Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet

More documents

Recommendations

Info

ningen var att det framför allt är dessa kvinnors resurssvaga situation som ligger bakom denna sårbarhet, snarare än exempelvis en annorlunda, mer nöjeslivsorienterad livsstil. Forskning visar vidare att det finns en ökad risk för våld i samband med och efter en separation (Ekbrand 2006). Dessutom är det lättare att berätta om våldet om relationen redan upphört. Enligt studiens resultat är samtidigt risken för att utsättas för våld i nära relationer ungefär lika stor oavsett var man bor, etnisk bakgrund, utbildningsnivå eller typ av sysselsättning. Mer oro för brott bland utsatta för relationsvåld Som tidigare redovisats visar forskningen att personer som upplever oro och rädsla för brott framför allt är oroliga för främlingar i offentliga miljöer. Rädsla för våld i nära relationer är rimligen annorlunda till karaktären. Det är därför troligt att rädsla och otrygghet bland drabbade av relationsvåld relaterar till de andra delarna av modellen på ett mer komplext, eller åtminstone annorlunda, sätt än vad som gäller vid andra typer av brott. Både män och kvinnor som i denna studie uppgav att de blivit utsatta för våld av sin nuvarande eller före detta partner rapporterar mer rädsla för våld (att bli överfallen och/eller misshandlad) jämfört med personer som inte blivit utsatta för något våld alls. Bland kvinnor utsatta för relationsvåld är vidare rädslan större än bland kvinnor som har erfarenheter av annat våld. Utsatta män däremot uppvisar en motsatt tendens till mer oro bland dem som utsatts för våld av någon annan än en partner. Kvinnor utsatta för våld av en partner avstår dessutom oftare från vissa aktiviteter på grund av oro för brott jämfört med både män i samma situation och kvinnor utsatta för annan typ av våld. Att begränsa sig och anpassa sitt agerande, exempelvis genom att undvika vissa aktiviteter, för att förebygga våldet är ett steg i det som kallats för normaliseringsprocessen som präglar våld mot kvinnor i nära relationer (Lundgren 2004). Det är visserligen oklart i vilken utsträckning de utsatta kvinnorna besvarar frågan utifrån sin egen utsatthet för relationsvåld snarare än utifrån sin mer allmänna rädsla för brott i samhället. Men den stora skillnaden i anpassning mellan de utsatta respektive icke-utsatta indikerar att det kan finnas en koppling 12 . Rädsla för brott är ett mycket omfattande forskningsområde men det finns väldigt lite litteratur som behandlar oro bland offer för våld i relationer. Att rädsla och oro på olika sätt präglar den situation som en person utsatt för relationsvåld befinner sig i återspeglas inte minst i att den ofta hindrar offret från att göra en polisanmälan. ’Vågade inte’ var det tredje vanligaste skälet, enligt NTU, att inte anmäla våld där förövaren 12 Att de tillfrågade troligen refererar till sin egen utsatthet när det gäller den mer konkreta frågan om rädsla för våld (att bli misshandlad) indikeras även av att svarsfördelningen är annorlunda när det gäller en icke-redovisad och mer abstrakt fråga om rädsla för brott i samhället (se Scott 2003). Dessa svar visar knappt någon koppling till den egna utsattheten, oavsett om våldet skett i en relation eller utanför den. 45
var ens nuvarande eller före detta partner. Om våldsförövaren är någon annan är detta däremot ett ovanligt skäl till att avstå från en anmälan. Trots denna rädsla är det tveksamt i vilken grad en person utsatt för relationsvåld ser sig själv som offer för brott. En sådan reflektion kan vara komplicerad att göra, vilket också teorin om normaliseringen av våldet gör gällande. Det kan vara en av förklaringarna till att denna typ av brottslighet saknas i de flesta empiriska analyser av rädsla för brott. Att fråga konkret om rädsla för våld (för att bli överfallen och/eller misshandlad), liksom fallet är i NTU, är i detta fall att föredra. Trots det kvarstår det som en uppgift för metodutveckling inom forskning om rädsla för brott att hitta pålitliga indikatorer beträffande rädsla för relationsvåld. Män utsatta för relationsvåld har lägre förtroende för rättsväsendet Män utsatta för våld i nära relationer tenderar att ha ett lägre förtroende för rättsväsendet som helhet samt dess olika delar – både jämfört med kvinnor utsatta för samma typ av våld och jämfört med män utsatta för annat våld. Bland kvinnor föreligger det däremot nästan ingen skillnad i förtroende beroende på typ av utsatthet. Förtroendet är samtidigt totalt sett lägre jämfört med personer som inte drabbats av våld alls, både bland kvinnor och män. Hur graden av förtroende påverkas av faktiska kontakter med rättsväsendet och tvärtom kan, som tidigare nämnts, inte studeras med hjälp av NTU. Det är möjligt att identifiera en grupp som har erfarenheter av rättsväsendets olika myndigheter 13 och studera graden av förtroende för rättsväsendet i denna grupp jämfört med andra. Men det avslöjar inte om och i så fall hur dessa erfarenheter har påverkat de utsattas attityd och förtroende – eller om det tvärtom är så att graden av förtroende man initialt känt inverkat på karaktären av ens kontakter. Även detta är ett ämne som med hjälp av intervjuer med offren kommer att behandlas i huvudrapporten. Sammantaget finns det, trots det arbete som lagts ned på att förebygga och åtgärda mäns våld mot kvinnor, fortfarande utrymme för att förbättra kvinnornas förtroende för rättsväsendet. Det gäller dock i ännu högre grad män som utsatts för relationsvåld. 13 För att avgränsa en tillräckligt stor grupp krävs det dock flera års datainsamlingar då få personer rapporterar erfarenheter av hela rättsprocessen inkl en rättegång. De flesta som har erfarenheten av rättsväsendet har enbart varit i kontakt med polisen. 46
Page 2 and 3: Våld mot kvinnor och män i nära
Page 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 7 and 8: Sammanfattning Luckor i kunskapen o
Page 9 and 10: gäller att praktiskt förebygga oc
Page 11 and 12: Inledning Våld mot kvinnor har nu
Page 13 and 14: åde strukturella och individuella
Page 15 and 16: något rusmedel (främst alkohol).
Page 17 and 18: Rädsla för relationsvåld outfors
Page 19 and 20: insats; en inte försumbar andel ut
Page 21 and 22: Svarsfrekvensen var cirka 75 procen
Page 23 and 24: Det är med andra ord möjligt att
Page 25 and 26: Del 1: Offer för relationsvåld, v
Page 27 and 28: Tabell 1. Händelser av olika typer
Page 29 and 30: oftare att de upplevt våld från s
Page 31 and 32: Våldets karaktär Våldets omfattn
Page 33 and 34: oförutsägbara händelser snarare
Page 35 and 36: 34 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män K
Page 37 and 38: 36 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 Kvin
Page 39 and 40: spegla det faktum att männen i urv
Page 41 and 42: 40 70 60 50 40 30 20 10 0 Relations
Page 43 and 44: det ändå fyra skäl som skulle ku
Page 45: Diskussion Utsatthet för relations
Page 49 and 50: svårt att hantera, dels även besk
Page 51 and 52: delsanmälningarna markant. Bland e
Page 53 and 54: Att sträva mot en direkt minskning
Page 55 and 56: neighbourhood and welfare situation
Page 57 and 58: Bilagor Bilaga 1. Tabeller Tabell 1
Page 59 and 60: Tabell 3B. Upplevelse av oro och r
Page 61 and 62: Tabell 5B. Förtroende för rättsv
Page 63 and 64: 30 25 20 15 10 62 5 0 Känner gärn
Page 65: Ibland kan det vara svårt att minn

Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?