Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
svårt att hantera, dels även beskriva en brist på förtroende för polisens<br />
förmåga.<br />
Det kanske inte är brist på förtroende för rättsväsendet generellt som<br />
är en viktig orsak till att avstå från en anmälan av relationsvåld. Men<br />
det kan fortfarande vara så att få bland de utsatta för relationsvåld ser<br />
rättsväsendet som den rätta instansen att vända sig till i ett sådant läge.<br />
De som ändå gör det är inte sällan ute efter andra lösningar än de strikt<br />
rättsliga men det kan hända att de saknar alternativ. I en tidigare Bråstudie<br />
om polisens utredningar av våld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong> i <strong>nära</strong> <strong>relationer</strong><br />
(Brå 2008:25) framgick att många <strong>kvinnor</strong>s avsikt med anmälan av relationsvåld<br />
framför allt var att göra en markering gente<strong>mot</strong> gärningspersonen.<br />
Själva rättsprocessen hade en underordnad betydelse. Att ge personer<br />
utsatta för våld i en <strong>nära</strong> relation möjlighet till ett mer kurativt<br />
stöd, utöver eller bortsett från själva polisanmälan, är därför viktigt.<br />
Att anmäla igen? Kvaliteten <strong>och</strong> betydelsen av<br />
erfarenheter av rättsväsendet<br />
Frågan om en mer generell orsaksrelation mellan graden av förtroende<br />
<strong>och</strong> benägenhet att anmäla är komplicerad. Förtroende för rättsväsendet<br />
kan dock betyda många olika saker. Den ovannämnda Brå-rapporten<br />
(Brå 2008:25) visar att upplevelsen av kontakter kvinnan haft med polisen<br />
inte i någon avgörande grad inverkar på sannolikheten att hon skulle<br />
anmäla igen. Majoriteten av <strong>kvinnor</strong>na i undersökningen (två tredjedelar)<br />
uppgav att de skulle anmäla i framtiden om något liknande skulle<br />
hända igen. Enbart en av tio skulle avstå från en ny anmälan. Att eventuellt<br />
missnöje med polisens arbete inte direkt var förknippat med benägenheten<br />
att anmäla igen kunde delvis förklaras av det faktum att det<br />
främsta skälet till en anmälan, som <strong>kvinnor</strong>na uppgav, var att göra en<br />
markering gente<strong>mot</strong> förövaren – snarare än att driva en rättsprocess<br />
<strong>mot</strong> honom. I sådant perspektiv är möjligen karaktären av kontakten<br />
inte helt avgörande (men säkerligen inte oviktig).<br />
På vilket sätt de utsattas erfarenheter av rättsväsendet kan ha inverkat<br />
på deras framtida anmälningsbenägenhet är inte möjligt att studera<br />
med hjälp av NTU. Vad som däre<strong>mot</strong> framgår i denna studie är att personer<br />
som hade varit utsatta för våld i <strong>nära</strong> <strong>relationer</strong> <strong>och</strong> valde att<br />
vända sig till polisen oftast hade positiva erfarenheter av polisens arbete<br />
(60 procent var ganska eller mycket nöjda). Deras upplevelse var dessutom<br />
mer positiv än den som personer utsatta för annan typ av våld har<br />
rapporterat.<br />
Hur <strong>män</strong> utsatta för våld i en relation upplever – eller skulle uppleva<br />
– sina kontakter med rättsväsendet är en intressant <strong>och</strong> outforskad fråga.<br />
Mycket tyder på att sådana kontakter är extremt få <strong>och</strong> mörkertalet<br />
troligen större i detta fall än när det gäller <strong>kvinnor</strong>. Sådant våld <strong>mot</strong>svarar<br />
inte normerna kring det typiska relationsvåldet <strong>och</strong> tröskeln till att<br />
våga ta kontakten med polisen är rimligen ännu högre än för <strong>kvinnor</strong>.<br />
48