Redo när stormen drar in - Frivilliga Flygkåren

FFK NYTT
Redo när stormen drar in
Flyget höll undan bränder
Hasse har lämnat oss
Nummer 4 - November 2005
1

2
Tidningen FFK NYTT
Ansvarig utgivare
Sven-Inge Ander
Redaktion och layout
Johan Ander
E-post: red@ffk.se
Foto där annat inte sägs: FFK arkiv
Tryck: Larssons Offset, Södertälje
Bidrag från läsekretsen välkomnas.
Redaktionen förbehåller sig rätten
att redigera allt material.
Checklista
Vid lämning av material till tidningen:
Vi behandlar enklast bild och text digitalt.
Text i Word eller monterad i e-mail.
Digitala bilder mottages i formaten, jpg, tif,
eps. Helst med storleken 700 K eller mer.
Det går även bra med textmanus och
”pappersbilder”.
Uppge vem som skrivit och vem som fotat.
Ange alltid en kontaktperson till din artikel.
Försök att leverera bilder och text samtidigt.
Ange om du vill ha bilder/dokument i retur.
Planera aktiviteter. Vem skriver/fotar.
Redaktionen hjälper dig om du har frågor.
Sista dag att lämna material till nästa
nummer: 20 december 2005
Bild på framsida: Flygfältet vid Varbergs FK
Foto: Johan Ander
Personal på Kårstaben
Kårstab
Stockholm/Skavsta Flygplats
Box 2068, 611 02 Nyköping
Telefon vxl 0155-289971
Telefax 0155-289977
Styrelsen har sitt säte i Nyköping
Sven-Inge Ander
Kårchef
0155-28 99 72
sven-inge@ffk.se
Ulf Karlsson
Stf kårchef
0155-28 99 73
uffe@ffk.se
FFK NYTT
Innehåll
3
Ledare
6
Nyheter
10
De flygande elitstyrkorna
15
Dags att starta ungdomsverksamhet i ditt län
16
Möt ffk:s nya ordförande
18
Radiobortfall i Örebro
19
Flygande hundar
20
Veteranernas återkomst
22
Hans Andersson – tack för allt
24
Kungligt besök
25
Riddare på smal bana
Lotta Andersson
Administration
0155-28 99 69
lotta@ffk.se
Bengt-Arne Jönsson
MD-fl ygansvarig
0155-28 99 74
b-a@ffk.se
Helene de Mander
Administration
0155-28 99 69
helene@ffk.se
Foto: Mattias Jonsson
Foto: Jan Lennmarker
Lars-Göran Johansson
Flygchef
0155-28 99 79
lg@ffk.se

D
Kårchefens
krönika
FFK NYTT
Det är med stor saknad vi tvingas konstatera att
Hasse Andersson inte längre är med oss. Hasse betydde
väldigt mycket för många. Han lämnade outplånliga
spår och delade generöst med sig av sin kunskap och
erfarenhet till medarbetare och elever.
et känns som igår när jag tänker tillbaka på första
fl ygpasset på fl yginstruktörskursen 1974. Hasse skulle då
checka av om de praktiska kunskaperna var något att bygga
vidare på.
I min vildaste fantasi kunde jag då inte föreställa mig att
jag två decennier senare skulle få jobba nära Hasse i dryga
tio år. Det känns ärofullt.
Tack Hasse, från en imponerad lärjunge.
FFK styrelse har fattat beslut om en fond till Hasses minne.
Mer om detta fi nns att läsa på sidan 27.
Vi som hade förmånen att arbeta nära Hasse vet att hans
högsta önskan var: ”FFK ska alltid utvecklas vidare i lugn
och säker takt”. Han gladde sig mycket åt utvecklingen
med de nya fl yginsatsgrupperna och kanske ännu mera åt
den spirande ungdomsverksamheten. Det är därför helt
naturligt att vi fortsätter på den inslagna vägen – FFK ska
utvecklas vidare.
Ungdomsverksamheten börjar fi nna sin struktur och den
första ungdomssektionen har bildats i FFK Stockholm.
Måtte inte andra länsfl ygavdelningar förskräckas av den
stora satsningen i huvudstaden utan starta egna diskussioner
på hemmaplan. Hur kan just din avdelning komma igång?
Läs mera om den nya ungdomssektionen på sidan 15.
Vi fortsätter utveckla fl yginsatsgrupperna (FIG). Flera myndigheter
inom samhällets samverkansområden kan genom
samarbete med FFK stärka sin krishanteringsförmåga. De
kan med FFK förbättra sina möjligheter att motverka eller
lindra de skador som inträff ar under en allvarlig kris.
För Sjöfartsverket och Svenska Kraftnät har vi startat uppbyggnaden
av förstärkningsresurser. När det gäller Polisen
kommer ett första samverkansmöte att äga rum i januari
som syftar till att utveckla motsvarande samarbetsformer.
Projektet med Statens Strålskyddsinstitut går på sparlåga med
viss aktivitet i samverkan med den engagerade Länsstyrelsen i
Halland. Under hösten i år har Krisberedskapsmyndigheten
planerat in möten med Vägverket och Banverket.
Den årliga regionala samövningen (RSÖ) är numera en
avstämning av hur FIG-organisationen fungerar. Årets RSÖ
genomfördes i Varberg. Övningen visade att organisationen
fungerar men även att vissa justeringar i systemet behövs.
Det är även uppenbart att kvaliteten är beroende av att
kvalifi cerad och regelbunden övning sker. Det ger ytterligare
motivation att jobba för en fortsatt utveckling av FIG.
Att en övning innehåller ett moment ”landningstävling”
kan för den oinvigde verka underligt men är ett bra sätt
att stämma av vilken precision piloten har efter ett hårt
uppdrag. Tävlingsmomentet är inte det viktiga utan var och
en tävlar mot sig själv för att bli en bättre pilot. Karl-Johan
Kritz från Göteborg lyckades med att på tre landningar sätta
Cessnan +7,+3,+-0 (sammanlagt 10) meter från märket.
Karl-Johan försöker efter varje fl ygning att landa exakt på
märket – övning ger färdighet. Grattis!
Några tankar om FFK-Nytt i årets sista nummer. Redaktören
har under året fått positiva omdömen om tidningens
innehåll och utformning. Det är naturligtvis glädjande. En
bra medlemstidning är beroende av att det kommer texter
och bilder från verkligheten – i det här fallet från FFK:s
länsfl ygavdelningar. Detta ger tillsammans med det övriga
innehållet en intressant läsning.
Alla som under året har lämnat texter och bilder ska känna
stor delaktighet i tidningens positiva utveckling. Fortsätt att
rapportera vad som händer och sker i din länsfl ygavdelning.
Det blir förhoppningsvis ytterligare skribenter eller rapportörer
i nästa års upplagor av vår medlemstidning. Nästa
nummer planeras utkomma i januari/februari 2006.
Landa på märket med noshjulet på mittlinjen.
Ha en skön och fl ygrik höst och vinter!
Sven-Inge
3

4
Vi har fått in rapporter från landet att en del personer
undviker att fylla i anmärkningar i fl ygdagboken. Oftast
i all välmening då de tycker att fl ygmaskinen trots allt
går att fl yga. Det kan vara sant i den vanliga situationen.
Problem uppstår dock då en person tänker fl yga IFR och
kompassen visar 35 grader fel. Han kanske upptäcker det
vid infl ygningen och får då en enormt ökad arbetsbelastning
i en redan ansträngd situation.
Finns det ett fel skall det föras in i resedagboken! Om felet
inte åtgärdas omedelbart men mekanikern kan låta fl ygmaskinen
fl yga för han över det till kvarstående anmärkningar.
Då är det upp till befälhavaren att bedöma om han kan
genomföra fl ygningen med det fl ygplanet.
Fakta Fakta vid landning
landning
Enligt bestämmelserna för civil luftfart ska höjden vid
landningsbanans tröskel vara 50 fot (BCL-D). För den
som ligger femtio fot för högt, det vill säga på 100 fot,
ökas landningssträckan med 25 procent.
Text och Foto: Johan Ander
Källa: Th e Axioms of Flight
FFK NYTT
Flygchefen tar till orda:
En kompass som visar fel, för lite luft
i höger hjul, en buckla på vingen.
Det är exempel på småfel som kan
påverka din fl ygning.
En fl ygmaskin som är 20 år gammal och inte har några
anmärkningar fi nns inte. Det uppstår alltid små fel som
tillsammans kan orsaka ett större fel med haveri som utgång.
Det är aldrig fel att skriva i resedagboken om något
uppstår. Skriv hellre en gång för mycket.
Du är inte juste mot den som kommer efteråt om du låter
bli att fylla i dagboken.
Det är alltid roligare att fl yga säkert!
Sjöbevakarna Sjöbevakarna rapporterar
rapporterar
Lars-Göran Johansson
Flygchef FFK
Den andra oktober avgick Ostindienfararen Götheborg
mot Shanghai. Skeppet är byggt efter det Götheborg som
förliste 1745 och trippen är tänkt som en PR-resa gentemot
de länder det anlöper. Folkuppbådet var gigantiskt. På kajer,
pirar, stränder och broar trängdes 15 000 nyfi kna, fl era
hundra båtar slöt upp och fotoblixtrarna smattrade .
Sjöbevakningsfl ygarna från Göteborg-Bohus behövde
dock inte trängas. De tog sitt foto redan den femte juni
när Götheborg gjorde sin första långa seglats. Den gången
handlade det om en resa till Oslo för att delta i festligheterna
kring hundraårsjubileet av unionsupplösningen.
Text: Johan Ander
Foto: Erik Sigfeldt

FFK NYTT
Aktuellt från Kårstaben
Kårstaben har fått en ny telefonväxelfunktion. Du kan nu
ringa direkt till den du söker på kårstaben. Det går även bra
att ringa till det gamla numret. Faxnumret är det samma.
Se aktuella nummer och e-postadresser på sid 2.
Som en fortsättning av samverkan med Svenska Kraftnät
har kontaktuppbyggnaden startats upp med de tre största
kraftleverantörerna i södra Sverige, Den 3-7 oktober i
presenterades FFK under Svenska Kraftnäts informationsdagar
”Kraftsamling 2005” i Åsbro, Örebro län. Läs mera
på sid 26.
Flyginsatsgrupperna som utbildats för att bistå Sjöfartsverkets
sjöräddningsfunktion (SAR) har inte larmats till
så många uppdrag som det förväntades. Naturligtvis är det
bra att det inte är så många båtar som hamnat nöd. De
FFK-besättningar som ställer upp att gå jour i vecka efter
vecka kanske känner sig lite onyttiga. En tröst kan dock
vara att två av de tre SAR-helikoptrarna inte heller kallats
på något skarpt fall under sommaren, enligt vad MRCC
meddelade under Varbergsövningen.
Samverkan med polisen kommer att startas upp med ett
provprojekt under våren 2006. En gemensam arbetsgrupp
kommer att genomföra sitt första arbetsmöte under två
dagar i januari (2006).
Det fi nns fortfarande några medlemmar som fått det nya
KB-avtalet men som ännu inte har returnerat detta med
eller utan påskrift.
Det bästa är naturligtvis att meddela kårstaben huruvida
man vill fortsätta att ingå i KB-fl yget eller ej. De som nu ej
svarat inom någon vecka efter att denna tidning utkommit
avförs från placering i gruppen.
De medlemmar som ska genomgå utbildning för placering
i FIG ska teckna ett så kallat FIG-avtal med FFK. Detta är
mera preciserat med insatstider, övnings- och utbildningsengagemang
med mera. Dessa avtal sänds ut i takt med att
FIG etableras i länen.
När det gäller KU-låg (kompletteringsutbildning lågfl yg,
se reportage sid 20-21) så görs urval av elever till KU-låg
av kårstaben.
I första hand kallas de för vilka det förfl utit längst tid sedan
de utbildades i lågfl yg och som ej gått KU-låg i närtid.
Utbildningen är obligatorisk för den som kallas till KU-låg
och en förutsättning för fortsatt behörighet att vara befälhavare
vid lågfl ygning inom FFK. Du som ej fått kallelse i
år kommer att kallas kommande år – beroende av de uppdrag
och utbildningsmedel vi får från myndigheterna.
Mot slutet av 2005 genomförs som tidigare år seminarier
och kurser på kårstaben för MD-fl yggruppchefer, fl yglärare,
fl ygchefer.
Under andra halvan av december får du ditt medlemskort
för 2006.
Det är viktigt att de medföljande frågorna om din fl ygstatus
med behörigheter och tider snarast meddelas till kårstaben.
Betald medlemsavgift och inlämnad fl ygstatus är ett oeftergivligt
krav för att du ska komma ifråga för fl ygoperativ
verksamhet, uttagning till utbildning, med mera.
Inför övningar eller uppdrag, som berör annat län än det
egna: Ta alltid kontakt med det berörda länets ledningspersonal
(länsfl ygchef och operativ fl ygchef). Negativa
överraskningar undvikes, goda råd kan inhämtas, kanske
kan samövning ske?
MEDLEMSFÖRMÅNER
• Rabatt på Svenska Flygfält. Kårstaben har träff at avtal
med KSAB om rabatt på nypriset vid inköp av Svenska
Flygfält för ny abonnent som inte haft prenumeration de
senaste två åren. FFK Medlem betalar endast 595 kronor
(normalpris 745:-) vid nyköp av komplett pärm med ett
års rättning. Vid förlängning av befi ntliga abonnemang av
rättningstjänsten gäller ordinarie pris 595 kr för 2006.
Ring Vanja på KSAB: 08 - 764 60 80 för ytterligare
info.”
• Rabatt på prenumeration av Flygrevyn. FFK-medlem
betalar 330:- för hela 2006 (Normalpris 380:-)
• Rejäl föstärkning av ditt försäkringsskydd vid deltagande
i FFK-verksamheten.
• Deltagande i kurser, övningar, sammankomster och
föreningsverksamhet med fl yg och fl ygsäkerhet som gemensam
nämnare. Centralt och i länen utifrån tillgängliga
ekonomiska och personella resurser och initiativ.
Rättning i ledet! Vi har nåtts av rapporter om att en del piloter och spanare har alldeles för lite kläder på sig när
de fl yger sjöbevakning. Katastrof! Hamnar du i vattnet är du alldeles för tunt klädd och då försvinner en stor del av
vitsen med att bära överlevnadsdräkt. Tycker du att det är för varmt i planet får du ställa upp luftintagen.
5

6
Swefl y i ekonomiskt trubbel. Foto: Johan Ander
Swefl y har dålig ekonomi
Den 2 september stannade Swe Fly.
Inga pengar betalades ut och samtliga
avgångar ställdes in vilket bland annat
resulterade i att 400 passagerare
strandsattes i Pakistan. Det synes dock
ljusna för de 118 anställda som ännu ej
blivit uppsagda och de resenärer som
köpt biljetter till resor senare i vinter.
Tingsrätten har beviljat en företagsrekonstruktion
och det fi nns redan
intressenter. Swe Fly fl yger (eller fl ög?)
inom norden och till Pakistan. De hade
dessutom planer på att starta en linje
till Indien.
På väg mot Singapore
Två ubåtar ska säljas. Foto: Kockums/FBB
Två svenska U-båtar kommer snart
att byta flagg. FL-Net skriver att
Singapore vill köpa två ubåtar av Västergötlandsklassen
för runt en miljard
kronor. Detta borde passa Försvarets
materiellverk som hand i handske då
fl era ubåtar blivit över när marinen
skurit ner i sin budget.
Detta är inte första gången Singapore
köper en ubåt av Sverige. Blir aff ären
av kommer de första besättningarna
genomgå sin utbildning i Sverige.
Rysk militär i Sverige
Deras marin har redan varit här. Nu
ska, för första gången, ryska arméstyrkor
öva i Sverige. Övningen kommer
äga rum i januari och bland annat
handla om ubåtsräddning.
FFK NYTT
Försvaret ska hjälpa mot terrorister
FFK kan få spana - Soldater kan få jobba under polisen
Göran Persson vill se hårdare tag mot terrorism. Ett sätt är att använda försvaret. Foto: Ivar Blixt/FBB
Ökade befogenheter för militären,
en hårdare lagstiftning och en bättre
organiserad säkerhetspolis. Detta är
Göran Perssons melodi för att bekämpa
terrorism.
Vid sin regeringsförklaring berättade
han att regeringen under hösten kommer
presentera ett nationellt säkerhetsprogram
för att bekämpa terrorism
eff ektivare samt att minska samhällets
sårbarhet vid svåra påfrestningar.
Persson sade att vid ett allvarligt hot
ska militär personal kunna ställas under
polisens befäl. Därmed synes han gå
utredaren Olof Egerstedts förslag till
mötes. Enligt detta ska Försvarsmakten
bland annat bistå med underrättelse
och informationsverksamhet, transporter
och personella resurser. I extrema
situationer kan Försvarsmaktens
personal även användas som polisens
förlängda arm. De skulle då, under
direkt ledning från polisen, få använda
tvång eller våld mot enskilda.
FFK kan bli spanare från luften
Frivilliga Flygkåren skulle givetvis inte
delta i någon form av konfrontation. I
förra numret av FFK-Nytt fi nns dock
ett reportage om hur Luftstridskolan
i Uppsala, i ett försök att bygga upp
en organisation kallad YOS, använder
FFK som en spanare från luften.
TT skriver att enligt regeringsförklaringen
kommer polisen även att
få använda sig av dolda mikrofoner
i kampen mot grövre brottslighet.
Stadsministern var dock tydlig med
att det inte kommer att skapas någon
ny myndighet.
Ingen ökad rädsla för terror efter London
Terrordåden i London ökade inte
svenskarnas oro för terrorism. Åtminstone
inte i jämförelse med den oro som
uppstod förra året efter terrordåden i
Madrid.
Det visar en opinionsundersökning
som Krisberedskapsmyndigheten låtit
genomföra. På frågan om i vilken utsträckning
man känner oro för terrorhot
och terrorism svarade 25 procent att de
känner oro. Efter Madridbomberna var
samma siff ra 37 procent. Som vanligt
hyser kvinnor större oro för terrordåd,
jämfört med män.

Största FN-mötet i historien
Kofi Annan: ”Aldrig mer ett nytt Rwanda”
Den 14 till 16 september hölls, i New
York, det största FN-mötet i historien.
Det resulterade dock inte i de framsteg
som analytikerna hade hoppats på.
Ett av de största nederlagen var frågan
om kärnvapen. Sveriges Radio
rapporterar att motståndet mot en
nedrustning främst kommer från de
länder som offi ciellt har kärnvapen. En
stor debatt blommade också upp runt
Iran, som enligt USA och några av de
Europeiska länderna arbetar med att
utveckla egna kärnvapen.
Några positiva steg har dock tagits
under toppmötet. Det har beslutats att
bygga en fredsbyggarkommission samt
ett nytt råd för mänskliga rättigheter.
Hur det nya rådet ska utformas sköts
på framtiden men förhoppningen är
att reformen ska hindra skurkstater att
komma in.
Göran Persson fi ck ett eget uppdrag
FN utfäste även, för första gången i
historien, att de ska ingripa i länder
där folket hotas av folkmord eller
dylika brott mot mänskligheten. På så
sätt är nu världens ledare förpliktade
att handla vid hot av ett nytt Rwanda.
En annan positiv överraskning var den
FFK NYTT
Världens ledare har lovat att sätta in trupper vid
hot av ett nutt Rwanda . FBB/Sven-Åke Haglund
amerikanske presidenten George Bush
försonliga tal om att USA nu står helt
bakom FN:s föresatser om att hjälpa
världens fattiga.
Sista dagen bad Kofi Annan vår
stadsminister Göran Persson att starta
ett nätverk med 10 till 15 stats- och
regeringschefer. Nätverkets uppgift blir
att se till att de beslut som fattats under
toppmötet verkligen blir genomförda.
Försvaret tar krafttag mot homofobi
Det är okej att vara homosexuell i det
militära. För att tydliggöra detta har
Försvarsmakten denna sommar både
deltagit i Stockholms pridefestival
och satt in en rekryteringsannons i
gaytidningen QX.
– Vi ska med vapen i hand försvara
demokratin och mänskliga rättigheter.
Har man det som sitt uppdrag och som
sitt yttersta existensberättigande tror
jag att det är viktigt att ha ordning och
reda också på sig själv. Vi måste sopa
rent framför vår egen dörr och leva
upp till de mänskliga rättigheterna i
vardagen. Det får inte bara bli en abstrakt
deklaration, säger projektledaren
Krister Fahlstedts till Försvarets Forum.
Krister förklarar att det framför allt är
unga män som tar intryck av vad Försvarsmakten
gör och att det är just där
homofobin är mest utbredd.
– Där hoppas jag att Försvarsmakten
kan bli en positiv förebild, säger
Krister.
Sju av tio fortfarande inte trygga
Det handlar dock om ett långsiktigt
arbete. Försvarsmaktens personaltidning
Försvarets Forum skriver att sju
av tio homo och bisexuella i försvaret
inte känner sig trygga i att vara öppna
med sin läggning.
1000 vakanser i försvaret
Fler än förväntat har lämnade sin tjänst när
det skars i Försvarets budget. Därför råder
det i dag brist på bland annat helikopter och
armétekniker. Foto: Lena Holmgren/FBB
Omstruktureringen i Försvaret har
lett till en stor mängd vakanser. I
dag står 1000 befattningar utan
personal. Hälften av tjänsterna är
civila, hälften militära.
Neddragningar brukar resultera i att
folk får lämna sina jobb. Detta gällde
även när försvaret minskade sin budget.
Sammanlagt 2300 personer sades
upp. Problemet var att personal, både
civil och militär, valde uppsägning
hellre än att fl ytta med sina gamla
förband till nya orter.
Överste Tom Olson på Högkvarteret
säger till Värnpliktsnytt att det som
saknas är offi cerare med särskild specialkompetens
såsom ubåtsoffi cerare,
helikopter- och armétekniker. Han
säger även att Högkvarteret i dag inte
har någon plan på hur offi cersbristen
ska lösas.
Kan bli ett problem i framtiden
Brigadgeneral Jan Salestrand är Försvarsmaktensförbandsproduktionschef.
I en intervju i Försvarets Forum
antyder han att de civila tjänsterna
kommer att kunna fyllas utan större
problem. Han är dock mer bekymrad
när diskussionen går över till bristen
på offi cerare.
– På kort sikt är vakansläget förmodligen
hanterbart men om vi ser
några år framåt kan det bli problem
eftersom vi inte får ut nyutexaminerade
offi cerare förrän årsskiftet 08/09,
säger han.
Text samtliga nyheter:
Johan Ander
7

8
FFK NYTT
Fortsatt skogsbrandfl yg efter Gudruns
Många fruktade att elden skulle härja
i Gudruns fotspår. Oron var inte obefogad
men situationen hann aldrig bli
så allvarligt att den löpte brandmännen
ur händerna.
– Skogsbrandfl yget gjorde verkan, väderleken
gjorde att det aldrig blev så
torrt och dessutom utbildades skogsbruket
i hur de skulle bete sig för att minska
riskerna, säger Räddningsverkets Lennart
Larsson.
Skogsbrandflyget återvände i somras
till södra Sverige då staten, som tidigare
sagt ifrån sig betalningsansvaret, åter
fi nansierade skogsbrandsbevakning i den
stormfällda skogen. I efterhand synes det
ha varit ett klokt drag.
– De större skogsbränderna har vi ju nu
istället haft norrut och inte i de stormdrabbade
områdena, säger Bo Johansson
som under sommaren fungerade som
Räddningsverkets skogsbrandskordinator.
Därefter berättar han att ledningen
på räddningsverket nu fruktar en än
större brandrisk nästa år. Kvar ligger
nämligen massor av stockar som skogsbolagen
ännu inte hunnit fått undan.
Mycket torrt ris kvar till nästa år
Nästa sommar kommer dessa stockar att
brinna betydligt snabbare och bättre än
de träd som i år enbart hade torkat några
månader. Även där skogsbolagen fått undan
det mesta av virket ligger mängder av
torrt ris kvar. Det krävs inte mycket för
det riset ska ta fyr. Och när det väl börjar
brinna kommer det att gå fort.
EU har beslutat om civila snabbinsatss
EU har beslutat att inrätta civila
snabbinsatsgrupper. Dessa ska med
enbart fem dagars varsel kunna sändas
ut till kriser och konfl ikter runt om i
världen.
Med hänsyn till detta tecknade länsstyrelserna
i Jönköping, Kronoberg,
Kalmar, Västra Götaland och Halland i
slutet på sommaren avtal med FFK om
fortsatt brandfl yg för resten av 2005.
I avtalet fi nns även en optionsrätt för
länsstyrelserna att, om staten tillskjuter
medel för 2006 och 2007, kunna
förlänga avtalen även för dessa år. Att
staten kommer att tillskjuta dessa medel
förväntar sig de fl esta.
– Det vore konstigt annars. Det
räcker med att en brand inte upptäcks
i tid så har både kommun
och stat dragit på sig betydligt
större kostnader än vad brandfl
yget kostar per år, säger FFK:s
kårchef Sven-Inge Ander.
En släckning för 2,5 miljoner
När det handlar om skogsbränder
är det Lennart Larssons som har
koll på statens kostnader. Han
handlägger kommunernas ansökningar
om statlig ersättning.
I början på oktober hade han fått
in ansökningar från Ånge, Dalsed,
Ovanåker, Tanum, Älmhult och
Nybro. Dalsed har den största
ansökningen då släckningsarbetet
för en brand kostade dem två och
en halv miljon kronor.
På det här sättet får räddningsverket
information om de största bränderna,
men det är inte liktydigt med
vart det har brunnit mest. Kommunerna
måste nämligen räkna varje tillfälle som
en brand fl ammar upp som en separat
räddningstjänstinsats. Om släckningsarbetet
vid en brand går på 200 000 och
Förslaget kommer från Sverige som i
november 2004 pekade på att EU måste
förbättra sin förmåga att snabbt kunna
sätta in civila krishanteringsresurser.
När nu samtliga EU:s utrikesministrar
en annan släckning nästa vecka kostar en
halv miljon kronor så måste kommunen
se det som två olika utgifter.
Kommunerna betalar självrisk
För att sedan få statlig ersättning måste
räddningskostnaden för en brand övergå
deltagit i beslutet förväntas grupperna
stå färdiga i slutet av 2006.
– I grupperna kommer det att ingå
experter på bland annat konfl iktlösning,
mänskliga rättigheter och medling, säger
Laila Freivalds till Försvarets Forum.
I
k
h

ns framfart
sstyrkor
Får viktig roll i krissituationer
Utrikesdepartementet menar att de civila
experterna kommer att spela en viktig
roll i krissituationer. Bland annat kommer
de hjälpa till med att lösa konfl ikter
mellan olika grupperingar, observera
FFK NYTT
I de län Gudrun härjat fl ögs det i somras lika mycket skogsbrandfl yg som på den gamla goda tiden. Ett
klokt drag vidade det sig. En hög beredskap, där Räddningsverket förutom FFK använde vattanbombande
helikoptrar och informationskampanjer, resulterade i att det fruktade eldhaven uteblev.
kommunens självrisk. Denna styrs av
skatteunderlaget och kan vara allt från
100 000 till drygt en miljon kronor.
– Säg att staten ersätter kommunerna
med fem miljoner kronor för de här
sex skogsbränderna. Sen fi nns det ju
många hundra skogsbränder till där
kommunerna ensamma får bekosta
släckningsarbetet. Med stor sannolikhet
handlar det om mycket mer pengar än
de vi betalar ut, säger Lennart.
Samhällets kostnad är ju också betydligt
större eftersom trädens värde i sig
inte är inräknat.
genomförandet av fredsavtal samt lösa
ekonomiska, politiska och rättsliga aspekter
av konfl ikten.
De civila snabbinsatsgrupperna kommer
ibland att fungera som en egen
enhet men oftast som ett komplement
– Sedan är det svårt att resonera om de
miljömässiga värdena. En del miljöer,
tillexempel ett kalhygge, mår ju till och
med bra av att det brinner. En nackdel
är däremot att det förstör rekreationsområden
och friluftsliv.
Samlat erfarenheter utomlands
Bo Johansson försöker nu förbättra
kompetensen inför nästa års brandbekämpning.
Som en del av detta har
han under hösten varit i Frankrike
– ett land som har stora erfarenheter av
skogsbrandsbekämpning. Han planerar
nu för en färsk utbildning så att såväl
markpersonal som luftburen personal
ska få bättre förståelse för varandras
arbete.
– Vi funderar på att även ta med brandbevakningsfl
yget. Jag har dessutom planer
på att kanske inte bara använda dem för
bevakning utan även så att ledningspersonal
kan åka med upp och se områdena
från luften, säger Bo Johansson.
Det är ett förslag som gläder FFK:s
kårchef Sven-Inge.
– En sådan roll skulle falla sig naturligt
för oss. Vi fl yger redan i dag olika chefer
och rapportörer som vill skaff a sig en
överblick från ovan. Jag hoppas bara att
räddningsledaren, när det väl är skarpt
läge, hinner tänka på att den här möjligheten
faktiskt fi nns trots att de jobbar
under hård stress, säger han.
Text: Johan Ander
Foto: Gudrun, MDS kurien
Skogsbrand, FFK-AB
Helikopter 4, Håkan
Nyström/FBB
till den militära snabbinsatsförmåga som
EU bygger upp. Sveriges del där i är att
tillsammans med Finland, Estland och
Norge bidra med en gemensam snabbinsatsstyrka.
Text: Johan Ander
9

10
FFK NYTT
Den fl ygande elitstyrkan Text och foto: Johan Ander
Utrustningen fi nns redan runt om i landet. Samma sak gäller fl ygkunnandet. I projektet med fl yginsatsgrupper har
FFK drillat vissa medlemmar särskilt hårt för att kunna utföra de lite svårare uppdragen. Dessa står redo att rycka
ut vid svåra krissituationer. De fi nns där för att stärka samhällets resurser. Samtidigt hjälper de till med andra
tjänster. Viktigt är att aldrig tappa skärpan och att hålla kompetensen igång även via övning. På de följande fem
sidorna kan du följa årets största FFK-övning, där hälften av Sveriges fl yginsatsgrupper deltog.
Övning med polisen – men snart även verklighet
Polischefen har tagit in de två FFK:arna
Per Persson och Hans Björkman på
sitt kontor. Han visar dem de aktuella
sökområdena. Inom femtio minuter ska
de vara i luften, på spaning efter en
äldre senildement man som försvunnit
från sitt hem i Hökåsen. Dessutom har
det kommit in ett larm om att några
lågstadieelever kommit bort under en
skolutfl ykt. Piloterna beordras att söka
barnen i området mellan Mjällsjön och
Byasjön.
Besättningen tar sina kartor och beger
sig till fl ygbaracken där de sätter sig och
planerar. Det handlar om att rita ut
koordinater på kartan och lägga upp ett
sökområde med sökrutor som de kan ta
sig igenom.
– Vi börjar med ett grovsök, kanske på
500 fot över högsta hindret. Men risken
är väl att vi får stiga något om den höjden
innebär att terrängen skymmer och det
går för fort, säger Per strax innan han och
Hans ger sig av.
En dryg timme senare är de tillbaka. De
hittade en grupp med barn. Värre var
det dock att fi nna den dementa mannen
då denna låg halvt gömd bakom
några träd.
– Vi fokuserade väldigt mycket på att
leta längst sjökanalen och längst vägarna.
Så småningom konstaterade vi dock att
en parallellsökslinga passar oss mycket
bättre, summerar Per.
Samtliga besättningar fann antingen
barnen eller den demente mannen men
ingen av dem fann både ock. Tommy
Wiren, ansvarig för Flyginsatsgrupperna,
känner sig ändock tillfredställd.
– Det är svårt att hitta personer i terräng
och man får ta hänsyn till att vi
av övningstekniska skäl hade en kort
fl ygtid. Nu hade de en timme på sig att
gå igenom två sökområden. Hade de
haft tre timmar hade de kanske hittat
samtliga mål.
Tommy Wirén berättar sedan att FFK,
Bilden är ett montage
tillsammans med Rikspolisstyrelsen,
kommer att arbeta fram ett utbildningsprogram
om att söka efter försvunna
människor på land. Inledningsvis handlar
det om att beskriva för polisen hur
FFK arbetar och vilka resurser vi har
samt att beskriva för FFK hur polisen
arbetar.
Rikspolisstyrelsen och FFK kommer
därefter att i samförstånd skapa en
utbildning, vars grund är hämtad ur
polisens helikopterförarutbildning.
– Vi kommer hålla det första mötet i
januari och jag hoppas vi ska kunna starta
utbildningen i början av sommaren,
säger Tommy.
Efter denna utbildning ska FIGstyrkorna
kunna användas vid stora
påfrestningar på samhället – till exempel
vid en mycket stor olycka. Polisen ska
även kunna använda FFK när de vill ha
resursförstärkningar – exempelvis när
någon är försvunnen i skogen.

FFK NYTT
Piloterna leder brandbilarna genom skogen
Misstänkt rök har observerats
i ett otillgängligt
skogsområde öster
om Skellinge. Räddningstjänsten
behöver
hjälp att lokalisera branden
och få ledning av
räddningsfordon mot
brandplatsen.
En halvtimme senare
är planet på väg. De som
sysslat med brandfl yg vet
hur väl brandrök syns
från luften och att hitta
elden var uppenbart en
av övningens enklaste
delar. Enkelt synes det
även ha varit att lokalisera
brandbilen som
väntade vid Nösslinge
kyrka.
Fyra olika fl yginsatsgrupper fi ck detta
uppdrag. Torgny Garhall från FFK-Halland
rekommenderade varje besättning
att ha så mycket som möjligt planerat
innan de lyfte. Det gäller att hela tiden
ligga före i tanke och i ord så att
brandbilen vet vad han ska ta vägen och
inte behöver stanna i korsningarna och
vänta.
Spana på ledning ingen konst
Ingen ström! Ledningen mellan Holmgärdet
i Varberg och Lidhult är spänningslös
efter en storm. Det ansvariga
kraftbolaget ringer upp FFK. De begär
hjälp med att hitta eventuella fel på
ledningen. Om fl yginsatsgruppen hittar
något fel vill de även ha information om
hur man enklast får fram reparatörer
genom terrängen.
Det gäller att vara noggrann, ty det
visar sig snart att den närmsta vägen fram
till elavbrotten är oframkomlig på grund
av nedfallna träd.
Fem besättningar flög uppdraget.
Samtliga löste det med bravur.
– Det var inte mycket att orda om. Vi
följde ledningarna en gång i motljus
bortåt och en gång i medljus hemåt. Vi
hittade felen på väg ut och bekräftade det
på väg hem, berättar en av piloterna.
För att leda brandbilen behövdes fordonets
anropsnummer. Det är det nummer
som står på brandbilens tak. När
besättningen fått det kunde de anropa
bilen genom en av SOS selektivt valda
kanaler.
– Några grupper hade svårt att läsa
numret på bilen. Och det vore bra om
grupperna, mot den lokala räddnings-
Krisberedskapsmyndigheten, Svenska
Kraftnät och FFK har utbildat FIGgrupperna
i Göteborg, Halland, Blekinge,
Jönköping, Kalmar, Skåne och
Skaraborgs län i kraftledningskontroll.
Det planeras att utbilda de återstående
länen under 2006 och 2007. De färdigutbildade
piloterna ingår därefter i
FIG-gruppernas jour, redo att rycka ut
efter kraftiga oväder och dylikt. Men
detta innebär inte att FIG-grupperna kan
luta sig tillbaka och vänta. Nu måste det
nämligen till god kommunikation mellan
de olika kraftbolagen och FFK. Bengt
Melkersson, projektansvarig för kraftledningskontroll,
och Svenska Kraftnät kan
hjälpa till att skapa kontakter men det
är sedan viktigt att det lokala FFK-länet
underhåller kontakten och bygger upp
goda relationer.
DEN FLYGANDE ELITSTYRKAN
Tjock brandrök syns väl från luften. Det var inte heller svårt att från luften leda en brandbil längst småvägar.
tjänsten, kunde bygga upp ett sådant
handhavande att det är SOS som arbetar
fram brandbilens frekvens, säger Tommy
Wirén och fortsätter:
– Dessutom hade några problem med
B-96 radion. Det är något som varje län
enkelt kan fi xa till. Gå hem till någon i
FIG-gruppen och öva radio en kväll.
Skarpt läge
I bland blir det allvar. Bland träningsmomenten
smög det sig även in en verklig
händelse. Sjöräddningscentralen avbröt
en övning för att skicka en besättning att
spana efter en man som hamnat i vattnet
utanför Halmstad. Innan planet ankommit
platsen hade dock mannen plockats
upp av en passerande fritidsbåt
Om du vill läsa mer om övningen
fi nns en utförlig rapport att ladda
ner från FFK:s hemsida www.ff k.se
11

12
DEN FLYGANDE ELITSTYRKAN
Uppdraget är tydligt. En segelbåt med
fyra personer och en hund försvann
under gårdagens oväder. Besättningen
antas vara utmattad och nedkyld. Haveri
kan inte uteslutas. Båten som fl yginsatsgruppen
söker är målad med vita och
blåa ränder.
De två search and rescue piloterna
taxar ut på banan. Piloten Ulf Mellberg,
före detta stridsfl ygare i fl ygvapnet och
kapten på SAS, drar på gasen.
– Okej Lasse! Hoppas du är laddad, för
nu kör vi!
Lars Einemar har rollen som spanare.
Det innebär även att han sköter GPS,
kontakten mot Sjöräddningssällskapet
och mot MRCC (Maritime Rescue Coordination
Center.
Efter tio minuters fl ygning når de den
första brytpunkten och därmed även sitt
sökområde. Lasse meddelar ankomsten
på radion och de börjar ett grovsök
efter kusten. Varje gång de hittar något
misstänkt gör Uff e en extra sväng över
ön så Lasse kan ta ut exakta värden på
gps:en. Dessa rapporteras sedan till Sjöräddningssällskapets
båt som går fram
och inspekterar närmare.
Inledningsvis hittar spanarna fel saker.
De skickar sjöräddningssällskapet
på misstänkta tunnor och fi skeredskap.
Innan hoppet börjat tryta ser de dock en
FFK NYTT
Sjöräddningen – en räddande ängel
Sjöräddningssällskapet bärgar den livboj search and rescue gruppen funnit.
Lars Einemar sköter, förutom spaningen, GPS och kontakten mot Sjöräddningssällskapet och MRCC.
guppande livboj mellan två av de yttre
öarna. Med förnyade krafter blir det nya
varv runt dessa öar där man bland annat
hittar en fl ytväst. Båten dirigeras till ön
men eftersom övningstiden nästan är
slut väljer Ulf och Lasse att återvända till
Varbergs fl ygfält.
På genomgången efter övningen tog
Lars-Olof Jöckert från ARCC (Aeronautical
Rescue Coordination Centre) upp
diskussionen om
POD. POD står för
probability of detection.
Spaningen sker
i rutmönster över
hela sökrutan så att
spaningsledningen
efter sökningen ska
kunna säga ”inom
det område som vi
har spanat av fi nns
det med stor sannolikhet
inget som
vi inte sett. De som
genomgått FFK:s
search and rescue
utbildning har fått
lära sig att ARCC
vill upp i en 96 pro-
centig POD innan sökområdet avslutas.
Vid just denna fl ygning koncentrerade
sig dock Ulf och Lasse på de kobbar och
skär de trodde var mest intressanta vilket
ledde till att de inte hann med resten av
rutan.
– Som helhet är räddningscentralen
mycket nöjda med er men nästa gång
vill jag att ni fortsätter leta igenom hela
sökrutan oavsett om ni hittat saker på
andra ställen, säger Lars-Olof.
Samtliga fl yginsatsgrupper vid kusten
ska skolas i search and rescue. Troligtvis
ska detsamma gälla dem som kör den
vanliga havsövervakningen. Om en
havsövervakning pågår kortas ju i sådana
fall insatstiden dramatiskt. Finns det
inget plan ute kan de anropa den FIGgrupp
som har jour.
Det gäller dock att den fl yginsatspilot
som ej blivit utkallad inte blir rastlös
och irriterad.
– Kom ihåg att de normala resurserna
inte heller alltid larmas. Och FFK är ju
ett komplement, inte huvudstyrkan, säger
Björn Andersson, frivilligsamordnare
på Krisberedskapsmyndigheten.

FFK NYTT
Peter såg verksamheten ur nytt perspektiv
Det här var första gången som FFK
samövade med Sjöräddningssällskapet
(SRSS). Peter Pedersen, pilot i FFK-
Halland, böt luft mot vatten för att få
veta hur sjöräddningssällskapet upplever
situationen samt de anvisningar de får
från de spanande fl ygplanen.
– Det var annorlunda än jag tänkt mig.
Dels såg vi inte så mycket. Dels var sjöräddarnas
radio dålig. Jag trodde att de
skulle höra allt som sägs men det var ett
Kritz imponerade vid landningstävlingen
Under övningen hölls en landningstävling
under ledning av flygläraren
Sven-Erik ”Petter” Peterson. Vann gjorde
Karl-Johan Kritz, från Göteborgs län
– Den här killen landade med plus
sju meter med motor och det är
ju bedrövligt med tanke på att
han på bedömningslandningarna
hade plus/minus noll på den första
och plus tre på den andra, skämtar
Petter
Karl-Johan själv förklarar framgången
med att han flög fallskärmshoppare
helgen innan.
Eftersom han då skulle göra sextio
lyft passade han på att träna landningar.
– Och det är ju så man måste
tänka. Det är dyrt att fl yga. Därför
kan man passa på att träna vid varje
landning avslutar Petter.
väldigt knaster. Sen fi nns det begränsningar
för en båt som är lätt att glömma
bort uppe från luften. Hur djupt vattnet
är tillexempel. Den kan ju inte åka
överallt, säger Peter. Han var dock djupt
imponerad av Sjöräddningssälskapets
professionalism.
– Och det här är ju strikt frivilliga. De
får inte en krona trots att de har jour
dygnet runt, säger han.
Det var även intressant att notera hur
Sjöräddningssällskapets Th orsten Brunius taxar ut i skärgården. Foto: Peter Pedersen
DEN FLYGANDE ELITSTYRKAN
vi som fl ygare ser ut nere från marken.
Enligt Peter såg det väldigt förvirrat ut.
– Jag tänkte att oj vad de fl yger illa, de
har ju ingen koll. När jag senare fi ck se
banan efter gps:en på datorn insåg jag att
det följde sina sökbanor perfekt.
Utbytet gav mersmak. Peter har nu bjudit
in sjöräddningssällskapet i Halland i
en övning tillsammans med FFK-Halland.
Övningsledningen tänker blanda
om i besättningarna så att några sjökillar
hamnar i planen och några piloter får
vara med i båten. På det sättet får båda
parterna bättre förståelse för den andra
parten.
Detta förslag uppskattas av FIG:s
projektledare Tommy Wirén. Han anser
att fl er län borde samöva med Sjöräddningssällskapet.
– Det fi nns pengar kvar till att träna lokalt
med FIG-grupperna. Det förbättrar
samarbetet om vi kan träna tillsammans
med dem.
Sven-Erik ”Petter” Peterson höll i övningens landningstävling. Vann gjorde Karl-
Johan Kritz som landade med plus sju meter med motor och plus/minus noll på
den första och plus tre på den andra bedömningslandningen.
13

14
DEN FLYGANDE ELITSTYRKAN
FIG:s fader Tommy Wirén berättar:
Räddningsverkets generaldirektör
FFK NYTT
Vad klarar en fl yginsatsgrupp?
Ett av syftena med årets övning i Varberg
var att få en uppfattning om vad
Flyginsatsgrupperna som fått särskild
utbildning kan klara av. Här tänker
vi främst på sjöräddningsinsatser och
kraftledningskontroll. Samverka med
räddningstjänst har FFK gjort sedan lång
tid tillbaka och eftersök av försvunna
personer har övats sporadiskt. Inom det
senare området är framtagning av utbildning
och metodik på gång.
Vad blev resultatet?
Av tio sjöräddningsinsatser fick fem
betyget, mycket nöjd till bra av Sjöräddningssällskapet.
Tre insatser var mindre
bra med framför allt brister i radiokommunikation
med fartygen och otydlighe-
”Imponerande!”
Räddningsverkets generaldirektör
Christina Salomonson tog sig till
Varberg för att se Frivilliga Flygkårens
fl yginsatsgrupper med egna ögon.
– Jag har känt till Frivilliga Flygkåren
i stort men jag blev imponerad av att
se hur professionellt ni fungerar rent
praktiskt, säger Christina.
Christina kom även upp i luften för
att på närmare håll se hur Sjöräddningsgrupperna
arbetar.
– Jag upptäckte hur mycket man ser
där uppifrån. Visst har jag fl ugit tidigare, både helikopter och
fl ygplan men det var bra att påminna sig om den överblick
man får från luften.
Den 1 oktober lämnade Christina Salomonson sin post på
Räddningsverket för att bli generaldirektör på Kustbevakningen.
Förhoppningsvis kommer hon även i den rollen kunna dra nytta
av FFK:s tjänster. På vilket sätt vill hon dock inte kommentera
innan hon blivit insatt i sitt nya arbete.
Innan samtalet avslutas säger Christina att FFK bör fortsätta
leta kontakter för att kunna hjälpa till att täcka upp de behov
som fi nns i dagens samhälle.
– Utan att nämna någon speciell myndighet så nog fi nns det
fl er än vi som skulle ha nytta av er.
ter i sökmönstren. Två insatser avbröts
utan fl yginsatsgruppens förskyllan. Sjöräddningsinsatserna
blev sammantaget
godkända, men fl yginsatsgrupperna bör
träna regelbundet på hemmaplan tillsammans
med Sjöräddningssällskapet och
Sjöfartsverkets organisation.
Kraftledningskontrollen genomfördes
helt nöjaktigt då alla fel upptäcktes och
alternativa vägar till skadeplatserna rekognoserades
och rapporterades.
Eftersök av försvunna personer resulterade
i att två besättningar fann två föremål
vardera och de övriga var sitt.
Vid samverkan med räddningstjänsten
var det inte svårt att upptäcka branden.
Svårare var det att se anropsnummret på
brandbilens tak. Därför måste en metod
utarbetas tillsammans
med
SOS Alarm
och den lokala
räddningstjänsten
om hur fl yget
skall få tag
i rätt anropsnummer.
Ledningen av brandbilen fram till
brandplatsen gick bra. Räddningstjänsten
var nöjda med insatsen.
En slutsats är att fl yginsatsgrupperna
klarar sina uppgifter, men ytterligare
träning och övning behövs för att bli
bättre.
Text: Tommy Wirén
Krisberedskapsmyndighetens handläggare
”Jag är mycket nöjd”
Björn Andersson från Krisberedskapsmyndig
(KBM) säger
sig vara mycket nöjd med det
han sett på övningen.
Han anser att FFK nu måste
lägga mer fokus på att bygga
upp kontakter med uppdragsgivarna,
både på lokal samt
regional nivå.
– I samhällets krisberedskap,
fi nns ett antal aktörer. Några
av dem har i dag behov av
FFK:s tjänster, säger Björn. Han menar dock att detta
kommer ta tid.
– Det är en lång process att bli en etablerad resurs i samhällets
krisberedskap. Men även i en tusenmilamarsch måste
någon börja med det första steget.
Enligt Björn räcker det dock inte med en god kontakt
med KBM. Ty även om KBM har det övergripande ansvaret
vad gäller planering och stöd så måste länsfl ygavdelningarna
skapa kontakter med de lokala aktörerna. Den lokala polischefen,
räddningschefen, sjöräddningscentralen. Det är
de som kallar ut folk. Det är de som måste göras medvetna
om FFK:s kompetens.

FFK-Ungdom FFK NYTT
Första länssektionen för ungdomar
Låt oss starta samma verksamhet i ditt län
Som de fl esta känner till pågick det i somras en ungdomsverksamhet
i regi av FFK-Stockholm. Delvis från denna
verksamhet har vi skapat en ungdomsgrupp som ska verka
för FFK:s ungdomsverksamhet centralt.
Gruppen har till uppgift att strukturera verksamheten
som ska fungera för alla län i Sverige. Ungdomarna ska
framför allt vara ideégivare beträff ar aktiviteter i verksamheten.
Vi som har avverkat ett antal år har ju en annan
syn på hur verksamheten ska drivas, på gott och ont. I god
demokratisk ordning har ungdomarna majoritet över oss
gammelgubbar. När vi väl fått igång en fungerande ungdomsverksamhet
kommer ungdomsgruppen upplösas.
Ungdomsverksamheten kommer att bedrivas med en egen
styrelse i varje län. Det är nödvändigt att strukturera det
på detta vis för att vi ska få verksamhetsbidrag från bland
annat Ungdomsstyrelsen.
I varje län ska det fi nnas en ungdomsansvarig som organiserar
sitt läns verksamhet. Hon eller han ska också ha
kontakten med den person som kommer att vara knuten
till kårstaben och ha till uppgift att hålla ihop all FFK:s
ungdomsverksamhet.
Den första länssektionen bildades i Stockholm den 16
oktober. Dels ingår ungdomarna från Bunge men det har
även tillkommit en mängd nya ansikten. Peter Lovén blev
den första ungdomsansvarige vilket innebär att han ska
hålla igång ungdomsverksamheten i Stockholms län. Efter
en tids utvärdering av Stockholms ungdomsverksamhet
kommer det att sättas ihop en ”kokbok” med goda råd.
Om ni vill starta upp en ungdomsgrupp i erat län så har
vi dessutom redan material i form av handlingar, stadgar
och dylikt. Det enda som behöver komma från er är
engagemanget.
Under hösten kommer
ungdomsgruppen i
Stockholm att bedriva en
segelfl ygteoriutbildning.
Denna avslutas i april
och förhoppningsvis
kommer den att resultera
i att de fl esta kursdeltagarna
påbörjar en praktisk
segelfl ygutbildning
till sommaren.
Den som har frågor eller
goda råd är välkommen
att kontakta undertecknad.
Vi kommer även framöver informera om ungdomsverksamheten
i FFK-Nytt. Missa inte heller ungdomsstyrelsens
nya hemsida, länkad från www.ff k.se
Bengt Franzén (0705-60 18 03)
I gruppen som nämns ingår:
Bengt Franzén, styrelseledamot i FFK:s styrelse
och ansvarig för ungdomsprojektet inom FFK.
Th omas Alexandersson, suppleant i FFK:s styrelse
och ansvarig för ungdomsprojektet inom FFK.
Christer Dahlgren, länsfl ygchef i Stockholms län
och ansvarig för ungdomslägret på Bungefältet i
juni.
Daniel Hägg, kursdeltagare på Bunge lägret.
Segelfl ygare.
Alice Kjellson, kursdeltagare på Bunge lägret.
Albert Kjellström, kursdeltagare på Bunge lägret.
Ejvind Nyberg, segel och motorfl ygare.
Hanna Öhman, kursdeltagare på Bunge lägret.
Fotnot: Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd.
Detta sker bland annat genom bidrag till ungas fritid och föreningsliv. Källa: www.ungdomsstyrelsen.se
Bunge juni 2005. Foto: Sven-Inge Ander
15

16
Lennart har en gedigen och tydlig
yrkeskarriär. Efter en Fil.lic examen i
stadskunskap och 16 år på regeringskansliet
lämnade han 1986 sin post
som stadssekreterare för att ta rollen
som generaldirektör för det nybildade
Räddningsverket. Där väntade en intressant
tid.
– Vi vände inriktningen från ett civilförsvars
och krigsinriktat räddningsverk
till ett fredsinriktat där det handlade om
räddningstjänst.
Då detta låg väl i tiden hamnade
den svenska räddningstjänsten på den
internationella kartan.
Insatser i såväl Afrika som USA
– Vi gjorde insatser över hela världen.
Den första efter den jättelika jordbävningen
i Armenien -88. Vi skickade
bland annat dit räddningshundar med
ledare, tält och fi ltar.
Därefter kom hjälpinsatser för de
kurder som under Kuwaitkriget, hårt
ansatta, fl ytt upp i bergen. Det blev
fl er naturkatastrofer, fl er krig, Balkan
FFK NYTT
En man som räddat liv
FFK:s nya ordförande har undsatt människor hela livet
Frivilliga Flygkåren har fått en ny ordförande. En man med stort kontaktnät och som är van att hjälpa
samhällen i kris.
Möt Lennart Myhlback, den högsta chefen inom FFK.
och Rwanda för att nämna de värsta.
Räddningsverket hjälpte till där de
kunde. Ett år var de i Angola och
byggde broar, ett annat i Alaska där
de tillsammans med kustbevakningen
hjälpte USA med oljesaneringen efter
att en amerikansk jättetanker gått på
grund.
Första kontakten med FFK
Det var under sin tid på Räddningsverket
Lennart för första gången kom i
kontakt med FFK. Han blev imponerad
av det kåren producerade.
– Flera av mina medarbetare sa ”tänk
om alla frivilligorganisationer var som
FFK”.
1999 var det dags för nästa jobb. I Kosovo
hade bomberna just slutat falla och
FN sökte folk som kunde få regionen på
fötter. Lennart hade rätt bakgrund och
snart inträdde han i rollen som högsta
civilt ansvarige för den sydligaste av
Kosovos regioner.
– Vissa delar av regionen var de mest
förstörda i landet, medan andra hörde
Foto: Johan Ander
till dem som klarat sig lindrigast från
kriget. Området i sig var väldigt vackert
och bergigt, säger Lennart.
Varierande arbetsuppgifter
Jobbet innefattade allt från att få elektricitet
och vatten att fungera till att få
igång skolor, sophämtning och en säker
polisverksamhet.
– De få serber som var kvar i staden förföljdes,
misshandlades och några slogs
ihjäl. Det fanns militärer på plats och
de jobbade vi med, men det är svårt för
dem att reda ut en situation där någon
bränner ner ett par hus på natten. Det
är mer en polisuppgift, säger Lennart.
Han berättar därefter att 80 procent
av skolorna var sönderbombade eller
brända när han anlände till Kosovo.
Under lång tid jobbade han sju dagar
i veckan, från åtta på morgonen till nio
på kvällen.
– Till sist fi ck jag mer eller mindre tvinga
mig själv och de andra anställda att ta
ledigt åtminstone en dag i veckan.

Politik: ”Th e winner takes it all”
Innan han lämnade Kosovo, drygt tre
år efter ankomsten, hade han överlämnat
det mesta av sina befogenheter till
lokala och politiskt valda politiker.
Han berättar att han reagerat över att
dessa inte, såsom oss i Sverige, förde
politik med höger och vänsterblock,
liberalism eller socialism.
– Ingen pratar om ideologier. Det
handlar om makt, makt att kontrollera
olika saker. Folk röstar på de fi gurer
de tror på. En annan skillnad är att
ordet kompromiss. För oss är det något
positivt att få igenom en del av sina
åsikter. Där nere är en kompromiss ett
svaghetstecken. Då förlorar båda sidor.
De lever efter devisen ”Th e winner
takes it all”.
Rådgivare, lärare och observatör
Sedan Lennart kommit hem till Karlstad
har han fungerat som lärare och
rådgivare vid Folke Bernadotteakademin
för folk som ska ut på missioner
åt FN och EU. Han deltar som lärare
vid Umeå universitet vid kurser om
ledarskap, förhandling, kris och konfl
ikthantering. Ibland åker han som
valobservatör åt OSSE, vissa dagar
jobbar han med räddningstjänstfrågor
åt EUROMET. I december ska han till
Schweiz för att vara rådgivare åt den
schweiziska regeringen i frågor om
olyckor och terrorism.
– Nu kan jag göra det jag tycker är
kul, ler Lennart.
FFK är en del av detta.
– När jag blev tillfrågad tyckte jag
att det kändes riktigt. FFK är professionella
människor, spridda över hela
Sverige och de är snabbt gripbara om
det händer nåt. Piloterna har redan ut-
FFK-Nytt FFK Intervju NYTT
Ovan: Bombat mediahus i Pristina. Till höger: Myhlback med stort säkerhetspådrag.
bildat sig utan att det kostat
staten något så samhället får
mycket för de pengar de sätter
in jämfört med att skapa
något eget. Det finns en
massa saker vi kan göra om
vi bara använder fantasin.
En ljus framtid för FFK
Lennart menar att vi just
nu är på rätt väg, med samarbetet
med Sjöfartsverket,
Svenska Kraftnät och polisen.
Dock ser han de som
mycket trist att staten slutat
fi nansiera brandfl yget, vilket
han såg som en mycket
prisvärd resurs då han höll i
det som generaldirektör på
Räddningsverket.
De fl esta är nog eniga om
att Lennart Myhlback hunnit
med mycket under sitt yrkesliv. Och
liksom andra människor som levt utomlands
har han fått ett nytt perspektiv
på sitt eget hemland.
– Om jag jämför med sådana länder
jag varit i så har vi en styrka i Sverige
med frivillighet och samhällsorganisationer.
De måste vi vara rädda om och
utveckla ännu mer. Ty med hjälp av
dessa blir samhället väldigt stryktåligt
och robust.
När han ser framåt ser han en
möjligheten för FFK att verka på ett
internationellt plan. Självfallet inte i
oroshärdar, men strax därefter.
– Det fi nns enorma behov av rekognoscering
men även för materiell och
persontransporter då det är dåliga
vägar. Men som sagt. Det här ligger
mycket långt fram i tiden.
Text: Johan Ander
Namn: Lennart Myhlback
Bor: Karlstad
Familj: Marita, två utfl ugna barn samt
barnbarn.
Flygarbakgrund: ”Inget eget certifi kat
men jag byggde mycket med modellplan
när jag var 15 till 17 år. Mest var
det segelfl ygplan men ett plan hade
diselmotor och propeller. Jag hade
dock ingen radio för att styra planet
så jag fi ck springa mycket”.
En perfekt dag: ”Det är när man har
åstadkommit något bra. Det kan vara i
ett samarbete med en myndighet eller
att man har snickrat på ett hus och
slagit i ett gott antal spikar”.
Ett okänt intresse: ”Jag har åkt vasaloppet
vid nio tillfällen, senast - 97.
Jag måste göra det en gång till så att
det blir tio gånger”.
Foto: Lennart Myhlback
Foto: Trevor
17

18
FFK NYTT
”7700... eller hur var det?”
Plötsligt blir det tyst. Besättningen gör
anrop på anrop men får inget svar.
Transponderkod 7700 eller hur var
det?
Det var en av de frågor en besättning fi ck
ställa sig vid FFK Örebro läns höstövning.
Vid inflygning mot flygplatsen
meddelar tornet vid Örebro fl ygplats
fi gurerat radiobortfall. Alla besättningar
på marken stannar upp, lyssnar med
spänning på radion och spanar i luften
för att följa fortsättningen av fl ygplanets
infl ygning.
Någon skulle få ett radiobortfall
Vid övningens inledande briefi ng berättade
länsfl ygchef Per Lindsten att någon
av de deltagande besättningarna skulle få
öva radiobortfall i kontrollerat luftrum.
Alla fi ck tillfälle att repetera sina kunskaper
varefter man gav sig i kast med
övningens uppdrag.
Övningsdagen bjöd på klart väder.
Trots att det gått en vecka in i september
fanns sommarvärmen kvar. På programmet
fanns två navrundor, en med fl era
fotomål och en med inlagd sökruta där
besättningen skulle spana efter en saknad
kanotist. Båda slingorna kunde fl ygas på
låg höjd av dem med lågfl ygkompetens
och god fl ygtrim. Stämningen var god, i
något fall så god att besättningen i planet
glömde bort att spana efter fotomålen.
Tystnaden blev total
Några sena återbud gjorde att antalet
tillgängliga fl ygplan var begränsat. Det
blev en del väntan för besättningarna
mellan fl ygpassen men en, som vanligt,
fantastisk markservice och det vackra
vädret gjorde väntan riktigt trevlig och
behaglig.
Hur gick det då med det fi gurerade
radiobortfallet?
Tystnaden i radion blev total. Vi på
marken stod spända. Ska besättningen
inte blindsända sina avsikter? Vart tog
I sensommarvärmen blev det en skön syssla att ta ut de två navigationsrundorna.
de vägen? Blickarna riktades mot tornet.
Kunde någon se en ljussignal? Så hördes
ett motorljud, fl ygplanet dök upp över
trädtopparna på fi nal och landade.
Glömde bort proceduren
Efter landningen berättade piloterna att
de glömde de publicerade procedurerna
för radiobortfall i Örebro kontrollzon
nere på marken. Tidigare inövade rutiner
och sunt förnuft hade fått ta vid. Ljussignalerna
från tornet hade de inte, trots
ett aktivt sökande, kunnat se. Uppenbarligen
är det svårt att uppfatta ljussignaler
vid dagsljus. Och du! Transponderkoden
för radiobortfall är 7600.
Tack vare Örebro Segelfl ygklubb, som
upplät sitt stråk och sin klubblokal, gott
samarbete och hjälp från Örebrotornet
och entusiastiska deltagare kunde ytterligare
en lärorik övningsdag läggas till
FFK i Örebro läns historia.
Text och foto: Jonas Eriksson
Rotechef i Örebro län
Stämningen var god, både på marken och i luften.
Transponder:
Utrustning i fl ygplan som sänder
en sifferkod som identifi eringssvar
till fl ygledningens radar.

Gruppen startade på morgonen med tre
PA28:or från Barkarby för att transportera
sig till Luftstridsskolan (LSS), före
detta F16 vid Uppsala. Där väntade
hundekipagen som vi skulle fl yga runt
under dagen. Det skulle bli intressant
att se hur hundarna reagerade på miljön
i fl ygplanen. De hade ju inga hörselskydd
på sig. Vi visste heller inget om hur de
skulle uppleva luftrycksförändringarna.
Vi lastade in en hund och en hundförare
i baksätet i varje plan. Vi hade sagt
att hundarna, av säkerhetsskäl skulle bära
munkorg. När korgarna var på plats var
det ingen hund som visade minsta tvekan
att stiga upp i planen. Det var dock värre
att få dem att respektera ”stig inte här”dekalerna
på vingarna. En och annan
vände sig också om före embarkering för
att försäkra sig om att husse eller matte
verkligen tänkte följa med.
Flygturen på 20 minuter visade sig
bli en förhållandevis trivsam sådan.
Hundarna visade upp små skillnader i sitt
beteende under fl ygningen men oftast
brydde de sig inte om vad som skedde
runt ikring dem. En tittade undrande
FFK NYTT
Hundans vilken fl ygning
Flygvapnets hundar skulle träna vistelser i annorlunda miljöer. De stortrivdes i luften. Foto: Jan Lennmarker
Den 10 september fl ög Militärdistriktsfl yget Frivillighundar på Luftstridskolan
(före detta F16) i Uppsala. Här berättar en pilot och en hundförare om sina
upplevelser.
Åke Olsson Gruppchef
Militärdistriktsflyget i Stockholm
på matte efter motorstart som om han
ville fråga, ”Ska det vara så här?” En
annan tyckte det var intressant att titta
ut. Den minst väntade reaktionen kom
från en vovve som la sig i husses knä och
somnade!
Såg ut att vara lugna och säkra
Vad vi fi ck reda på så hade alla hundar
klarat proven efter fl ygningen. Inte oväntat
då vi anat både lugn och själsäkerhet i
deras beteende. Det som var gemensamt
för hundarna var att de så glatt hoppade
in i fl ygplanen. Något som vi kunde
betrakta hos en och annan hundförare
också.
Eftersom övningen genomfördes på
en lördag så hade vi hela bansystemet
för oss själva och ingen annan trafi k i
närheten. Vi genomförde 18 starter och
landningar. Två av våra plan var försedda
med ljuddämpare och omedelbart innan
hemfärd kom representanter för LSS
farande i bil för att se och lyssna på oss
när vi åkte iväg. Vad de ansåg får vi rapportera
i en annan artikel.
Leif Karlsson
Hundansvarig Luftstridsskolan
Utbildningen genomfördes som i huvudsak
ett miljöprov för tjänstehundar
placerade inom Flygvapnet. Miljöproven
började på morgonen. Hundtransportsläp
transporterades ut till väntplatsen för
inväntande av infl ygande FFK-fl ygplan.
Därefter fl ygtransporterades hund och
förare via FFK:s försorg på en rundfl ygning
runt Uppsala för att direkt efter
landning taxas in på plattan i anslutning
till en preparerad uppletanderuta.
Så fort fl ygplanshjulen stannat hade
hundförare och hund mindre än en minut
på sig att hitta ett föremål på en yta
av cirka 50 x 100 meter.
Vid första ilastningen i fl ygplanen var
det förvånansvärt hur intresserade alla
hundar var att komma in i planen. De
hoppade upp på vingen och direkt in i
planet som om det var den naturligaste
saken i världen. Detta trots att den enda
hund som tidigare suttit i ett plan var
veteranen ”Gripen” som såsom en ”gammal”
fl ygvapenhund varit med om det
mesta.
Flygvapenhundarna älskar att fl yga
Vid landningen var alla hundar alerta
för att starta sitt uppletande, så pass
lugna som om det varit vilken bilresa
som helst.
Efter lunch upprepades fl ygturen för
att se om hundarna hade kvar någon miljöpåverkan
av förmiddagens fl ygtur. Alla
hundar hoppade ombord. Om möjligt
var de ännu villigare när de nu visste sin
”bokade” plats på planet. Vem vet vad
som utspann sig i huvudet på hundarna.
Hade de bråttom eftersom de visste att
det vankades roligt jobb efter landning
eller var det så enkelt att dom som fl ygvapenhundar
älskar att fl yga?
Inför den andra landningen hade ett
spår lagts ut för hundarna. Det visade
sig att alla hundar skötte sitt spårjobb
på samma utomordentliga sätt som det
tidigare uppletande.
Kanske ska fl ygvapnets hundar i fortsättningen
fl ygas in till sina tävlingar??
19

20
FFK NYTT
Västernorrlands nya kollega
Räddningshelikoptern besökte FFK-Västernorrland. Ett första steg i ett framtida sammarbete.
Här är FFK Västernorrlands nya
kollega. När länet höll en övning i
search and rescue tittade storebror
från Norrlandsfl yg förbi.
Räddningshelikoptern är på Sjöfartsverkets
uppdrag baserad vid
Sundsvall.
– De visade och berättade om sin
utrustning och verksamhet och vi
berättade hur vi fungerar, berättar
Kjell Lilja, operativ fl ygchef för FFK
Västernorrland.
Två av hans mannar blev därefter
vinschade upp i helikoptern från en
närliggande tjärn.
Förutom mötet med helikoptern
tränade piloterna lågfl yg samt spaning
på olika mål. I ett scenario fi ck besättningen
i uppdrag av Länsstyrelsen att,
efter svåra skyfall och översvämningar,
ta sig till kraftverkets dammar och se
om dessa fortfarande var intakta.
Övningsledningen hade även lagt ut
en frigolitdocka i havet. Denna drev
dock iväg varför ingen av grupperna
kunde fi nna den. Det gladde de nya
kollegorna i den rödvita helikoptern
eftersom de dagen efter kunde köra
sin egen övning där de så småningom
också fann dockan. Text: Johan Ander
Foto: Mattias Jonsson
Hans-Erik ersätter Bernt
Efter ett tiotal år som operativ
fl ygchef för FFK i Västerbotten
avtackades Berndt
Tandberg (till höger) Lycksele,
av länsfl ygchefen Lars
Wahlberg. Berndt har hittills
ett fyrtioårigt fl ygande
bakom sig och efterträds av
Hans-Erik Viklund, Skellefteå
(till vänster).
Hans-Erik är anställd som
chief ground instruktor vid
Scandinavian Aviation Academy
i Arvidsjaur.
Text och foto: Ulf Ericsson
Veteranerna å
Tillbaka på kårstaben för att ta
De tog sina certifi kat innan människan
vandrat på månen, många har
tusentals fl ygtimmar i kroppen och
har fl ugit lågfl yg sedan sjuttiotalet.
Men även då det praktiska sitter
fi nns det annat som kan förbättras.
Det är dags för veteranerna att göra
en studs och gå vid kårstaben.
Bara för att en pilot en gång tagit ett
lågfl ygbevis betyder det inte att han
eller hon obekymrat kan fortsätta
flyga på lågan under resten av sin
FFK-karriär. Det gäller att hålla sig
uppdaterad. Tidigare har detta skötts
genom att fl yglärare skolat piloterna
på deras hemmaplan. Från och med i
år sker dock hälften av utbildningen
vid kårstaben utanför Nyköping. Fyra
kurser har genomförts, med totalt 45
elever.
– Det här blir mer organiserat.
Eleverna blir inte så splittrade utan
kommer hit och ägnar sig enbart åt
fl yg, säger FFK:s kårchef, Sven-Inge
Ander.
En annan fördel är att det går att
utnyttja organisationens resurser på
bästa sätt. Flyglärarna må vara experter
på att lära ut hur en pilot bör bete
sig i luften, men de är inte alltid lika
insatta i totalförsvarsinformation och
hur Frivilliga Flygkåren fungerar som
helhet. Dessa lektioner kan nu istället
hållas av personer som har detta som
arbetsuppgift.
Fler kommer att kallas nästa år
Torbjörn Saltzman – kårstabens
kursansvarige när det handlar om
centralt förlagd lågfl ygutbildning och
kompletteringsutbildning i lågflyg
– berättar att det troligtvis kommer att
bli fl er kurser med kompletteringsutbildning
nästa år. Däremot kommer
färre nya piloter utbildas i lågfl yg.
Åtminstone tills FFK får en tillökning
av nästa generations fl ygare. Vidare
berättar Torbjörn att målsättningen är
att medlemmar med lågfl ygbevis ska
genomgå kompletteringskursen vartannat
år. På så sätt kommer samtliga

FFK NYTT
a återvänder till basen
tt tanka upp med fräscha kunskaper
Från och med sommaren 2005 kommer en del av kompletteringsutbildningen att ske vid Frivilliga Flygkårens stab i Nyköping. Daniel Hedström, tidigare
svensk mästare i precisionsfl ygning tog sitt lågfl ygbevis - 78. Även om han klarade sig med råge anser han att kursen var nyttig.
utbildade att hålla en hög kompetens
mot uppdragsgivarna. Var sak har dock
sin tid och de första åren handlar det
om att uppgradera de piloter som har
äldst lågfl ygbevis. Under 2005 kallades
piloter vars bevis togs på - 70 - 80 och
första halvan av 90-talet.
Två dagar med två elever per lärare
Kursen sträcker sig över två dagar. Varje
morgon börjar med en briefi ng. Första
dagen följs den av en diskussion om hur
en pilot bör resonera ute på ”lågan”.
Det tas upp säkerhetsbestämmelser och
instruktioner om hur Skavstas fl ygplats
fungerar och eleverna delas upp i par
med en gemensam lärare. Därefter är
det dags för den första fl ygningen, vilken
utförs som en vanlig PFT (periodisk
fl ygträning).
Samtidigt som hälften av eleverna är
ute och fl yger sitter den andra hälften i
skolbänken.
Mats Ekelund (svart t-shirt) och Kjell Lindén (röd tröja) får instruktioner av fl ygläraren Lars Rydberg.
Framför sitter John-Erik Söderberg och preparerar sin karta.
Mer genuint än att träna hemma
Där uppdateras de bland annat på rikets
nät, latitud och longitud samt får tips
om eff ektiv kartpreparering.
– Det var nyttigt, säger Daniel Hedström,
deltagare i årets tredje kompletteringsutbildning.
Han gick själva
grundkursen i lågflyg - 78 och även
om han årligen deltar i FFK-Upplands
fl ygövningar så fann han detta mycket
givande.
– Hemma fl yger vi inte med rikets nät.
Det fi nns ingen som har tid att jobba
igenom kartan så noggrant. Här blir
det genomfört på ett helt annat sätt,
säger han.
Den andra och sista dagen handlar
om förberedelse inför, samt att fl yga två
lågfl ygslingor. Även om de fl esta eleverna
klarar sig väl så är det inget snack om att
övningen gör nytta.
– Jag kände mig lite rostig på första
slingan men den andra satt bra, summerar
Daniel.
Text och Foto: Johan Ander
21

Tack Hasse
En legend har lämnat jordelivet
22
Före detta kårchefen för Frivilliga Flygkåren
Hans Andersson, har avlidit 69
år gammal. Han efterlämnar hustrun
Gun samt barn och barnbarn.
Hans (Hasse) Andersson kom att bli en
av förgrundspersonerna inom svenskt
fl yg. Att han valde fl ygets bana blev något
av en slump. Hasses bästa kamrater
i ungdomen sökte till fl ygvapnet och
lockade med sig Hasse. Efter gallringen
av pilotaspiranter var det bara Hasse
som blev antagen. 1954 började han sin
utbildning på Ljungbyhed och avlade
fälfl ygarexamen 1955.
J 29 Flygande Tunnan blev det fl ygplan
som Hasse fl ög under sin aktiva tid på
F13 fram till 1961. Hasse fl ög Tunnan
ett stort antal timmar och fi ck alltid extra
glöd i ögonen när Tunnan fördes på tal.
Efter tiden på F 13 utbildade sig Hasse
till fl yglärare på Ljungbyhed.
FFK NYTT
Flyglärare blev Hasses första arbete
efter fl ygvapnet. Han började 1963 som
fl yglärare och fl ygchef i Linköpings fl ygklubb
och Östgöta fl yg. Han byggde där
upp en verksamhet som är ett föredöme.
Åren 1965-1974 var Hasse chef och ansvarig
för utformningen av utbildningen
av civila piloter i Kungliga Svenska Aeroklubben
(KSAK) och Luftfartsverkets
regi. 1968 blev Hasse på halvtid chefsinstruktör
på KSAK och 1976 blev han
motorfl ygchef.
Hasse har utbildat större delen av de
fl yglärare som i dag är aktiva och som
fått sin utbildning fram till mitten av
80-talet. Han har därigenom direkt och
indirekt kunnat forma en hel generation
fl ygare i att alltid sätta fl ygsäkerheten
främst. Som en skicklig lärare och pedagog
skapade han en enhetlig plattform
för fl ygutbildningen som står sig än i
dag. Det är många elever som beundrat
Hasses lugn som flyglärare och även
förundrats över hans förmåga att lära ut
så mycket med så få ord.
Frivilliga Flygkåren bildades 1961. I
fl ygkåren fl yger privatpiloter som använder
fl ygklubbarnas fl ygplan. I dag har
FFK till uppgift att stödja samhället vid
svåra påfrestningar och även att stödja
det militära försvaret med fl yginsatser.
Hasse blev dess chef 1979 och var det
fram till sin pensionering år 2000.
Under Hasses ledning utvecklades FFK
till en stor och mycket professionell organisation
som i dag fl yger sammanlagt
cirka 8000 fl ygtimmar om året. Hasses
ledstjärna var fl ygsäkerhet. Han ville nå
dit genom omfattande utbildning, regelbunden
träning och piloternas riskmedvetenhet.
Denna policy har medfört att
FFK genom åren drabbats av få haverier
trots den omfattande verksamheten.

Linjeinspektion av kraftledningar
gjordes förr genom att fl yga cirka fem
meter över ledningen med
tvåsitsiga fl ygplan av typen
Piper Cub. Hasse utvecklade
den verksamheten och flög
under ett stort antal somrar
kraftledningsinspektion i Norrland
parallellt med KSAK och
FFK tjänsten. Linjeinspektionen
ställde stora krav på pilotens
fl ygskicklighet. Arbetet gav också
en stor frihet, landning på mycket
små fält, övernattning på ibland
primitiva sätt, ett ständigt transporterande
av fl ygbränsle till de avlägsna
fälten som gjordes av Hasses fru Gun
på svårnavigerade skogsbilvägar. En
tid som de båda brukade tala om med
nostalgi.
För sina gärningar för svenskt flyg
tilldelades Hasse KSAK:s guldmedalj
och FFK:s förtjänstmedalj i guld. Inom
fl ygarkretsar är saknaden efter Hasse stor.
Han var en social och vänfast person.
En person som utstrålade trygghet och
omtanke.
Hasses stora engagemang för småfl yget,
främst genom FFK, smittade av sig på
personal, funktionärer och medlemmar.
Hans långa erfarenhet av att verka i
fl ygklubbarnas speciella föreningsmiljö
har varit en viktig faktor i utvecklingen
av FFK.
Vi hade gärna sett honom som mentor
och stödjare i vår verksamhet en lång tid
framöver, men en svår sjukdom besegrade
till slut Hasse. Hasse kommer dock
att alltid fi nnas kvar hos oss i våra tankar
som den skicklige fl ygaren, inspiratören,
flygläraren och ledaren av Frivilliga
Flygkåren. Hans motto, fl ygsäkerheten
främst, är vår ledstjärna.
Tommy Wirén
Vän och vice ordförande i FFK:s styrelse
FFK NYTT
23

24
I början på sommaren tog sig Kungen
till Östersund. Hans Majestät sägs ha
varit bekymrad över nedläggningen av
den militära verksamheten. Han visste
ju att det fanns frivilligorganisationer
men… är det verkligen tillräckligt?
Frivilliga Försvarsorganisationernas
Samarbetskommitté (FOS) hade byggt
upp ett scenario med en mini-Gudrun.
Efter en storm skickades ett FFK-plan
ut på rekognosering. De fann en buss
full med barn och ungdomar som fastnat
under stormfällda träd. Från luften
kunde spanarna se att det fanns skadade
människor runt platsen. Läget rapporterades
till en central som dirigerade ut
Imponerad FFK Majestät
NYTT
lämpliga resurser, däribland Röda Korset.
Den snabbaste hjälpen kom dock från
MC-ordonanserna.
FFK:s nästa uppdrag blev att fl yga
in en hund med förare. Så fort de landat
kunde hunden börja sitt sök efter
chockade ungdomar som sprungit ut i
skogen.
Ville ta med kungen i ett fl ygplan
Kungen följde äventyret ledsagad av en
bilkårist. Han hade många frågor och
verkade nyfi ken. Därefter gick han runt
bland organisationerna och informerade
sig om deras arbete. FFK:s länsfl ygchef
i Jämtland, Bernt Nygren, informerade
om FFK.
– Han hade nog hört talas om oss
Västernorrland övar lågfl yg
Skelleftegänget samlat vid klubbens Archer
II:a och Lyckseles 172:a för övning
i lågfl ygnavigering.
Från vänster Jim Wiklund, Stig Markström,
Roland Marklund, Mattias
Näslund, Klas-Göran Berg, Stefan Lundström,
Gerhard Lundqvist, Hans-Erik
Wiklund, Berndt Tandberg och Lars
Wahlberg.
Övningarna fl ygs med förare och
navigatör över en bestämd slinga på
cirka 50 minuter med dukmål eller
annan identifi kation i brytpunkterna.
Före fl ygningarna görs färdplanering
med idealtiden uträknad. Slingan körs
i båda riktningarna (dock inte samtidigt!)
efter förarbyte. Andra varvet i
men han var inte
helt påläst, berättar
Bernt. Bernt hade lämnat in en ansökan
om att ta med kungen upp i luften men
tyvärr fått avslag.
– Han fi ck inte ens åka MC. Säpo bromsade
alla sådana förslag, säger Bernt.
Och så var det det där med Kungens
intryck av Sveriges frivilligorganisationer.
– Jo han var nog imponerad av det vi
gjorde. Jag hörde det inte med egna öron,
det har kommit i efterhand via FOS,
säger Bernt.
Text: Johan Ander
Foto: Björn Segerblad
motsatt riktning kan vara nog så knepigt
på ”lågan” trots att man tidigare
varit över brytpunkterna.
Text och foto: Ulf Ericsson, Rotechef

Gluggen mellan träden kändes verkligen inte
stor. Varken när vi rekogniserade över området
eller då vi låg på fi nal.
Sedan några år tillbaka samarbetar
MD-fl yggrupperna i Skåne och Halland.
För andra året i följd håller vi
också en gemensam övning.
Målsättningen för årets samövning var
att lära och därefter genomföra start och
landning på landsväg. Ett förfarande som
kan tyckas enkelt men som i verkligheten
är något helt annat än att starta och
landa på ett brett och för fl ygverksamhet
anpassat fält.
Grupperna (sammanlagt sju fl ygmaskiner)
sammanstrålade på Getteröns fl ygfält
i Varberg lördagen den 27 augusti klockan
09.00. Det hela startades med en fi kastund
och briefi ng där det informerades att deltagarna
hade att vänta en lågfl ygnavigering
till destination Skövde. Denna skulle ske
via tre olika ben och med tio minuters
separation. Att lågfl ygnavigera över okänd
terräng är både lärorikt och spännande.
FFK NYTT
Landning på smal bana
Förlorade ingen maskin på vägen
Samtliga maskiner hittade vårt mål
Skövde där vi möttes av tre instruktörer
tillhörande Skaraborgs MD-fl yggrupp,
det blev en teoretisk genomgång och information.
Därefter var det dags att med
tre maskiner och en instruktör var ta sig
an landning och start på landsväg.
Den aktuella landsvägsbiten ligger
strax söder om Skövde och såg ut som
en liten cykelväg från luften. Inte kändes
den större när man så småningom låg
på medvinden, in på vänster bas och
slutligen fi nalen.
Oj vad smalt, och en trädridå med en
liten glugg vid häften av banan! Tungan
rätt i munnen och en liten korrigering
på grund av sidvind. Så sjunker vi och
tjip-tjip det välkända ljudet när hjulen
träff ar banan. Gluggen mellan träden
närmar sig så det gäller att sikta, ta in lite
klaff och dra på igen. Gluggen passeras,
Efter en påfrestande men ack så rolig dag fi ck Militärdistriktsfl ygarna ta igen sig vid Örestens Flygklubb.
farten ökar, vi stiger och går in i varvet
för att göra ytterligare fyra studs och gå.
När passet är genomfört återvänder vi till
Skövde och nästa tregrupp ger sig iväg.
Lågfl yg ända fram till våffl an
En spännande upplevelse blev det för
samtliga piloter – att plötsligt landa på
en asfaltsträng, visserligen en kilometer
lång men endast åtta meter bred. Under
övningen drog ett oväder med regn och
starka vindar in. Det försvårade men blev
aldrig så kraftigt att det hindrade dessa
fl ygande riddare.
När alla genomfört övningen var det
dags för planering av hemfärden. Det var
inte att bara sätta sig i maskinerna och
fl yga hem – åh nej här blev det ytterligare
ett lågnavigeringspass ner till Örestens
fl ygfält. Väl där blev det våffl or och en
god kopp kaff e.
Därefter var det dags för uppbrott och
våra vägar skulle åtminstone tillfälligt
skiljas. Alla var mycket nöjda och båda
grupperna fl ög hem till sina respektive
hemorter ytterligare en erfarenhet rikare.
Vi kan konstatera att Skaraborgsgruppen
lyckats med en proff sigt genomförd
utbildning.
Text: Lennart Persson
MD-fl yggruppchef Halland
Foto: Magnus Hansson
Fotograf för MD-fl yg Halland
25

26
När Gudrun kom stormandes förra
vintern förstod de fl esta att vi är väldigt
beroende av elström. Nu går vi åter mot
kallare och blåsigare tider. Mycket har
dock hänt sedan vindarna piskade över
Sydsverige. Och samhället har lärt sig
en hel del.
Detta ville Svenska Kraftnät visa upp för
myndigheter och de olika kraftbolagen.
I Åsbro höll de därför en mässa med
temat ”Elberedskapen i ett nordiskt
perspektiv”.
FFK blev inbjuden att delta som en
av Svenska Kraftnät samarbetspartners.
En av FFK:s skärmutställningar plockades
med samt landningsljus, vindstrut,
broschyrer och tidningar. Material i all
ära men det är folket som står i montern
som gör allt. FFK i Örebro län bistod
med engagerade människor i form av
Stig Holm, Mauritz Nordin och Lars-
Åke Eriksson.
Stort intresse för FFK:s roll
Programmet var fördelat på tre arrangemang
från lunch till lunch under
dagarna. De seminarier som erbjöds var
”risker och sårbarhet” och ”krisledning
och reparationsinsatser”. Dessutom hölls
visningar av olika av utrustningar.
I slutet av vecka 37 genomförde göteborgarna
sin sedvanliga höstövning i
huvudsakligen strålande väder. Syftet
med övningen var dels att öva lågfl ygning
över Västergötland, Dalsland samt
utmed västkusten.
FFK NYTT
FFK nu en del av Svenska Kraftnäts beredskap
”Ser du fältet Lasse?”
Lotta Rydberg och Birger Wahlman på väg ut för ett lågfl yguppdrag.
Då deltagarna var
branschfolk var de alla
mycket intresserade av
vad FFK kan göra för
dem. Vi förklarade att vi
kan ge en översiktsbild
över läget. När vi sen ser
ett fel (exempelvis kabel
som ligger på marken
eller träd som ligger på
ledningen) markerar vi
in detta på kartan och
rapportera till beställaren.
Vårt uppdrag är dock inte
slut förrän vi kontrollerat
vilka framkomliga
vägar det fi nns till ett fel.
Här gäller det att vara
mycket tydlig. FFK varken ska eller kan
inspektera ledningar för att se vilka fel
isolatorerna har och liknande. Vi ska inte
och får inte konkurrera med helikopterbolagen
utan vara en resurs när det blir
kris/stora påfrestningar.
Det är viktigt att vara med och visa
upp sig. Förklara vilka vi är och vad
vi kan göra. Ju mer kända vi blir desto
större är chansen att de kommer ihåg
oss som en resurs när det hettar till. Så
har ni en möjlighet att få visa vilka ni är
i länen så låna skärmväggen och berätta
vad ni kan.
Ett annat moment var en mörkerslinga
Karlsborg – Laxå – Skövde – Karlsborg.
K3:s mycket vänliga flygchef Leif
Hellgren hälsade oss välkomna och gav
oss vett och etikett för luftrummet kring
Karlsborg. Tord Brandelid,
ordförande i F6
Kamratförening såg till
att vi fi ck otroligt fi na
lokaler nära plattan.
FFK:s fl ygchef Lars-
Göran Johansson kom
på besök och hade
tillsammans med vår
egen flygchef Lasse
Rydberg genomgångar
i landningsteknik och
nödprocedurer. Detta
upplevdes av alla som
lärorikt och intressant.
Mauritz Nordin och Lars-Åke Eriksson berättade om FFK:s uppdrag.
Kraftledningsövervakning:
Det finns FIG-personal som
är utbildad i södra Sverige.
Nästa kurs kommer i vinter.
Uppgiften är att söka efter fel
på kraftledningar från 40kV
och uppåt samt att spana efter
framkomliga vägar till skadeplatser.
Lägsta spaningshöjd är 500 fot.
Högvingade fl ygplan är normalt
lämpligast.
Text & foto: Lars-Göran Johansson
När mörkerövningen väl kom igång
utgick några fl ygplan med tidsseparation
ut på mörkerslingan, under det att Lars-
Göran och Lasse fl ög med några av oss i
varvet på Karlsborg.
Ett teknisk miss skapar en klassiker
Så här i början på mörkersäsongen
lämnar mörkerfl ygtimmen en del övrigt
att önska vilket också konstaterades. En
rolig händelse under kvällen var när en av
kamraterna på grund av en teknisk glitch
råkade sända: ”ser du fältet Lasse?”. Den
frågan blev en klassiker och den har redan
gått till den göteborgska folkloren.
Kvällen avslutades i den fi na vedeldade
bastun med fotogenlyktor och i vars golv
det fi nns en lucka som leder rakt ner i
Karlsborgsviken. Text: Christer Hedberg
Foto: Göran Bille
FFK-Göteborg

Styrelsen informerar:
FFK NYTT
Hasses minnesfond
Den 20 augusti lämnade den tidigare kårchefen
och vice ordföranden Hasse Andersson,
lugnt och stilla, jordelivet.
Hasse var en stor ledargestalt, både inom FFK
och fl ygarsverige, och det kom därför som ett
naturligt förslag när några medlemmar ville
starta en minnesfond efter Hasse. I slutet på augusti
beslutade styrelsen, att ur FFK:s centrala
kassa, sätta in en grundplåt på 50 000 kronor.
En dryg månad senare hade ytterligare 50 000
kronor fl utit in från länsfl ygavdelningarna och
olika privatpersoner. Med tanke på den korta
tiden är det en glädjande stor summa eftersom
information från kårstaben, fram till oktober,
endast gått ut på hemsidan samt till ledningspersonalen
i länen. Glädjande är då att fl era
län, såsom kårstaben önskat, framgångsrikt fört
kunskapen vidare.
Hasse var alltid noggrann med säkerheten.
Han satsade ständigt resurser på att deltagarna
i FFK:s verksamhet skulle ha en tillräcklig utbildning.
Han brann även för den ungdomsverksamhet
som kåren startat upp. I enlighet med Hasses intressen
är fondens syfte att stödja ungdomsverksamhet och
fl ygsäkerhet inom FFK. Hasses hustru Gun har godkänt
skapandet av fonden. Hon känner att fondens syfte
stämmer väl med Hasses intressen.
FFK:s styrelse förvaltar medlen och fattar beslut om
utdelning av fonden.
Frivilliga bidrag sätts in på postgiro 156 68 47-8 / Frivilliga Flygkåren.
Ange ”Hasses minnesfond”, samt avsändarens namn och adress.
27

Avsändare:
Frivilliga Flygkåren
Box 2068
611 02 Nyköping
28
FFK NYTT
FFK SHOP
Visste du om att du kan köpa FFK-materiel genom kårstaben? Ring oss eller skicka en beställning till ks@ff k.se.
Aktuella priser november 2005. Porto tillkommer. Vi reserverar oss för att den önskade varan kan ta slut.
Slipsnål
100 kr
Rockslagsmärke FFK
(17mm PIN)
med eller utan nål
20 kr
T-shirt
mörkblå, storlek S-XXL
Finns med och utan tryck på ryggen
50 kr
FFK Keps
80 kr
Paraply FFK
80 kr
Lågfl ygvinge,
brodderad FFK
50 kr
B
Flygoverallmärke
vit botten, vävt
20 kr
Blazermärke,
broderad FFK
100 kr
Jetong till län,
brons, silver, guld
Etui i plast
endast lfch kan beställa
för anv inom länet
Lågfl ygvinge,
guldmetall FFK
100 kr
Flygkalender 2006
FFK
50 kr
Standar FFK
190 kr
Endast fl aggan
90 kr