Upphandlingsprocessen steg för steg (för leverantörer)

Publicerad 

2011-11-28 

Version 

2011:5.2 (reviderad 2012-03-02)

Om vägledningen 

Bakgrund och syfte 

Kammarkollegiets upphandlingsstöd har i uppdrag att bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och 

rättssäker offentlig upphandling. Målet är att bättre ta tillvara konkurrensen på marknaden så att 

skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och 

näringslivet. Målet ska uppnås genom att sprida genomarbetade och väl förankrade metoder och 

hjälpmedel för upphandlingsprocessen och därigenom bidra till en förenklad upphandlingsprocess för 

såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. 

Syftet med denna vägledning är att underlätta för leverantörer att delta i upphandlingar av varor och 

tjänster enligt 15 kap. LOU, det vill säga för upphandling upp till EU:s tröskelvärden samt för B-tjänster 

oavsett värde. För upphandling av byggentreprenader har Upphandlingsstödet tagit fram en separat 

vägledning. 

Omfattning 

Vägledningen beskriver steg för steg arbetet med att delta i en offentlig upphandling, från hur du hittar 

affärsmöjligheterna till hur du följer upp en affär. 

Om informationen 

I vägledningen hänvisas till lagrum i LOU. Där det i lagen görs rena hänvisningar från 15 kap. LOU till 

materiella regler i övriga kapitel har hänvisningsregeln inte omnämnts. 

Vägledningen är generellt utformad. Det är därför alltid nödvändigt att identifiera de unika 

förutsättningarna i den enskilda upphandlingen. Vägledningen ersätter inte att leverantörer vid behov 

inhämtar kompetens för att delta i upphandlingar på ett rättssäkert och effektivt sätt. 

Begrepp och definitioner 

På de sista sidorna hittar du en förteckning över de begrepp och definitioner som används i vägledningen. 

Fortsatt arbete 

Vägledningen kommer att uppdateras i takt med utvecklingen av domstolspraxis på området och erhållen 

praktisk erfarenhet. 

1

Innehållsförteckning 

Om vägledningen ........................................................................................................................................ 1 

Innehållsförteckning .................................................................................................................................... 2 

1 Upphandlingsprocessen ......................................................................................................................... 3 

1.1 Regler för offentlig sektor vid köp av varor och tjänster ................................................................ 4 

1.2 Tröskelvärden och upphandlingsförfaranden .................................................................................. 5 

1.2.1 Direktupphandling ....................................................................................................................... 7 

1.2.2 Förenklat förfarande .................................................................................................................... 9 

1.2.3 Urvalsförfarande ........................................................................................................................ 10 

1.2.4 Konkurrenspräglad dialog ......................................................................................................... 10 

1.2.5 Projekttävling............................................................................................................................. 11 

1.2.6 Ramavtal .................................................................................................................................... 12 

1.2.7 Elektronisk auktion .................................................................................................................... 13 

2 Förbereda (anbudsgivning) .................................................................................................................. 14 

2.1 Undersök marknaden..................................................................................................................... 14 

2.2 Hitta affärsmöjligheterna............................................................................................................... 15 

2.3 Roller inom den upphandlande myndigheten................................................................................ 16 

2.4 Förbered ditt företag för att lämna anbud...................................................................................... 17 

2.5 Ställ frågor ..................................................................................................................................... 23 

3 Genomföra (lämna anbud) ................................................................................................................... 25 

3.1 Skriv anbud ................................................................................................................................... 25 

3.2 Anbuden prövas............................................................................................................................. 28 

3.3 Bästa anbudet väljs ........................................................................................................................ 29 

4 Följa upp .............................................................................................................................................. 31 

4.1 Dags att leverera ............................................................................................................................ 31 

4.2 Kontakt med kunden ..................................................................................................................... 31 

4.2.1 Leveransuppföljning .................................................................................................................. 31 

4.2.2 Reklamationer ............................................................................................................................ 31 

4.2.3 Statistik ...................................................................................................................................... 31 

4.2.4 Kvalitetssäkring ......................................................................................................................... 32 

4.3 Fakturering .................................................................................................................................... 32 

4.4 Prisjustering och optioner.............................................................................................................. 32 

4.5 Utvärdera kontraktsperioden ......................................................................................................... 32 

4.5.1 Intern uppföljning ...................................................................................................................... 33 

4.5.2 Ny kontraktsperiod .................................................................................................................... 33 

5 Fick du inte affären? ............................................................................................................................ 34 

5.1 Om anbudet inte antas ................................................................................................................... 34 

5.2 Begära överprövning och skadestånd ............................................................................................ 35 

5.2.1 Överprövning av en upphandling .............................................................................................. 35 

5.2.2 Överprövning av ett avtals giltighet .......................................................................................... 36 

5.2.3 Överprövning av ett beslut att avbryta upphandlingen .............................................................. 37 

5.2.4 Allmänna regler som gäller alla typer av överprövningar ......................................................... 37 

5.2.5 Skadestånd ................................................................................................................................. 38 

Begrepp och definitioner .......................................................................................................................... 40 

2

1 Upphandlingsprocessen 

Så går en upphandling till 

3

1.1 Regler för offentlig sektor vid köp av varor och tjänster 

I huvudsak är reglerna i LOU riktade mot den upphandlande myndigheten som genomför upphandlingen. 

För en leverantör är det dock en fördel att vara insatt i grunderna i LOU. 

Gällande lagar 

När den offentliga sektorn köper varor och tjänster måste reglerna i LOU följas (lag om offentlig 

upphandling, SFS 2007:1091). För försörjningssektorerna finns en särskild lag, LUF (lag om upphandling 

inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, SFS 2007:1092). För vissa former av tjänster 

inom främst vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård finns en särskild lag, LOV (lag om 

valfrihetssystem, SFS 2008:962). Den här vägledningen handlar om upphandling enligt LOU. 

Upphandlingsrättsliga principer 

De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem grundprinciper. Bestämmelserna i 

upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa. 

4 

Icke-diskriminering 

Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera 

en leverantör på grund av omständigheter som exempelvis nationalitet. Den upphandlande 

myndigheten får därmed inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller 

utföra. 

Likabehandling 

Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla 

leverantörer måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt så att inte någon 

leverantör gynnas framför en annan leverantör. Det anses också strida mot likabehandling om det 

för en viss vara eller tjänst ställs krav på tillverkare, ursprung, särskilt framställningssätt, 

varumärke, patent eller typ såvida det inte motiveras av föremålet för upphandlingen samt åtföljs 

av orden ”eller likvärdig”. 

Ömsesidigt erkännande 

Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en 

medlemsstats behöriga myndigheter ska vara giltiga också i övriga EU/EES-länder. Detta kopplas 

till den grundläggande EU-rättsliga principen om fri rörlighet för varor och tjänster samt principen 

om etableringsfrihet. 

Proportionalitet 

Principen om proportionalitet innebär att kraven på leverantören och på varan eller tjänsten måste 

ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som 

ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör 

det alternativ väljas som är minst belastande för leverantören. 

Öppenhet 

Principen om öppenhet (även kallad transparensprincipen) innebär att den upphandlande 

myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det 

praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt 

formulerat och innehålla samtliga krav som ställs.

§ 

Laghänvisning 

1 kap. 9 § LOU Principer för offentlig upphandling 

1.2 Tröskelvärden och upphandlingsförfaranden 

Det finns flera olika upphandlingsförfaranden inom offentlig upphandling. Vilket förfarande som väljs 

beror på kontraktets värde och hur det aktuella behovet enklast kan tillgodoses med bästa affärsmässiga 

resultat. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande 

myndigheten väljer. 

Tröskelvärdet avgör upphandlingsförfarandet 

Tröskelvärde är ett beloppsvärde som avgör om en upphandling ska ske enligt de direktivstyrda eller de 

nationella reglerna (15 kap. LOU). De är fastställda till en nivå där företag inom EU/EES förväntas vara 

intresserade av att lägga anbud över nationsgränserna. 

Tröskelvärden för offentlig upphandling är vanligtvis giltiga i tvåårsperioder. Den senaste ändringen 

skedde den 1 januari 2012. 

Tröskelvärdena för varor och A-tjänster är 

1 233 401 kronor för statliga myndigheter. 

1 897 540 kronor för kommuner och landsting och deras bolag m.fl. 

Tröskelvärdet för byggentreprenader är 

47 438 500 kronor för samtliga upphandlande myndigheter. 

5

Tjänster 

Tjänster delas upp i två kategorier: A-tjänster och B-tjänster. Till B-tjänster hör de tjänster som anses 

mindre lämpliga för handel mellan europeiska länder. B-tjänster upphandlas därför alltid enligt de 

nationella reglerna (15 kap. LOU) oavsett kontraktets värde. 

Beräkning av kontraktets värde 

Kontraktets värde behöver beräknas för att avgöra om en upphandling hamnar över eller under 

tröskelvärdena. Beräkningen av kontraktets värde ska ske utifrån tidpunkten då upphandlingen 

annonseras. Beräkningen ska baseras på hela kontraktsperioden inklusive eventuella optioner och 

förlängningar som om de utnyttjas. Moms ska inte medräknas när värdet för kontraktet beräknas. 

6 

§ 


1 kap. 2 § LOU Lagens tillämpningsområde 

3 kap. 1 § LOU Tröskelvärdenas storlek 

3 kap. 3-4 §§ LOU Beräkning av värdet av ett kontrakt LOU 

Bilaga 2 Förteckning över tjänstekontrakt (A-tjänster) LOU 

Bilaga 3 Förteckning över tjänstekontrakt (B-tjänster) LOU 

Möjliga förfaranden under tröskelvärdena samt för B-tjänster oavsett värde 

Direktupphandling 

Förenklat förfarande 

Urvalsförfarande 

Konkurrenspräglad dialog 

Projekttävling 

Elektroniska auktioner (inte ett fullständigt förfarande) 

Möjliga förfaranden över tröskelvärdet 

Öppet förfarande 

Selektivt förfarande 

Förhandlat förfarande 

Konkurrenspräglad dialog 

Projekttävling 

Elektroniska auktioner (inte ett fullständigt förfarande) 

Dessutom kan ramavtal användas. Det finns ramavtal som 

har alla villkor fastställda (rangordning) 

inte har alla villkor fastställda (förnyad konkurrensutsättning)

1.2.1 Direktupphandling 

Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form. 

En direktupphandling kan därför ske på många olika sätt, exempelvis genom köp direkt i butik eller 

genom ett mer omfattande förfarande som kan innefatta att anbud inhämtas från en eller flera 

leverantörer. För att få en inbjudan att delta i en direktupphandling krävs det att den upphandlande 

myndigheten känner till ditt företag. 

Direktupphandling ska alltid ske med hänsyn till de upphandlingsrättsliga principerna, det vill säga 

principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och 

proportionalitet. 

När kan direktupphandling användas? 

Direktupphandling kan användas 

om kontraktets värde inte överstiger 284 000 kronor, eller 

om det finns synnerliga skäl, eller 

vid situationer då ett annonserat förfarande inte är lämpligt. 

7

Beloppsgräns för direktupphandling 

En direktupphandling är möjlig att göra om värdet uppgår till högst 284 000 kronor, inklusive värdet av 

eventuella options- och förlängningsklausuler. Vid beräkningen av beloppsgränsen vid direktupphandling 

ska alla direktupphandlingar av samma slag inom den upphandlande myndigheten under räkenskapsåret 

räknas samman. 

Samma beloppsgräns gäller oavsett om man handlar upp varor, tjänster eller byggentreprenader. 

Direktupphandling om det finns synnerliga skäl 

Direktupphandling kan användas om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses bland annat 

oförutsedda händelser som den upphandlande myndigheten inte själv kunnat råda över. Att den 

upphandlande myndigheten hamnat i tidsnöd på grund av bristande planering och framförhållning medför 

inte i normalfallet att den upphandlande myndigheten har rätt till direktupphandling. 

Direktupphandling i vissa situationer 

Direktupphandling får användas i situationer där det inte är lämpligt att begära in anbud genom annons. 

Några av dessa situationer är följande: 

8 

Om det vid ett förenklat förfarande eller urvalsförfarande inte lämnades anbud eller om lämnade 

anbud inte var lämpliga. En förutsättning för direktupphandling är att kontraktsvillkoren i 

förfrågningsunderlaget inte förändras väsentligt. 

Om det som upphandlas endast kan levereras av en viss leverantör av tekniska eller konstnärliga 

skäl eller på grund av ensamrätt. 

När det är möjligt att göra förmånliga köp på grund av att en leverantör gått i konkurs eller 

liknande. 

Vilka dessa situationer är anges uttömmande i 4 kap. 5-9 §§ LOU. 

Tillvägagångssätt 

De utvalda leverantörerna lämnar anbud i de fall den upphandlande myndigheten ber om det, antingen 

skriftligt eller muntligt. Ofta väljer den upphandlande myndigheten att ta in flera anbud och göra 

prisjämförelser. För att undvika missförstånd är det vanligt att leverantörerna får lämna skriftliga anbud 

innehållande priser och andra eventuella villkor. När myndigheten har valt en leverantör kan 

myndighetens skrivelse tillsammans med leverantörens anbud utgöra grunden för ett enklare kontrakt. 

Det finns inget krav på att annonsera en direktupphandling, men däremot kan en upphandlande myndighet 

välja att annonsera sin avsikt att genomföra en direktupphandling, så kallad förhandsinsyn, i en allmänt 

tillgänglig elektronisk databas. Skälet till att göra en förhandsinsyn är att förhindra att upphandlingen 

ogiltigförklaras om det visar sig att det inte funnits skäl att genomföra direktupphandlingen. En 

förhandsinsyn ger dig som leverantör vetskap om en kommande direktupphandling. Anser du att det inte 

finns skäl för en direktupphandling, kan du även ansöka om överprövning under de tio dagar som 

avtalsspärr råder efter det att förhandsinsynen har annonserat.

§ 

§ 


2 kap. 23 § LOU Definition 

4 kap. 5-9 §§ LOU Situationer då en direktupphandling får ske 

15 kap. 3 § LOU Direktupphandling 

15 kap. 3a § LOU Beräkning av värdet av ett kontrakt 

15 kap. 5a § LOU Annonsering vid förhandsinsyn 

16 kap. 3 § LOU Avtalsspärr vid förhandsinsyn 

16 kap. 4 § LOU Överprövning av en upphandling 

Läs mer om Direktupphandling i separat vägledning som finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se 

1.2.2 Förenklat förfarande 

Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta. Deltagande 

leverantörer ska lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera 

anbudsgivare. 

1. Förenklat förfarande ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas eller i annan form 

som gör en effektiv konkurrens möjlig. 

2. Alla intresserade leverantörer får lämna anbud. Leverantörer ska ges skälig tid för att lämna 

anbud. När en upphandlande myndighet avgör hur lång tidsfristen ska vara, ska den ta hänsyn till 

hur lång tid leverantörerna behöver för att utarbeta ett anbud. 

3. En kontroll sker av att leverantören uppfyller alla ställda krav på seriositet och kapacitet. 

4. En prövning sker av att anbudet uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget. 

5. De anbud som uppfyller ställda krav utvärderas därefter utifrån den tilldelningsgrund som 

används, dvs. det anbud som har lägst pris eller det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt. 

6. Förhandling kan ske med en eller flera anbudsgivare (om det ska ske avgör den upphandlande 

myndigheten). 

7. När ett beslut har tagits om tilldelning av kontrakt ska samtliga anbudsgivare underrättas snarast 

möjligt skriftligen. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet. 

8. Efter underrättelse om tilldelningsbeslut råder en avtalsspärr i 10 eller 15 dagar då avtal inte får 

ingås. Under avtalsspärren kan ansökan om överprövning av upphandlingen lämnas in till 

förvaltningsrätten. 



15 kap. 3 § LOU Förenklat förfarande 

15 kap. 4 § LOU Annonseringskrav 

15 kap. 5 § LOU Innehållet i annons 

15 kap. 9 § LOU Tidsfrist att lämna anbud 

15 kap. 13 § LOU Kontroll och uteslutning av leverantörer 

15 kap. 15 § LOU Prövning av anbud 

15 kap. 16 § LOU Tilldelningsgrunder för kontrakt 

15 kap. 19 § LOU Underrättelse om tilldelningsbeslut 

16 kap. 1 § LOU Avtalsspärr 

9

1.2.3 Urvalsförfarande 

Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, 

den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande 

myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare. 

10 

§ 

1. Urvalsförfarande ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas. 

2. Alla intresserade leverantörer får lämna in en ansökan om att i ett senare skede få lämna anbud, så 

kallad anbudsansökan. Tidsfristen för att lämna anbudsansökan får aldrig vara kortare än 10 dagar 

räknat från den dag då ansökningsinbjudan annonserades. 

3. Ett urval av de anbudssökande görs och den upphandlande myndigheten bjuder in de utvalda 

leverantörerna att lämna anbud. Leverantörer ska ges skälig tid för att lämna anbud. 

4. En prövning sker av att anbudet uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget. 

5. De anbud som uppfyller ställda krav utvärderas därefter utifrån den tilldelningsgrund som 

används, dvs. det anbud som har lägst pris eller det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt. 

6. Förhandling kan ske med en eller flera anbudsgivare (om det ska ske avgör den upphandlande 

myndigheten). 

7. När ett beslut har fattats om tilldelning av kontrakt ska samtliga anbudssökande och anbudsgivare 

underrättas snarast möjligt skriftligen. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet. 




Urvalsförfarande används vanligen då man tror att det finns många leverantörer som vill lämna anbud. 



15 kap. 3 § LOU Urvalsförfarande 

15 kap. 4 § LOU Annonseringskrav 

15 kap. 5 § LOU Innehållet i annons 

15 kap. 9 § LOU Tidsfrist att lämna anbudsansökan och anbud 

15 kap. 13 § LOU Kontroll och uteslutning av leverantörer 

15 kap. 15 § LOU Prövning av anbud 

15 kap. 16 § LOU Tilldelningsgrunder för kontrakt 

15 kap. 19 § LOU Underrättelse om tilldelningsbeslut 


1.2.4 Konkurrenspräglad dialog 

Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande som varje leverantör kan begära att få delta i och där den 

upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som bjudits in att delta i förfarandet. 

Konkurrenspräglad dialog får användas vid tilldelningen av ett särskilt komplicerat kontrakt, om förenklat 

förfarande eller urvalsförfarande inte medger tilldelning av kontrakt. För att ett kontrakt ska anses särskilt 

komplicerat krävs exempelvis att den upphandlande myndigheten objektivt sett inte kan definiera de 

tekniska medel som kan tillgodose myndighetens behov eller mål eller inte kan ange den rättsliga eller 

finansiella utformningen av ett projekt.

§ 

1. Konkurrenspräglad dialog ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas eller i annan 

form som gör en effektiv konkurrens möjlig. 

2. Alla intresserade leverantörer får lämna in en ansökan om att i ett senare skede få delta i dialogen. 

3. Ett urval av de anbudssökande görs och den upphandlande myndigheten bjuder in de utvalda 

leverantörerna att delta i dialogen. 

4. Dialogen syftar till att identifiera och bestämma hur den upphandlande myndighetens behov bäst 

kan tillgodoses. Alla aspekter av kontraktet får diskuteras. 

5. Dialogen avslutas när den upphandlande myndigheten funnit en eller flera lösningar på det 

aktuella behovet. En underrättelse om detta ska skickas till de deltagande leverantörerna. 

6. När dialogen avslutats bjuds leverantörerna in att lämna anbud. 

7. Anbuden prövas och utvärderas utifrån uppställda tilldelningskriterier. Tilldelningsgrunden vid 

konkurrenspräglad dialog ska alltid vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. 

8. Den upphandlande myndigheten kan be anbudsgivare att precisera och bekräfta sina åtaganden. 

9. När ett beslut har fattats om tilldelning av kontrakt ska samtliga sökande och anbudsgivare 

underrättas snarast möjligt skriftligen. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet. 





2 kap. 9b § LOU Definition 

4 kap. 10-21 §§ LOU Konkurrenspräglad dialog 

16 kap. 1 § Avtalsspärr 

Läs mer om Konkurrenspräglad dialog i separat vägledning som finns att hämta på 

www.upphandlingsstöd.se 

1.2.5 Projekttävling 

Med projekttävling avses en tävling som är öppen för alla och som anordnas av en upphandlande 

myndighet i syfte att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande 

bidrag. 

1. En projekttävling ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas eller på annat sätt 

som gör en effektiv konkurrens möjlig. 

2. Alla intresserade leverantörer får lämna in en ansökan om att få delta i projekttävlingen. 

3. Antalet tävlingsdeltagare får begränsas. Kriterier för urvalet ska då framgå. Antalet får inte vara 

färre än att en effektiv konkurrens uppnås. 

4. En jury utser det vinnande bidraget. 

5. Juryn ska bestå av fysiska personer som är oberoende i förhållande till tävlingsdeltagarna och 

varje bidrag som prövas anonymt. Juryn ska vara självständig i sina yttranden och beslut samt vid 

prövningen följa de kriterier som framgår av annonsen. Juryn ska rangordna bidragen och 

motivera sitt beslut. 

6. Dialog kan ske med en eller flera bidragsgivare om det behövs för att klargöra olika aspekter av 

projektet. 

7. Om en projekttävling avslutas med tilldelning av ett tjänstekontrakt ska vinnaren bjudas in till att 

delta i en förhandling. 

11

§ 

12 



14 kap. 1-10 §§ LOU Förfaranderegler 

15 kap. 23 § LOU Projekttävling för upphandling som inte omfattas av direktivet 

1.2.6 Ramavtal 

Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera 

leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod. 

Ramavtal är inte ett förfarande i sig utan ramavtal upphandlas enligt något förfarande. 

Ramavtal är en avtalsform som innebär att en upphandlande myndighet har möjlighet att tilldela ett 

kontrakt, ett så kallat avrop, under ramavtalets löptid. Ramavtal är ett vanligt verktyg för anskaffning av 

varor och tjänster, och därför är det särskilt viktigt att bevaka när ramavtal upphandlas. 

Ramavtal finns i två varianter (med fastställda villkor eller med förnyad konkurrensutsättning) och dessa 

skiljer sig beträffande på vilket sätt kontrakt tilldelas det vill säga hur avropet sker. 

Avrop vid fastställda villkor 

Ramavtalet kan innehålla fastställda villkor vid tilldelning av kontrakt (avrop). 

Om ramavtalet har slutits med flera leverantörer ska tilldelningen av kontrakt ske utifrån den fastställda 

fördelningsnyckeln (vanligtvis rangordning) med de villkor som leverantören angivit i sitt anbud. Om den 

leverantör som är överst i rangordningen inte kan leverera varan eller tjänsten till det pris eller enligt de 

övriga villkor, som är avtalat ska nästföljande leverantör tillfrågas. 

Om ett ramavtal enbart har slutits med en leverantör kan avrop ske direkt hos avtalad leverantör enligt 

avtalsvillkoren. 

Avrop vid förnyad konkurrensutsättning 

Är inte alla villkor (exempelvis pris) fastställda i ramavtalet ska en förnyad konkurrensutsättning ske. 

Detta innebär att en ny inbjudan att lämna anbud i enlighet med de villkor som angetts i ramavtalet 

lämnas till ramavtalsleverantörerna. Dessa villkor får, om nödvändigt, preciseras och vid behov 

kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet. I praktiken 

genomförs en miniupphandling. 

Tidsfrister 

Ramavtalsleverantörer ska ges tillräcklig tid för att lämna anbud vid förnyad konkurrensutsättning. När 

den upphandlande myndigheten avgör hur lång tidsfristen ska vara, ska hänsyn tas till upphandlingens art 

och omfattning. 

Inköpscentral 

Ofta upphandlas ramavtal av en inköpscentral som genomför upphandlingen åt flera upphandlande 

myndigheter. Inköpscentraler kan vara rikstäckande (exempelvis Statens inköpscentral vid 

Kammarkollegiet eller SKL Kommentus Inköpscentral, SKI) eller regionala.

§ 



5 kap. 1 § LOU Upphandling av ramavtal 

5 kap. 4 § LOU Ramavtal med en leverantör 

5 kap. 5 § LOU Ramavtal med flera leverantörer 

5 kap. 6 § LOU Avrop vid fastställda villkor 

5 kap. 7 § LOU Avrop vid förnyad konkurrensutsättning 

15 kap. 2 § LOU Ramavtal för upphandling som inte omfattas av direktivet 

1.2.7 Elektronisk auktion 

En upphandlande myndighet kan välja att tillämpa elektronisk auktion där, vid en upprepad process och 

med hjälp av elektroniskt medel, man presenterar nya lägre priser/och eller nya värden för vissa delar av 

anbuden. Auktionen genomförs efter en första fullständig utvärdering av anbuden. 

Elektronisk auktion är i sig inte ett förfarande. Om elektronisk auktion ska användas ska det anges i 

annonsen. 

Om en upphandlande myndighet avser genomföra en elektronisk auktion ska det av 

förfrågningsunderlaget bland annat framgå. 

§ 

1. De delar av anbuden, vars värden kan kvantifieras och uttryckas i siffror eller procenttal, som 

kommer att vara föremål för den elektroniska auktionen. 

2. De eventuella gränserna för de värden som kan presenteras, baserade på en bedömning av 

specifikationerna för föremålet för upphandlingen. 

3. Vilka uppgifter som kommer att göras tillgängliga för anbudsgivarna under den elektroniska 

auktionen och när detta kommer att ske. 

4. Relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska auktionen, 

5. På vilka villkor anbudsgivarna kan lämna anbud, däribland de minsta skillnader mellan anbuden 

som kan ha bestämts. 

6. Relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som används och om anslutningen till denna 

utrustning. 


2 kap. 6a § LOU Definition 

5 a kap. 1 § LOU Tillämpningsområde 

5 a kap. 3 § LOU Annonsering 

5 a kap. 4 § LOU Förfrågningsunderlag 

Läs mer om Elektroniska auktioner i separat vägledning som finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se 

13

2 Förbereda (anbudsgivning) 

Under detta avsnitt ges vägledning i hur du kan förbereda dig både innan och efter det att du hittat en 

intressant upphandling men ännu inte börjat skriva ditt anbud. 

2.1 Undersök marknaden 

Identifiera de kommuner, landsting eller statliga myndigheter som kan tänkas vara i behov av dina varor 

eller tjänster och undersök hur dessa varor eller tjänster brukar upphandlas. 

Jämlika konkurrensmöjligheter 

Utgångspunkten vid offentlig upphandling är att alla leverantörer ska behandlas lika och ha samma 

möjlighet att delta. Därför är upphandlande myndigheter ofta försiktiga vid dialog med leverantörer, 

särskilt under upphandlingsfasen och tiden närmast innan upphandlingen. Om en leverantör får för stor 

påverkan på förfrågningsunderlagets utformning kan det nämligen innebära en särbehandling av 

leverantören, vilken i sin tur kan innebära att upphandlingen i slutändan måste rättas eller göras om. 

Ta kontakt 

Upphandlande myndigheter är angelägna om att det skapas en effektiv konkurrens vid upphandlingar. 

Därför är det inte ovanligt att upphandlande myndigheter anordnar informationsträffar där planerade 

upphandlingar presenteras. Om inga informationsträffar är planerade kan du framföra önskemål om 

sådana. 

Vid kontakter med den upphandlande myndigheten kan du få reda på 

när eventuella nuvarande kontrakt löper ut 

när nästa upphandlingsprocess ska inledas 

vem som i dagsläget har kontrakt (du kan begära ut en kopia av kontraktet) 

vilken prisnivån är. 

Denna information finns ibland även tillgänglig på den upphandlande myndighetens webbplats. 

Marknadsför dina produkter 

Marknadsföring är en del av företagens vardag. Det är inte fel att mellan upphandlingarna kontakta 

beställare på upphandlande myndigheter och presentera sin verksamhet och utförda eller pågående 

kontrakt. En aktiv dialog är lärorik för båda parter. Kontakterna måste naturligtvis skötas professionellt så 

att dessa inte uppfattas som otillbörliga. De upphandlande myndigheterna är alltid måna om att 

kontakterna inte ska uppfattas som en förhandling eller att en upphandling påbörjats. Det innebär att 

företagen måste respektera om den upphandlande myndigheten meddelar att kontakter för tillfället är 

olämpliga. 

För att kunna marknadsföra din vara eller tjänst gäller det att vara ute i rätt tid, inte för tidigt när planerna 

på en ny upphandling ligger långt fram i tiden och inte heller för sent när den upphandlande myndigheten 

redan har gjort en behovsanalys och har bestämt kraven på det som ska upphandlas. 

14

Tips 

Var aktiv och undersök hur den offentliga sektorn köper de produkter som ditt företag säljer. 

Marknadsför dina produkter men respektera att en upphandlande myndighet inte får ha kontakt med 

leverantörer på så sätt att en otillbörlig konkurrensfördel kan uppstå. 

Var tydlig med på vilket sätt ditt erbjudande är bättre än dina konkurrenters. Har du en innovativ 

lösning underlättar det om du kan beskriva det på ett kortfattat sätt. 

2.2 Hitta affärsmöjligheterna 

Första steget mot att bli leverantör till den offentliga sektorn är att leta upp affärerna, det vill säga 

upphandlingarna. Huvudregeln är att upphandlingar ska annonseras för att skapa goda förutsättningar för 

en effektiv konkurrens. 

Var finns annonser om offentlig upphandling? 

Var den upphandlande myndigheten publicerar annonsen om upphandlingen beror på vilket 

upphandlingsförfarande som tillämpas. 

Elektroniska databaser 

Vid upphandling under tröskelvärdena gäller att annonsering ska ske på ett sätt som säkerställer att det 

blir en effektiv konkurrens. I de allra flesta fall väljer den upphandlande myndigheten att annonsera i en 

allmänt tillgänglig elektronisk databas. Detta är för övrigt ett krav vid urvalsförfarande. 

Exempel på svenska elektroniska databaser där annonser publiceras och annonsbevakningstjänster erbjuds 

är (i bokstavsordning) 

E-avrop – www.e-avrop.com 

Eniro upphandling – www.eniroupphandling.se 

Licitio – www.licitio.se 

Mercell – www.mercell.se 

OPIC – www.opic.se 

Det kan finnas ytterligare databaser och bevakningstjänster. Annonser som publiceras i en databas sprids 

ofta till andra databaser, men det finns ingen garanti för att innehållet i en annonsdatabas är komplett och 

heltäckande. 

Annan form av annonsering 

Vid förenklat förfarande får annonsen publiceras på annat sätt än i en elektronisk databas under 

förutsättning att en effektiv konkurrens görs möjlig, till exempel genom annonsering i en branschtidning 

eller i en större dagstidning. 

Myndigheters webbplatser 

Det förekommer även att en upphandlande myndighet meddelar vilka upphandlingar som ska genomföras 

på sin webbplats samt lägger ut förfrågningsunderlaget för nedladdning. 

Undantag från annonsering 

Även om annonsering är huvudregeln finns det undantag. Vid en direktupphandling finns inget lagkrav på 

annonsering. Den upphandlande myndigheten får vända sig direkt till en eller flera leverantörer och 

begära in anbud. I sådana fall är det viktigt att den upphandlande myndigheten känner till ditt företag. 

15

Förhandsannonsering 

Ibland annonserar en myndighet sin avsikt att tilldela ett kontrakt, en så kallad förhandsannonsering. 

Detta ger möjlighet för leverantörer att förbereda sig på en kommande upphandling. 

Tips 

16 

§ 

Sök aktivt efter upphandlingar. 

Ett sätt att hålla sig uppdaterad om vilka upphandlingar som är aktuella är att prenumerera på en 

annonsbevakningstjänst hos något av de företag som tillhandahåller elektroniska databaser. 

Särskilt viktigt är det att bevaka när det sker ramavtalsupphandlingar, eftersom dessa ofta står för 

en stor del av den offentliga sektorns anskaffning och dessutom vanligen löper över flera år. 


15 kap. 4 § LOU Annonsering vid förenklat förfarande 

15 kap. 4 § LOU Annonsering vid urvalsförfarande 

7 kap. 2 § LOU Förhandsannonsering 

2.3 Roller inom den upphandlande myndigheten 

Inom en upphandlande myndighet finns vanligen en rollfördelning mellan de olika befattningar som 

deltar i upphandlingsprocessen. Var i organisationen upphandlingen sker och av vem kan emellertid 

variera. Den upphandlande myndigheten kan i vissa fall även anlita en extern konsult för exempelvis 

utformningen av förfrågningsunderlag. 

Beställaren och slutanvändaren 

Beställaren är sakkunnig och därmed kravställare för det som ska upphandlas och deltar aktivt såväl vid 

utformningen av kravspecifikationen (beskrivning av det som ska upphandlas) som vid prövningen och 

utvärderingen av anbuden. Därutöver kan också slutanvändaren delta i upphandlingen både som 

kravställare och vid anbudsprövningen. 

Upphandlaren 

Upphandlaren är sakkunnig i upphandlingsfrågor och har ett övergripande affärsmässigt ansvar för 

upphandlingsprocessen. 

Upphandlaren ansvarar för 

utformningen av förfrågningsunderlaget i sin helhet 

informationen till företagen under upphandlingsprocessen 

kvalificeringen av leverantörer 

prövningen och utvärderingen av anbuden (bland annat tillsammans med beställaren) 

upprättandet av tilldelningsbeslutet.

Upphandlaren upprättar också kontraktet, ibland tillsammans med den upphandlande myndighetens jurist. 

Inom vissa upphandlande myndigheter kan upphandlaren även ha rollen som sakkunnig och kravställare. 

När kontraktet har tecknats 

När kontraktet har tecknats går ansvaret över från den person eller de personer som haft ansvaret under 

upphandlingen till beställaren eller upphandlaren, alternativt till den projektansvarige eller den chef eller 

de chefer som ansvarar för kontraktsuppföljningen. 

Inom en upphandlande myndighet kan det även finnas medarbetare med rätt att göra avrop från 

befintliga ramavtal. 

Konsultjäv 

I de fall den upphandlande myndigheten anlitar en extern konsult för utformningen av 

förfrågningsunderlaget, eller annat förberedelsearbete inför en upphandling, kan otillbörliga 

konkurrensfördelar uppkomma för konsulten om denne också har för avsikt att lämna anbud i 

upphandlingen. En sådan situation kallas konsultjäv. 

Den upphandlande myndigheten bör också vara försiktig med att tillåta en anställd eller tidigare anställd 

att medverka vid och påverka exempelvis utformningen av förfrågningsunderlaget inför en upphandling 

som denne själv eller någon närstående person kan delta i som anbudsgivare. 

En konsult ska uteslutas från anbudsgivning om konsulten genom tidigare uppdrag hos myndigheten 

har styrt innehållet i kravspecifikationen så att den på ett eller annat sätt anpassats till konsultens 

produkter 

fått otillbörliga konkurrensfördelar genom information om exempelvis den upphandlande 

myndighetens krav, budget m.m. som andra anbudsgivare inte fått eller 

genom sin medverkan fått någon annan form av otillbörlig konkurrensfördel. 

Konsulten ska uteslutas i egenskap av anbudsgivare men konsulten får inte heller biträda en annan 

anbudsgivare. Det saknar i princip betydelse om konsulten anlitats direkt av den upphandlande 

myndigheten eller om konsulten medverkat som underkonsult. 

Sådana konkurrensfördelar som endast består i att konsulten är bättre ”påläst” eller har ett visst 

tidsmässigt försprång framför andra anbudsgivare, anses vanligtvis inte som otillbörliga. Det är i dessa 

fall viktigt att anbudstiden görs tillräckligt lång så att alla anbudsgivare får samma möjlighet att 

tillgodogöra sig sådan information så att det tidsmässiga försprånget som konsulten har inte får någon 

egentlig betydelse. 

2.4 Förbered ditt företag för att lämna anbud 

Begär ut förfrågningsunderlag och eventuellt vinnande anbud från avslutade upphandlingar för att bilda 

dig en uppfattning om vilka krav som kan komma att gälla i framtiden. En avgift tas ibland ut för att 

kopiera handlingarna. 

Krav i tidigare upphandlingar 

För att ett företag ska kunna bli antaget som leverantör krävs att det uppfyller de krav som ställts på 

leverantören och på varan eller tjänsten. För att vara konkurrenskraftigt måste anbudet även matcha de 

tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget på bästa sätt. 

Förbered därför ditt företag inför de krav och tilldelningskriterier som du tror kan ställas i kommande 

upphandlingar som du vill delta i. 

17

Exempel på krav på varan eller tjänsten är 

18 

kvalitetsnivå 

nivå på miljöprestanda 

användbarhets- och tillgänglighetskrav 

prestanda 

säkerhet. 

Exempel på tilldelningskriterier är 

pris 

leveranstid eller tid för genomförande 

miljöegenskaper 

driftskostnader 

kostnadseffektivitet 

kvalitet 

estetiska, funktionella och tekniska egenskaper 

service och tekniskt stöd. 

Det finns ett antal uteslutningsgrunder angivna i LOU. Den upphandlande myndigheten kan vara tvungen, 

alternativt välja, att utesluta ett företag som faller in under en av dessa uteslutningsgrunder. 

Exempel på uteslutningsgrunder 

den upphandlande myndigheten måste, om det kommer till dess kännedom, utesluta en leverantör 

om leverantören eller leverantörens företrädare enlig en lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig 

till viss allvarlig ekonomisk brottslighet 

den upphandlande myndigheten får utesluta en leverantör som är försatt i konkurs eller likvidation 

eller är dömd för brott avseende yrkesutövningen 

den upphandlande myndigheten får utesluta en leverantör som har lagt ett onormalt lågt anbud och 

den upphandlande myndigheten inte fått någon tillfredsställande förklaring till detta från 

leverantören. 

Saknar ditt företag tillräcklig ekonomisk, teknisk eller yrkesmässig kapacitet har du möjlighet att åberopa 

andra företags kapacitet för att uppnå de ställda kapacitetskraven. Du måste i anbudet eller 

anbudsansökan tillhandahålla ett åtagande från de andra företagen eller på annat sätt visa att du förfogar 

över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras.

Förbereda viktiga dokument 

I förfrågningsunderlaget anger den upphandlande myndigheten vilka dokument och vilka uppgifter som 

ska lämnas i den aktuella upphandlingen. 

Det är vanligt att nedanstående dokument ska ingå i anbudet. 

Ekonomisk ställning visas ofta genom 

årsredovisning eller balansräkning (de senaste 1-3 åren) 

kreditupplysning 

ansvarsförsäkring 

åtagande från en annan leverantör (om anbudsgivaren inte själv uppfyller alla krav och vill 

åberopa ett annat företags kapacitet). 

Teknisk och yrkesmässig kapacitet visas ofta genom 

förteckning över de viktigaste uppdragen (de senaste 1-3 åren) 

uppgifter om tekniska resurser 

beskrivning av teknisk utrustning och kvalitetssäkringsmetod 

uppgifter om utbildning och yrkeskvalifikationer för relevant personal 

uppgifter om antalet anställda, medeltal per år (de senaste 1-3 åren) 

uppgifter om verktyg, maskiner och teknisk utrustning som företaget förfogar över och som 

behövs för att fullgöra kontraktet 

prover, beskrivningar eller fotografier 

åtagande från en annan leverantör (om anbudsgivaren inte själv uppfyller krav och vill åberopa 

ett annat företags kapacitet). 

Övrigt: 

Tips 

kopia på F-skattebevis 

kopia på registreringsbevis (om leverantörens bolagsform är sådan att det finns registreringsbevis) 

företagspresentation med företagsuppgifter och kontaktuppgifter 

bevis på kvalitetssäkring 

bevis på miljöledning 

kontaktuppgifter till referenser. 

Vill du åberopa andra företags kapacitet bör du förbereda samarbete kring detta i god tid innan 

upphandlingen så att anbudet kan visa att ditt företag förfogar över de aktuella resurserna. 

Det är vanligt att samma typ av dokument och uppgifter efterfrågas vid upphandlingar, 

därför kan de med fördel sparas. Kontrollera dock att de är tillräckligt aktuella vid anbudslämningen. 

Skatter och socialförsäkringsavgifter. Den upphandlande myndigheten ska numera själv inhämta 

uppgifter om att leverantören sköter sina skatter och socialförsäkringsavgifter direkt från Skatteverket 

och Kronofogdemyndigheten. 

19

§ 

20 

 


15 kap. 13 § LOU Omständigheter som ska medföra uteslutning av leverantörer 

15 kap. 13 § LOU Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer 

15 kap. 15a § LOU Tillgång till andra företags kapacitet 

15 kap. 16 § LOU Alternativa grunder för tilldelning av kontrakt 

15 kap. 17 § LOU Onormalt låga anbud 

Är upphandlingen intressant? 

När du hittat en upphandling som verkar intressant hämtar du de dokument som utgör 

förfrågningsunderlaget. Du hämtar dem genom att ladda ner dem direkt från annonsen eller anger 

kontaktuppgifter för att få dem skickade till dig. Att ta del av förfrågningsunderlaget är i de flesta fall 

kostnadsfritt. Ibland önskar den upphandlande myndigheten kontaktuppgifter till de leverantörer som 

hämtar ut förfrågningsunderlag för att myndigheten vill kunna komma i kontakt med potentiella 

anbudsgivare. 

Sedan är det dags att läsa igenom förfrågningsunderlaget för att avgöra om upphandlingen kan leda till en 

bra affär. 

Den upphandlande myndigheten bestämmer 

För en anbudsgivare kan det uppfattas som onödigt eller felaktigt att vissa krav ställs eller att en viss 

utvärdering valts. Det står dock alltid den upphandlande myndigheten fritt att bestämma upphandlingens 

genomförande och innehåll så länge regler och principer iakttas. Anser du att upphandlingen är felaktigt 

utformad eller genomförd, tveka inte att ta kontakt med den upphandlande myndigheten. 

Bedöm om du kan lämna ett giltigt anbud 

En viktig sak vid offentlig upphandling är att affärer endast får göras med leverantörer som uppfyller alla 

de krav som ställs vid upphandlingen. Ett anbud får alltså inte antas om inte alla krav är uppfyllda, oavsett 

hur attraktivt anbudet kan vara i övrigt. Identifiera därför alla krav som ställs vid upphandlingen. 

Krav kan avse 

formerna kring upphandlingen, exempelvis när och hur anbudet ska lämnas samt anbudets 

giltighetstid 

leverantören, exempelvis att skatter är betalda, ekonomisk ställning samt personalens erfarenhet 

och kompetens 

varan eller tjänsten, exempelvis kvalitet, funktion och andra egenskaper 

kontraktsvillkor, exempelvis fakturering och leveranstider.

Är det svårt att uppfylla ställda krav? 

Det finns flera alternativ om ditt företag har svårt att uppfylla kraven i en upphandling. 

Kan ditt företag inte uppfylla ställda leverantörskrav finns möjligheter att åberopa andra företags 

kapacitet. Då behöver du kunna visa att ditt företag förfogar över resurserna när kontraktet ska 

fullgöras, vilket kan visas genom ett åtagande från det andra företaget. Denna möjlighet gäller för 

krav som avser finansiell eller teknisk/yrkesmässig förmåga, däremot inte sådana krav som rör 

betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter. 

Gå samman med flera andra företag och lämna anbud som ett konsortium. Det är viktigt att det 

tydligt framgår hur konsortiet uppfyller de olika kraven i upphandlingen. En upphandlande 

myndighet kan dock ställa som krav att ett konsortium ska anta en viss juridisk form om det krävs 

för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett godtagbart sätt. 

Använd dig av en underleverantör för att utföra kontraktet. Vanligtvis finns inga hinder mot att ett 

kontrakt kan fullgöras av underleverantörer. Det är alltid den leverantör som vinner 

upphandlingen som är ansvarig för att kontraktet fullgörs. En upphandlande myndighet kan dock 

vilja säkerställa att underleverantören är seriös och kan därför ställa krav på att underleverantören 

betalar skatter och avgifter etc. 

Avstå från att lämna anbud om du bedömer att du – själv eller tillsammans med andra enligt ovan 

– inte kan lämna ett anbud som klarar ställda krav i upphandlingen. Avstå också om du tror att du 

inte kan leverera det som du erbjuder i anbudet. 

Bedöm om du kan lämna ett konkurrenskraftigt anbud 

Det finns två olika grunder för tilldelning av kontrakt. Vilken grund som används ska anges i annonsen 

eller i förfrågningsunderlaget. 

De möjliga tilldelningsgrunderna är följande 

Lägst anbudspris. Av de anbud som uppfyller alla krav ska det anbud som har lägst pris väljas. 

Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Av de anbud som uppfyller alla krav ska det anbud 

som bäst motsvarar tilldelningskriterierna väljas. När utvärderingsgrunden ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbud används, anger den upphandlande myndigheten i förfrågningsunderlaget vilka 

kriterier som gäller för tilldelning. 

Ta ställning till om vald grund för tilldelning och valda tilldelningskriterier av kontrakt passar ditt företag. 

Om du till exempel har möjlighet att erbjuda ett relativt lågt pris, är det fördelaktigt för dig om grunden 

lägst anbudspris är vald, under förutsättning att du i övrigt kan uppfylla de ställda kraven. 

Är grunden ekonomiskt mest fördelaktigt har den upphandlande myndigheten möjlighet att värdesätta 

annat än priset på varan eller tjänsten. 

21

Tilldelningskriterier 

Exempel på tilldelningskriterier vid ekonomiskt mest fördelaktiga anbud: 

22 

pris 

leveranstid eller tid för genomförande 

miljöegenskaper 

driftkostnader 

kostnadseffektivitet 

kvalitet 

estetiska, funktionella och tekniska egenskaper 

service och tekniskt stöd. 

Kriterieviktning 

När det gäller upphandling under tröskelvärdena får den upphandlande myndigheten välja mellan 

viktning, viktning med intervall eller prioritetsordning. Vald modell ska framgå av annonsen, 

förfrågningsunderlaget eller ansökningsinbjudan. 

Exempel 

Alternativ A: Kvalitet 50 %, pris 30 % och leveranstid 20 % 

Alternativ B: Kvalitet 45–55 %, pris 25–35 % och leveranstid 15–25 % 

Alternativ C: 1. Kvalitet 

2. Pris 

3. Leveranstid 

Den upphandlande myndigheten måste specificera vad den menar med kvalitet. Den upphandlande 

myndigheten kan också välja en modell där den sätter ett mervärde i kronor på vissa kvalitetsaspekter. 

! 

Kontrollera 

Läs igenom förfrågningsunderlaget och besvara följande frågor: 

Är kraven möjliga att uppfylla? 

Kan du utifrån tilldelningskriterierna lämna ett konkurrenskraftigt anbud? 

Är volymen intressant? Vissa upphandlingar är utformade på ett sådant sätt att 

anbudsgivaren kan lägga anbud på en eller flera delar av upphandlingen. 

Är det geografiska läget passande? 

Är den upphandlande myndigheten intressant som kund? 

Är kontraktsperioden passande? 

Är nivån för en eventuell prisjustering rimlig? 

Finns kapacitet att leverera det som efterfrågas? 

Finns det risk för att inte uppfylla kontraktet i något avseende med följd att vite eller 

skadestånd kan behöva betalas? 

Finns tid och resurser för att ta fram ett genomarbetat anbud?

Tips 

Lämna inte anbud om du inte uppfyller alla ställda krav. 

Uppfylls inte alla krav? Inled ett samarbete med ett annat företag och åberopa det företagets kapacitet 

eller gå samman med flera andra företag och lämna anbud som ett konsortium. 

Det räcker att uppfylla kvalificeringskraven, att uppfylla kraven med stor marginal gör inte anbudet 

mer kvalificerat. 

Om du planerar att använda underleverantörer kan du redan i anbudet behöva redovisa vilka 

underleverantörer som är aktuella och hur stor del av kontraktet det gäller. 

Saknar ditt företag tillräcklig ekonomisk, teknisk eller yrkesmässig kapacitet har du möjlighet att 

åberopa andra företags kapacitet för att uppnå de ställda kapacitetskraven. Du ska i anbudet eller 

ansökan kunna visa att du förfogar över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras. 

§ 


15 kap. 16 § LOU Alternativa grunder för tilldelning av kontrakt 

15 kap. 15 a § LOU Tillgång till andra företags kapacitet 

2.5 Ställ frågor 

För att kunna lämna ett bra anbud behöver du ha all nödvändig information om upphandlingen samt förstå 

det som står i förfrågningsunderlaget. Finns det oklarheter av något slag, ta kontakt med den 

upphandlande myndigheten. 

Otydligt förfrågningsunderlag 

Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt – du ska inte behöva gissa vad som avses. Kontakta 

därför den upphandlande myndigheten och ställ de frågor som krävs för att du ska vara säker på att du vet 

vilka förutsättningar som gäller. Om du inte känner till de exakta förutsättningarna kan du inte heller 

lämna ett rättvisande anbud. Tilldelas ditt företag ett kontrakt via ett anbud som du lämnat utan att känna 

till de exakta förutsättningarna kan det bli en dålig affär för dig. 

Felaktigheter i förfrågningsunderlag 

Anser du att upphandlingen på något sätt strider mot de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna 

eller upphandlingsreglerna, exempelvis att kraven är diskriminerande, anbudstiden för kort eller 

utvärderingsmodellen felaktigt utformad, ska du inte tveka att ta kontakt med den upphandlande 

myndigheten. Om myndigheten instämmer i dina synpunkter kan åtgärder vidtas för att komma tillrätta 

med felaktigheterna. Om den upphandlande myndigheten väljer att inte vidta några åtgärder, kan du 

ansöka om överprövning hos en förvaltningsrätt för att låta den avgöra om förfrågningsunderlaget strider 

mot lagen. 

Ju tidigare felet påtalas desto bättre, eftersom du då kan undvika att lägga tid och pengar på att lämna ett 

anbud i en upphandling som riskerar att inte kunna slutföras på grund av felaktigheter. 

23

Fråga direkt 

Ställ frågor direkt när de uppstår för att hinna ställa eventuella följdfrågor. I förfrågningsunderlaget finns 

det ofta angivet en sista dag för att ställa frågor och för den upphandlande myndigheten att publicera svar, 

förtydliganden och kompletteringar. Tanken med att publicera all information samtidigt är att skapa lika 

villkor för leverantörerna och ge alla samma chans att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. 

Fram till dess att upphandlingen är avslutad råder absolut sekretess. Den upphandlande myndigheten får 

därmed inte avslöja vem som ställt frågor. 

Frågor och svar om upphandlingen publiceras 

Samtliga frågor, svar, förtydliganden och kompletteringar ska publiceras på ett sådant sätt att alla 

anbudsgivare eller anbudssökande kan ta del av dem. Detta bör man vara medveten om som leverantör. 

Kontrollera löpande om något nytt publicerats eller om andra förutsättningar för upphandlingen har 

förändrats. 

En upphandlande myndighet ska lämna kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget senast 

sex dagar före sista anbudsdag, givet att frågan har ställts i god tid. 

Tips 

24 

Läs igenom förfrågningsunderlaget i god tid. Ofta anges en sista dag för att ställa frågor om en 

upphandling, detta för att den upphandlande myndigheten ska kunna redovisa svaret till samtliga 

intresserade företag i god tid innan sista dagen att lämna anbud. 

Ta kontakt med myndigheten på det sätt som anges i förfrågningsunderlaget. 

Ta reda på vilka frågor och svar som kommit från andra intresserade företag. Ofta publiceras 

frågor och svar på en särskild webbsida eller så skickas de ut till de företag som den upphandlande 

myndigheten har kontaktuppgifter till.

3 Genomföra (lämna anbud) 

3.1 Skriv anbud 

När du bestämt dig för att lämna ett anbud och fått svar på dina eventuella frågor är det dags att börja 

sammanställa ditt anbud. 

Lämna bästa anbud 

Lämna dina bästa villkor direkt. Utgångspunkten vid offentlig upphandling är att anbudsgivaren endast 

har en chans att lämna sitt anbud. 

Var noga med att besvara alla frågor i förfrågningsunderlaget så att det framgår att alla krav uppfylls. Var 

även noga med att beskriva hur du kan uppfylla tilldelningskriterierna för att få bästa möjliga utfall i 

utvärderingen. 

Förhandling 

Förhandling är möjlig vid direktupphandling, förenklat förfarande och urvalsförfarande, men förhandling 

får dock enbart ske på den upphandlande myndighetens initiativ. Räkna därför inte med att någon 

förhandling kommer att ske. 

Lämna ett korrekt och fullständigt anbud 

Lämna korrekta och kompletta upplysningar från början. Den upphandlande myndigheten är inte skyldig 

att låta dig göra någon form av förtydligande eller komplettering, var därför noga med att anbudet är 

korrekt och komplett vid inlämningen. Det är nämligen inte ovanligt vid upphandlingar att det lämnas 

ofullständiga anbud som måste förkastas. Ta dig därför tid att kontrollera anbudet innan det lämnas. 

Svara på alla frågor 

Även om du som leverantör är känd av den upphandlande myndigheten, till följd av att du är en tidigare 

eller befintlig avtalspart till den upphandlande myndigheten, måste samtliga frågor besvaras. Den 

upphandlande myndigheten får inte beakta omständigheter som inte framgår av anbuden. Skriv därför 

anbudet som om du vänder dig till en mottagare som inte vet något alls om ditt företag och dess 

produkter. 

Utformning 

Följ anvisningarna för att lämna anbudet! 

Exempelvis 

använd anbudsformulär om det finns bifogat i förfrågningsunderlaget 

lämna anbudet i det antal exemplar som angivits i förfrågningsunderlaget 

signera samtliga dokument som ska undertecknas 

underteckna anbudet 

skicka med en elektronisk kopia, exempelvis ett USB-minne om det efterfrågas 

märk kuvertet på anvisat sätt, ofta ska anbud lämnas i kuvert utan företagsinformation 

lämna anbudet via en elektronisk plattform om det är möjligt 

se till att ditt anbud är författat på det eller de språk som krävs i förfrågningsunderlaget. 

25

Vad gäller angående upphandlingssekretess? 

Absolut sekretess gäller till dess att ett beslut har fattats om tilldelning av kontrakt eller om att avbryta 

upphandlingen. Det innebär att inga uppgifter om lämnade anbud får ges av den upphandlande 

myndigheten under själva upphandlingsprocessen till annan än den som lämnat uppgiften. 

Efter upphandlingen, när tilldelningsbeslutet har meddelats, är huvudregeln att anbud, protokoll och 

beslut i upphandlingen blir offentliga. Endast i de särskilda situationer som anges i lagstiftningen får 

uppgifter hos myndigheter även fortsättningsvis sekretessbeläggas, exempelvis 

26 

uppgifter om drifts- eller affärsförhållanden hos en leverantör som trätt i affärsförbindelse med en 

myndighet omfattas av sekretess om det av särskild anledning kan antas att leverantören lider 

skada om uppgifter röjs 

om det allmänna kan antas lida skada om uppgifterna röjs. 

Priset i det vinnande anbudet kan normalt inte sekretessbeläggas. 

Du som anbudsgivare kan i anbudet ange vilken information som du anser bör sekretessbeläggas för att 

underlätta myndighetens sekretessprövning, men myndigheten gör oavsett det en självständig prövning i 

varje enskilt fall. 

Inlämning 

För sent inlämnade anbud får inte prövas. Om anbudet ska lämnas personligen eller via bud bör du 

säkerställa att receptionen är öppen. 

Den upphandlande myndigheten bestämmer på vilket sätt som anbuden ska lämnas. Har det angetts att 

anbudet ska lämnas som brev kan du exempelvis inte kräva att få lämna ditt anbud via e-post. 

Skicka anbudet med tidsmarginal! Det är ditt ansvar om anbudet blir försenat.

Tips 

! 

Börja i god tid! 

Svara på alla frågor. 

Planera arbetet med anbudsskrivningen. Anbudstiden är begränsad och det gäller att bestämma vem 

som gör vad. Detta gäller särskilt om en underleverantör ska användas eller om anbudet ska lämnas 

från en gruppering av företag som ett konsortium. 

Ansträng dig för att anbudet ska vara läsvänligt och lätt att förstå. Tänk på att den upphandlande 

myndigheten ska utvärdera ett antal anbud och att det är tidskrävande att gå igenom ett anbud som är 

otydligt eller svårt att förstå. 

Svara på det som efterfrågas. Undvik alltför allmän eller säljande information utan besvara frågorna 

i förfrågningsunderlaget på ett tydligt och koncist sätt. 

Utgå inte från att den upphandlande myndigheten kan alla förkortningar och termer om de inte är helt 

vedertagna inom den aktuella branschen. 

Följ strukturen i förfrågningsunderlaget. Använd eventuella anbudsformulär (skapa alltså inte ett 

eget formulär). Om du anger svar i ett fristående dokument så var noga med att ange vilken fråga som 

besvaras. 

Skicka med efterfrågad information och hänvisa inte till webbsidor eller andra källor som den 

upphandlande myndigheten måste hämta in. 

Avstå från att lämna ett anbud om inte samtliga krav kan uppfyllas. En upphandlande myndighet 

får inte anta ett anbud som inte uppfyller ställda krav. 

Lämna inga reservationer i anbudet. En upphandlande myndighet får inte anta ett anbud som inte 

uppfyller de krav som ställs. 

Ha god tidsmarginal för att lämna in anbudet. Det är på avsändarens ansvar att anbudet kommer 

fram inom angiven tid. 

Kontrollera 

att det tydligt framgår i ditt anbud att alla ställda krav i förfrågningsunderlaget uppfylls 

att du har bifogat samtliga efterfrågade dokument 

att dokumenten är aktuella (exempelvis ställs det ofta krav på att årsredovisningar inte får vara 

äldre än 1-3 år) 

att dina referensers kontaktinformation är uppdaterad. 

27

§ 

28 


15 kap. 12 § LOU Rättelse av fel, förtydligande och komplettering 

15 kap. 15 § LOU Prövning av anbud och anbudsansökningar som har kommit i rätt tid 

19 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess vid upphandling 

31 kap. 16 § Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess vid upphandling 

3.2 Anbuden prövas 

Anbudsöppning 

På öppningsdagen ska samtliga anbud öppnas under närvaro av minst två personer från den upphandlande 

myndigheten. Arbetet protokollförs och sker under absolut sekretess. 

Leverantörer får inte närvara vid öppningen, men det finns möjlighet att låta en person som är utsedd av 

en handelskammare närvara (kostnaden för detta betalas av den som begär det). Alla anbud som kommit 

in i rätt tid ska prövas av den upphandlande myndigheten. 

Anbud inkomna inom rätt tid prövas i flera steg: formella krav, uteslutningsgrunder, leverantörskrav, krav 

på varan eller tjänsten samt anbudsutvärdering. Vad som är viktigt att veta är att den upphandlande 

myndigheten strikt måste pröva anbuden utifrån vad som angetts i förfrågningsunderlaget. 

Formella krav 

En prövning inleds ofta av en kontroll av att de formella kraven är uppfyllda. Det kan avse saker som att 

anbuden är lämnade i tid, är utformade på rätt språk och i övrigt följer instruktionerna i 

förfrågningsunderlaget. 

Uteslutning 

I ett första skede i anbudsprövningen kontrolleras att leverantören är seriös och inte har begått vissa brott. 

Obligatoriska uteslutningsgrunder 

Om det kommer till den upphandlande myndighetens kännedom att leverantören enligt en 

lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig till viss allvarlig ekonomisk brottslighet, ska leverantören 

uteslutas från upphandlingen. Kontroll om det finns skäl för uteslutning på grund av brott sker endast vid 

grundad misstanke. 

Frivilliga uteslutningsgrunder 

En leverantör får uteslutas från upphandlingen om leverantören exempelvis 

är försatt i konkurs eller likvidation 

är dömd för brott avseende yrkesutövningen enlig en lagakraftvunnen dom 

har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller 

inte fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter. 

Leverantörskvalificering 

I denna fas, som kallas leverantörskvalificering, kontrolleras att företaget uppfyller de krav på förmåga 

som har bedömts som nödvändiga för kontraktets genomförande. De uppställda kraven på leverantören 

kan avse 

ekonomisk kapacitet 

teknisk kapacitet 

yrkesmässig kapacitet.

De anbudsgivare som klarar kraven med liten marginal är lika kvalificerade som de anbudsgivare som 

klarar kraven med stor marginal. 

Krav på varan eller tjänsten 

I denna fas bedöms att anbuden uppfyller de krav som ställts på själva varan eller tjänsten. 

Utvärdering av anbuden 

Anbuden måste uppfylla alla ställda krav i förfrågningsunderlaget för att få vara med i utvärderingen. 

Efter kontroll av att kraven uppfylls utvärderas de kvarvarande anbuden enligt den valda grunden för 

tilldelning av kontrakt. 

Tilldelningsgrunderna är antingen lägsta anbudspris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. 

Onormalt lågt pris 

Om den upphandlande myndigheten anser att priset på ett anbud är onormalt lågt, ska anbudsgivaren 

kontaktas skriftligen och ges möjlighet att förklara det låga priset. Om inte ett tillfredsställande svar ges 

får anbudet förkastas. 

§ 


15 kap. 11 § LOU Öppnande av anbud 

15 kap. 13 § LOU Omständigheter som ska medföra uteslutning av leverantörer 

15 kap. 13 § LOU Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer 

15 kap. 15 § LOU Prövning av anbudsansökningar och anbud 

15 kap. 16 § LOU Tilldelningsgrunder 

15 kap. 17 § LOU Onormalt låga anbud 

3.3 Bästa anbudet väljs 

Underrättelse 

När den upphandlande myndigheten har fattat ett beslut om vilken eller vilka leverantörer som 

myndigheten ska sluta kontrakt med, ska den underrätta samtliga anbudsgivare med ett tilldelningsbeslut. 

Även i de fall den upphandlande myndigheten fattar ett beslut om att avbryta en upphandling ska samtliga 

anbudsgivare underrättas. 

Innehållet i underrättelse om tilldelningsbeslut 

Underrättelse om tilldelningsbeslutet ska innehålla 

beslut om vem eller vilka leverantörer som ska tilldelas kontrakt och skälen för besluten 

information om vilka omständigheter som den upphandlande myndigheten tagit hänsyn till 

den tidsrymd under vilken kontrakt inte får ingås (avtalsspärr). Anledningen till att denna 

information ska finnas är att om du anser att beslutet är fel ska du kunna ta tillvara din rätt genom 

att ansöka om överprövning av tilldelningsbeslutet. 

Vid direktupphandling finns inget krav på avtalsspärr eller att tilldelningsbeslutet ska innehålla skäl för 

beslutet. 

29

Information om det vinnande anbudets fördelar 

Om du har lämnat ett anbud som uppfyllt alla ställda krav men inte vunnit, kan du begära ytterligare 

information från den upphandlande myndigheten om de relativa fördelarna med det vinnande anbudet. 

Upphandlingens sekretess hävs 

I och med att samtliga anbudsgivare underrättats om beslutet för tilldelning hävs 

upphandlingssekretessen. Huvudregeln är att anbud, beslut och protokoll i upphandlingen nu blir 

offentliga. 

Avtalsspärr - tidpunkt för tecknande av kontrakt 

Vid alla upphandlingsförfaranden kan upphandlingen prövas i sak av förvaltningsrätten. En ansökan om 

överprövning kan lämnas in till förvaltningsrätten fram till dess att avtalsspärren har löpt ut. 

Avtalsspärren löper minst 10 eller 15 dagar från det att den upphandlande myndigheten skickat 

tilldelningsbeslutet till anbudsgivarna eller avslutat upphandlingen på annat sätt. 10 dagar gäller i de fall 

tilldelningsbeslutet skickas elektroniskt, 15 dagar i de fall det skickats på annat sätt. 

Teckna kontrakt 

Vanligtvis är det den upphandlande myndigheten som formulerar kontraktet. Det ska alltid följa de 

kontraktsvillkor (kommersiella villkor) som angetts i förfrågningsunderlaget, med tillägg för innehållet i 

uppdraget som sådant. För att undvika alltför omfattande beskrivning av uppdraget i kontraktet kan en 

hänvisning ske till anbudet och förfrågningsunderlaget som sedan bilägges kontraktet och därmed bildar 

en kontraktshandling. 

I ramavtal kan det även finnas angivet 

30 

! 

§ 

förutsättningar då du som leverantör har rätt att tacka nej till ett avrop 

hur lång tid före tidpunkten för leverans den upphandlande myndigheten måste göra avrop för att 

du ska kunna säkerställa leveransen. 

Kontrollera 

Teckna upphandlingskontrakt 

Kontrollera innan signeringen att kontraktet överensstämmer med 

annonsen 

förfrågningsunderlaget 

anbudet 

övriga dokument i förfrågningsunderlaget 

resultatet av en eventuell förhandling. 

Några väsentliga förändringar eller tillägg får inte göras. Kontrollera även att kontaktuppgifter och 

andra uppgifter om ditt företag är korrekta. 


15 kap. 19 § LOU Underrättelse om beslut 

15 kap. 19 § LOU Upplysningar på begäran av en leverantör 

16 kap. 1 § LOU Avtalsspärr

4 Följa upp 

4.1 Dags att leverera 

Sätt dig in i detaljerna kring kontraktet och sprid information om affären till de inom ditt företag som 

berörs. Kontakta även den upphandlande myndigheten, som nu är din kund, för att lägga grunden för ett 

gott samarbete och för att diskutera hur och när leveransen ska ske. 

I kontraktet anges under vilken tidsperiod varan eller tjänsten ska levereras. Leveransen sker inte alltid 

direkt efter det att kontraktet tecknats. 

Om det gäller ett ramavtal är det en god idé att kontakta den eller de som kommer att avropa varan eller 

tjänsten för att bestämma rutinerna för avrop, om det inte framgår av ramavtalet. Det kan nämligen dröja 

innan ett behov av den aktuella varan eller tjänsten uppstår hos den upphandlande myndigheten. Ibland 

kan leveranser från tidigare kontrakt fortfarande pågå och ska avslutas innan det nya ramavtalet ska börja 

gälla. 

4.2 Kontakt med kunden 

Att hålla en nära kontakt med din kontaktperson hos kunden minskar risken för att problem uppstår och 

ökar chansen att den upphandlande myndigheten förblir nöjd. 

4.2.1 Leveransuppföljning 

Samverkan mellan parterna kan vara reglerad i kontraktet, exempelvis 

hur ofta möten ska hållas 

vilka som ska delta 

vad som ska avhandlas. 

Om det inte finns några bestämmelser om detta i kontraktet, får du tillsammans med kunden komma 

överens om hur ofta ni ska stämma av samarbetet. Det kan vara passande att vid kortare leveranser 

stämma av efter avslutad leverans. Löper leveransen under en längre tid behöver avstämning göras med 

jämna mellanrum. 

Förmedla gärna dina samlade åsikter kring samarbetet när kontraktstiden löper ut för att kunden ska 

kunna ta med sig dessa inför nästa upphandling. 

4.2.2 Reklamationer 

En tät kontakt med kunden ökar förutsättningarna för ett problemfritt samarbete eftersom du tidigt kan 

fånga upp eventuellt missnöje och åtgärda det. Ibland uppstår dock ändå problem och hur du löser dessa 

kan ha stor betydelse för hur ditt företag uppfattas som leverantör. 

4.2.3 Statistik 

Det är vanligt att det i kontraktet ingår att tillhandahålla statistik över hur mycket som har levererats 

under varje period och till vilken kostnad. Därför är det bra om du samlar dessa uppgifter på ett sådant 

sätt att du lätt kan ge informationen till kunden. 

31

4.2.4 Kvalitetssäkring 

Försäkra dig om att dina medarbetare arbetar enligt uppställda kvalitetskriterier för att upprätthålla den i 

kontraktet överenskomna kvalitetsnivån. Dokumentera eventuellt kvalitetssäkrande arbete som ligger 

utöver kontrakterad nivå och återkoppla gärna till kunden. 

4.3 Fakturering 

I kontraktet finns det ofta information om hur fakturan ska se ut och hur faktureringen ska ske. 

Generellt finns anvisningar angående fakturering i kontraktet. Anvisningarna kan gälla 

32 

hur ofta fakturering ska ske 

till vilken adress fakturan ska skickas 

vilken information fakturan ska innehålla 

hur elektronisk fakturering ska gå till. 

Kontakta kunden om anvisningar saknas. Alla statliga myndigheter ska sedan 2008 kunna skicka och ta 

emot elektroniska fakturor. 

4.4 Prisjustering och optioner 

Vid långvariga kontrakt och ramavtal är det vanligt med villkor för prisjustering, exempelvis efter att ett 

eller två år har passerat. Det vanligaste är att det i kontraktet finns en klausul som anger när och med hur 

mycket priset kan justeras (ofta i enlighet med ett av de index som SCB publicerar). Det är vanligt att 

leverantören ska komma in med en begäran om justering ett visst antal månader innan datumet för 

justering inträffar. 

Innehåller kontraktet en option på ytterligare leverans eller förlängning är det kunden som ensidigt 

bestämmer om optionen ska utnyttjas. 

Tips 

Initiativet och ansvaret för att prisjusteringen ska bli gjord ligger vanligtvis hos dig som leverantör, 

skapa därför en bevakningsrutin för detta. 

Påminn vid behov kunden om att de kan utnyttja optioner i kontraktet. 

4.5 Utvärdera kontraktsperioden 

Det är viktigt att utvärdera vad kontraktsperioden har inneburit för dig, inte minst för att kunna fatta ett 

väl underbyggt beslut om du ska lämna anbud eller inte i en eventuell kommande upphandling.

4.5.1 Intern uppföljning 

Utvärdera hur kontraktsperioden har varit för dig för att få en helhetsbild av samarbetet. 

Ta ställning till följande 

Har kontraktet varit lönsamt? 

Har samarbetet fungerat väl? 

Har kontraktet gjort att företagets kapacitet har utökats och därmed gjort det möjligt för företaget 

att åta sig större projekt? 

Har kontraktet medfört att företaget vunnit marknadsandelar? 

Har kontraktet ökat kännedomen om företaget hos tänkbara framtida kunder? 

Har kontraktet varit tillräckligt fördelaktigt för att du ska kunna tänka dig att fortsätta arbeta på 

liknande sätt? 

4.5.2 Ny kontraktsperiod 

Om du är färdig med din utvärdering av kontraktsperioden när det börjar bli dags för en ny upphandling, 

kan du lättare fatta beslut om att delta i en kommande upphandling. 

Tips 

Vad har fungerat bra och dåligt? 

Ta med dig nyttiga erfarenheter inför nästa upphandling. 

33

5 Fick du inte affären? 

5.1 Om anbudet inte antas 

Om ditt anbud inte vann finns det anledning att närmare undersöka skälen för detta, dels för att ta lärdom 

till kommande upphandlingar och dels för att säkerställa att en upphandlande myndigheten inte brutit mot 

upphandlingslagstiftningen. 

Läs tilldelningsbeslutet 

Av tilldelningsbeslutet framgår vilken leverantör som vann upphandlingen och skälen för detta. 

Begär ut det vinnande anbudet 

Normalt är anbud offentliga handlingar, och därför kan du begära att få dessa från den upphandlande 

myndigheten genom att ringa eller e-posta. Hur lång tid det tar att få handlingarna varierar, men en 

begäran att få ut kopior av en allmän handling ska behandlas skyndsamt. En avgift kan dock tas ut för att 

kopiera och skicka dem. 

! 

34 

Kontrollera 

Ta reda på varför ditt anbud inte blev antaget. 

Berodde det på ett slarvfel? 

Om ett slarvfel är orsaken bör du eliminera risken att det händer igen i framtida upphandlingar. 

Var än mer noggrann när du läser förfrågningsunderlaget och utformar anbudet. 

Kunde du inte uppfylla ställda krav? 

Om kraven är för högt ställda för att du ska kunna uppfylla dem är det inte någon idé att lämna 

anbud. Den upphandlande myndigheten får inte anta ett anbud om inte samtliga krav är uppfyllda. 

De krav som ställdes i den genomförda upphandlingen kan komma att ställas även i kommande 

upphandlingar. För att kunna uppfylla dessa krav behöver du utveckla företaget eller inleda ett 

samarbete med andra företag. 

Lyckades du inte förmedla ditt erbjudande tillräckligt väl? 

Kanske har du kunnat uppfylla ett krav, men inte kunnat formulera det på ett sådant sätt att den 

upphandlande myndigheten förstått vad du menat. Om otydlighet är det som gjort att du inte fått 

kontraktet, behöver du se över ditt sätt att formulera dig. Enbart sådant som uttryckligen framgår i 

anbudet får utvärderas även om den upphandlande myndigheten eventuellt skulle ha andra 

kunskaper om ditt företag och ert sätt att arbeta. 

En upphandlande myndighet ska på förfrågan lämna information om de relativa fördelar som funnits i det 

vinnande anbudet. På förfrågan kan en upphandlande myndighet ibland även ge synpunkter på hur du kan 

förbättra ditt anbudsarbete inför framtida upphandlingar.

Avgör om upphandlingen gått rätt till 

När du vet av vilken anledning ditt anbud inte vann, kan du ta ställning till om du tycker att prövningen 

av anbuden har gått rätt till eller inte. 

Tips 

Begär ut vinnande anbud för att dra lärdom och få inspiration. 

Ta reda på orsaken till att ditt anbud inte vann. 

5.2 Begära överprövning och skadestånd 

Anser du att den upphandlande myndigheten har gjort fel och brutit mot gällande lagstiftning vid 

upphandlingen och att du har lidit, eller kan komma att lida, skada kan du ansöka om överprövning. 

Det finns tre olika typer av överprövning: 

överprövning av en upphandling, 

överprövning av ett ingånget avtals giltighet, 

överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling. 

Skadestånd kan betalas ut om en upphandlande myndighet inte följt LOU och det därigenom uppkommit 

skada för en leverantör. 

5.2.1 Överprövning av en upphandling 

Förutsättningar 

En förutsättning för att du ska kunna nå framgång med din ansökan om överprövning är att 

upphandlingen har brutit mot LOU och att det har medfört, eller kan medföra, skada för dig som 

leverantör. 

Vad kan en ansökan om överprövning av en upphandling leda till? 

Att ansöka om överprövning av en upphandling kan resultera i att rätten beslutar att 

a) upphandlingen ska göras om 

b) upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse har gjorts 

c) ansökan om överprövning avslås. 

Tidsfrist för att ansöka om överprövning 

Om du anser att den upphandlande myndigheten har gjort fel under upphandlingen, har du möjlighet att 

ansöka om överprövning. Överprövning av upphandling kan ske fram till dess att avtalsspärren har löpt ut 

(avtalsspärren inleds när den upphandlande myndigheten underrättar anbudsgivarna om beslutet om 

tilldelning). 

Ifall det inte finns någon avtalsspärr, som exempelvis vid direktupphandling, kan överprövning av 

upphandlingen ske fram till dess att ett avtal har ingåtts. Därefter kan överprövning av avtalets giltighet 

göras (se nedan). 

Kontakta den upphandlande myndigheten 

Innan du ansöker om överprövning bör du kontakta den upphandlande myndigheten om det du anser inte 

har gått rätt till. En dialog kan undvika att en process inleds på grund av missförstånd. 

35

Ansöka om överprövning av en upphandling 

Om du efter kontakt med den upphandlande myndigheten väljer att gå vidare med ärendet, måste ansökan 

om överprövning komma till förvaltningsrätten innan avtalsspärren har löpt ut. 

36 

§ 



16 kap. 2 § LOU Undantag från avtalsspärr 

16 kap. 6 § LOU Förutsättningar för överprövning 

5.2.2 Överprövning av ett avtals giltighet 


Möjlighet till överprövning av ett avtals giltighet finns i följande situationer. 

Vid otillåtna direktupphandlingar, dvs. avtal som slutits utan att annonsering skett enligt 

bestämmelserna i LOU. Detta gäller inte om den upphandlande myndigheten har iakttagit 

förhandsinsyn (frivillig avtalsspärr). 

Om ett avtal slutits innan underrättelse om tilldelningsbeslut skickats, ett avtal har slutits i strid 

med ett interimistiskt beslut, en avtalsspärr eller en tiodagarsfrist och de grundläggande 

upphandlingsrättsliga principerna eller någon annan bestämmelse i LOU har överträtts och detta 

har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. 

Vid överträdelse av bestämmelserna om avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning, 

om detta har medfört att en leverantör har lidit skada eller kan komma att lida skada. Detta gäller 

inte om den upphandlande myndigheten har skickat en underrättelse om tilldelningsbeslut och 

iakttagit en frivillig avtalsspärr. 

En leverantör kan ändra talan i mål om överprövning av upphandlingen till överprövning av ett avtals 

giltighet om exempelvis ett avtal tecknas under tiden överprövningen av upphandlingen pågår. 

Tidsfrister vid överprövning av ett avtals giltighet 

En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex 

månader från det att avtalet slöts. 

Det finns dock två undantag från denna regel. En ansökan om överprövning ska ha kommit in till 

förvaltningsrätten innan 30 dagar har gått från det att 

en efterannonsering har publicerats i TED om resultatet av en upphandling eller 

den upphandlande myndigheten har lämnat sådan information som avses i 9 kap. 10 § LOU. 

Tidsfristen för att ansöka om överprövning kan endast förkortas om de krav som ställs på 

efterannonsering och upplysningar vid meddelande om tilldelning uppfylls. 

Innebörden av att ett avtal förklaras ogiltigt 

Konsekvensen av att ett avtal förklaras ogiltigt är att skyldigheten att fullgöra avtalet bortfaller för båda 

parter. Parternas förmögenhetssituation ska återställas till den situation som var innan kontraktet slöts. 

Detta innebär att om förpliktelser i avtalet helt eller delvis har uppfyllts ska prestationerna i första hand 

återgå. Om det inte är möjligt ska förmögenhetsläget återställas.

När ett avtal inte får ogiltigförklaras 

I följande fall kan ett avtal inte ogiltigförklaras 

om annonsering vid förhandsinsyn har skett 

om den upphandlande myndigheten har iakttagit en frivillig avtalsspärr efter kontraktstilldelningen 

med förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal 

om det finns tvingande hänsyn till ett allmänt intresse (exempelvis skydd av människors liv och 

hälsa). 

Förhandsinsyn 

Om en upphandlande myndighet vid en direktupphandling har annonserat sin avsikt att tilldela ett 

kontrakt med en så kallad förhandsinsyn, måste en ansökan om överprövning lämnas till 

förvaltningsrätten inom tio kalenderdagar från det att publicering av annonsen har skett. 

§ 


16 kap. 3 § Förhandsinsyn 

16 kap. 13 § LOU Överprövning av avtals giltighet 

16 kap. 14-15 §§ LOU Undantag från ogiltighet av avtal 

16 kap. 17 § LOU Tidsfrister 

5.2.3 Överprövning av ett beslut att avbryta upphandlingen 

Du som leverantör kan begära överprövning i förvaltningsrätten av den upphandlande myndighetens 

beslut att avbryta upphandlingen. Ansökan om överprövning måste lämnas in till förvaltningsrätten inom 

tiden för avtalsspärr (10 eller 15 dagar beroende på vilket kommunikationsmedel som använts). 

Tidsfristen räknas från den dag den upphandlande myndigheten har skickat underrättelse om beslut att 

avbryta upphandlingen och angett skälen för detta. 

§ 


16 kap. 12 § LOU Tidsfrist 

15 kap. 19 § LOU Underrättelse vid avbrytande av upphandling 

5.2.4 Allmänna regler som gäller alla typer av överprövningar 

Till vilken domstol ska ansökan skickas? 

Ansökan skickas till den förvaltningsrätt inom vilken domkrets den upphandlande myndigheten ligger. 

Domstolsverket kan ge upplysning om vilken förvaltningsrätt som ansökan ska lämnas till. 

Vad kostar det att föra en domstolsprocess? 

Det kostar inget att ansöka om överprövning. Vardera parten står själv för sin kostnad för processen och 

eventuella ombud. 

37

Hur sker domstolsprocessen? 

Domstolen avgör vanligtvis målet på grundval av de skriftliga handlingarna som lämnas in i målet 

(muntlig förhandling vid upphandlingsmål är ovanligt). Rätten beaktar inte omständigheter som inte har 

åberopats. Det är därför viktigt att du tydligt formulerar vad du anser vara fel vid upphandlingen och kan 

visa stöd för dina påståenden. 

Söndagsregeln 

Vid beräkningen av tidsfristen för att ansöka om överprövning ska den så kallade söndagsregeln 

tillämpas. Söndagsregeln innebär att om den sista dagen för att ansöka om överprövning inträffar på en 

helgdag (lördag eller söndag eller en annan helgdag) förlängs tiden till den närmaste vardagen. 

Förlängd avtalsspärr 

Om överprövning sker i första instans (förvaltningsrätten) förlängs avtalsspärren automatiskt under målets 

handläggning och upphör tio dagar efter det att domstolen har avgjort målet (så kallad tiodagarsfrist). Vid 

överprövning i högre instanser (kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen) krävs det att leverantören 

yrkar på ett formellt beslut från rätten för att förlänga avtalsspärren (ett så kallat interimistiskt beslut). 

Interimistiskt beslut 

När en avtalsspärr inte råder får förvaltningsdomstolen besluta att avtal inte får ingås innan något annat 

bestäms (så kallat interimistiskt beslut). Om ett interimistiskt beslut fattats gäller en tiodagarsfrist då avtal 

inte får ingås efter det att förvaltningsrätten eller kammarrätten har avgjort målet eller upphävt det 

interimistiska beslutet. En tiodagarsfrist gäller också när Högsta förvaltningsdomstolen har fattat ett 

interimistiskt beslut och återförvisat målet till lägre instans. 

Tiodagarsfristen är till för att ge tid till eventuella överklaganden till högre instanser. 

38 

§ 


16 kap. 5 § LOU Behörig domstol 

16 kap. 8 § LOU Förlängd avtalsspärr 

16 kap. 9 § LOU Interimistiskt beslut 

16 kap. 10 § LOU Tiodagarsfrist 

16 kap. 18 § LOU Söndagsregeln 

5.2.5 Skadestånd 


Om du anser att du har lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet har brutit mot 

bestämmelser i LOU kan du föra talan om skadestånd. 

Tidsfrist 

Inom ett år från den tidpunkt då ett avtal har slutits eller förklarats ogiltigt genom ett avgörande som 

vunnit laga kraft, har du möjlighet att föra en talan om skadestånd vid tingsrätten. Du kan ha rätt till 

ekonomisk ersättning (så kallat skadestånd) om en upphandlande myndighet inte har följt bestämmelserna 

i LOU. 

Skadeståndets storlek är beroende på överträdelsens karaktär, nedlagda kostnader och utsikterna till vinst.

Skadestånd kan utges för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i en upphandling (så kallat 

negativt kontraktsintresse) om en upphandlande myndighet har brutit mot en av bestämmelserna i LOU 

och denna överträdelse ”menligt” har påverkat dina möjligheter att tilldelas kontraktet. Det är möjligt att 

flera deltagande anbudsgivare kan få skadestånd för nedlagda kostnader om en upphandlande myndighet 

inte följer bestämmelserna i LOU. 

Skadestånd kan utöver uppkomna kostnader även utges för utebliven vinst (så kallat positivt 

kontraktsintresse) om en upphandlande myndighet har brutit mot en av bestämmelserna i LOU och om du 

”sannolikt” hade tilldelats kontraktet om överträdelsen inte hade skett. 

Till vilken domstol skickas stämningsansökan? 

Stämningsansökan skickas till den tingsrätt inom vilken domkrets den upphandlande myndigheten ligger. 

Domstolsverket kan ge upplysning om vilken tingsrätt som ansökan ska lämnas till. 

Vad kostar det att föra en domstolsprocess? 

Det kostar 450 kr att inleda en skadeståndsprocess. Vanligtvis får den förlorande parten även stå för 

motpartens rättegångskostnader, exempelvis kostnad för advokat eller annat ombud. 

Hur sker domstolsprocessen? 

Domstolen avgör vanligtvis frågan efter en muntlig förhandling. Rätten beaktar inte omständigheter som 

inte har åberopats. Det är därför viktigt att du tydligt formulerar vad du anser vara fel vid upphandlingen 

och kan visa stöd för dina påståenden. 

§ 


16 kap. 20 § LOU Skadestånd 

16 kap. 21 § LOU Tidsfrister 

39

Begrepp och definitioner 

I texten används genomgående ett antal begrepp för vilka följande definitioner gäller. 

Begrepp Förklaring 

A 

A-tjänst Tjänster som finns angivna i bilaga 2 till LOU/LUF. Dessa tjänster har 

typiskt sett ansetts mer lämpade för gränsöverskridande handel och 

omfattas därför av EU:s upphandlingsdirektiv. 

Anbud Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande 

myndighet/enhet. 

Anbudsgivare Den som lämnar anbud. 

Anbudsprövning Prövning av anbud enligt de krav och kriterier som angetts i 

förfrågningsunderlaget, dvs. uteslutning av leverantör (10 kap), 

leverantörskvalificering (11 kap) och tilldelning av kontrakt, (12 kap). 

Anbudssökande Den som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat förfarande 

eller i ett urvalsförfarande. 

Anbudstid Tiden från det att anbudsinbjudan offentliggörs till sista dag för att lämna 

anbud. 

Anbudsutvärdering Bedömning av vilket/vilka anbud som ska antas utifrån vald 

tilldelningsgrund, antingen "det ekonomiskt mest fördelaktiga" eller 

"lägsta pris". 

Annons Annonseringens syfte är att skapa transparens och konkurrens. 

Upphandlingar över tröskelvärdena annonseras i Tender Electronic Daily 

(TED). Upphandlingar under tröskelvärdena och av B-tjänster annonseras 

i nationell allmänt tillgänglig elektronisk databas eller (vid förenklat 

förfarande) på annat sätt som möjliggör effektiv konkurrens. Tilldelning 

av kontrakt avseende LOV annonseras i en särskild databas, 

www.valfrihetswebben.se. 

Annons vid förhandsinsyn En upphandlande myndighet väljer att frivilligt iaktta möjlighet till 

förhandsinsyn dvs. annonsera sin avsikt att tilldela kontrakt. Annonsen 

ska skickas till Europeiska kommissionen eller till en allmän tillgänglig 

databas. Därefter löper avtalsspärren (se avtalsspärr). Genom att tillämpa 

avtalsspärr undviker den upphandlande myndigheten risken att avtalet 

ogiltigförklaras efter avtalstecknande. 

Ansökningsinbjudan Inbjudan att ansöka om att få lämna anbud vid selektiv- eller 

urvalsupphandling. 

Avrop Tilldelning av kontrakt från ett ramavtal. Se även beställning. 

Avtal 

40 

Se kontrakt

Avtalsspärr Tidsfrist efter underrättelse om tilldelningsbeslut då avtal inte får ingås, 

10 eller 15 dagar beroende på kommunikationssätt. Avtalsspärren syftar 

till att ge leverantörer möjligheter att begära överprövning. 

B 

Behovsanalys Förberedelse inför en upphandling i syfte att fastställa och identifiera den 

upphandlande myndighetens behov. 

Beställning En begäran om leverans av en vara eller tjänst. Beställning är den del i 

inköpsprocessen som följer efter att kontrakt tilldelats en leverantör. 

B-tjänst Tjänster som anges i bilaga 3 till LOU/LUF och upphandlas enligt 15 kap. 

Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mindre lämpade för 

gränsöverskridande handel. Omfattas inte av EU:s upphandlingsdirektiv, 

däremot av de grundläggande EU-rättsliga principerna. 

Blandade kontrakt Kontrakt som avser både varor och tjänster. Bedömning av vilka regler 

som ska gälla görs enligt den så kallade överviktsprincipen. 

Byggentreprenad Utförande eller utförande och projektering av ett byggnads- eller 

anläggningsarbete (se avd. F i bilaga 1 till LOU). 

Bör-krav Se tilldelningskriterier 

C 

D 

Direktupphandling En upphandling utan krav på annonsering och utan krav på anbud i en 

viss form. 

E 

Efterannonsering Meddelande i TED om en avslutad upphandling. Efterannonsering är 

obligatorisk för alla upphandlingar över tröskelvärdena, även vid 

upphandling av B-tjänster. 

Elektronisk auktion En upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera 

nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden. 

F 

Förenklat förfarande Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att 

delta och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera 

anbudsgivare (enbart 15 kap). 

Förfrågningsunderlag Samlingsbegrepp för allt underlag för anbud i en upphandling som 

tillhandahålles leverantörer, bland annat teknisk 

specifikation/uppdragsbeskrivning, krav på leverantör, administrativa och 

kommersiella villkor m.m. 

Förhandlat förfarande Ett upphandlingsförfarande där den upphandlande myndigheten eller 

enheten bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om 

kontraktsvillkoren med en eller flera av dem. 

41

Förhandsannonsering Meddelande i TED med information om de upphandlingar som 

upphandlande myndighet/enhet planerat för de kommande tolv 

månaderna. Förhandsannonsering kan förkorta tidsfristerna för att lämna 

anbud. 

Förhandsinsyn En frivillig annonsering i TED respektive i en allmänt tillgänglig databas 

om att den upphandlande myndigheten/enheten avser att tilldela kontrakt 

utan föregående annonserat upphandlingsförfarande. Avtalsspärr på 10 

dagar inträder och ett kontrakt kan efter den tidens utgång inte förklaras 

ogiltigt av domstol. 

Förlängd avtalsspärr Ett automatiskt förbud att ingå avtal efter en ansökan om överprövning i 

förvaltningsrätt. 

Förnyad 

konkurrensutsättning 

42 

Förnyad inbjudan att lämna anbud vid ramavtal med flera leverantörer när 

samtliga villkor inte är fastställda. 

Försörjningssektorerna Statliga och kommunala myndigheter samt offentliga företag som 

bedriver verksamhet inom områdena vatten, energi-, transport- och 

posttjänster. Även övriga (privata) företag, som bedriver verksamhet inom 

försörjningssektorerna med stöd av särskilda rättigheter eller ensamrätt. 

Omfattas av LUF. 

I 

Inköpscentral En upphandlande myndighet som 

1. ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är 

avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller 

2. medverkar vid en offentlig upphandling i egenskap av ombud åt flera 

upphandlande myndigheter. 

K 

Kommersiella villkor De villkor som reglerar kontraktsrättsliga förhållanden under avtalstiden. 

Konkurrenspräglad dialog Ett upphandlingsförfarande som varje leverantör kan begära att få delta i 

och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de 

anbudssökande som har bjudits in att delta i förfarandet. 

Konkurrenspräglad dialog får användas vid särskilt komplicerade kontrakt 

och då öppet, selektivt, förenklat eller urvalsförfarande inte medger 

tilldelning av kontrakt. 

Kontrakt Ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 

1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera 

leverantörer, 

2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller 

tillhandahållande av tjänster, och 

3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk 

signatur. 

Krav Krav vid upphandlingen som måste uppfyllas av anbudsgivaren för att ett 

kontrakt ska kunna tilldelas. 

Kvalificeringskrav Krav på leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt tekniska 

och yrkesmässiga förmåga och kapacitet.

L 

Leverantör Den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför 

byggentreprenader. Med leverantör avses också grupper av leverantörer. 

Leverantörskvalificering Den del av anbudsprövningen där den upphandlande 

myndigheten/enheten kontrollerar att de leverantörer som lämnat anbud 

uppfyller de så kallade kvalificeringskrav som ställs i upphandlingen. 

Syftet är att bedöma om leverantören har tillräcklig förmåga att leverera 

den vara, utföra den tjänst eller genomföra de 

byggnadsentreprenadsarbeten som upphandlingen avser. 

Likabehandlingsprincipen Se principen om likabehandling 

LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Med offentlig upphandling 

avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att 

tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller 

byggentreprenader. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och ersatte lag 

(1992:1528) om offentlig upphandling. 

LOV Lag (2008:962) om valfrihetssystem(LOV). LOV reglerar vad som ska 

gälla när upphandlande myndigheter överlåter till slutanvändaren att välja 

utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för 

kommuner och landsting när de inför valfrihetssystem för bland annat 

hälsovård-, social- och primärvårdstjänster och för Arbetsförmedlingen 

vid tillhandahållande av valfrihetssystem med etableringslotsar för 

nyanlända invandrare samt inom myndigheternas arbetsmarknadspolitiska 

verksamhet. 

LUF Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, 

transporter och posttjänster. Med upphandling avses de åtgärder som 

vidtas av en upphandlande enhet i syfte att tilldela ett kontrakt eller att 

ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader för viss 

verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. 

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och ersatte lag (1992:1528) om 

offentlig upphandling. 

O 

Offentlig upphandling De åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela 

ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller 

byggentreprenader. Benämns inom försörjningssektorerna enbart 

"upphandling". 

Offentligt styrda organ Sådana bolag och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, 

under förutsättning att behovet inte är av kommersiell karaktär, och 

1. som till största delen finansieras av en kommun, ett landsting eller en 

upphandlande myndighet, 

2. vars verksamhet står under kontroll av en kommun, ett landsting eller 

en upphandlande myndighet, eller 

3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än hälften av 

antalet ledamöter är utsedda av en kommun, ett landsting eller en 

upphandlande myndighet. 

43

Ogiltigförklaring av avtal Avtal som ingåtts efter en otillåten direktupphandling eller i strid mot 

något förbud mot att ingå avtal (avtalsspärr, förlängd avtalsspärr, 

interimistiskt beslut, tiodagarsfrist och avtal innan tilldelningsbeslut har 

meddelats) kan under vissa förutsättningar förklaras civilrättsligt ogiltigt 

av förvaltningsrätt efter ansökan av leverantör. 

Option En möjlighet att förlänga eller ändra omfattningen av ett kontrakt. Ska 

anges i förfrågningsunderlaget och kontraktet. 

Otillåten 

direktupphandling 

P 

Principen om ickediskriminering 

Principen om 

likabehandling 

Principen om 

proportionalitet 

Principen om ömsesidigt 

erkännande 

44 

Ingående av avtal med en leverantör utan föregående annonsering, trots 

att avtalet rätteligen skulle ha föregåtts av ett annonserat förfarande enligt 

LOU eller LUF. 

Förbud att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund 

av nationalitet. 

Alla leverantörer ska behandlas lika och ges så lika förutsättningar som 

möjligt. 

De krav som ställs i en offentlig upphandling ska inte gå längre än vad 

som är lämpligt, effektivt, relevant och ändamålsenligt för den aktuella 

upphandlingen. 

Upphandlande myndighet/enhet är skyldig att erkänna och acceptera 

handlingar, exempelvis intyg, examina etc. som utfärdats av behöriga 

myndigheter i andra medlemsstater inom unionen. 

Principen om öppenhet Upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet, bland annat 

genom annonsering och underrättelse av beslut. 

Produkt Sammanfattande benämning för byggentreprenad, vara eller tjänst. 

Projekttävling En tävling om arkitekttjänster eller andra tjänster, som syftar till att 

upphandlande myndighet/enhet erhåller en ritning eller 

projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag. 

R 

Ramavtal Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och 

en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare 

tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod. 

Rangordning Ordning för tilldelning av kontrakt (avrop) enligt villkor angivna i 

ramavtal. 

S 

Selektivt förfarande 

Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer kan ansöka 

om att få delta, och den upphandlande myndigheten/enheten bjuder in 

vissa leverantörer som får lämna anbud. Förhandling får inte ske.

Skadestånd Ersättning till leverantörer som lidit skada på grund av att den 

upphandlande myndigheten/enheten har brutit mot upphandlingsreglerna. 

Ansökan sker till tingsrätt inom ett år från det att avtalet har slutits eller 

att avtalet har förklarats ogiltigt genom ett avgörande som har vunnit laga 

kraft. 

T 

TED EU:s databas för meddelande om upphandlingar (annonser) där värdet av 

upphandling överskrider tröskelvärdena. Förkortningen står för Tenders 

Electronic Daily. 

Teknisk specifikation Beskrivning av föremålet för upphandlingen. Kan utformas med 

hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav. 

Tidsfrister Vid de olika upphandlingsförfarandena gäller olika tidsfrister för 

lämnande av anbud och ansökan om att få lämna anbud. 

Tilldelningsbeslut Upphandlande myndighets/enhets beslut om att tilldela ett kontrakt eller 

sluta ramavtal och skälen för beslutet. Tilldelningsbeslut ska underrättas 

om det finns flera anbudsgivare. 

Tilldelningskriterier De kriterier som används för att utvärdera det ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbudet inför tilldelning av kontrakt. Kallas även 

utvärderingskriterier eller "bör-krav". 

Tiodagarsfrist Förbud mot att ingå avtal under tio dagar efter domstolsavgörande eller 

upphävande av interimistiskt beslut i mål om överprövning. Se även 

avtalsspärr. 

Tjänstekontrakt Med tjänstekontrakt enligt LOU avses ett kontrakt som gäller utförande 

av tjänster enligt bilaga 2 eller 3 (A- eller B-tjänster) och som inte utgör 

ett byggentreprenadkontrakt enligt 3 § eller ett varukontrakt enligt 21 §. 

Ett kontrakt som avser varor och som även omfattar A- eller B-tjänster 

ska behandlas som ett tjänstekontrakt, om värdet av tjänsterna är högre än 

värdet av varorna. 

Ett kontrakt som avser A- eller B-tjänster och omfattar verksamhet som 

hänförs till byggentreprenader enligt bilaga 1, men som är underordnad 

kontraktets ändamål i övrigt, ska behandlas som ett tjänstekontrakt. 

Tröskelvärden Beloppsvärden som avgör om en upphandling ska ske enligt de 

direktivstyrda reglerna eller reglerna i LOU 15 kap. 

U 

Underrättelse om 

tilldelningsbeslut 

Upphandlande 

myndigheter 

Skriftlig underrättelse till anbudssökande eller anbudsgivare om de beslut 

som fattats om att tilldela ett kontrakt eller sluta ett ramavtal samt om 

skälen för besluten. 

Organisationer som omfattas av LOU. Statliga och kommunala 

myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting 

och vissa offentligt styrda organ (exempelvis flertalet kommunala och en 

del statliga bolag). Även sammanslutningar av en eller flera upphandlande 

myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ. 

45

Upphandling Med upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande enhet 

i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor, 

tjänster eller byggentreprenader. Observera att upphandling ofta är en 

benämning på offentlig upphandling. 

Upphandlingsförfaranden 

Upphandlingskontrakt Se kontrakt. 

Upphandlingsrättsliga 

principer 

46 

Förenklat förfarande, urvalsförfarande, konkurrenspräglad dialog och 

direktupphandling ska tillämpas enligt förutsättningarna i 15 kap. 

LOU/LUF. 

Öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande och 

konkurrenspräglad dialog ska tillämpas enligt förutsättningarna i 4 kap. 

LOU/LUF. 

Principerna om likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet, 

öppenhet (transparens) samt principen om ömsesidigt erkännande. Dessa 

principer gäller vid upphandlingar enligt LOU och LUF (även för 15 

kap.), enligt LOV samt vid tilldelning av tjänstekoncessioner. Är en del 

av grundläggande EU-rättsliga principer. 

Upphandlingssekretess Anbud och information som lämnas till en upphandlande myndighet/enhet 

vid en upphandling omfattas av sekretess. Sekretess gäller enligt 

huvudregeln till dess alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller 

beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har 

slutförts. 

Upphandlingsskadeavgift Sanktionsavgift som kan dömas ut av förvaltningsrätt efter ansökan av 

Konkurrensverket. Upphandlande myndigheter/enheter kan under vissa 

förutsättningar åläggas att betala en upphandlingsskadeavgift vid brott 

mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr samt vid otillåten 

direktupphandling. Avgiften kan uppgå till maximalt tio miljoner och 

tillfaller staten. 

Urvalsförfarande Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att 

ansöka om att få lämna anbud. Den upphandlande myndigheten inbjuder 

vissa leverantörer att lämna anbud och får förhandla med en eller flera 

anbudsgivare (endast 15 kap). 

Uteslutning av leverantör Uteslutning ska ske (obligatoriskt uteslutning) om anbudsgivare gjort sig 

skyldig till vissa brott och får ske (frivillig uteslutning) om anbudsgivare 

exempelvis inte fullgjort sina skyldigheter avseende skatt eller 

socialförsäkringsavgifter. 

Utvärderingskriterier Se tilldelningskriterier 

V 

Varukontrakt Ett kontrakt som avser köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor under 

förutsättning att det inte anses vara tjänste- eller byggentreprenadkontrakt. 

Ö 

Öppet förfarande Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer får lämna 

anbud. Förhandling får inte ske.

Överprövning Prövning i förvaltningsdomstol enligt LOU eller LUF efter ansökan av 

leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada i en 

upphandling pga. överträdelse av upphandlingsreglerna eller 

grundläggande principer. 

Överprövning kan resultera i att upphandlingen ska göras om eller rättas 

till eller att ett avtal ska förklaras ogiltigt. 

Överviktsprincipen Används för att särskilja så kallat blandade kontrakt, dvs. då såväl varor 

som tjänster eller såväl A- som B-tjänster ingår i upphandlingen. 

Bestämmelserna om tjänsteupphandling tillämpas om värdet för tjänsterna 

i upphandlingen överstiger värdet av varorna och det omvända om värdet 

för varor överstiger värdet för tjänsterna. Det samma gäller för A- och Btjänster. 

47

Upphandlingsprocessen steg för steg (för leverantörer)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?