Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet

36
60
50
40
30
20
10
0
-10
-20
Kvinnor
Män
Våld i nära relationer Annat våld Inte utsatt för våld
Diagram 3. Förtroende för rättsväsendet som helhet bland personer utsatta för våld i
nära relationer jämfört med personer utsatta för annat våld och personer inte utsatta
för något våld. Balansmått (andelen med mycket/ganska stort förtroende – andelen
med litet/ganska litet förtroende).
Förtroendet är genomgående lägre bland dem som blivit drabbade av
någon form av våld jämfört med personer utan sådana erfarenheter. Det
gäller både kvinnor och män.
När man vidare jämför förtroende bland dem som drabbats av våld i
nära relationer med uppgifter från personer drabbade av våld utanför
sådana relationer, observeras återigen en viss könsskillnad. Kvinnor utsatta
för relationsvåld rapporterar samma grad av förtroende för rättsväsendet
som helhet (diagram 3) – och i stort sett samma förtroende för
dess olika myndigheter (tabell 4B i bilaga 1) – som kvinnor som upplevt
annat våld. Bland män är det däremot så att de som upplevt relationsvåld
genomgående har ett lägre förtroende för rättsväsendet och dess
olika delar jämfört med män utsatta för annan typ av våld. De flesta av
dessa skillnader är dock inte statistiskt säkerställda. Mest positiv är man
till polisen medan attityden till kriminalvården är mest negativ och varierar
minst jämfört med attityder till de övriga delarna av rättsväsendet;
det gäller både bland kvinnor och män och oavsett relation mellan offret
och förövaren.
De intervjuade fick även beskriva sin inställning till hur rättsväsendet
hanterar både misstänkta och utsatta (tabell 4B och 5B i bilaga 1).
Genomgående tycks de tillfrågade, utsatta för våld eller ej, ha ett större
förtroende för rättsväsendets agerande gentemot de misstänkta jämfört
med hur situationen är för brottsoffer. Lägst är förtroendet för hur de
utsatta hanteras bland personer drabbade av relationsvåld (tabell 5B).