artikel om institutets taktegel - Svenska Institutet i Rom
artikel om institutets taktegel - Svenska Institutet i Rom artikel om institutets taktegel - Svenska Institutet i Rom
Byggnadsprogrammet Institutet uppförs enligt klassisk romersk byggnadsteknik med bärande murverk av tuffblock i kombination med betong. Fasadmurarna består av en ca 3 meter hög sockel av plattor i travertin. Därefter sluter ett rött beklädnadstegel an upp till takfoten. Murteglet är rent dekorativt och består av 4 centimeter höga och 2, 5 centimeter tjocka tegelstavar. (Källa: Martin Mirelius, arkitekt SAR, innehavare av storstipendiet i arkitektur 2004/2005). Fönster- och dörröppningar är inramade med travertin, en lokal natursten som romarna har använt i årtusenden. Murteglet kallas cotto vecchio (gammalbränt) och köptes in från Toscana. Takteglet däremot är romerskt. Och här kommer den första ledtråden. ”På den med härdad cementputs stålslipade takytan lägges takteglet direkt i bruk. Detta är här romerskt, taget från saneringsrivningar framför Peterskyrkan.” (citat Ivar Tengbom ur Svenska Institutet i Rom, Byggmästaren 1941, sid 70). Tydligen är det Oscar Sitte som lyckas hitta gammalt taktegel i tillräckligt stor mängd från rivningar av hus. Och här kommer andra ledtråden ”i grannskapet av Peterskyrkan där gatugenombrottet ned mot Tibern höll på att genomföras.” (citat ur Svenska Institutet i Rom, 1926-1976, Jan Wallinder ”Byggnaden”). Fig. 22. Telegrammet som Tengbom skickade till sin byggmästare i samband med taklagsfesten 1939 (material ur Svenska Rominstitutets arkiv). 18
Fig. 23. Ivar Tengbom i kretsen av sina byggarbetare på byggstället till det som skulle bli Svenska Institutet i Rom (ur Svenska Rominstitutets arkiv). Fig. 24. Ivar Tengbom i profil, fördjupad i skissförslag till Svenska Rominstitutet? Eller är det byggrapporterna från Oscar Sitte han funderar över? (Ur Svenska Rominstitutets arkiv) 19
- Page 1 and 2: Yvonne Backe Forsberg Cecilia Klynn
- Page 3 and 4: En vecka senare, den 31 maj 2005, s
- Page 6 and 7: Händelsevis måste Oscar Sitte, In
- Page 8 and 9: 1847 slopas tvåinitialtvånget. De
- Page 10 and 11: FU Luigi 1868 Den ovala stämpeln h
- Page 12 and 13: Fingeravtryck Fingeravtrycken varie
- Page 14 and 15: kvarter varifrån takteglet på Rom
- Page 16: Fig. 20. Ovanför syns ett av tegel
- Page 21 and 22: Fig. 26. Listan på de prominenta p
- Page 23: Fig. 28. Österrikiska Institutet (
Byggnadsprogrammet<br />
<strong>Institutet</strong> uppförs enligt klassisk r<strong>om</strong>ersk byggnadsteknik med bärande murverk av<br />
tuffblock i k<strong>om</strong>bination med betong. Fasadmurarna består av en ca 3 meter hög sockel<br />
av plattor i travertin. Därefter sluter ett rött beklädnadstegel an upp till takfoten.<br />
Murteglet är rent dekorativt och består av 4 centimeter höga och 2, 5 centimeter tjocka<br />
tegelstavar. (Källa: Martin Mirelius, arkitekt SAR, innehavare av storstipendiet i<br />
arkitektur 2004/2005).<br />
Fönster- och dörröppningar är inramade med travertin, en lokal natursten s<strong>om</strong> r<strong>om</strong>arna<br />
har använt i årtusenden. Murteglet kallas cotto vecchio (gammalbränt) och köptes in<br />
från Toscana. Takteglet däremot är r<strong>om</strong>erskt. Och här k<strong>om</strong>mer den första ledtråden.<br />
”På den med härdad cementputs stålslipade takytan lägges takteglet direkt i bruk.<br />
Detta är här r<strong>om</strong>erskt, taget från saneringsrivningar framför Peterskyrkan.” (citat Ivar<br />
Tengb<strong>om</strong> ur <strong>Svenska</strong> <strong>Institutet</strong> i R<strong>om</strong>, Byggmästaren 1941, sid 70).<br />
Tydligen är det Oscar Sitte s<strong>om</strong> lyckas hitta gammalt <strong>taktegel</strong> i tillräckligt stor<br />
mängd från rivningar av hus. Och här k<strong>om</strong>mer andra ledtråden ”i grannskapet av<br />
Peterskyrkan där gatugen<strong>om</strong>brottet ned mot Tibern höll på att gen<strong>om</strong>föras.” (citat ur<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Institutet</strong> i R<strong>om</strong>, 1926-1976, Jan Wallinder ”Byggnaden”).<br />
Fig. 22. Telegrammet s<strong>om</strong> Tengb<strong>om</strong> skickade till sin byggmästare i samband med taklagsfesten 1939<br />
(material ur <strong>Svenska</strong> R<strong>om</strong><strong>institutets</strong> arkiv).<br />
18
Change language