung och hennes förhållande till<br />
naturen, och skillnaden mellan ”ra<strong>se</strong>r”, har sitt ursprung<br />
i det brittiska imperiet. Imperiet är inte England<br />
eller folket på de brittiska öarna. Imperiet var<br />
från början ett multinationellt anglo-holländskt bolag,<br />
Ostindiska kompaniet. Det är en parasitär finan<strong>se</strong>konomisk<br />
oligarki som har velat styra och manipulera<br />
världen och människorna på planeten genom<br />
kontroll över handel, råvaror och framför allt över<br />
kunskapen, precis som de mytiska olympiska gudarna<br />
gjorde. De har en stark tro på att deras makt, ”överläg<strong>se</strong>nhet”,<br />
har genetiska rötter; och precis som det<br />
var med den ”ariska” ra<strong>se</strong>n under nazismen, så är det<br />
med den ”anglosaxiska” ra<strong>se</strong>n för de övre klas<strong>se</strong>rna<br />
på de brittiska öarna.<br />
Men efter den amerikanska revolutionen, grundandet<br />
av den amerikanska republiken och med frihetskampen<br />
i Europa, behövde imperiet ”vetenskapliga”<br />
argument för att behålla sin makt över världen.<br />
Bland alla de ondskefulla teorier som imperiet skapat,<br />
har rasbiologin och dess avkomma, miljöfanatismen,<br />
varit de dödligaste.<br />
Tyvärr har många naiva människor i Sverige, som<br />
vill göra väl i världen, gått på den lögn som miljörörel<strong>se</strong>n<br />
har matat dem med. Det är samma lögn som<br />
gav oss folkmord i Indien, Afrika och även i Europa<br />
under nazismen. Detta är ingen överdrift. Till exempel<br />
var rasbiologin på 1920- och 1930-talen lika ”vetenskaplig”<br />
och populär som klimatförändringshysterin<br />
är i dag. Men kan du dra slutsat<strong>se</strong>rna av den miljöideologi<br />
som sprids i dag, utifrån vad du vet om<br />
kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av tidigare påhitt? Många tyskar<br />
sade under Nürnbergrättegångarna efter andra<br />
världskriget att ”de inte visste” att det som de trodde<br />
på skulle leda till folkmord! Läkarna och vakterna i<br />
Auschwitz sade: ”Vi gjorde bara vårt jobb!”<br />
Bli inte förvånad om du upptäcker att Sverige bidrog<br />
en hel del till eländet; inte för att folket och alla<br />
ledare i Sverige tyckte om nazismen, utan för att de<br />
beundrade och följde det brittiska imperiet och dess<br />
”vetenskapliga” traditioner. I dag, under den värsta<br />
ekonomiska kri<strong>se</strong>n i modern tid, vill Sveriges ytterst<br />
anglofila politiska ledare, massmedier och experter<br />
från höger och hela vägen till vänster, ta oss nedför<br />
samma väg med uppmaningen att Sveriges regering<br />
och hela världen måste följa Gordon Brown och hans<br />
keynesianska ”gröna” lösning på kri<strong>se</strong>n.<br />
WWF:s människoförakt<br />
Miljörörel<strong>se</strong>n har aldrig varit en gräsrotsrörel<strong>se</strong>, även<br />
om dess sympatisörer bland 40-talisterna rökte<br />
mycket gräs 1968 och därefter. Den ledande internationella<br />
”miljöorganisationen”, Världsnaturfonden<br />
WWF, grundades 1961 av kungligheter och adelsmän.<br />
En av grundarna var en icke ångerfull Hitlersympatisör,<br />
prins Philip av England; en annan en tidigare<br />
medlem av det nazistiska SS, prins Bernhard av<br />
Holland. En tredje var Julian Huxley, som före andra<br />
världskriget var ordförande i det brittiska rasbiologiska<br />
sällskapet, Eugenics Society. Efter kriget blev<br />
han den förste ordföranden för FN:s vetenskaps- och<br />
kulturorgan Unesco. Julian Huxleys farfar, Thomas<br />
Huxley, var en nära medarbetare till biologen och antropologen<br />
Charles Darwin.<br />
För att ännu en gång bevisa sin lust att bli av med<br />
de ”överflödiga” människorna på planeten, gav<br />
WWF ut en ny rapport den 29 oktober i år under namnet<br />
”Living Planet Report 2008”, där man påstår att<br />
tre fjärdedelar av världsbefolkningen lever i länder<br />
som förbrukar mer naturresur<strong>se</strong>r än vad ”Jordens biokapacitet”<br />
kan klara av. Därför, argumenterar rapporten,<br />
måste regeringar tvinga fram åtgärder som kommer<br />
att ”minska befolkningen, individuell konsumtion,<br />
resur<strong>se</strong>r som används och avfall som förekommer<br />
i produktionen av varor och tjänster”. WWF kräver<br />
att detta minskas med en tredjedel. Om vi även<br />
tänker på den nuvarande kollap<strong>se</strong>n av produktion internationellt,<br />
och den matkris och svält som råder i<br />
stora delar av världen, är det inte svårt att in<strong>se</strong> att<br />
WWF:s råd skulle leda till massmord.<br />
WWF:s grundargument är att människans blotta<br />
existens på jorden är en ”belastning”: Ju mer männis-<br />
kor, desto värre kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r för naturen. Den <strong>se</strong>naste<br />
rapporten betonar att ”mänsklig efterfrågan på mat,<br />
vatten, energi och råvaror” kan reduceras genom en<br />
drastisk minskning av antalet människor på jorden,<br />
och sänkning av levnadsstandarden för dem som blir<br />
kvar. Imperiepolitiken har <strong>se</strong>dan andra världskrigets<br />
slut redan utrotat miljontals människor genom svält,<br />
sjukdomar och krig om råvaror i Afrika. Men WWF<br />
vill ha en mer systematisk eliminering av människor,<br />
detta med ett snällt ”rädda planeten”-ansikte.<br />
Tillbaka till Malthus och Darwin<br />
Det mesta av den moderna ekologiska ideologin, inklusive<br />
den nazistiska rasbiologin, har byggt på axiomen<br />
att människan är ett djur och att naturresur<strong>se</strong>rna<br />
är begränsade, och eftersom människor bara är en annan<br />
form av djur med ekologiska begränsningar,<br />
kommer en befolkningsökning att leda till försämrad<br />
tillför<strong>se</strong>l av näring och därför till svält och massdöd.<br />
Denna ideologi utesluter att mänsklig kreativitet och<br />
vetenskaplig utveckling kan ta bort ”grän<strong>se</strong>rna”, så<br />
att det blir möjligt att försörja fler människor med en<br />
högre levnadsstandard.<br />
Den första stora akademiska yttringen av denna<br />
ideologi kom i själva verket från det brittiska imperiets<br />
och Ostindiska kompaniets egen skola i Hailey-<br />
Inte allt som<br />
kan mätas är<br />
vetenskap.<br />
Rasbiolog utför<br />
mått på fattig<br />
bonde.<br />
bury, där professor Thomas Malthus (1766–1834)<br />
kokade ihop sin ”befolkningsteori”. Han hävdade att<br />
människor förökar sig geometriskt (1, 2, 4, 8, 16 …)<br />
medan matproduktionen ökar aritmetiskt (1, 2, 3, 4<br />
…) och att naturen till slut måste balan<strong>se</strong>ra denna<br />
ojämna utveckling genom utrotning av människor<br />
genom svält och sjukdomar, speciellt bland de fattigaste<br />
och svagaste i samhället. Men, när kritiker konfronterade<br />
Malthus med det faktum att vetenskaplig<br />
utveckling kan leda till en lika stor ökning av tillgången<br />
på mat, var hans naturliga reaktion att stoppa<br />
utvecklingen. Han ansåg att arbetare inte borde få<br />
mer lön än tillräckligt för överlevnad, och deras barn<br />
borde inte få någon utbildning. Och det är precis det<br />
som Ostindiska kompaniet gjorde i Indien och kolonierna<br />
i Afrika. I själva England och Irland inspirerades<br />
den brittiske premiärministern William Pitt d.y.<br />
att avskaffa lagen om statliga matransoner och stöd<br />
till fattiga.<br />
Malthus’ idé influerade Charles Darwin (1809–<br />
82) och hans antropologiska påhitt. Låt oss läsa lite<br />
vad denne hyllade Darwin, som våra barn tvingas<br />
”tro” på i skolan, sade i den här frågan:<br />
”Några anmärkningar om det naturliga urvalets<br />
verkan på civili<strong>se</strong>rade folk kan emellertid vara värda<br />
att tillfogas: Mr. W.R. Greg har på förtjänstfullt sätt<br />
diskuterat detta område, liksom tidigare mr Wallace<br />
och mr Galton, och de flesta av mina anmärkningar<br />
har hämtats från dessa tre författare. Bland vildar<br />
går de som är svaga i kroppsligt eller själsligt hän<strong>se</strong>ende<br />
under, och de som överlever har i allmänhet utmärkt<br />
hälsa. Vi civili<strong>se</strong>rade människor gör däremot<br />
vårt yttersta för att förhindra denna utsortering. Vi<br />
bygger fristäder för de imbecilla, lytta och sjuka, vi<br />
har omsorg om de fattiga och våra läkare gör sitt bästa<br />
för att rädda livet på alla in i det sista. Det finns anledning<br />
att förmoda att vaccinationen har räddat livet<br />
på tu<strong>se</strong>ntals människor som tidigare skulle ha gått<br />
under i smittkoppor. I ett civili<strong>se</strong>rat samhälle fortplantar<br />
följaktligen svaga medlemmar sitt släkte.<br />
Ingen som har sysslat med husdjursavel kan betvivla<br />
att detta är synnerligen skadligt för människosläktet.<br />
Det är förvånande hur fort brist på omsorg eller missriktad<br />
omsorg medför att en husdjursras försämras,<br />
men utom i fallet människan själv är knappast några<br />
så okunniga att de låter sina sämsta djur föröka sig.” 1<br />
Varken eleverna i våra skolor eller lärarna uppmanas<br />
att gå till källorna för att själva <strong>se</strong> vad Darwin<br />
eller Francis Galton säger i sina böcker. De får nöja
ötter<br />
Brittiska Indien 1880-talet: De brittiska kolonialherrarna skapade<br />
konstgjorda svältkri<strong>se</strong>r genom att förhindra bönder från att samla<br />
matförråd. Sedan tvingade britterna svältande bönder in i arbetsläger<br />
för att bygga järnvägar åt brittiska armén mot lite mat.<br />
sig med att läsa en akademisk Darwin-beundrares<br />
beskrivningar i skolböckerna.<br />
Galton är rasbiologins fader. Tidigare i sin<br />
bok visar Darwin sin beundran för Galtons<br />
människoföraktande teorier:<br />
”Variationerna eller olikheterna i den<br />
mentala förmågan hos människor av samma<br />
ras, för att inte tala om de än större skillnaderna<br />
mellan människor av olika ra<strong>se</strong>r, är så välkänd<br />
att inga ord därom behöver sägas … Säkerligen<br />
är allmän intelligens, mod, gott och<br />
dåligt temperament överförda egenskaper.<br />
Hos människan <strong>se</strong>r vi liknande fakta i nästan<br />
varenda familj; och vi vet i dag, tack vare mr<br />
Galtons beundransvärda arbete, att genialitet<br />
har en tendens att ärvas; och det är å andra<br />
sidan alltför säkert, att galenskap och försämrade<br />
mentala förmågor likaledes går i arv i familjer.”<br />
2<br />
Detta den brittiska elitens förakt för svaga<br />
människor, både i deras eget land och i världen<br />
utanför, betraktades som vetenskaplig i stora<br />
delar av Europa, men förfinades ytterligare i<br />
de akademiska kretsarna hela vägen fram till<br />
nazismens gaskammare.<br />
Rashygien<br />
1840 uppfann svensken Anders Retzius<br />
”skallindexet”. Eftersom människan bara är<br />
ett biologiskt vä<strong>se</strong>n, enligt Darwin, så skulle<br />
det vara enkelt att ”mäta” intelligens, moral,<br />
trohet osv fysiologiskt. Sonen Gustaf Retzius<br />
tog frågan vidare och var 1882 med och grundade<br />
Svenska sällskapet för antropologi och<br />
geografi, som bl.a. foku<strong>se</strong>rade på skallmätningar<br />
i hela landet. Slutsat<strong>se</strong>n av de undersökningar<br />
som gjordes fram till 1902 var, enligt<br />
sällskapet, att Sverige hade den renaste<br />
grenen av den germanska ra<strong>se</strong>n i världen! Det<br />
kanske kan förklara Hermann Görings och andra<br />
nazisters fascination för Sverige.<br />
Men det fanns ett problem där. Precis som<br />
i England fanns det i Sverige nämligen många<br />
fattiga, sinnessjuka, handikappade och kriminella,<br />
som man påstod berodde på deras gener.<br />
Då kom ”rashygien” in i bilden. Lösningen<br />
som Sveriges rasbiologer föreslog var således<br />
att samhället skulle ”rensas” från dessa defekta<br />
individer, som utgjorde en biologisk och<br />
ekonomisk belastning för samhället.<br />
År 1920 röstade Sveriges riksdag enhälligt<br />
för grundandet av det första statliga rasbiologiska<br />
institut i världen! Rasbiologiska<br />
institutet i Uppsala blev direkt en världs<strong>se</strong>nsation,<br />
och intres<strong>se</strong>rade rashygienister kom till<br />
Uppsala för att studera och föreläsa. Bland<br />
dem fanns Eugen Fischer, den tyske läkare<br />
som var på Rasbiologiska institutet 1924 och<br />
som två år <strong>se</strong>nare grundade det tyska rasbiologiska<br />
institutet i Berlin. Fischer var ansvarig<br />
för att ”vetenskapligt” legitimera utrotningen<br />
av miljontals judar, zigenare och mentalsjuka<br />
samt tvångssterili<strong>se</strong>ringen av hundratu<strong>se</strong>ntals<br />
tyskar som inte passade in i det germanska<br />
idealet. Trots att tvångssterili<strong>se</strong>ringarna upphörde<br />
i Tyskland med nazismens fall, fortsatte<br />
de i Sverige fram till 1975! Sterili<strong>se</strong>ringarna<br />
var i regel riktade mot kvinnor (90 procent). 3<br />
Naturromantik och<br />
nationalsocialism<br />
De stora rashygienisterna var nästan uteslutande<br />
både darwinister och naturromantiker.<br />
Det var därför inte konstigt att naturromanti-<br />
Hjalmar Schacht, finansmannen ”bakom”<br />
Hitler, raggade pengar i England och USA<br />
för att finansiera nazistpartiet och föra det till<br />
makten. Schacht var inte nationalsocialist<br />
utan medlem i det liberala partiet, med stort<br />
inflytande på Keynes. Keynes’ idéer marknadsförs<br />
i dag av svenska massmedier som<br />
lösningen på den ekonomiska kri<strong>se</strong>n.<br />
kerna drogs som en magnet till nationalsocialismen<br />
och att många naturskyddsföreningar<br />
anslöt sig till nationalsocialismen. En av de<br />
mest kända förespråkarna för att gå ”tillbaka<br />
till naturen” i Tyskland var Ernst Haeckel,<br />
biologen som gjorde Darwin och Huxley populära<br />
i Tyskland i slutet av 1800-talet. Han<br />
var också en stark förespråkare av den germanska<br />
ra<strong>se</strong>ns överläg<strong>se</strong>nhet. Haeckel grundade<br />
i Tyskland flera ”ekologiska holistiska”<br />
föreningar som studerade de ekologiska sambanden<br />
mellan organismer och miljön. Haeckel<br />
och hans ”lära” utvecklades efter första<br />
världskriget till en extremt nationalistisk, antiindustriell,<br />
anti<strong>se</strong>mitisk soppa.<br />
Nazi-Tyskland 1945: Fascismens definition av ”billig arbetskraft”.<br />
Slavarbetare i tvångsarbetslägret Buchenwald, när amerikanska<br />
armén öppnade det. En felaktig människosyn har legat<br />
bakom alla mänsklighetens stora tragedier!<br />
Satan tillbaka i fårakläder<br />
Efter kriget klagade Sir Julian Huxley på att<br />
”Hitler hade förstört rasbiologins rykte” som<br />
vetenskap. Men Huxley stannade inte vid Hitler,<br />
utan fortsatte med sitt uppdrag: att främja<br />
och skydda imperiets intres<strong>se</strong>n. Som första<br />
ordförande för Unesco samlade han samma<br />
rasbiologer och ideologer omkring sig, till en<br />
ny attack mot mänskligheten. Från Sverige rekryterade<br />
han bl.a. Gunnar Dahlberg, ordförande<br />
för Rasbiologiska institutet i Uppsala,<br />
och Gunnar ”Folkmaterialet” Myrdal för att i<br />
Genève ordna en ”mjuklandning” för rasteoretikerna,<br />
där man rentvådde sig från rasfrågan<br />
och gick skottfri, 4 medan nazister hängdes<br />
i Nürnberg.<br />
Grönt folkmord<br />
Rasbiologin fick efter nazismens fall ett nytt<br />
ansikte. Britterna (och återigen en del svenskar)<br />
började nu skrika om ”befolkning<strong>se</strong>xplosionen”<br />
i tredje världen. Vad de i själva verket<br />
menade var att om de nationer i Asien och<br />
Afrika – som det brittiska och andra imperier<br />
koloni<strong>se</strong>rat och ekonomiskt utplundrat – nu<br />
skulle utvecklas, skulle det betyda att dessa<br />
folk skulle behöva naturresur<strong>se</strong>rna som finns<br />
i deras egna länder. Det skulle beröva britterna<br />
och deras allierade kontrollen över värld<strong>se</strong>konomin.<br />
År 1974 blev detta USA:s officiella<br />
politik, nedskriven i en då hemlig promemoria<br />
NSSM-200, under dåvarande chefen för<br />
nationella säkerhetsrådet Henry Kissinger.<br />
Denna promemoria argumenterade för att befolkningstillväxten<br />
i länderna i den s.k. tredje<br />
världen måste stoppas med alla möjliga medel,<br />
eftersom den utgjorde ett hot mot USA:s<br />
och dess allierades säkerhet. Det betydde att<br />
dessa länder skulle berövas modern teknik,<br />
och i stället skulle IMF och Världsbanken<br />
komma in med åtstramningspolitik, kondomer<br />
och ”anpassad” teknologi som skulle <strong>se</strong><br />
till att dessa nationer hölls kvar i fattigdom.<br />
Förbud mot DDT – med hjälp av lögnaktiga,<br />
ovetenskapliga miljöskyddsgrunder – har<br />
skördat fler liv i Afrika och Asien genom malaria<br />
än vad till och med Hitler lyckades med<br />
på sin tid i Europa.<br />
Industriländerna förmåddes samtidigt att<br />
”frivilligt” sätta stopp för sin egen teknologiska<br />
utveckling. Från och med 1968 års <strong>se</strong>xknark-rock-”kulturrevolution”<br />
i Amerika och<br />
Europa, som vände sig mot förnuft, vetenskap<br />
och industriell utveckling, blev miljörörel<strong>se</strong>n<br />
en ”gräs”-rotsrörel<strong>se</strong>. 40-talister marscherade<br />
som hypnoti<strong>se</strong>rade chocktrupper mot kärnkraft.<br />
Optimismen som månlandningen hade<br />
skapat i hela världen sopades bort med Vietnamkriget,<br />
Bretton Woods-systemets kollaps<br />
1971 och den ekonomiska depression som<br />
följde på oljekri<strong>se</strong>n 1973.<br />
Kri<strong>se</strong>n i dag<br />
Nu när finanskri<strong>se</strong>n har slagit till mot världens<br />
ekonomi, vill den brittiska regeringens Gordon<br />
Brown och sympatisörerna till den liberala<br />
imperiepolitiken återuppliva den gamla<br />
fascistiska lösningen från 1930-talets Europa.<br />
Man kallar det till och med ”ett nytt Bretton<br />
Woods”, men det är inte Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />
ursprungliga idé, utan John Meynard Keynes<br />
monetära system man syftar på. Med Browns<br />
förslag skulle det skapas en ekonomisk diktatur<br />
under IMF, en världsvaluta och en världsregering,<br />
och det skall inte finnas självständiga<br />
nationsstater som kan skydda sin befolkning<br />
mot globala privata ekonomiska intres<strong>se</strong>n.<br />
Allt detta kommer att drivas igenom med<br />
hårdhänt åtstramning och en grön miljöfasad.<br />
I Sverige har vi <strong>se</strong>tt både högerns frihandelsliberaler<br />
och vänsterns socialister hylla<br />
Brown och uppmana till en återgång till Keynes’<br />
”stimulans”-konsumtion<strong>se</strong>konomi. Man<br />
undrar om de anglofila redaktörerna på t.ex.<br />
DN och Aftonbladet förstår vad de pratar om<br />
eller vem Keynes var.<br />
Keynes var en fascist som hade Hitlers totalitära<br />
Tyskland i åtanke när han utformade<br />
sin penningteori på 1930-talet. I sin fortsatta<br />
formgivning av monetära system, 1941–42,<br />
erkände han att han utnyttjade nazisternas finansminister<br />
Hjalmar Schachts ”fyndiga” bilaterala<br />
clearingarrangemang för sina idéer<br />
om IMF och en världsvaluta. Han till och med<br />
gav ut den första utgåvan av sin bok ”General<br />
Theory” i Tyskland 1937, med motiveringen<br />
att läsarna i den totalitära staten skulle vara<br />
mer mottagliga för hans teorier. Keynes var<br />
också en hängiven beundrare av Francis Galton<br />
och rasbiologin. Han satt i styrel<strong>se</strong>n för det<br />
brittiska rasbiologiska sällskapet 1937–44<br />
och höll 1937 föreläsningen Galton Lecture i<br />
ämnet.<br />
Råder det någon tvekan om vart ett ekonomiskt<br />
system som tänkts ut av en sådan man<br />
skulle leda?<br />
Faran är nu, efter att industriländernas befolkningar<br />
har gått igenom en djupt penetrerande<br />
miljöhjärntvätt och ständigt bombarderats<br />
med klimatskräckhistorier i massmedierna,<br />
att folk inte gör motstånd mot den ekonomiska<br />
självmordspolitik som Al Gore, Gordon<br />
Brown, Maud Olofsson med flera föreslår.<br />
De så kallade ”infrastruktursatsningar”<br />
som föreslås just nu är inget annat än en återgång<br />
till nazisternas autobahnbyggen med<br />
spadar. Ett exempel i dag på ”grön teknologi”<br />
är förbränning av spannmål som etanolbränsle<br />
i bilar, när miljoner människor i världen<br />
svälter, eller utnyttjandet av fattiga som slavar<br />
i sockerrörsplantager i Brasilien och Afrika,<br />
också för etanolproduktion. Den keynesianska<br />
modellen utnyttjar befolkningen, speciellt<br />
de arbetslösa, i lågteknologiska proces<strong>se</strong>r.<br />
Lönerna i samhället måste därför sänkas lägre<br />
och lägre, och till slut, som det gick i Italien<br />
och Tyskland, fick folk jobba bara för mat i arbetslägren.<br />
Problemet i dag är den populära ”tron” på<br />
miljöhot och klimathot. Det viktiga är inte om<br />
folk vet vad de pratar om, eller om de själva<br />
väljer ondskan. Det räcker för dem om det är<br />
populärt eller godkänt av ”experterna”. Populärkulturen<br />
blir den honung genom vilken det<br />
dödliga giftet marknadsförs.<br />
❑<br />
Noter<br />
1. Ur Charles Darwin, ”Människans härkomst”, kapitel<br />
5, övers. Nils Uddenberg, Natur och Kultur 2006,<br />
s. 131.<br />
2. Kapitel II - Om sättet på vilket människan utvecklats<br />
från någon lägre livsform. Detta kapitel finns inte<br />
i den ovannämnda svenska översättningen. Översättningen<br />
här är gjord av Elias Dottemar, <strong>LaRouche</strong>s<br />
ungdomsrörel<strong>se</strong> LYM.<br />
3. Se Marija Runcis, ”Sterili<strong>se</strong>ringar i Folkhemmet”,<br />
Ordfront 1998.<br />
4. Se UNESCO, The Race Question, 1950.<br />
Läs en längre version av denna artikel på<br />
larouche.<strong>se</strong><br />
15
<strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> har producerat dessa dokumentärfilmer för att mobili<strong>se</strong>ra befolkningen.<br />
De finns att <strong>se</strong> på <strong>LaRouche</strong>PAC.com<br />
1932<br />
Har du, precis som<br />
Karl Marx, problem<br />
med att förstå skillnaden<br />
mellan det äkta<br />
amerikanska politiska<br />
och ekonomiska<br />
sys temet, och det<br />
brit tiska imperialistiskafrimarknadssystemet?<br />
Filmen 1932 tar oss med från den amerikanska revolutionen,<br />
genom det amerikanska inbördeskriget, fram till valet av<br />
Franklin D. Roo<strong>se</strong>velt 1932, och hans <strong>se</strong>nare uppgörel<strong>se</strong> med<br />
Winston Churchill under andra världskriget.<br />
När man <strong>se</strong>r filmen förstår man kanske för första gången<br />
att USA och Storbritannien repre<strong>se</strong>nterar två system med diametralt<br />
motsatt människosyn. Då förstår man också varför ett<br />
förändrat USA är absolut nödvändigt för att ta världen ur kri<strong>se</strong>n.<br />
Ett antal av <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>ns ledare i USA intervjuas<br />
och står som exempel på att den revolutionärt humanistiska<br />
andan från Alexander Hamilton, Abraham Lincoln och Franklin<br />
Roo<strong>se</strong>velt lever kvar i USA ännu idag.<br />
Firewall<br />
När <strong>LaRouche</strong> i januari<br />
fick reda på att<br />
USA:s fin ans min ister<br />
Hen ry Paul son<br />
och Federal Re<strong>se</strong>rvechefen<br />
Heli kopter-<br />
Ben Bernanke tagit<br />
beslutet att börja<br />
sänka räntan och<br />
där med ge sig in i<br />
en ny fas av det globala dollar ba<strong>se</strong>rade finans systemets hyperinflationistiska<br />
kollaps, förstod han att befolkningen i USA<br />
och resten av världen inte skulle förstå hur galet detta var. Han<br />
bad därför sina unga med arbetare från <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s<br />
vetenskapliga spjut spetsprojekt – “the Ba<strong>se</strong>ment”<br />
– att producera denna film för att ge allmänheten en chans att<br />
agera innan det är för <strong>se</strong>nt.<br />
Filmen besvarar frågan: Hur kan det komma sig att ekonomin<br />
kollapsar just nu?<br />
Du bör uppmärksamt följa filmens handling, som om ditt,<br />
din familjs och din nations liv hängde på den – eftersom det<br />
gör det.<br />
Martin Luther King:<br />
“Om du aldrig har funnit något som<br />
är dig så kärt och dyrbart att du skulle<br />
kunna dö för det, så är du inte värdig<br />
att leva.<br />
Oav<strong>se</strong>tt om du är ung eller gammal,<br />
så står du kanske en vacker dag<br />
inför en stor möjlighet, som kallar dig<br />
att kämpa för en högre princip, en stor<br />
sak, ett stort mål.<br />
Men du vägrar att göra det, av<br />
November 1967<br />
rädsla. Du vägrar att göra det, för att<br />
du vill leva längre. Du är rädd för att<br />
du kommer att förlora jobbet, eller för<br />
att du kommer att bli kriti<strong>se</strong>rad, eller<br />
bli impopulär; eller så är du rädd för<br />
att någon kommer att knivhugga dig,<br />
eller skjuta dig, eller spränga ditt hus<br />
i luften. Därför vägrar du att ta ställning.<br />
Nåväl, du lever kanske till du blir<br />
BLI AKTIV!<br />
Ring för att beställa tidningar att dela ut<br />
Arrangera möten, så skickar vi en repre<strong>se</strong>ntant<br />
Ge ett bidrag: pg. 34 15 59-3<br />
Kom till våra bokbord<br />
08-98 30 10 / www.larouche.<strong>se</strong> / larouche@nysol.<strong>se</strong><br />
1989<br />
Då Berlinmuren föll<br />
1989, firade jublande<br />
människo skaror<br />
fri heten från kommunismens<br />
diktatur<br />
med Beet hovens nionde<br />
symfoni. Man<br />
rördes djupt av idén<br />
om att vi nu alla är<br />
bröder.<br />
<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n lade fram ett uppbyggnadsprogram för<br />
hela Europa, men dessvärre blev denna stora historiska chans<br />
ödelagd på grund av britternas geopolitiska intriger och George<br />
H W Bush. Chefen för Deutsche Bank, Alfred Herrhau<strong>se</strong>n,<br />
blev mördad och ekonomisk utveckling fanns inte längre på<br />
dag ordningen. Möjligheten till att förändra världen till en<br />
plats där frihet, rättvisa och framåtskridande blir möjligt för<br />
alla människor, slängdes i soptunnan.<br />
Nu står vi åter inför en liknande möjlighet som 1989. Den<br />
här gången är det västvärldens finanssystem – det internationella<br />
frihandelssystemet – som bryter samman, och det är hela<br />
mänsklighetens välfärd som står på spel.<br />
90, men du är redan då lika död som<br />
du skulle vara när du blir 90; och när<br />
du vid det laget slutar andas, så är<br />
det blott ett <strong>se</strong>nkommet budskap om<br />
din själs tidigare död. Du dog när du<br />
vägrade att kämpa för det som är rätt,<br />
du dog när du vägrade att kämpa för<br />
sanning, du dog när du vägrade att<br />
kämpa för rättvisa.”