artikel om institutets taktegel - Svenska Institutet i Rom
artikel om institutets taktegel - Svenska Institutet i Rom artikel om institutets taktegel - Svenska Institutet i Rom
kvarter varifrån takteglet på Rominstitutet togs i samband med Mussolinis rivningar. Detta område kom med tiden att förändra karaktär. Det andra området, som ligger utanför Vatikanens murar åt söder, existerade samtidigt, men kom med tiden att ersätta tegelfabrikerna innanför murarna. Från 1500-talet och 1600-talets kartor kan vi utläsa en spridning av ugnarna (Fig. 20). De är markerade som hus med torn och små högar av tegel runt omkring. På en karta från 1576 formerar de sig längs med Vallis Fornacum, det område som idag bär namnet Via delle Fornace. Så sent som 1818 tog man lera i närområdet, dvs. i området för våra dagars järnvägsstation vid San Pietro. Det enda som minner om tegelverksamheten idag är den fabriksskorsten som sticker upp likt en fossil strax intill den moderna tåglinjen Roma-Viterbo. Tegelarbetarnas villkor När vi nu har fått viss inblick i tegelproduktionens historia väcks frågor om arbetarna och deras villkor. Var de t. ex. daglönare? Var det kyrkan som betalade dem? Det får man nästan anta då produktionen först och främst handlade om att producera tegel till Peterskyrkan. På 1400-talet hade tegelarbetarna olika funktioner. Några tog upp lera medan andra knådade den och åter andra lade ut den i formar. Produktionen var en familjeangelägenhet. Kvinnor och barn deltog och betalades per skicklighet. Många av arbetarna var gästarbetare som kom ifrån Lombardiet, där man uppenbarligen var särskilt bra på att tillverka tegel. Arbetet var säsongsbetonat. Man var sysselsatt från april till sen september. Arbetarna skulle göra ett visst pensum, dvs. ett visst antal tegel per dag. Vintertid höll de på med sina odlingar. På en karta från 1604 finns de så kallade horti och vigna ditritade, namn som hör ihop med trädgårdsskötsel och jordbruksarbete. Tegelarbetarna hade Sant Michael, en av de fyra ärkeänglarna, som beskyddare. I det sammanhanget är ärkeängeln på Castel Sant Angelo mycket intressant (Fig. 19). Redan 590 figurerar han i den syn påve Gregorius den store såg i samband med den svåra pesten som härjade. Visionen innehöll just ärkeängeln, som sticker sitt svärd i skidan. Detta tolkar påven som att farsoten är över. Vi vet inte varför ärkeängeln blev just tegelarbetarnas skyddsängel, men det kan finnas ett samband som går tillbaka till 590 års farsot. Ängeln har funnits i olika material från trä till brons allt sedan 1200-talet. Den nuvarande ängeln gjöts av Verschaffelt 1752. 1552 byggde arbetarna sin egen kyrka, Sant Angelo delle Fornaci, som låg längs med Vatikanens södra mur. Kyrkan är borta sedan 1849 då den förstördes i en brand. Än idag finns Santa Maria delle Fornaci, en kyrka som påminner om tegelproduktionen i området. 14
Fig. 19. Castel Sant´Angelo med Peterskupolen i fonden. Laverad pennteckning av Lievin Cruyl år 1665 (från Specchio di Roma Barocca, av Joseph Connors & Louise Rice, Roma 1990). 15
- Page 1 and 2: Yvonne Backe Forsberg Cecilia Klynn
- Page 3 and 4: En vecka senare, den 31 maj 2005, s
- Page 6 and 7: Händelsevis måste Oscar Sitte, In
- Page 8 and 9: 1847 slopas tvåinitialtvånget. De
- Page 10 and 11: FU Luigi 1868 Den ovala stämpeln h
- Page 12 and 13: Fingeravtryck Fingeravtrycken varie
- Page 16: Fig. 20. Ovanför syns ett av tegel
- Page 19 and 20: Fig. 23. Ivar Tengbom i kretsen av
- Page 21 and 22: Fig. 26. Listan på de prominenta p
- Page 23: Fig. 28. Österrikiska Institutet (
Fig. 19. Castel Sant´Angelo med Peterskupolen i fonden. Laverad pennteckning av Lievin Cruyl år 1665<br />
(från Specchio di R<strong>om</strong>a Barocca, av Joseph Connors & Louise Rice, R<strong>om</strong>a 1990).<br />
15
Change language