t - Sveriges geologiska undersökning

INNEHALLSFöRTECKNING forts
10 FORSKNINGSPROJEKT
sid
21
, o. l Projekt l :1. Metoder för mätning av radon
i marken vid byggande 22
10.2 Projekt 6:1. Radonexhalation från berggrund
och j ordarter 22
10.3 Projekt 1:2. Markens inverkan på radonhalt
och gammastrålning inomhus 23
10.4 Projekt 4:6. Spårning av vattentäkter med hög
radonhalt 24
11 INFORMATION 24
12 KONTAKTPERSONER VID SGU 26
3

INLEDNING
Vid mätningar i Tidaholms kommun 1979 konstaterade statens strålskyddsinstitut
(SS1) att radon- och radondotterhalterna i flera
hus som byggts på fyllning av alunskifferaska (rödfyr) var så
höga att de utgjorde en hälsorisk som omedelbart borde åtgärdas.
Av samma skäl borde åtgärder vidtas för att hindra att nya byggnader
uppförs på mark med särskilt hög radioaktivitet. SSI varnade
även än en gång för att radondotterhalterna i många hus
byggda av alunskifferbaserad gasbetong var så höga att de utgjorde
en allvarlig risk för lungcancer.
I februari 1979 tillsatte regeringen Radonutredningen vars uppgift
bl a är att
- föreslå åtgärder mot strålning i bostäder
- uppspåra bostäder med höga radondotterhalter
sätta gränsvärden för högsta tillåtna radondotterhalter
byggnader och radioaktivitet från byggnadsmaterial
- initiera forskning kring radonproblem
SGU deltar med rätt stora insatser i den mätnings-, spårnings-,
karterings- och forskningsverksamhet kring strålningsproblem och
radon som SSI och Radonutredningen initierat. Arbetet berör samtliga
byråer men framför allt utnyttjas den organisation som
byggts upp för SGU:s uranprospektering och de erfarenheter och
resultat som prospekteringen gett.
Sedan 1967 är SGU ansvarig för den statsfinansierade delen av
svensk uranprospektering. En stor del av denna verksamhet är
inriktad på att regionalt mäta den naturliga radioaktiviteten.
Detta för att undersöka de radioaktiva grundämnenas fördelning i
berggrunden och dess relation till olika geologiska miljöer. Den
metod som främst använts är flygmätningar av gammastrålningen med
t -spektrometer. Kartbladstäckande flygmätningar utförs på 30 meters
höjd och med 200 meters linjeavstånd. T o m 1980 täcker
4

Gränges AB/SSAB:s kartmaterial redovisar flygmätningar som under
åren 1956 till 1959 utfördes på TGOJ:s uppdrag över bl a norra
delarna av Västkustsomrädet och delar av Småland (fig 2). Dessa
flygmätningar utfördes med stort linjeavstånd (500 meter eller
1000 meter), varför de inte har samma täckningsgrad som SGU:s
(200 meters linjeavstånd). Dessutom används vid mätningarna en
utrustning som inte medger en så detaljerad kartering som de
moderna instrumenten.
LKAB:s kartmaterial redovisar flygmätningar över områden i Norrbottens,
Västernorrlands och Värmlands län (fig 2). Flygmätningarna
är utförda med 200 meters linjeavstånd och med modern
utrustning. Data från markuppföljningen av dessa mätningar saknas.
3.2
Särskilda fältarbeten
1980 års markuppföljning av de flygmätningar som gjordes 1979 har
särskilt inriktats på att undersöka strålningsnivån inom områden
över vilka vid flygmätningarna uppmätts förhöjd radioaktivitet.
Detta för att ta fram underlag för att göra mer detaljerade GEOstrålningskartor.
Exempel på områden som undersökts är alunskifferområden
inom örebro län och områden med uranmineraliseringar
och uranrika graniter i nordöstra Småland (Västerviksområdet).
Under 1980 har preliminära GEO-strå1ningskartor utgivits över
östra och norra delarna av Blekinge och de östra och mellersta
delarna av Småland. Det geologiska kartmaterialet över dessa områden
är mycket ofullständigt och gammalt (från mitten av 1800talet).
Delar av området täcks av Gränges ABjSSAB:s flygmätningar
men i övrigt saknas mätningar av radioaktiviteten. För att få
underlag för att rita GEO-strå1ningskartorna har därför allt
tillgängligt geologiskt material sammanställts. Dessutom har
rekognoscerande markmätningar utförts under sommaren 1980. Därvid
har i första hand områden med graniter undersökts.
9

3.5 Finansiering
GEO-strålningskartorna finansieras av två anslag om vardera
250 000 kronor från Jordbruksdepartementets kommitt§anslag. Därav
avser det första anslaget att täcka produktionskostnaden för de
kartblad inom vilka det finns förekomster av alunskiffer (150)
och kända uranrika graniter (100). Det andra anslaget avser produktion
av ytterligare ca 200 kartblad inom vilka man nu vet att
förhöjd gammastrålning förekommer.
Finansieringen av nya från strålningssynpunkt motiverade flygmätningar
behöver lösas. Detsamma gäller finansieringen för utgivning
av nya kartblad över de områden som flygmätts efter 1979
liksom för revideringen av tidigare utförda kartor.
Kartorna framställs med fotokopieringsteknik. Enligt överenskommelse
med Jordbruksdepartementet sköter SGU distribution och försäljning.
Priset per kartblad är för närvarande 70 kronor + moms.
3.6 Samarbete med andra myndigheter
Samråd har skett med statens planverk och statens strålskyddsinstitut
om utformningen av GEO-strå1ningskartorna. SSI erhåller
det kartexemplar som skulle ha levererats till beställaren,
Jordbruksdepartementet.
3.7 Konkurrens
Någon egentlig konkurrens föreligger ej. AB Jacobsson och Widmarks
dotterbolag Hagconsu1t AB har på uppdrag av länsstyrelsen i
Skaraborgs län framställt GEO-strålningskartor i skala 1:50 000
över områden med alunskiffer i länet. I övrigt är det endast SGU
som utger GEO-strålningskartor i denna skala.
11

6.1 Organisationen inom SGU
Gyggnadsmaterialdelen är ett del projekt inom projektet
"Radon - markundersökn i nqar". Ansvarig f n är statsgeolog Hardy
Lindroos, berggrundsbyrån i Luleå. Geofysiker Hans Mellander,
geofysiska byrån i Uppsala är SGU:s expert på gammaspektrometri.
Ungefär 5-6 geologer inom SGU:s uranavdelning behärskar mättekniken/utvärderingen.
I kalibreringssammanhang anlitas även SGU:s
geofysiker i Malå.
6.2 Samarbete med byggnadsmaterial industrin
Förberedande kontakter har förekommit med prof Waris från CEMENTA
AB som har byggnadsmaterialindustrins uppdrag att leda och samordna
forskning och mätteknik gällande radioaktivitet och radonavgång
i byggnadsmaterial i Sverige. Kontakterna har hittills
inte lett till konkreta uppdrag för SGU. Mot bakgrunden att SGU
förfogar dels över omfattande kunskaper gällande gammastrålningen
i Sveriges berggrund och lösa jordarter, dels att SGU:s uranavdelning
är landets enda expertorganisation på den för ändamålet
lämpligaste metoden dvs gammaspektrometrin, anser vi att SGU har
de bästa förutsättningarna för att utföra in-situ-undersökningar
av olika sten- och grustäkter. SGU:s teknik är såväl praktiskt,
ekonomiskt som mätningstekniskt överlägsen tekniken "provtagninglaboratoriemätning
ll •
7 RADON I VATTEN
Under 1980 har SGU inlett undersökningar av radon i vatten. För
ändamålet har inköpts ett instrument av typ ROA-2DD.
Mätningar av radon i vatten kommer i fortsättningen att utföras
som rutinmetod vid -den hydrogeologiska länskarteringen. Under
fältsäsongen 1980 har radonmätningar utförts i Kalmar, Blekinge
och Uppsala län. På sikt kommer dessa mätningar att ge referens­
värden för den naturliga variationen av radon i grundvattnet
samtidigt som man kan spåra områden inom vilka risk för höga
radonhalter i grundvattnet föteligger.
16

8.3 Samarbete med andra myndigheter
Samarbete om uppläggningen av bilmätningarna har skett med Håkan
Wahren som i detta sa.mmanhang representerar socialstyrelsen.
Tillsammans med socialstyrelsen och Uppsala hälsovårdsförvaltning
genomfördes de första försöksmätningarna i Uppsala. Resultatet
presenterades i en gemensam rapport (Wahren, H, Mäkitalo, A,
Person, T och Svensson C E, 1979: "Ett försök att spåra radonhus
i Uppsa l a kommun ") .
Kommunförbundet har aktivt deltagit i uppläggningen och informationen
om bilmätningarna, bl a genom att via länsavdelningarna
samordna beställningarna av bilmätningarna.
8.4 Konkurrens
Konkurrens har förekommit från Hagconsult AB som med egen gammaspektrometer
gjort bilmätningar inom Skaraborgs län. Omfattningen
av dessa mätningar är inte känd av SGU.
Radiofysiska institutionen vid Umeå universitet "fick genom kontakter
med korrmunförbundets länsorganisation i Västerbotten i
uppdrag att utföra bilmätningar inom samtliga tätorter i länet.
Mätningarna utfördes i lI undervi sni ngs- och utvecklingssyfte" och
därför till mycket låg kostnad.
I övrigt har flera kommuner låtit genomföra inventering av hus
med alunskifferbaserad gasbetong genom genomgång av byggnadsnämndernas
handlingar och mätningar med handburna scintillometerinstrument.
9 INSTRUMENT
SGU:s elektronikverkstad i Malå är ansvarig för inköp, kalibrering
och skötsel av geofysiska instrument. I verkstaden även
byggs och modifieras instrument.
20