Milstolpen! Rogers LS3/5A - HiFi och Musik

Milstolpen! Rogers LS3/5A
Tidningens historiske prefekt berättar
här historien om en av hifi-världens allra
största klassiker: BBC-monitorn Rogers
LS3/5A! Av Anders Edenholm
Vilken högtalare har byggts av
flest tillverkare? För en gångs
skull finns det ett entydigt svar:
LS3/5A! I Sverige är den mest
känd som Rogers LS3/5A, men faktum var
att det fanns minst åtta olika märken som
alla sålde ”äkta” LS3/5, plus ett stort antal
som byggde piratversioner, en del där endast
lådstorleken stämde med originalet. Helt
klart är att Rogers gjorde flest, och det ledde
till den första av de många myter som omger
produkten: att den var utvecklad av Rogers
och bara ”råkade” plockas upp av BBC. Den
myten är, liksom flera andra vi skall avslöja
här, helt falsk. Så här ligger det till…
Starten
I början av 70-talet insåg BBC att man behövde
en ny högtalare för användning i OBbussar
och för andra mobila applikationer.
Man hade redan en liten monitor för sådant
kallad LS3/1, men den ansågs vara omodern
och inte bra nog. BBC älskar förkortningar
men de är oftast (men inte alltid, det är ett
engelskt företag!) helt logiska. Sålunda står
LS för loudspeaker, siffran 3 innebär att den
är avsedd för mobilt bruk (studiomonitorer
LS3/5A i sin ”hemmiljö”, det vill säga en radiostudio.
Här TVC W13 hos BBC i London. Notera att fronten är på,
vilket är viktigt, fronttygets inverkan är noga beräknad
och fonten skall alltid vara på.
62
NR 6 2010
använder siffran 5), siffran efter snedstrecket
är själva modellnumret och den sista bokstaven
visar om det förekommit några genomgripande
modifieringar (fast i fallet LS3/5A är
det som vi skall se lite missvisande).
Uppdraget att utveckla den nya högtalaren
föll på BBC:s forsknings- och utvecklingsavdelning
i Kingswood Warren (se min krönika i
Hifi & Musik nr 4). Det tog bara en vecka att
ta fram en fungerande prototyp. Det berodde
på att herrarna i de vita rockarna fuskade lite
grann! De hade redan en liten högtalare som
användes för olika experiment och den passade
in på specen med några få ändringar. Ett
antal av dessa byggdes och fälttestades med
bra resultat. De kallades BBC LS3/5.
BBC har en lite märklig klausul i sitt avtal
med staten. De måste erbjuda kommersiella
tillverkare att producera de produkter man
utvecklar. Det är ett sätt att få tillbaka lite av
licenspengarna som gått åt för att utveckla
produkten. Det är också ett bra sätt att slippa
den tröttsamma produktionsprocessen.
Genom att formulera ett vattentätt licensavtal
kan man så att säga slå flera flugor med en
smäll och säkra tillgången på materiel man
behöver, utan att tillverka den själv.
Dags för produkt
LS3/5 erbjöds hågade tillverkare 1972 och
Rogers var en av de första som nappade. Men
det skulle visa sig att det inte var så enkelt.
BBC hade under många år haft ett nära
förhållande till högtalartillverkaren KEF. De
flesta BBC-utvecklade monitorerna hade element
från KEF och LS3/5 var inget undantag.
Det var bara det att KEF kontinuerligt
ändrade (förbättrade?) specifikationerna på
sina element. Detta drabbade LS3/5. När den
kommersiella tillverkningen skulle starta hade
KEF redan ändrat elementen så till den grad
att högtalaren inte längre lät som specificerat.
Det tog till 1974 innan Rogers LS3/5A
såg dagens ljus. Notera att den nu fått ett A
på slutet, vilket visar att detta är den första
modifieringen av modellen. Problemen hade
fixats med ett nytt filter, på BBC-manér kallat
FL6/23 (själva högtalarlådan hette CT4/11A,
där A betyder att bakstycket ändrats från
furuplywood till björkplywood).
Rogers startade produktion i förvissningen
att man hade en stor kund (BBC) och förhoppningen
att man kunde sälja ett stort
antal högtalare till allmänheten. Det skulle
visa sig vara helt rätt. Rogers sålde i storleksordningen
100.000 LS3/5A. Lägg till detta
andra tillverkare som också köpte licenser
och vi hamna någonstans runt 200.000 tillverkade
exemplar . Imponerande siffror för
en löjligt liten och för sin storlek ganska dyr
högtalare.
En liten gigant
Låt oss titta lite närmare på denna lilla
gigant. Lådan har en innervolym på strax
under 5 liter och är som sagt gjord av 12 millimeters
björkplywood. Licensen specificerar
vilka faner som kan användas men säger
också att lådan inte får lackas! Insidan av
lådan är dämpad med asfaltmatta och alla
väggar utom baffeln har ett lager skumplast
(25 mm tjockt för topp och botten, 16 mm
tjockt för sidor och baksida) för att dämpa
luftrörelser i lådan. Baffeln är skruvad i lådan
och baselementet är monterat från baksidan
av baffeln. LS3/5A är en 2-vägshögtalare med
ett 8-ohms KEF B110 som baselement. B110
hade en bextrenekon som sedan försågs med
ett tunt lager av något man kallade plastiflex.
BBC specificerar att baselementet skall ha
en friluftsresonans på 35 hertz, något som
gjorde att många B110 måste kasseras. Diskanten
är en 8-ohms, 27 millimeter stor KEF
T27 med en specificerad resonansfrekvens
på 1.200 hertz. Den har också ett perforerat
metallgaller som, förutom att skydda diskantdomen
från åverkan, har den extra fördelen
att det faktiskt höjer nivån på diskanten vid
högre frekvensen. Runt diskanten sitter fyra
ribbor av tjock filt för att hindra oönskade
interferenser från lådans kant.
Filtret är synnerligen komplext för en så
liten högtalare (på den här tiden ansåg de
flesta högtalartillverkare att en kondensator
i serie med diskanten var nog), och består
av inte mindre än 13 komponenter, en av
dem en autotransformator. Denna gjorde det
möjligt att justera varje högtalare för just de
element som användes. Något att tänka på
om du byter element, av någon (outgrundlig)
anledning. Högtalarna tillverkades som

En naken LS3/5. Skruvarna som håller frontpanelen på plats sitter dolda under kardborrbanden. Försök inta
att dra åt baselementet med de fyra skruvarna som sitter runt det, dessa är dubbelgängade och försöker du
dra åt dem kommer du barra att lossa elementet. Behöver du dra fast baselementet måste du lossa fronten
och göra det från insidan. En del modifierare har också avlägsnat gallret över diskanten, detta resulterar i
en avsevärt sämre högtalare, det sitter där av en anledning och den anledningen är inte att skydda diskanten
från barnfingrar!
enskilda enheter, inte par, och ett av villkoren
i licensen var att varje exemplar skulle
låta exakt likadant så att BBC:s ingenjörer
kunde vara säkra på att alltid ha ett matchat
par för stereo, utan att behöva testa först.
Det kompletta systemet hade en nominell
impedans på 15 ohm.
Fronttyget kallas Tygan och kan verka
vara alldeles för tjockt. Det är dock en del
av designen och LS3/5A skall ALLTID spelas
med fronten på, så det så!
Hur låter det?
LS3/5A är en liten högtalare och har därför
vissa begränsningar, främst vad gäller djupbas.
Det kompletta systemet har en nedre
resonansfrekvens på 75 hertz så det finns
inte så mycket att hämta under, säg 80 hertz,
och medan vi håller på att avliva myter…
BBC använder inte några subbasar tillsammans
med LS3/5A! Kan du leva utan den
allra lägsta basen är LS3/5A en utmärkt
högtalare, ibland skrämmande så. Under
flera år arbetade jag i en BBC-studio kallad
N9. Alldeles bakom mig stod en LS3/5A på
ett högt stativ. Den användes för internkommunikation,
när något viktigt hände eller
behövdes kommuniceras till hela redaktio-
nen. Varje gång ett meddelande kom ut
ur den snurrade jag runt i tron att någon
stod bakom mig och hade något att säga.
Varje gång, under flera år! Jag vande mig
aldrig. Det var omöjligt att säga att ljudet
kom från en högtalare!
Vilket leder till den kanske segaste
myten om LS3/5A: den bara avsedd för
tal, inte musik. Nonsens! BBC gör ingen
sådan skillnad. LS3/5A är en Grade IImonitor,
vilket innebär att den kan användas
för att utvärdera material för sändning
men inte för att till exempel kontrollera
mikrofonplacering etcetera. För sådant
behövs en Grade I-monitor som exempelvis
LS5/8 eller LS5/9.
En viktig sak är att LS3/5A skall placeras
fristående, så långt från väggar och
golv som möjligt. Små högtalare placeras
ofta nära en vägg för att förstärka basåtergivningen,
men i fallet LS3/5A gör det
bara att basen bli grumlig och bumlig. Ett
stadigt stativ är en absolut nödvändighet.
En del LS3/5A-entusiaster har börjat
stacka dem, det vill säga placera ett extra
par LS3/5A upp och nervända ovanpå ett
existerande par. Jag har aldrig hört en
sådan kombination så jag kan inte uttala
mig. Det är i varje fall ingenting BBC
rekommenderar.
Lyssningsupplevelsen är ganska lik den
från Quads elektrostater, fast med något
djupare bas och mer utsträckt diskant. De
låter också större än Quadarna och har
betydligt bättre spridning, men den där
genomsiktligheten och friheten från distorsion
är inte lika påtaglig hos LS3/5A. Men
de är naturligtvis oändligt mycket lättare
att möblera med!
15 och 11 ohm
Det finns ingen LS3/5B! Däremot finns det
två olika typer av LS3/5A. 1978 började
de licensierade tillverkarna klaga. Elementen
de fick från KEF uppfyllde visserligen
KEF:s kvalitetskrav, men de krav BBC specificerade
i licensen var mer och mer svåra
att uppnå. Vid vissa tidpunkter kunde man
vara tvungna att kassera upp till 85% av
de levererade elementen! Detta är knappast
hållbart för den som försöker driva en
kommersiell verksamhet. BBC hade också
börjat märka problem, speciellt att många
exemplar hade ett lyft på ungefär 2 decibel i
oktaven runt 1 kilohertz, ett mycket känsligt
område.
BBC skyllde på KEF och beordrade en
undersökning och KEF spårade problemet
till baselementet, eller närmare bestämt
till upphängningen av baskonen. Denna
var ursprungligen av neoprengummi. KEF
utvecklade en ny upphängning av PVC som
var betydligt mer temperaturstabil men inte
lika lättrörlig. Man var därför tvungna att
också utveckla en ny spider och en något
annorlunda talspole. Det nya elementet kallades
B110 SP1228.
NR 6 2010 63
>>
Vänd!

forts.
Milstolpen! Rogers LS3/5A
Ett nytt filter behövdes också och det visade
sig kunna göras lite enklare. Medan KEF
hade problem med baselementet hade man
blivit bättre och bättre på att göra diskanter,
så till den grad att alla exemplar nu höll sig
inom 0,5 dB från varandra. Det innebar att
man kunde frångå autotansformatorn och
istället göra en enklare motståndsbaserad
stege. KEF hade vid den här tiden skaffat
sig en del datokraft och man använde den
för att ytterligare optimera filtret (i nära
samarbete med BBC, skall sägas).
Resultatet var en ny, 11-ohms LS3/5A.
Notera att den fortfarande heter A. Det
beror på att trots den genomgripande förändringen
i element och filter så skiljer sig
den kompletta högtalaren inte alls från originalet
vad gäller ljudet. Det är fullt möjligt
att använda en 11-ohmsmodell i vänster
kanal och en 15-ohmare i höger utan att
höra någon skillnad (en hel del audiofiler
bestrider dock detta).
KEF satte det nya filtret i serieproduktion
och ganska snart hade samtliga licensiater
adopterat det, så nu var det bara lådorna
som skilde de olika märkena åt. KEF hade
också, med BBC:s goda minne, introducerat
bi-wireterminaler i filtret. Detta var en
eftergift för marknadskrafterna. Bi-wire var
plötsligt cool och därför ville alla tillverkare
erbjuda den möjligheten. BBC rekommenderade
att man kortslöt de två terminalerna
och gjorde så på alla LS3/5A man köpte.
Att äga
Det finns gott om LS3/5A på begagnatmarknaden,
så att skaffa ett par är inte
speciellt svårt. De kräver också väldigt lite
64
Konstruktionsritning för en LS3/5 från Chartwell. Här
syns tydligt hur noga det var med alla detaljer. Filtret
längst uppe till höger är för 15-ohmsversionen.
Så här ser det ut om man öppnar en LS3/5A. Delningsfiltret
sitter monterat över baksidan av diskantelementet.
Detta är 15-ohmsversionen, med transformator. De
bruna kondensatorerna kommer från iTT och är mycket
bra, trots att de är industrityper och inte speciellt dyra
audiofiltyper. Att byta ut dem lönar sig inte.
NR 6 2010
Det senare delningsfiltret för 11-ohmsversionen.
Notera att autotransformatorn ersatts med en enkel
motståndsstege. Vilken version som är bäst tvistar
audiofiler om så fort tillfälle ges.
vad gäller vård och restaurering. Förutsatt
att elementen är hela är det egentligen
bara att koppla upp och spela. Det är inte
mycket som kan göras för att förbättra en
LS3/5A, filterkomponenterna har alltid
varit av bra kvalitet och inte av typer som
åldras (det hindrar naturligtvis inte en
massa myter om mirakulösa förbättringar
att uppstå). En liten varning är på plats.
Flera modeller av LS3/5A har lite speciella
skruvar som håller fast baselementet. Om
du tycker det är dags att kolla att elementet
verkligen sitter fast och drar år dessa
skruvar från utsidan kommer du i själva
verket att lossa elementet. Dessa skruvar
har en dubbelgänga, så enda sättet att
korrekt dra åt baselementet är att öppna
lådan och göra det från insidan. Då kan
du också passa på att se till att lådan är
riktigt tät.
Slut sedan länge
Tillverkningen av LS3/5A har upphört sedan
flera år. BBC har blivit mindre strikta och
använder nu allehanda småhögtalare för de
syften LS3/5A var designade för. KEF har
helt upphört med tillverkningen av B110
och T27 och vägrar styvnackat att återuppta
den, trots påstötningar från flera prospektiva
tillverkare.
Vi måste också lägga en stor del av skulden
hos konsumenterna. På grund av de
enormt stränga kraven i licensen var LS3/5A
aldrig en billig högtalare att tillverka. Mängder
av kopior som till det yttre såg mer
eller mindre lika ut såldes till avsevärt lägre
priser. Och tyvärr, pris vinner över kvalitet
varje gång!
TiLLVERkARE
Följande tillverkare köpte licenser att
tillverka LS3/5A från BBC (listan är inte
komplett, men dessa är de vi (och BBC)
har kunnat verifiera:
• Audiomaster
• Chartwell
• Decca
• Goodmans
• Harbeth
• JPW (tillverkade ett mycket litet antal)
• KEF
• K.J. Leisuresound
• RAM (köpte licens men tillverkade aldrig
några LS3/5A)
• Richard Allen
• Rogers
• Spendor
• Stirling Broadcast
• Swisstone (äger Rogers och Chartwell)
Rogers LS3/5A
Frekvensomfång 70 Hz–20 kHz +/- 3 dB
impedans 11 ohm nominelt
känslighet 82,5 dB/1 meter, 2.83 volt in
Maximalt ljudtryck 85 dBA
(1 par, 2 meter)
Effekttålighet 30W oklippt
programmaterial
Rekommenderad förstärkareffekt
25–100W/kanal
Rekommenderad placering Stativ, minimum
60 cm höjd vinklade så att axlarna
korsas framför lyssnaren
Dimensioner 302 mm x 190 mm x 162 mm
Vikt 5,5 kg
LS3/5A v2
Stirling Broadcast tillverkar idag en
LS3/5A-kopia man kallar LS3/5A v2.
Denna omfattas faktiskt av en BBC-licens
men har väldigt lite med originalet att göra
vad gäller utförandet. Däremot sägs att
ljudet är klassiskt LS3/5A. Elementen
kommer från SEAS och Scan Speak. De
kostar runt £950/paroch kan vara ett
alternativ till ett begagnat par.
Se: http://www.stirlingbroadcast.net/
Det finns moderna högtalare som påstår
sig vara LS3/5A, men det är inte äkta vara.
Så det är dags att summera upp vad
LS3/5A gjorde för oss. Den visade att en
liten högtalare kunde prestera vad många
större burkar inte kunde. Den visade att
kvalitet i specifikationer och tillverkning
ledde till höga försäljningssiffror. I ett hav av
skräp stod LS3/5A ut som ett ideal att sträva
efter. Den är också ett exempel på vad som
kan hända när pengar från radio- och TVlicenser
används på ett förnuftigt sätt.
Amen.
H&M