Ansökningsguide 2010

2010
ANSÖKNINGSGUIDE
Sista inlämningsdag
• skriftligt 30.4.2010
• elektroniskt 30.4.2010
• Gårdsstöd • Jordbrukets miljöstöd • Kompensationsbidrag • Nationella stöd

Innehåll
Bästa läsare av stödguiden .......................................................7
Nytt som gäller ansökan om stöd 2010 ....................................8
1. Inledning .......................................................................... 10
1.1 Minneslistor .............................................................................10
1.2 Ansökan om stöd 2010 ..............................................................10
1.3 Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem .... 11
1.3.1 Utlämnande av uppgifter .............................................12
1.3.2 Skyddsförbud ..............................................................12
1.3.3 Den registrerades (sökandes) rättigheter ....................12
2. Sökandens och gårdsbruks enhetens rätt till stöd ............13
2.1 Sökande ..................................................................................... 13
2.2 Sökandens ålder ....................................................................... 14
2.3 Krav på boendet ....................................................................... 15
2.4 Samfund, sammanslutningar och dödsbon ............................. 15
2.5 Befullmäktigad sökande ........................................................... 15
2.6 Gårdsbruksenheten ..................................................................16
2.7 Minimiåkerareal som krävs för att gården
skall ha rätt till stöd ...................................................................16
2.7.1 Kompensationsbidrag och miljöstöd ..........................16
2.7.2 Nationella stöd .............................................................17
2.8 Odlingsmetod ...........................................................................18
3. Ansökan om stöd ............................................................. 19
3.1 Ansökningstiden och återsändandet av blanketter .................19
3.2 Försenad ansökan ....................................................................19
3.3 Oöverstigligt hinder (Force majeure) ......................................21
3.4 Att ändra uppgifter i ansökan senast 15.6.2010 ........................21
3.5 Att återta ansökan eller en del av ansökan .............................. 22
3.6 Skriftlig anmälan om fel ............................................................23
3.7 Förvaring av dokument ............................................................23
3.8 Tidsfrister 2010 ........................................................................24
4. Bas- och jordbruksskiften ................................................ 25
4.1 Allmänt ......................................................................................25
4.1.1 Bas- och jordbruksskiftets minimistorlek ....................25
4.1.2 Fastställande av areal för basskiften
och jordbruksskiften .....................................................25
4.2 Basskifte ..................................................................................25
4.2.1 Basskiftets definition ...................................................25
4.2.2 Basskiftets gränser ...................................................... 26
4.2.3 Att dra av icke stödberättigande områden
från basskiftets areal .................................................... 27
4.3 Jordbruksskifte ........................................................................ 27
4.3.1 Jordbruksskiftets definition ........................................ 27
4.3.2 Jordbruksskiftenas icke stödberättigande arealer ...... 28
4.3.3 Icke odlade stödberättigande områden ..................... 28
4.3.4 Skiften i avtal om specialstöd i samband
med miljöstödet för jordbruket .................................. 29
4.3.5 Anmälan av växthusarealer ......................................... 29
4.4 Att rita in basskiften på kartbilagor ........................................ 29
4.4.1 När behövs kartbilaga? .............................................. 30
4.4.2 Hurdan karta? ............................................................. 30
1

2
4.4.3 Anteckningar på kartbilagan ...................................... 30
4.4.4 Basskiftets numrering på kartan .................................. 31
4.4.5 När får odlaren nya kartor? ..........................................32
4.5 Registrering av stödberättigad mark .......................................32
4.6 Elektroniska karttjänster ..........................................................32
5. Gårdsstöd ......................................................................... 33
5.1 Ansökan om gårdsstöd, stödnivå och utbetalning av stödet ....33
5.2 Stödberättigande areal och gårdsstödsegenskap ................... 34
5.3 Användning av stödrättigheter ............................................... 36
5.4 Överföring av stödrättigheter ................................................. 38
5.5 Nationell reserv........................................................................ 39
6. Kompensationsbidrag och miljöstöd med tilläggsdelar
samt stöd för icke-produktiva investeringar .................. 40
6.1 Betalning av kompensationsbidrag och miljöstöd .................40
6.1.1 Allmänna förutsättningar ............................................40
6.1.2 Områden som kan betalas kompensationsbidrag
och miljöstöd .............................................................. 41
6.1.3 Arealer som inte kan betalas
kompensationsbidrag och miljöstöd ..........................46
6.1.4 Arealer för vilka jordbrukaren inte vill ha
kompensationsbidrag eller miljöstöd .........................46
6.1.5 Förutsättningar för utbetalning i fråga om
kompensationsbidrags- och miljöstödsförbindelser
som ingåtts år 2006 .....................................................46
6.2 Kompensationsbidrag .............................................................47
6.2.1 Ingående av förbindelse och ansökan
om utbetalning ............................................................47
6.2.2 Kompensationsbidragets belopp................................47
6.2.3 Kompensationsbidragsförbindelse som
ingåtts åren 2005–2006 ...............................................48
6.3 Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget ...................48
6.3.1 Ingående av förbindelse och ansökan
om utbetalning ............................................................48
6.3.2 LFA- tilläggsdelens belopp ........................................48
6.3.3 Fastställande av produktionsinriktningen
i fråga om LFA-tilläggsdelen ......................................49
6.3.4 Förändringar i produktionen eller
gårdsstrukturen under förbindelseperioden ............... 51
6.3.5 Övervakning av LFA-tillägget och
utbetalning av stödet ....................................................52
6.4 Miljöstöd och stöd för icke-produktiva investeringar .............52
6.4.1 Ingående av förbindelse och ansökan
om utbetalning .............................................................52
6.4.2 Miljöstödshelheten .......................................................53
6.4.3 Basåtgärder i samband med miljöstödet ....................53
6.4.4 Tilläggsåtgärderna i samband med miljöstödet ....... 54
6.4.5 Avtal om miljöspecialstöd ...........................................55
6.4.6 Stöd för icke-produktiva investeringar
vid anläggning av mångfunktionella våtmarker
eller inledande röjning och inhägning av
värdefulla vårdbiotoper ............................................... 56
6.4.7. Miljöstöd till registrerade föreningar ..........................57
6.4.8 Beloppet av stöd för bas- och tilläggsåtgärder
i samband med miljöstödet samt beloppet
av specialstöd ................................................................57

6.5 Miljöstödsförbindelse som ingåtts år 2006 ........................... 58
6.5.1 Förutsättningar för förbindelsen ............................... 58
6.5.2 Miljöstödets belopp i förbindelser
som ingåtts år 2006 ..................................................... 59
6.6 Nationell tilläggsdel till miljöstödet i Fastlandsfinland .........60
6.7 Basskiftenas rätt till stöd inom kompensationsbidrag
och miljöstöd .............................................................................61
6.7.1 Stödberättigande skiften .............................................61
6.7.2 Fogande av åkerareal till förbindelsen
(programperioden 2007–2013) .....................................61
6.7.3 Fogande av åkerareal till förbindelsen
(programperioden 2000–2006) ................................... 62
6.7.4 Fogande av icke stödberättigande åker till
förbindelsen och avlägsnande av stödberättigande
åker från förbindelsen .................................................. 63
7. Nationella åkerbaserade stöd ......................................... 64
7.1 Hektarstöd för husdjurslägenhet ............................................64
7.2 Stöd för specialväxter i södra Finland .................................... 65
7.3 Nordliga stöd ........................................................................... 65
7.3.1 Nordligt hektarstöd .................................................... 65
7.3.2 Allmänt hektarstöd ......................................................66
7.3.3 Stöd till unga jordbrukare ...........................................66
7.4 Stöd för potatisproduktion .....................................................66
7.5 Stöd för sockerbeta .................................................................. 67
7.6 Stöd för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd ........... 67
7.6.1 Betalningen av nationellt stöd kräver
kommissionens godkännande ..................................... 67
7.6.2 Anmälan om utsädesproduktion i ansökan
och bilagor som ska lämnas in ....................................68
8. Andra stöd för åkerodling ...............................................70
8.1 Produktionsbidrag för jordbruksgrödor ................................ 70
8.1.1 Stödberättigande grödor och stödvillkor ................... 70
8.1.2 Produktionsbidragets belopp ......................................71
8.1.3 Sambandet mellan produktionsbidrag och
tilläggsåtgärden växttäcke vintertid och reducerad
bearbetning i samband med miljöstödet
för programperioden 2000–2006 ................................71
8.2 Bidrag för proteingrödor .........................................................73
8.2.1 Stödvillkor ....................................................................73
8.2.2 Växtbestånd som har förstörts före
genomgången mjölkmognad .......................................73
8.3 Stöd för stärkelsepotatis ..........................................................74
8.4 EU-stöd för utsädesproduktion av timotej ............................74
8.4.1 Ansökan om stöd .........................................................74
8.4.2 Sorter som berättigar till stöd
för utsädesproduktion av timotej .................................75
8.4.3 Belopp och uträkning av stödet
för utsädesproduktion av timotej .................................75
8.4.4 Övriga villkor för att få stöd ....................................... 76
9. Tvärvillkor och system för jordbruksrådgivning ............77
9.1 Tvärvillkoren som villkor för de stöd som helt
eller delvis betalas av EU ......................................................... 77
3

4
9.2 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ...... 78
9.2.1 Växtföljd ....................................................................... 78
9.2.2 Odlad åker och skötsel av den .................................... 79
9.2.3 Motverkande av markerosion ..................................... 79
9.2.4 Bevarande av markens skick och miljön ..................... 82
9.2.5 Permanenta betesmarker ............................................ 82
9.3 Föreskrivna verksamhetskrav .................................................84
9.3.1 Allmänt ........................................................................84
9.3.2 Föreskrivna verksamhetskrav som gäller
miljön och deras centrala innehåll ..............................84
9.3.3 Föreskrivna verksamhetskrav som gäller
folkhälsa, djurhälsa samt växtskydd och
deras centrala innehåll ................................................. 85
9.3.4 Föreskrivna verksamhetskrav som gäller
djurens välbefinnande .................................................89
9.4 Stöd som betalas till jordbrukare
för rådgivning om tvärvillkor...................................................90
9.4.1 System för jordbruksrådgivning .................................90
9.4.2 Beloppet av stöd för jordbruksrådgivning,
ansökan om stöd samt stödets form ...........................91
10. Nationella husdjursstöd
och produktionsstöd för mjölk ........................................92
10.1 Allmänt om de nationella husdjursstöden ..............................94
10.2 Sammandrag av villkoren för nationella husdjursstöd ...........94
10.3 Betalningen av nationella husdjursstöd och stödnivåerna ....96
10.3.1 Allmänt ........................................................................96
10.3.2 Stödnivåerna för husdjursstöd .................................... 97
10.4 Produktionsstöd för mjölk ......................................................98
10.4.1 Ansökan om stöd .........................................................98
10.4.2 Betalning av produktionsstöd ....................................98
11. EU:s djurbidrag och stöd
för djurens välbefinnande ..............................................100
11.1 EU:s djurbidrag .................................................................... 100
11.1.1 EU:s bidrag för nötkreatur ...................................... 100
11.1.2 EU:s bidrag för mjölkkor .......................................... 100
11.1.3 Ansökan om och utbetalning av bidrag
för nötkreatur och bidrag för mjölkkor..................... 100
11.1.4 Bidrag per tacka ........................................................ 101
11.1.5 Kvalitetsbidrag för slaktlamm åren 2011–2013 ........... 101
11.2 Stöd för djurens välbefinnande ..............................................102
11.2.1 Kort om stödet för djurens välbefinnande 2010 ........102
11.2.2 Ansökan om stöd för djurens välbefinnande .............102
11.2.3 Stödbeloppet och betalningen av det ........................102
11.2.4 Tvärvillkoren som villkor för stödet ........................ 104
11.2.5 Grundvillkor ............................................................. 104
11.2.6 Tilläggsvillkor ........................................................... 104
11.2.7 Förändrade förhållanden och anmälan
om dem under förbindelsens gång ........................... 104
11.2.8 Övervakning .............................................................. 104
12. Ansökan om undantag inom de nationella stöden ....... 105

13. Övervakning ................................................................... 108
13.1 Allmänt om övervakningen ....................................................108
13.2 Arealbaserade stöd .................................................................108
13.2.1 Objekt som granskas vid övervakning ...................... 109
13.2.2 Uppmätning av jordbruksskiften .............................. 110
13.3 Övervakningspåföljder för de arealbaserade stöden .............. 111
13.3.1 Uträkning av övervakningsresultat och
påföljderna av arealfel ................................................. 111
13.3.2 Påföljder av att villkor försummas ..............................112
13.4 Övervakning av stöd som betalas på basis av djur .................113
13.4.1 Övervakningsförpliktelse ............................................113
13.4.2 Gårdsövervakning .....................................................113
13.4.3 Övervakning av märknings- och
registreringssystemen för nötkreatur,
svin och får/getter ....................................................... 114
13.4.4 Förbjudna ämnen eller olaga innehav av sådana .......115
13.4.5 Administrativ övervakning och korsgranskningar ...115
13.5 Övervakningspåföljder för djurstödens del ........................... 116
13.5.1 Förkastande av djur vid övervakning ........................ 116
13.5.2 Övervakningspåföljder inom EU:s djurbidrag ......... 116
13.5.3 Övervakningspåföljder inom
de nationella husdjursstöden ......................................117
13.5.4 Övervakningspåföljder inom stödet
för djurens välbefinnande ............................................117
13.6 Beaktande av djurskyddslagstiftningen
vid utbetalning av stöd ........................................................... 118
13.7 Allvarlig vårdslöshet och felaktiga anmälningar ................... 119
13.7.1 Tre (3) års summakarens ........................................... 119
13.7.2 Uppsåtliga överträdelser ............................................ 119
13.8 Övervakning av tvärvillkoren 2010 .........................................120
13.9. Kontroller av specialstöd år 2010 ............................................121
14. Betalning av stöd ............................................................122
14.1 Betalning av stöd och sökandens bankuppgifter .................. 122
14.2 Handläggning av betalningsmaterial och
eftersträvade tidtabeller för utbetalningen ........................... 122
14.3 Återkrav av stöd ...................................................................... 123
14.4 Modulering ............................................................................. 123
14.5 Stödtak .................................................................................... 123
14.6 Stöd av mindre betydelse dvs. de minimis -stöd ...................124
15. Ersättande av skador ......................................................125
15.1 Ersättande av skördeskador orsakade av väderförhållanden .. 125
15.1.1 Systemet med skördeskadeersättning ....................... 125
15.1.2 Ansökan om skördeskadeersättning .......................... 125
15.2 Ersättande av skador som orsakats
av exceptionella översvämningar ............................................126
15.2.1 Systemet med ersättning för översvämningsskador ...126
15.2.2 Ansökan om ersättning .............................................126
15.3 Ersättande av skador som orsakats
av hjortdjur och rovdjur ..........................................................126
15.3.1 Systemet med ersättning för viltdjursskador ............126
15.3.2 Ansökan om ersättning för viltskador .......................126
5

6
Bilaga A. Stöd och övervakning ...........................................127
Bilaga B. Separat administrerade ........................................ 135
B.1 Gemensamma ladugårdar.......................................... 135
B.2 Samarbete vid nyttjande av betesmark ...................... 136
B.3 Speciella frågor i anslutning
till ägarförhållandena för djur .................................... 136
B.4 Betydelsen av ändrad företagsform ........................... 139
Bilaga C. Besittningsöverföringar ......................................140
C.1 Överföring av besittningen
av skiften t.o.m. 15.6.2010 .......................................... 140
C.2 Överföring av besittningen
av hela gården t.o.m. 1.9.2010 .................................... 140
C.3 Överföring av besittningen
av hela gården efter 1.9.2010 ...................................... 141
C.4 Överföring av besittningen
av hela gården och EU:s djurbidrag .........................142
C.5 Sammanslagning av gårdar och EU:s djurbidrag ....142
C.6 Överföring av besittningen av hela gården och
de nationella husdjursstöden .....................................142
Bilaga D. Insamling av uppgifter om
användningen av växtförädlarrättsligt skyddade
sorter till förökningsändamål ...............................144
Bilaga E. Stöd för jordbruket och
trädgårdsproduktionen 2010 ............................... 145
Bilaga F. Vissa förutsättningar
för erhållande av stöd 2010 ................................... 148
Bilaga G. Exempel på stödnivåerna för vissa växter
på huvudproduktionsområdena 2010 (euro/ha) .. 150
Bilaga H. Ändringar i tvärvillkorskontrollerna
år 2010: märkning och registrering av djur,
växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan
av djursjukdomar och djurens välbefinnande ......152
ISBN 978-952-453-548-9 (Tryckt)
ISSN 1797-402X (Tryckt)
ISBN 978-952-453-549-6 (Nätutgåva)
ISSN 1797-4429 (Nätutgåva)
Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab
Pärmbild: JSM & Mavi / Martina Motzbäuchel
Utgivare: Landsbygdsverket, PB 256, 00101 Helsingfors, Tfn 020-772 007, www.mavi.fi
Helsingfors 2/2010

Bästa läsare av stödguiden
Under året fortsätter Landsbygdsverket att utveckla
kundtjänsterna och göra det ännu enklare att ansöka om
stöd. Den elektroniska stödansökan spelar en central
roll. Med hjälp av tjänsterna i samband med elektronisk
stödansökan kan man förutom att förenkla ansökan
om stöd också lätta den arbetsbörda som förvaltningen
orsakar för jordbrukaren.
Under de två senaste åren har den elektroniska stödansökan
fått ytterst positiv respons av jordbrukarna.
I användarresponsen berättar jordbrukarna att den
elektroniska stödansökan har motsvarat förväntningarna
och visat sig vara en avsevärd förbättring. Tack vare den
blev det enklare att fylla i ansökningarna och ansökan om
stöd tog mindre tid i anspråk. Också i tekniskt avseende
har det inte varit några problem att ansöka om stöd
i Viputjänsten.
Den elektroniska stödansökan förbättras utifrån den
värdefulla respons som jordbrukarna gett. För årets
stödansökan har Viputjänsten utvidgats och handledningen
utökats. Systemet ger råd till den som gör upp
stödansökan och erbjuder ännu mer färdiga uppgifter om
gården. Användaren kan enkelt försäkra sig om vad som
är möjligt på gården och att uppgifterna i stödansökan
är korrekta. Vi hoppas att allt fler jordbrukare börjar använda
sig av tjänsten. Målet är att var fjärde jordbrukare
lämnar in stödansökan elektroniskt i år.
År 2010 är ett temaår kring miljön. Under året fokuserar
man på de metoder för förbättring av miljön som
anges i programmet för utveckling av landsbygden
i Fastlandsfinland. Temaårets främsta budskap är att
de livsmiljöer som jordbruket skapat är nödvändiga för
många djur- och växtarter. Med hjälp av mångahanda
metoder för landskaps- och naturvård ser jordbrukarna
till att miljön mår bra. Det finns ett flertal möjligheter att
minska jordbrukets belastning på vattendragen samt att
bevara naturens mångfald och landskapet. Republikens
president Tarja Halonen fungerar som miljötemaårets
beskyddare.
I ett konjunkturläge som inverkar negativt på jordbrukets
lönsamhet betonas betydelsen av jordbruksstöd
och en fungerande förvaltning. Landsbygdsverket har
ansvarat för sina egna uppgifter genom att betala stöden
till jordbrukarna i tid. I december betalade Mavi cirka
700 miljoner euro i jordbrukarstöd genast när det enligt
EU-bestämmelserna var möjligt. Stödsumman var den
största enskilda betalningshändelsen.
Inom landsbygdsförvaltningen har det skett omställningar
inom organisationen. ELY-centralerna har inlett
sin verksamhet och kommunernas jordbruksförvaltning
förnyas. Målet är att också i fortsättningen säkerställa
tjänsterna inom jordbruksförvaltningen på lokalnivå
överallt i Finland. Vi tror att jordbruksförvaltningen kan
producera ännu bättre service för jordbrukarna efter
reformerna.
Jag önskar alla jordbrukare ett framgångsrikt jordbruksår
2010.
Leena Tenhola,
överdirektör
7

8
Nytt som gäller ansökan om stöd 2010
En ny stödform införs år 2010: nationellt tilläggsstöd
Finland har beslutat använda sig av den på EU-nivå
föreskrivna möjligheten att betala ett tilläggsstöd av
engångsnatur år 2010 för att hjälpa jordbrukare som lider
av den ekonomiska situationen. Ibruktagandet av stödet
förutsätter kommissionens godkännande och ändringar i
de nationella författningarna.
Tilläggsstödet per sökande är högst 15 000 euro varav
sökandens de minimis -stöd för jordbrukssektorn åren
2008–2010 dras av. Närmare villkor för tilläggsstödet blir
klara sommaren 2010.
En separat ansökan om stödet ordnas hösten 2010. Ytterligare
information om stödet ges under sommarens lopp på
adressen www.mavi.fi/sv/index/odlarstod.html.
I följande minneslista presenteras centrala ändringar i stödsystemen
och stödvillkoren i jämförelse med 2009. Ändringarna
beskrivs närmare i början av varje kapitel (Nytt 2010).
Ansökän om stöd (kapitel 3)
• Ansökningstiden utgår 30.4.2010
• Besittningsöverföringar av basskiften (köp, försäljning,
arrendering) uppges på blankett 102A. På ändringsblankett
102C för basskiften uppges delning, sammanslagning,
urbruktagning och ansökan om omdigitalisering av
basskiften.
• Sista såningsdag är 30.6.2010
Bas- och jordbruksskiften (kapitel 4)
• De elektroniska karttjänsterna förnyas.
• På ändringsblanketten för basskiften 102C uppges ändringar
som inverkar på digitaliseringen av skiftet
• Ändringar i besittningen av basskiften uppges på basskiftesblankett
102A
Gårdsstöd (kapitel 5)
• En ny ändring av gårdsstödslagen träder i kraft vid
ingången av 2010
• EU:s direktstöd betalas om det sammanlagda beloppet
av direktstöd är minst 200 €
• Enhetsvärdet på stödrättigheternas tilläggsdel för socker
sjunker
Kompensationsbidrag och miljöstöd med tilläggsdelar
samt stöd för icke-produktiva investeringar (kapitel 6)
• Vid uträknandet av djurtätheten för den nationella tillläggsdelen
till kompensationsbidraget (LFA-tillägget)
beaktas endast de hästar, hongetter och tackor som har
beviljats nationellt stöd för husdjursproduktion år 2009.
För hästar är det minsta antalet 1,5 de.
• Om den sökande vill att svinen för LFA-tillägget tas
annanstans än från svinregistret, måste kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken.
• De som ingått förbindelse om miljöstöd år 2008 ska senast
30.4.2010 ha utarbetat en kartläggning av naturens
mångfald på gårdsbruksenheten.
• Villkoren för naturvårdsåkrar har preciserats.
• Villkoren för tagandet av jordprover för den markkartering
som ingår i miljöstödets basåtgärder samt i
tilläggsåtgärderna preciserad kvävegödsling av åkerväxter
och preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter har
preciserats
• Från och med vinterperioden 2010 -2011 kan höstsäd
användas för att uppfylla kraven i samband med tilläggsåtgärderna
med växttäcke.
• Stödnivån för specialstöd för skötsel av vårdbiotoper
stiger från nuvarande 135 euro till 200 euro på småskaliga
vårdbiotoper (5–30 ar).
• Registrerade föreningar kan ansöka om specialstödsavtal
för främjande av naturens och landskapets mångfald utöver
de tidigare specialstöden för skötsel av vårdbiotoper
och skötsel av mångfunktionella våtmarker.
• Stödet för icke-produktiva investeringar som gäller
anläggande av mångfunktionella våtmarker och stödområdet
för specialstöd för skötsel av mångfunktionell
våtmark utsträcks till området kring Kvarken och Bottenviken.
• Stödtaket för stöd för icke-produktiva investeringar som
gäller anläggande av mångfunktionella våtmarker stiger
till 11500 euro per hektar. För små objekt är stödet högst
3226 €/objekt
• Stödtaken för stöd för icke-produktiva investeringar
som gäller inledande röjning och inhägning av värdefulla
vårdbiotoper höjs och stödets storlek graderas utifrån
storleken på området.
OBS. Den nationella tilläggsdelen till miljöstödet är i kraft
för sista året.
Nationella åkerbaserade stöd (kapitel 7)
• Inga nya sökande tas med i hektarstödet till husdjurslägenheter.
• Inom det nordliga hektarstödet används en stödenhetskoefficient
• Kommissionens beslut om stödet för utsädesproduktion
inväntas. År 2010 är det sista året för betalning av
nationellt utsädesstöd.
Andra stöd för åkerodling (kapitel 8)
• EU:s direktstöd betalas om de uppgår till sammanlagt
minst 200 euro per stödår.
• Produktionsbidraget för jordbruksgrödor och bidraget
för proteingrödor upphör i sin nuvarande form efter år
2010. Till exempel för höstsäd som sås hösten 2010 betalas
inte längre produktionsbidrag för jordbruksgrödor år
2011.
• Stödet för energigrödor har slopats. Energiråvara som
har bärgats år 2009 från ett område som fått stöd för
energigrödor måste förädlas senast 31.7.2011. De andra
förpliktelserna som gäller bärgad skörd år 2009 ingår i
guiden om stöd för energigrödor 2009.
• EU:s stöd för utsädesproduktion av timotej:
Certifieringsbeslutet/-besluten om 2010 års skörd ska
lämnas till kommunen senast 16.5.2011.

Tvärvillkor och system för jordbruksrådgivning (kapitel 9)
• I samband med stödansökan för 2010 ska jordbrukaren
uppge naturminnesmärken som skyddats enligt 23 §
eller 26 § i naturvårdslagen samt träd och trädgrupper
som har ett av myndigheten utfärdat skyddsbeslut och
som skyddats med stöd av 29 § i samma lag och som är
högst 0,2 ha stora och belägna inom ett åkerskifte, på
åkerskiftets ren eller på ett område mellan åkerskiften
som gränsar till varandra. Dessa landskapssärdrag måste
bevaras och de är stödberättigande i fråga om alla jordbrukarstöd.
• Om jordbrukaren behöver ett tillstånd enligt 9 kap. i vattenlagen
245/1961 för tagandet av bevattningsvatten ingår
tillståndet och iakttagandet av tillståndsvillkoren i kraven
för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.
• Växtföljdskravet berör inte gårdar vars alla jordbruksmarker
omfattas av ett avtal om miljöspecialstöd för skötsel
av skyddszon, främjande av naturens och landskapets
mångfald eller långvarig vallodling på torvåkrar. Områden
som på grund av växtföljden något år är i en annan
gårds besittning kan beaktas när man bedömer huruvida
växtföljdskravet uppfylls på den gård som i regel besitter
dessa områden.
• Slåtterskyldigheten på grönträdor kan frångås på skiften
som har besåtts med en blandning av ettåriga viltväxter
för vinterutfodring av vilda djur.
• Fleråriga vallåkrar på naturvårdsåkrar ska slås en gång
vart tredje år, men dock alltid om det behövs för att
förhindra spridningen av ogräs.
• Betesgång på permanenta betesmarker ska genomföras
så att betesgången inte ger upphov till erosion och så att
markytan behåller sitt växttäcke.
• De föreskrivna verksamhetskraven som gäller folkhälsa,
djurhälsa och växtskydd samt djurvälfärd har preciserats
(i synnerhet verksamhetskrav nr 11 i anslutning till
livsmedels- och fodersäkerhet, samt verksamhetskrav nr
16–18 i anslutning till djurvälfärd) (se även bilaga H).
• Stödet som betalas till jordbrukare för jordbruksrådgivning
om tvärvillkor var år 2009 högst 150 euro per
rådgivningsmodul. Maximistödet per rådgivningsmodul
stiger möjligen med 10 %.
Nationella husdjursstöd och produktionsstöd för mjölk
(kapitel 10)
• Från och med 2010 krävs att tackorna ska producera
i genomsnitt minst 1,0 lamm/tacka det år som föregår
stödåret för att nationellt husdjursstöd för tackor ska
beviljas till fullt belopp. Lamningsvillkoret mildras för
fårgårdar som inleder och utvidgar sin verksamhet.
• I år är det sista året för att ansöka om medverkan i
stödsystemet för kompensation för strukturförändringar
inom svin- och fjäderfähushållningen. År 2011 tas inga
nya sökande längre med, eftersom kompensationssystemet
upphör. Det finns två datum för besittning av
referenskvantiteten: för utbetalning av förskott på stöd
för svin- och fjäderfähushållning 1.3.2010 och för utbetalning
av slutligt stöd 1.9.2010.
• Den nedre gränsen för stödberättigande djurenheter av
hästar stiger från en djurenhet till 1,5 djurenheter.
• I C-regionen har man slutat använda sig av stödenhetskoefficienter
när det gäller nationellt stöd för tackor,
hongetter och hästar
• Från och med 1.4.2010 tar man i bruk en gräns för antalet
liter per sökande när det gäller produktionsstödet för
mjölk i C-regionen. För de liter som överstiger gränsen
betalas inget stöd. Gränsen följs upp per kvotperiod.
EU:s djurbidrag och Stöd för djurens
välbefinnande (kapitel 11)
• EU:s bidrag för nötkreatur ändras från och med 2010.
• Alla jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för nötkreatur
och bidrag för mjölkkor i stödregion A och B ska
lämna in blankett nr 144 år 2010.
• Djurförteckningen och andra uppgifter om djur som
inverkar på betalningen av bidrag ska kunna kontrolleras
av myndigheterna minst ansökningsåret och de fyra
påföljande åren (se de separata anvisningarna om EU:s
bidrag för nötkreatur och bidrag per tacka).
• EU:s direktstöd betalas om de uppgår till sammanlagt
minst 200 euro per stödår.
• För slaktade lamm planeras ett kvalitetsbidrag för slaktlamm
från och med 2011.
• Gränsen för det stöd som kan betalas per gård (5 000 €)
slopas.
• Hälsovårdsbesöken och hälsovårdsplanen under förbindelseåret.
Övervakning (kapitel 13)
• vid övervakningen av tvärvillkor tillämpas bestämmelserna
om ringa försummelse, dvs. inga stödavdrag görs om
jordbrukaren inom utsatt tid korrigerar en försummelse
som konstaterats vara ringa.
• förhandsgodkännande av digitalisering på ändringsblanketten
för basskiften 102C.
• extrapolering av påföljder av arealövervakning vid arealfel
under 3 %
Betalning av stöd (kapitel 14)
• Moduleringsprocenten stiger från 7 till 8 procent i fråga
om den del av gårdens direktstöd som överstiger 5 000
euro och till 12 procent i fråga om den del som överstiger
300 000 euro.
• Kontonumren ska uppges i internationell IBAN-form.
Ersättande av skador (kapitel 15)
Ersättning för skördeskador:
• Avtal om trädgårdsväxter som odlas för vidareförädling
ska ingås årligen senast 30.4 och skiften med vinbär ska
antecknas i avtalet.
• Normal odlingssed på orten har preciserats i synnerhet
vad gäller odling av vinbär.
• Ett nedklippt vinbärsbestånd kan inte få skördeskadeersättning
i två års tid.
Ersättningar för skador som orsakats
av hjortdjur och rovdjur:
• Den nya viltskadelagen sammanför nästan alla ersättningar
för skador som orsakats av djur.
• Självriskandelen för skador som kan få ersättning slopas.
Skadan ersätts i sin helhet om ersättningsbeloppet överstiger
170 euro.
9

10
1. Inledning
I denna ansökningsguide hittar du information om de
stöd för jordbruk och trädgårdsodling som kan sökas vid
huvudansökan våren 2010. Ansökningsguide 2010 innehåller
de viktigaste villkoren för ansökan om stöd samt de
författningar/föreskrifter (bilaga A) som stöden bygger
på. Anvisningarna om andra mindre stödsystem finns
i uppdaterad form på Mavis webbplats (www.mavi.fi).
Separata anvisningar om ifyllandet av blanketterna kompletterar
ansökningsguiden.
Landsbygdsverket (nedan Mavi) ansvarar för kapitlen
i ansökningsguiden, utom punkterna 9.3.3 och 9.3.4 som
jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel
och hälsa har ansvaret för.
Ansökningsguide 2010 och Ifyllningsanvisningarna
2010 är skrivna enligt den information som
fanns att få 29.1.2010. Om det kommer preciseringar
eller korrigeringar i den tryckta guiden eller anvisningarna
finns de på korrigeringssidan som publiceras på
Mavis webbplats under adress www.mavi.fi/ansokningsguide.
Innan blanketterna för ansökan om stöd fylls i ska den sökande
bekanta sig med uppgifterna i ansökningsguiden
och ifyllningsanvisningarna. Genom att omsorgsfullt fylla
i blanketterna och lämna in dem inom utsatt tid tryggar
jordbrukarna sina rättigheter som stödtagare.
Tilläggsuppgifter om stöden och hur de söks ges av kommunernas
landsbygdsnäringsmyndigheter, närings-, trafik-
och miljöcentralerna (nedan ELY-centralerna), Mavi,
jord- och skogsbruksministeriet (nedan JSM) samt av
Statens ämbetsverk på Åland. På Åland lämnar Ålands
landskapsregering uppgifter om kompensationsbidraget
och miljöstödet för jordbruk.
1.1 Minneslistor
I början av Ansökningsguide 2010 finns en minneslista
med de viktigaste ändringarna i stödsystemen och stödvillkoren
jämfört med år 2009.
En minneslista över allmänna frågor kring ifyllandet av
stödansökan finns i ifyllningsanvisningarna för 2010.
Minneslistorna är två till antalet. Den ena minneslistan
behandlar en stödansökan som lämnas in skriftligt
och den andra en elektronisk stödansökan.
Det finns också direkta webbadresser till nätupplagorna
av Ansökningsguide 2010 och Ifyllningsanvisningar 2010:
www.mavi.fi/hakuopas
www.mavi.fi/tayttoohjeet
www.mavi.fi/ansokningsguide
www.mavi.fi/ifyllningsanvisningar
Man kan göra ordsökningar i de elektroniska publikationerna.
Det gör det enklare att hitta information om ett
bestämt ord. Närmare anvisningar om ordsökning finns
på webben.
1.2 Ansökan om stöd 2010
Ett sammandrag av förfarandet för ansökan om stöd
ingår i ansökningsguidens bilaga E Stöd för jordbruket
och trädgårdsproduktionen 2010. I bilaga F till ansökningsguiden
förtecknas vissa förutsättningar för att få
stöd 2010 och i bilaga G ges exempel på stödnivåer för
vissa grödor på de huvudsakliga produktionsområdena
2010 (€/ha).
Ansökningsblanketterna för huvudansökan
inklusive nödvändiga bilagor (fullmakter, arrendeavtal,
kartor, handelsregisterutdrag osv.) skall lämnas
in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
senast 30.4.2010. Inom vissa nationella stöd och
specialstöd kan det också finnas andra tidsgränser för
bilagorna.
Blanketter för ansökan om stöd fås av kommunernas
landsbygdsnäringsmyndigheter, ELY-centralerna och
Mavis blankettjänst (e-postadressen är lomake@mavi.fi)
samt på webbadressen http://lomake.mmm.fi/ -> odlarstöd
A. I samband med huvudansökan söks följande
stöd (stöd som söks med blankett 101B)
• gårdsstöd
• kompensationsbidrag (LFA)
• nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget
• miljöstöd för jordbruket
• utbetalning på basis av avtal om miljöspecialstöd
(en särskild anmälan för utbetalning på basis av avtal
om uppfödning av lantraser och stöd för ekologisk
husdjursproduktion skall dessutom inlämnas till
ELY-centralen)
• produktionsbidrag för jordbruksgrödor
• nationellt stöd för potatisproduktion
• stöd till producenter av stärkelsepotatis

• nationellt stöd för sockerbeta
• nationellt hektarbaserat stöd för utsädesproduktion
• EU:s kilobaserade stöd för utsädesproduktion av
timotej
• bidrag för proteingrödor
• stöd för djurens välbefinnande
• från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning
• kompensation för strukturförändringar inom svin- och
fjäderfähushållning
• hektarstöd till husdjurslägenheter
• stöd för specialgrödor i södra Finland
• nationell tilläggsdel till miljöstödet
• nordligt hektarstöd
• stöd till unga jordbrukare
• allmänt hektarstöd
I huvudansökan ingår följande blanketter:
• Gårdsbruksblankett 2010 (Blnr 101A)
• Stödansökan för 2010 (Blnr 101B)
• Delaktiga i gårdsbruksenheten 2010 (Blnr 101D), om
det har skett förändringar i uppgifterna för 2009
• Stödansökans basskiftesblankett för 2010 (Blnr 102A)
• Stödansökans jordbruksskiftesblankett för 2010 (Blnr
102B)
• Ändringsblankett för basskiften för 2010 (Blnr 102C)
om det har skett förändringar i de skiften som anmälts
i stödansökan 2009
• Ytterligare uppgifter till en gällande miljöstödsförbindelse
för programperioden 2000–2006 (Blnr 101F)
B. Nationella husdjursstöd och nationellt produktionsstöd
för mjölk
De nationella husdjursstöden utgörs av:
• nationellt husdjursstöd till södra Finland
• nordligt husdjursstöd
Nationella husdjursstöd söks på följande blanketter:
• Ansökan om nationella husdjursstöd för hästar och
hongetter 2010, (Blnr 101C)
• Ansökningar om frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning
och om kompensation för strukturförändringar
(Blnr 101B)
• Ansökan för år 2010, EU:s bidrag per tacka och LFAtillägg
och nationellt stöd för tackor (Blnr 107A)
• Anmälan om deltagande i EU-stödsystem och nationella
stödsystem som bestäms på basis av nötdjursregistret
(Blnr 144).
Mer information om blanketter och tider för ansökan om
nationella husdjursstöd ingår i tabell 1 i kap. 10 i ansökningsguiden.
För att nationella husdjursstöd skall betalas
ut måste producenten förutom ansökningsblanketterna
för husdjursstöd också lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
de blanketter som nämns i punkt 1
i tabell 2 i kap. 10 i ansökningsguiden.
I systemet för utbetalning av nationellt produktionsstöd
för mjölk deltar man genom att lämna in blankett
282 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun
där gårdsbruksenheten är belägen. Ansökan är fortlöpande.
När det gäller direktförsäljning skall man dessutom
lämna in blankett 230 till den egna regionens ELY-central
senast 15.5.2010: se punkt 10.20.
1.3 Registeruppgifternas
offentlighet och utlämnande
av dem
Enligt 2 § i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem (284/2008) (trädde i kraft 1.5.2008)
tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
(621/1999, offentlighetslagen) på uppgifters och
handlingars offentlighet, på utlämnande av uppgifter och
handlingar och på avgifter som tas ut för utlämnandet
av dem, och personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på
behandlingen av personuppgifter.
Huvudregeln i offentlighetslagen är att handlingar är
offentliga och av det följer att merparten av de uppgifter
som är registrerade i landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem numera är offentliga.
Allmänna bestämmelser om sekretessbelagda myndighetshandlingar
ingår i 24 § i offentlighetslagen
(621/1999). När det gäller uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem är följande
som förtecknas i 6 § i lag 284/2008 sekretessbelagda:
1) kreditupplysningar om kunden, 2) uppgifter om statsborgen
och 3) det lånebelopp som borgen avser samt
4) uppgifter om lånebeloppet när det gäller stöd i form
av lån.
Stödtagarna och de EU-stöd och EU-delfinansierade
stöd som betalts till dem publiceras årligen i form av en
söktjänst på det sätt som förutsätts i Europeiska gemenskapens
bestämmelser, på adressen: http://snadi.mmm.
fi/TuJu.
1
11

12
1.3.1 Utlämnande av uppgifter
Uppgifter ur landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem
får lämnas ut för de ändamål som anges
i offentlighetslagen (621/1999) och personuppgiftslagen
(523/1999). Beslut om utlämnandet av registeruppgifter
och/eller dokument i landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem fattas av den berörda myndigheten
(Evira, Mavi, Tike, ELY-centralen och kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet) i fråga om sin egen
myndighetsuppgift.
Ur landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem
kan lämnas ut kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer,
e-postadress) för direkt marknadsföring och
opinions- eller marknadsundersökningar, om den vars
uppgifter det gäller har gett sitt samtycke till utlämnandet.
Som urvalskriterium vid utlämnandet får användas
de personuppgifter som är lagrade i informationssystemet
samt uppgifter om läge, areal och produktionsinriktning.
Samtycke till att uppgifterna lämnas ut för marknadsföringsändamål
kan ges på gårdsbruksblanketten
(101A). På motsvarande sätt kan jordbrukaren samtycka
till att hans eller hennes uppgifter överlåts för rådgivningsändamål.
På Landsbygdsverkets webbplats finns ytterligare
information om Mavis register, begäran om utlämnande
av uppgifter och avgifterna för uppgiftslämnandet. Anvisningarna
finns på webbplatsens ingångssida bakom
länken Registeruppgifternas offentlighet. Vid begäran
om uppgifter rekommenderas att man använder blanketten
för överlåtelse av uppgifter. Blanketten kan skrivas ut
på webbadressen: http://www.mavi.fi/sv/index/stoduppgifterna/overlatelseavuppgifter.html
1.3.2 Skyddsförbud
Om en person har grundad orsak att misstänka att hans
egen eller familjens hälsa eller säkerhet blir hotad kan
magistraten på begäran bestämma att uppgifter om personens
hemkommun eller boningsort eller tillfälliga boningsort
eller postadress eller motsvarande annan adress
inte får lämnas ut till någon annan än myndigheterna.
Ett sådant skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen
(507/1993) förs in i befolkningsdatasystemet. Eftersom
uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens kundregister
inte uppdateras från befolkningsdatasystemet
måste personen själv meddela om skyddsförbudet. Ett
meddelande om skyddsförbud kan lämnas till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet när som helst under
året. I samband med stödansökan kan meddelandet ges
på blankett 101D (delaktiga i gårdsbruksenheten).
Obs! En person kan också ansöka om skyddsförbud
enligt offentlighetslagen (621/1999) hos vilken myndighet
som helst, även hos Landsbygdsverket. Ett skyddsförbud
enligt offentlighetslagen beaktas dock endast inom det
berörda förvaltningsområdets verksamhet och därför
rekommenderar Landsbygdsverket att man hos magistraten
ansöker om skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen.
1.3.3 Den registrerades (sökandes)
rättigheter
Personuppgifter samlas in till landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem för skötseln av myndighetsuppgifter.
Den registrerade har rätt att ta del av de
uppgifter som nämns i personuppgiftslagen (523/1999),
såsom uppgifter om registerföraren, syftet med behandlingen
av personuppgifterna samt regelrätta överlåtelser
av uppgifter. Vidare har den registrerade rätt att kontrollera
sina egna uppgifter som är lagrade i informationssystemet
och begära att felaktiga uppgifter ska korrigeras.

2. Sökandens och gårdsbruksenhetens
rätt till stöd
För sökanden har uppställts olika krav enligt stödtyp exempelvis
med avseende på sökandens ålder, pension och
boende. Gårdsbruksenheten ska vara en funktionellt och
ekonomiskt självständig produktionsenhet. Det odlingssätt
som krävs varierar också från stöd till stöd.
2.1 Sökande
Med sökande avses en enskild jordbrukare, som kan vara
en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning
av fysiska eller juridiska personer (obs. skillnaderna i
ålderskrav) oberoende av sammanslutningens och dess
medlemmars juridiska ställning inom den nationella
lagstiftningen. Stöd utbetalas för den gårdsbruksenhet/
de gårdsbruksenheter som är i den sökandes besittning
och belägen/belägna i Finland.
Med makar avses äkta makar eller personer som lever
under äktenskapsliknande förhållanden och som avses i
7 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992).
Personer som får avträdelsepension är inte berättigade
till stöd. Personer som får invalidpension, arbetslöshetspension,
deltidspension, individuell förtidspension,
förtida ålderspension eller ålderspension är däremot
berättigade till stöd såvida övriga villkor uppfylls. När
det gäller nationella stöd är det av betydelse om sökanden
lyfter LFöPL-ålderspension.
Besittning av åkerareal
För att gårdsstöd skall betalas ut förutsätts att den areal
som ligger till grund för stödet är i jordbrukarens besittning
minst ett bestämt datum, 15.6.2010.
Också i fråga om kompensationsbidrag, miljöstöd och
nationella stöd måste åkern vara i sökandens besittning
15.6.2010. Sökanden ansvarar för att tvärvillkoren följs
under perioden 1.1–31.12 (se kap. 9). För gårdsstödets del
måste förutsättningarna för stödberättigande uppfyllas
hela kalenderåret.
Jordbruksskiften som sökanden har köpt eller arrenderat
och anmält efter ansökningstidens utgång, men senast
15.6.2010, kan börja omfattas av stöden på vissa villkor.
Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt
om stöd för jordbruksskiftena i fråga, bör denne återta
sin ansökan som gäller dessa jordbruksskiften. Om
hela gårdens besittning överförs, är överföringen i fråga
om arealstöden möjlig till och med 31.8.2010. Om den
tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för
gården, bör han återta sin ansökan som rör denna gård.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bör underrättas
om överföringen av besittningen senast 10.9.2010
(se bilaga C).
Som bilaga till stödansökan behövs ett arrendeavtal eller
en utredning av innehållet i ett muntligt arrendeavtal
som påvisar besittningen av skiftet vid den aktuella tidpunkten.
Om ett gällande arrendeavtal redan har lämnats
in under tidigare år till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
som bilaga till stödansökan behöver arrendeavtalet
inte lämnas in på nytt.
Landsbygdsverket rekommenderar att man ingår skriftliga
arrendeavtal samt avtalar om stödrättigheterna
i samband med arrendeavtal som gäller mark.
Enligt jordlegolagen (258/1966) skall ett arrendeavtal om
jordbruksmark ingås för viss tid. Om ingen arrendetid
har antecknats i arrendeavtalet anses avtalet vara i kraft
i två år. Jordbruksmark kan arrenderas ut i huvudsak för
jordbruksändamål för en period om högst tio år.
Ett muntligt arrendeavtal är giltigt när arrendetiden för
obebyggd jordbruksmark är högst två år. När det gäller
muntliga arrendeavtal skall jordbrukaren anteckna det
område som är föremål för arrenderingen, arrendegivaren
samt tidpunkten för när arrendeavtalet börjar och
slutar i punkten för tilläggsuppgifter i ansökan (101B).
Om den ena parten bestrider ärendet avbryts utbetalningen
av stöd till denna del ända tills domstolen har
beslutat i vems besittning åkern har varit och under
vilken period.
Innehav av gårdsspecifika rättigheter
För att få det förskott som betalas på frikopplat stöd
för svin- och fjäderfähushållning och kompensation
för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållningen
förutsätts att sökanden 1.3.2010 innehar en
fastställd gårdsspecifik referenskvantitet för svin- och
fjäderfähushållning. För att det slutliga frikopplade
stödet och kompensationen för strukturförändringar
ska betalas måste referenskvantiteten vara i sökandens
besittning 1.9.2010.
Betalningen av hektarstöd till husdjurslägenheter förutsätter
att en maximal areal har fastställts för sökanden
stödåret 2008 eller 2009 eller att den har överförts till
sökanden från en annan gårdsbruksenhet i samband
med överföring av besittningen av hela gården.
13

14
2.2 Sökandens ålder
Det finns ingen åldersgräns för att få gårdsstöd, produktionsbidrag
för jordbruksgrödor, bidrag för proteingrödor,
stöd för stärkelsepotatis och EU:s stöd för utsädesproduktion.
När det gäller kompensationsbidragssystemet och
miljöstödssystemet samt ansökan om stöd för djurens
välbefinnande och stöd för icke-produktiva investeringar
kan förbindelsen eller avtalet ingås av sökanden eller
dennes make/maka som den 31 december det år som
föregår ingåendet av förbindelsen eller avtalet är minst
18 år men inte äldre än 65 år. En sökande som ingår
förbindelse år 2010 eller sökandens make/maka skall vara
född 31.12.1944–31.12.1991, de nämnda dagarna medräknade.
Om förbindelsen eller avtalet redan har ingåtts och
jordbrukaren under förbindelse- eller avtalsperiodens
gång fyller 65 år, fortgår förbindelsen i alla fall ända tills
förbindelse- eller avtalsperiodens utgång.
Nationella stöd kan betalas om sökanden eller maken
den 31 december 2009 var minst 18 år gammal men inte
äldre än 68 år och om den sökande och maken inte får
ålderspension som avses i lagstiftningen om pension för
lantbruksföretagare. En sökande som ansöker om nationella
stöd år 2010 eller dennes make/maka skall vara född
31.12.1941–31.12.1991, de nämnda dagarna medräknade.
Om den sökande eller dennes make/maka är född t.ex.
30.12.1941 uppfyller han/hon inte förutsättningarna för att
nationella stöd skall beviljas. Övergången till LFöPLålderspension
granskas med hjälp av datum för
pensionsbeslutet.
Lagen om nationella stöd innehåller en övergångsbestämmelse
om åldersgränsen. Om sökanden eller maken/
makan inte var äldre än 65 år 31.12.2007 och sökanden
och maken/makan 31.12.2007 lyfte ålderspension enligt
lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare,
beviljas sökanden nationella stöd i enlighet med den
lagstiftning som var i kraft tidigare. Beviljandet av stöd
förutsätter då att sökanden eller dennes make/maka inte
är äldre än 65 år den sista dagen i det kalenderår som föregår
stödåret. Stöd kan således beviljas ända tills bägge
makarna är äldre än 65 år den sista dagen i det kalenderår
som föregår stödåret. I fråga om miljöstödets nationella
tilläggsdel och kompensationsbidragets nationella tillläggsdel
är ålderskravet detsamma som inom miljöstödet
och kompensationsbidraget (se ovan).
Exempel på åldersgränser och LFöPL-ålderspension i
fråga om de nationella stöden
• Sökanden eller makan/maken kan ännu 31.12.2009
fylla 68 år och sökanden och makan/maken får inte
LFöPL-ålderspension stöden beviljas.
• Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år
och ingendera lyfter LFöPL-ålderspension stöden
beviljas.
• Om sökanden och maken/makan bägge är yngre
än 68 år och bägge lyfter LFöPL-ålderspension
stöden beviljas inte.
• Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år
och den ena lyfter LFöPL-ålderspension stöden
beviljas.
• Sökanden är äldre än 68 år och maken/makan yngre
än 68 år, sökanden lyfter LFöPL-ålderspension
31.12.2009 stöden beviljas.
• Sökanden är äldre än 68 år och maken/makan yngre
än 68 år, maken/makan lyfter någon annan pension än
LFöPL-ålderspension stöden beviljas.
Kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd kan
betalas till en person som är yngre än 18 år endast i det
fall att han/hon ingått äktenskap eller om han/hon idkar
jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar
eller endera föräldern eller om det finns andra särskilda
skäl att avvika från ålderskravet. När sökanden är minderårig
måste man beakta vad lagen om förmyndarverksamhet
(442/1999) föreskriver om t.ex. nödvändigheten
av att förordna intressebevakare för rättshandlingar
mellan föräldrar och minderåriga barn. Tilläggsuppgifter
om de krav som lagen om förmyndarverksamhet ställer
ges t.ex. av förmynderskapsenheterna vid magistraterna.
Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare
tillsammans eller i form av en sammanslutning
krävs det att minst en jordbrukare, bolagsman, medlem
eller delägare uppfyller ålderskravet för att kompensationsbidrag
och miljöstöd skall kunna beviljas. Nationella
stöd kan beviljas om minst en jordbrukare, bolagsman,
medlem eller delägare som själv idkar jordbruk eller
trädgårdsodling uppfyller ålderskravet och förutsättningarna
för LFöPL-ålderspension. Landsbygdsverket kan
av särskilda skäl med beaktande av tidigare produktion
bevilja tillstånd till utbetalning av nationella stöd även
till en sådan sökande som inte uppfyller kravet på att
han/hon själv skall idka jordbruk eller trädgårdsodling.
Tillstånd skall sökas senast 30.4.2010.

Med ung jordbrukare avses för det nordliga stödets del
en jordbrukare som inte fyllt 40 år eller vars maka/make
inte fyllt 40 år 31.12.2009. Stöd till unga jordbrukare kan
beviljas grupper av fysiska personer endast om alla jordbrukare,
bolagsmän, medlemmar eller delägare uppfyller
ålderskravet.
Ålderskraven gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar,
stiftelser, skollägenheter eller fängelselägenheter.
2.3 Krav på boendet
När det gäller gårdsstödet, bidraget för proteingrödor,
stödet för stärkelsepotatis, EU:s utsädesstöd, de nationella
stöden eller en jordbrukare som ansöker om stöd på
basis av en förbindelse om miljöstöd eller en förbindelse
om kompensationsbidrag som ingåtts år 2007–2009 eller
ingås år 2010 förutsätts inte att sökanden bor på gården
eller i Finland. Stöd betalas endast för produktion som
bedrivits i Finland.
I förbindelser om kompensationsbidrag som ingåtts år
2005 eller 2006 förutsätts att sökanden bor på den plats
där landsbygdsföretaget är beläget eller på ett sådant
avstånd därifrån att företaget blir skött på behörigt sätt
med beaktande av bl.a. bestämmelserna i djurskyddslagen
(247/1996). Då det är fråga om gårdsbruk som flera
gårdsbruksidkare idkar tillsammans eller gårdsbruk som
idkas i form av en sammanslutning, kan kompensationsbidrag
beviljas om minst en gårdsbruksidkare, bolagsman,
medlem eller delägare uppfyller kravet på boende
och ålderskravet.
För miljöstödets och kompensationsbidragets nationella
tilläggsdel är kraven på boende desamma som inom
miljöstödet och kompensationsbidraget.
2.4 Samfund, sammanslutningar
och dödsbon
Samfund, sammanslutningar och dödsbon måste lämna
en utredning över delägarna på blankett nr 101D, om det
har skett förändringar i uppgifterna om delägare efter
ansökan om stöd.
Obs! En sammanslutning kan inte vara ägare till stödrättigheter.
Alla delägarna undertecknar ansökan eller så undertecknas
ansökan av ett befullmäktigat ombud. En person
som har namnteckningsrätt kan också fungera som un-
dertecknare i samfundets eller sammanslutningens ställe.
Fullmakt, utdrag ur handelsregistret eller motsvarande
varav namnteckningsrätten framgår bör bifogas ansökan.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan enligt
egen prövning behandla ansökan även om underskrift av
någon av delägarna i ett samfund, en sammanslutning
eller ett dödsbo inte kan fås, eller om det är speciellt svårt
eller rentav omöjligt att få underskrift p.g.a. att personen
i fråga är bosatt i ett annat land eller av någon annan därmed
jämförbar orsak. Ansvaret för behandlingen av ansökan
gentemot den delägare vars underskrift saknas ligger
i detta fall hos de delägare som undertecknat ansökan.
Delägarna bör anteckna orsaken till att namnteckningen
saknas under punkten ”Tilläggsuppgifter” i stödansökan
(Blnr 101B).
När flera fysiska personer idkar produktion eller verksamhet
tillsammans eller i form av en sammanslutning,
bör för de nationella stödens del åtminstone en jordbrukare,
bolagsman, medlem eller delägare vara en sådan
fysisk person som uppfyller ålderskravet och förutsättningarna
för LFöPL-ålderspension och som själv idkar
jordbruk eller trädgårdsodling (skyldigheten gäller inte
vare sig miljöstödets eller kompensationsbidragets nationella
tilläggsdel). Man kan ansöka om undantag från
vissa villkor för beviljande av nationella stöd (se kap. 12).
Att själv idka jordbruk eller trädgårdsodling innebär i
detta fall att en person som uppfyller övriga stödvillkor
deltar i produktionen eller verksamheten genom att
själv arbeta och att sökanden har beskattningsansvaret
för produktionen eller verksamheten. En stödduglig
fysisk person som formellt är medlem i ett samfund eller
en lantbrukssammanslutning, vars medlemmar inte är
fysiska personer eller inte uppfyller ålderskraven eller
förutsättningarna för LFöPL-ålderspension, uppfyller
inte de krav som ställs på sökande.
Inom de nationella stöden anses den nya innehavaren
uppfylla de allmänna kraven på sökande (främst ålderskravet)
vid överföringar av besittningsrätten i sådana fall
då den tidigare sökanden avlidit, under förutsättning att
denna uppfyllt nämnda krav vid ansökningstidpunkten.
2.5 Befullmäktigad sökande
En privatperson, ett samfund, en sammanslutning eller
ett dödsbo kan skriftligen ge fullmakt åt någon person
att underteckna stödansökan på hans/hennes vägnar.
Fullmakten bör vara individuell och noggrant stipulera
2
15

16
vad fullmaktsgivaren medgivit. Sålunda bör eventuella
förbindelsers omfattning i tiden framgå av fullmakten.
Exakt avgränsning och noggrannhet bör iakttas för
undvikande av missförstånd. En dödsbodelägare bör informera
de andra dödsbodelägarna om delfåendet. Mall
för fullmakt i ifyllningsanvisningen.
För att delta i den elektroniska ansökan om stöd krävs
att någon person befullmäktigas att underteckna den
elektroniska ansökan för de andras räkning. Fullmakten
i fråga om elektronisk stödansökan ges med blankett 405
för ansökan om åtkomsträttigheter till Vipu-tjänsten.
På basis av en fullmakt på blankett 405 kan en befullmäktigad
sökande göra upp den samlade stödansökan.
Blankett 405 för ansökan om åtkomsträttigheter till Vipu
finns i ansökningsanvisningarna.
En fullmakt på blanketten för ansökan om rättigheter till
elektronisk stödansökan (405) gäller bara den elektroniska
stödansökan. Om samma person befullmäktigas
att underteckna en skriftlig ansökan måste en särskild
fullmakt om saken visas upp.
2.6 Gårdsbruksenheten
Med gårdsbruksenhet avses en funktionellt och ekonomiskt
självständig produktionsenhet som utgörs av
en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller
produktionsbyggnader med markgrund, som leds av en
jordbrukare och används för att bedriva jordbruk och
som besitts som en enda helhet på basis av ägande eller
arrendering.
Enligt EU:s förordningar räknas alla produktionsenheter
(gårdar) som samma odlare (en eller flera) odlar i
Finland till en och samma gårdsbruksenhet. Om odlaren
odlar flera gårdar i olika delar av landet och dessa tillsammans
bildar en administrativ helhet, dvs. de fungerar
under odlarens ledning, skall uppgifterna om dessa
lägenheter lämnas in på endast en ansökningsblankett.
Denna blankett omfattar alla gårdar i fråga.
Överföringar, sammanslagningar och delningar av
referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning
för en gård i stödregion A eller B är möjliga bara inom
AB-regionen. Överföringar, sammanslagningar och
delningar av referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning
för en gård i stödregion C är möjliga bara inom
C-regionen. Överföringar av referenskvantiteter söks
med blankett nr 156 för besittningsöverföring.
Om den sökande inom samma produktionsenhet har
åkermark i sin besittning inom två eller flera kommuner
eller i skärgården och på fastlandet, betalas de nationella
husdjursbaserade stöden utgående från den stödregion
där gårdens driftscentrum är beläget. Däremot avgör
basskiftets placering stödnivån för de nationella arealbaserade
stöden.
Separat administrerade gårdsbruksföretag samt gemensamma
företag och samarbete (se bilaga B).
2.7 Minimiåkerareal som krävs för
att gården skall ha rätt till stöd
Det finns ingen fastställd minsta åkerareal för att man
skall få gårdsstöd. Om stödrättigheter söks ur den
nationella reserven under året för ansökan om stöd har
en minimiareal fastställts för ansökan på basis av vissa
grunder. Betalningen av alla direktstöd förutsätter ändå
att det sammanlagda stödbeloppet är 200 euro eller
mera. (se Anvisningar om ansökan om stödrättigheter ur
den nationella reserven 2010).
När det gäller EU:s utsädesstöd för timotej och bidrag
för proteingrödor bör ansökan om stöd omfatta minst
0,30 hektar av varje gröda för vilken stödet i fråga söks.
2.7.1 Kompensationsbidrag
och miljöstöd
Sökanden skall utan avbrott inneha minst 3,00 hektar
åker under hela förbindelseperioden. Minimiarealen
omfattar de stödberättigande skiftenas arealer. Också de
specialstödsskiften på åker som är anmälda och godkända
som stödberättigande räknas in i minimiarealen.
Av den som ansöker om stöd för djurens välbefinnande
krävs inte att han/hon besitter åkerareal eller annan areal,
om inte förbindelsevillkoren förutsätter att de produktionsdjur
som omfattas av förbindelsen skall gå på bete
eller rastas.
Om man på gården odlar trädgårdsgrödor, uppfylls minimiarealskravet
för miljöstödets del, då man årligen odlar
nämnda grödor på en areal om sammanlagt minst 0,50
hektar på sådana skiften som godkänts som stöddugliga.
Förbindelsen upphör om minimiarealsvillkoret inte uppfylls.
Detta kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs
för hela förbindelseperioden. I kapitel 6 berättas om nya
icke stödberättigande skiften som tas in i förbindelser
som ingås år 2010.

Sådana stöddugliga skiften som på grund av växtföljden
innehas under ett förbindelseår av en annan odlare som
ingått förbindelse kan räknas till minimiarealen hos den
sökande som i huvudsak besitter skiftet. I nämnda fall
bör om byte ansökas separat hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
som fattar beslut om huruvida
bytet kan godkännas. Jordbrukaren skall ge en motivering
till bytet. Stödet betalas ändå också i detta fall till
den som odlar det stöddugliga skiftet (anmäler det på sin
jordbruksskiftesblankett nr 102B).
Ett villkor för betalning av kompensationsbidrag och
miljöstöd är att beloppet av det stöd som betalas för
förbindelseåret är minst 100 euro per enskilt stöd i fråga
om förbindelser som ingåtts år 2007, 2008 och 2009 och
som ingås år 2010. När det gäller förbindelser som ingåtts
åren 2005–2006 är 50 euro det minsta beloppet som
betalas ut per enskilt stöd och förbindelseår. Betalningen
av stöd för djurens välbefinnande och stöd för ickeproduktiva
investeringar förutsätter att stödbeloppet är
minst 100 euro.
2.7.2 Nationella stöd
För att en sökande skall kunna få nationella stöd för
åkermark och djur bör han eller hon senast 15.6.2010
för hela växtperioden 2010 inneha minst 3,00 hektar åker
som lämpar sig för odling. Åkern skall uppges på jordbruksskiftesblanketten
(blnr 102B) i stödansökan för år
2010 senast 30.4.2010 (eller vid behov senast 15.6.2010 på
blankett nr 117 ”Anmälan om ändring av såningsarealer”
för 2010).
Om det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av flera
jordbrukare gemensamt (jordbrukssammanslutning,
dödsbo) eller gårdsbruk i bolagsform (öppet bolag, kommanditbolag,
andelslag, aktiebolag) kan husdjursstöd
betalas om minst en jordbrukare, bolagsman, medlem
eller delägare senast 15.6.2010 innehar minst tre hektar
odlingsbar åker för vegetationsperioden 2010. Kravet
som gäller åkerns minimiareal tillämpas ändå inte på
produktionsstödet för mjölk.
För att få kompensation för strukturförändringar inom
svin- och fjäderfähushållningen ska sökanden bedriva
jordbruk. Bedrivande av jordbruk i samband med kompensation
för strukturförändringar är:
a) att odla jordbruks-, trädgårds- och energigrödor, ha
mark i träda, hålla icke odlad åker vårdad eller att bedriva
husdjursskötsel (också hästhushållning, renhushållning
och biodling)
ELLER
b) att sökanden t.o.m. 30.9 stödåret innehar minst 3,00
ha odlingsbar åker eller en areal om minst 0,5 ha i odling
med trädgårdsväxter och har uppgett denna areal
på bas- och jordbruksskiftesblanketterna 102A och 102B
i stödansökan.
När det gäller frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning
2010 ska man beakta att gårdens antal djur
stödåret 2009 i förhållande till den LFA-stödberättigande
åkerarealen stödåret 2010 uppfyller det djurtäthetskrav
som ställs för det frikopplade stödet. Närmare
information om djurtäthetskravet ingår i anvisningen
om ansökan om förskott på nationella husdjursstöd
2010 som har postats till husdjursgårdarna i
månadsskiftet februari–mars 2010 samt i guiden
om nationella husdjursstöd för svin- och fjäderfähushållning
2009 som har postats till svin- och
fjäderfägårdarna i juli 2009.
Om jordbrukaren under stödåret har upphört att
bedriva husdjursproduktion, och det inte är fråga om
överföring av besittningen av hela gården enligt bilaga
D. 3.6 till ansökningsguiden, skall producenten för att få
husdjursstöd inneha minst tre hektar odlingsbar åker för
vegetationsperioden 2010 senast 15.6.2010 eller ha ett av
Landsbygdsverket beviljat undantag från kravet på besittning
av åker. I kapitel 12 berättas om hur man ansöker
om undantag från kravet på åkerareal.
Exempel 1. Innehav av åker
när husdjursproduktionen har lagts ner
Sökanden har slutat hålla dikor 20.3.2010. För att det
nationella husdjursstöd för dikor som beviljats sökanden
för tiden 1.7.2009–19.3.2010 inte skall återkrävas måste
sökanden under vegetationsperioden 2010 inneha minst
3 hektar odlingsbar åker eller ha ett av Landsbygdsverket
beviljat undantag från kravet på innehav av åker. (Undantaget
måste sökas senast 30.4.2010.)
Definition av odlingsbar åker
Åker som lämpar sig för odling och som räknas in i
minimiarealen består förutom av arealen för odling av
jordbruks-, trädgårds- och energigrödor även av icke odlad
åker som sköts, åker som anmälts tillfälligt icke odlad
samt trädgårdsland. Med trädgårdsland avses areal som
nyttjas för husbehov. Den minimiareal om tre hektar
som krävs för utbetalning av nationella husdjursbaserade
stöd kan även omfatta naturbeten och naturängar samt
öppna hagmarker i bruk, om dessa nyttjas för betesgång
2
17

18
eller foderproduktion för sökandens djur. Utredning
över användningen av naturbeten och naturängar samt
öppna hagmarker ges i punkten ‘Tilläggsuppgifter’ på
jordbruksskiftesblanketten (Blnr 102B) eller i särskild
bilaga till ansökan.
2.8 Odlingsmetod
Ett villkor för beviljande av gårdsstöd, andra stöd som
helt finansieras av EU och produktionsbidrag för jordbruksgrödor
samt förbindelser om kompensationsbidrag
och miljöstöd som ingåtts år 2008–2009 och ingås år
2010 är att tvärvillkoren iakttas. I regel innefattar de ovan
nämnda stöden också krav på odling och bärgning av
skörd. Gårdsstödet har inget krav på vare sig odling eller
bärgning av skörd. Produktionsbidraget för jordbruksgrödor
har inget krav på bärgning av skörd. Information
om det odlingskrav som anknyter till tvärvillkoren ingår
i kapitel 9 i ansökningsguiden samt i guiden Odlingssätt
och miljövillkor (http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/
Ansokningsguider,anvisningarochutbildningsmaterial/
taydentavienehtojenoppaat.html). Också i guiden Märkning
och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder,
livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurskydd
berättas om tvärvillkoren (http://www.mavi.fi/sv/index/
odlarstod/Ansokningsguider,anvisningarochutbildnings
material/taydentavienehtojenoppaat.html).
Betalningen av miljöstöd, när förbindelsen har ingåtts
2005 eller 2006, bidrag för proteingrödor, stöd för
stärkelsepotatis, EU:s kilobaserade utsädesstöd för
timotej och nationella stöd baserade på odlingsarealen
förutsätter att avsikten med odlingen är att producera en
bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd.
Stödberättigad odlingsmetod omfattar:
• ändamålsenlig bearbetning och gödsling av åkern
• sådd senast 30.6.2010 som möjliggör jämn groning
• användning av växtarter och -sorter som lämpar sig
för området
• för området lämpligt utsäde eller lämpliga plantor i
lämplig mängd och av lämplig kvalitet.
• ändamålsenligt växtskydd och flyghavrebekämpning
• att skiftet är i sådant produktionstillstånd att en bärgnings-
och marknadsföringsduglig skörd kan produceras.
En förbindelse om kompensationsbidrag som ingåtts
2005 eller 2006 förutsätter att tvärvillkoren följs.
Kompensationsbidraget, miljöstödet och de arealbaserade
nationella stöden förutsätter i regel att skörden
bärgas vederbörligt. Enbart slåtter av vallar uppfyller inte
kravet på skördens bärgande, utan skörden skall bärgas
eller området betas på vederbörligt sätt. Kompostering
av vallgröda kan inte anses utgöra bärgande av skörden.
Skörd som inte bärgats på grund av skördeskada som
avses i lagen om ersättande av skördeskada eller annan
motsvarande orsak utgör inte ett hinder för utbetalning,
om övriga åtgärder inom sedvanlig odling har utförts på
vederbörligt sätt. Skördeskada eller annan motsvarande
orsak bör dock skriftligt meddelas till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun där stödansökan lämnats in.
I anmälan skall man specificera skördeskadan eller motsvarande.
Stödet kan utbetalas för skiften som lidit av
utvintringsskador om huvuddelen av skiftets areal täcks
av en sådan växtlighet som kan producera en skörde- och
marknadsföringsduglig skörd.
En odlingsareal med fiberhampa kan få gårdsstöd om
området har besåtts med certifierat utsäde av en godkänd
sort och hampbeståndet bevaras tills Landsbygdsverket
har gett bärgningstillstånd.
Växter inom bidraget för proteingrödor bör bevaras till
och med genomgången mjölkmognad. Om kravet på
bevarande av grödan inte uppfylls på ett skifte eller på
en del av ett skifte, bör detta anmälas till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet genast då man upptäcker
att kravet på bevarade inte kan uppfyllas. I vissa fall av
skördeskada på grund av exceptionella väderleksförhållanden
kan Landsbygdsverket ge sitt tillstånd till att
bidrag för proteingrödor betalas också för de berörda
skiftena (se närmare punkt 8.2).

3. Ansökan om stöd
Nytt 2010
• ansökningstiden utgår 30.4.2010
• besittningsöverföringar av basskiften (köp, försäljning,
arrendering) uppges på blankett 102A. På
ändringsblankett 102C för basskiften uppges delning,
sammanslagning, urbruktagning och ansökan om
omdigitalisering av basskiften.
• sista såningsdag är 30.6.2010
3.1 Ansökningstiden och
återsändandet av blanketter
Ansökningstiden går ut 30.4.2010
Ansökningsblanketterna (se kapitel 1) ska återlämnas
senast 30.4.2010 till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun där gårdsbruksenheten har sitt driftscentrum.
Om gården saknar driftscentrum lämnas ansökan
till den kommun där huvuddelen av gårdens åkrar är
belägna. Blanketterna kan återsändas direkt till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet eller sändas per post
adresserade till landsbygdsnäringsmyndigheten
i kommunen i fråga. Ansökningsblanketterna ska fyllas
i omsorgsfullt. Stöd betalas inte till förmånstagare om
det bevisats att de har skapat konstgjorda förutsättningar
för att få stödet.
Blanketterna kan lämnas in elektroniskt via Vipu-tjänsten.
Den som deltar i den elektroniska ansökan ska ha
ansökt om åtkomsträttigheter för elektronisk stödansökan
i Vipu-tjänsten (Blnr 405) senast 31.3.2010 och lämnat
in ändringsblankett 102C senast 31.3.2010, om basskiften
slås samman eller delas för år 2010.
Servern för elektronisk ansökan stängs 30.4.2010
kl. 23.59. Därefter kan man inte längre lämna in elektroniska
blanketter. När det gäller anmälan om såningsarealer
(Blnr 117) stängs servern för elektronisk ansökan
15.6.2010 kl. 23.59.
En ansökan som skickas per post ska vara adresserad
till den behöriga myndigheten och stämplad senast
30.4.2010 för att den ska kunna anses vara inlämnad i tid.
Efter att ha gjort anteckning om mottagandet kan kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet om sökanden så
önskar ge sökanden antingen en kopia av stödansökans
(Blnr 101B) första sida eller någon annan utredning om
de blanketter som lämnats in till myndigheten.
Ansvaret för att stödansökan och bilagorna till den
lämnas in i tid ligger uteslutande hos sökanden. De som
deltar i den elektroniska ansökan ska återsända bilagorna
i skriftlig form inom utsatt tid.
De förhandsifyllda blanketter som är obehövliga bör
returneras till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun
där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget
t.ex. i sådana fall då gården upphört med sin produktion.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet uppdaterar
då uppgifterna om gården i registret. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
ska informeras om adressändringar.
Myndigheterna kan ge allmän information och utbildning
som angår alla odlare. Myndigheten kan ge sökanden
råd om förfarandet, med vilket avses allmänna råd
kring ansökan om stöd, t.ex. var och när stöd söks, villkor
som gäller sökanden och nödvändiga dokument. På
grund av jäv kan den handläggande landsbygdsnäringsmyndigheten
inte hjälpa sökanden att fylla i stödansökan.
Myndighetens uppgift är att på förfrågan redogöra för
vad som ingår i de olika alternativen utan att för den skull
ge rekommendationer om ansökan. Sökandena kan få
råd om ifyllandet av ansökningar av rådgivningsorganisationer
och producentorganisationernas EU-rådgivare.
Rådgivning om hur en elektronisk ansökan fylls i kan fås
på ett riksomfattande servicenummer. Numret till telefonservicen
är 020 690 888. Samtalet kostar lika mycket
som den normala lokalnätsavgiften eller mobilsamtalsavgiften,
ingen särskild serviceavgift tas ut. Rådgivningen
gäller teknisk hjälp för insändandet av ansökan. Anvisningar
om optimering av stödansökan ges inte.
Om sökanden inte lämnar in stödansökan är han eller
hon, med undantag av oöverstigligt hinder (force majeure),
inte berättigad till stöd (se 3.3).
3.2 Försenad ansökan
Försenad blankett
Om sökanden inte lämnar in ansökningsblanketterna
inom utsatt tid, eller om uppgifterna i eller bilagorna till
ansökan är bristfälliga, kan sökanden mista stöden helt
eller delvis, om inte orsaken till förseningen är ett oöverstigligt
hinder (se punkt 3.3).
Om ansökningsblanketten försenas med högst 25 kalenderdagar
minskas det stöd som beviljas med 1 % per
arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökningsblan-
19

20
ketten försenas med mer än 25 dagar beviljas inget stöd.
(Detta kallas 25-dagarsregeln.)
Blanketter kan inte lämnas in för sent på elektronisk väg.
Efter att ansökningstiden gått ut kan försenade blanketter
lämnas in direkt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
eller skickas per post adresserade till vederbörande
kommuns landsbygdsnäringsmyndighet.
Försenad inlämning av gårdsbruksblanketten (101A) föranleder
inte en sänkning av de nationella arealbaserade
stöden, men inlämnande av blanketten kan dock vara en
förutsättning för att stödet ska betalas ut. Då kan kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet be att sökanden
kompletterar ansökan och fastställa en tidsfrist för kompletteringen.
Om sökanden inte lämnar in den blankett
som behövs till kommunen inom utsatt tid avgör kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet förutsättningarna
för beviljande av stöd utan blanketten i fråga.
Blanketten Delaktiga i gårdsbruksenheten (101D) återlämnas
till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
bara om det föregående årets uppgifter om delaktiga har
förändrats. Om blanketten lämnas in för sent minskas
stöden inte. Om jordbrukaren är skyldig att lämna in
blanketten i fråga kan en försummelse av denna skyldighet
inverka på beloppet av stöd som beviljas eller leda till
återkrav av stöd som redan har betalts ut.
När EU:s djurbidrag söks ska sökanden förutom
ansökan om djurbidrag lämna in de blanketter som gäller
basuppgifter om gården. En gård som har areal i sin besittning
ska lämna in 101A och 102A senast 30.4.2010. Vid
behov, om det på gården har skett ändringar som kräver
blanketterna 101D och 102C, ska också dessa lämnas
in. En gård som inte besitter någon areal ska lämna in
blankett 101A och vid behov 101D senast 30.4.2010. Om
dessa basuppgifter och andra bilagor som behövs blir
försenade tillämpas den s.k. 25-dagarsregeln i enlighet
med följande scheman:
Exempel 1. Gården har areal i sin besittning
Blanketterna 101A och
vid behov 101D samt 102A
och vid behov102C med
bilagor
1 arbetsdag för sent
Ansökan om djurbidrag
= uppgifter om djur
1 arbetsdag för sent
Ansökan om djurbidrag är sammanlagt 2 arbetsdagar
försenad, vilket medför en minskning om
2 %.
Exempel 2. Gården har inte areal i sin besittning
Blanketterna 101A och vid
behov 101D med bilagor
Ansökan om djurbidrag
= uppgifter om djur
1 arbetsdag för sent 1 arbetsdag för sent
Ansökan om djurbidrag är sammanlagt 2 arbetsdagar
försenad, vilket medför en minskning om
2 %.
När det gäller de nationella djurstöden (stöd för
husdjursskötsel inom det nationella stödet till södra
Finland och det nordliga stödet) minskas djurantalet
med 1 % per arbetsdag som ansökan är försenad. Om
ansökan försenas med mer än 25 kalenderdagar beviljas
inget stöd. Om djurantalet minskas på basis av övervakning,
uträknas den minskning av djurantalet som beror
på försening utgående från det på basis av övervakning
minskade djurantalet. Om blankett nr 144 lämnas in för
sent minskas stödet för det år då blanketten lämnats in
försenad till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
En anmälan om deltagande som gjorts på blanketten
gäller tills vidare.
Om ansökan om frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning
eller kompensation för strukturförändringar
lämnas in för sent, minskas stödet med 1 % per arbetsdag
som ansökan är försenad. Inget stöd eller ingen kompensation
beviljas om ansökan är mer än 25 kalenderdagar
försenad.
Försenad bilaga
Om en bilaga till en ansökan om EU-finansierade stöd
och om nationell tilläggsdel till miljöstödet och kompensationsbidraget
lämnas in försenad blir följden att hela
ansökan försenas, och om en bilaga lämnas in försenad
påverkas stödutbetalningen i enlighet med den ovan
nämnda principen (den s.k. 25-dagarsregeln). Om en eller
flera bilagor lämnas in för sent räknas antalet förseningsdagar
från det att den sist återlämnade bilagan inlämnades.
Redan om en enda bilaga som krävs försenas med
mer än 25 dagar anses hela ansökan ha försenats med
mer än 25 dagar, och då beviljas inget stöd på basis av
ansökan i fråga.
Om djurhållningsplatsen förändras under djurhållningsperioden
från det som sökanden tidigare anmält, ska
en skriftlig anmälan (t.ex. på blankett nr 124) lämnas till
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på förhand.
Om en bilaga till en ansökan om nationella stöd (dock
inte nationell tilläggsdel till miljöstödet och kompen-

sationsbidraget) lämnas in för sent försenas ansökan
inte och stödet minskas inte. Inlämnandet av bilagor
kan dock vara ett villkor för beviljande eller utbetalning
av stöd, och stödet beviljas och betalas då inte förrän
bilagorna har lämnats in. I så fall kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
be att sökanden kompletterar
ansökan och fastställa en tidsfrist för kompletteringen.
Om sökanden inte lämnar in de bilagor som behövs till
kommunen inom utsatt tid avgör kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
förutsättningarna för beviljande
av stöd utan bilagorna i fråga.
På försenad inlämning av en anmälan om deltagande
och ett beslut om odlingsgranskning som de nationella
stöden förutsätter tillämpas dock den ovan nämnda
25-dagarsregeln. Om dessa handlingar försenas minskas
det stödbelopp som betalas ut enligt de ovan nämnda
principerna (bl.a. Blnr 144).
De bilagor som nämns ovan i detta kapitel kan inte
lämnas in elektroniskt. Sökanden är skyldig att se till
att de handlingar som krävs som bilaga i samband med
en elektronisk ansökan har lämnats i skriftlig form till
landsbygdsnäringsmyndigheten före ansökningstidens
utgång.
3.3 Oöverstigligt hinder
(Force majeure)
Om jordbrukaren inte har kunnat lämna in sin ansökan
eller annars fullgöra sina skyldigheter på grund av
oöverstigligt hinder eller exceptionella omständigheter,
bibehåller han eller hon sin rätt till stöd för den areal
som var stödberättigande vid det tillfälle då det oöverstigliga
hindret eller den exceptionella omständigheten
uppstod. Vid tolkningen av ett oöverstigligt hinder följer
man EU:s förordningar enligt vilka som oöverstigligt
hinder vanligtvis betraktas en onormal eller oförutsebar
händelse som inträffat av orsaker som är oberoende av
sökanden och vars följder man inte hade kunnat undvika
trots iakttagande av nödvändig försiktighet.
Om ansökan om stöd eller en bilaga till den försenas
eller uppgifterna om gården förändras och detta beror
på oöverstigligt hinder, kan förseningen eller uppgiftsförändringarna
godkännas utan att stöden minskas.
Om jordbrukaren inte har kunnat fullgöra exempelvis
djurhållningsskyldigheten i samband med bidrag per
tacka på grund av oöverstigligt hinder eller exceptionella
omständigheter, bibehåller han eller hon sin rätt till stöd
för det antal djur som berättigade till stöd vid det tillfälle
då det oöverstigliga hindret eller de exceptionella omständigheterna
uppstod. När det i ett sådant fall prövas
om bestämmelsen om oöverstigligt hinder är tillämplig
på fallet, beaktas bland annat hur långvarig den sjukdom
som producenten har drabbats av är, tillgången på
avbytare, hur många producenter på gården som deltar
i djurskötseln och om gårdens hela djurbesättning eller
bara en del av den avyttras.
Sökanden eller dennes rättsinnehavare ska inom 10
arbetsdagar, räknat från när det är möjligt, skriftligen
lämna in uppgifter och därtill hörande bevis om
förekomsten av oöverstigligt hinder till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet. När det gäller att beakta
en försenad vädjan kan man använda sig av prövning
enligt författningarna, men i regel är myndigheten inte
skyldig att ta hänsyn till en försenad vädjan. Kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet beslutar från fall till fall om
det har varit fråga om oöverstigligt hinder eller ej.
Enligt EU-rättsakterna ska bl.a. följande oförutsebara
händelser från fall till fall godkännas som oöverstigligt
hinder:
• sökanden har avlidit,
• sökanden har blivit arbetsoförmögen för en lång tid,
• en allvarlig naturkatastrof som omfattar en betydande
del av gårdens jordbruksmark har inträffat,
• byggnader för uppfödning av djur på gården har
förstörts genom olycka, och
• en epizooti (djurfarsot) har drabbat sökandens hela
besättning eller del av den.
I förbindelsevillkoren för miljöstöd och kompensationsbidrag
godkänns också andra tänkbara situationer som
oöverstigligt hinder.
Också i fråga om ansökningar som inlämnats elektroniskt
är det möjligt att tillämpa ett oöverstigligt hinder,
om det gäller en onormal eller oförutsebar händelse som
inte beror på sökanden och vars följder inte hade kunnat
undvikas trots iakttagande av nödvändig försiktighet.
3.4 Att ändra uppgifter i ansökan
senast 15.6.2010
Ändringar av en ansökan som lämnats in tidigare ska
anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
på basskiftesblankett 102A, ändringsblanketten för basskiften
(102C) och blanketten för anmälan om såningsarealer
(Blnr 117). Blanketterna ska lämnas in senast
tisdag 15.6.2010.
3
21

22
Ändringar som skett på jordbruksskiftet efter 30.4
På blanketten för anmälan om såningsarealer (117) är det
möjligt att ändra bara jordbruksskiftesarealerna inom
basskiftena eller växtarten. Basskiftesarealer kan inte
ändras på den, utan ändringar som gäller basskiftesarealerna
ska alltid göras på ändringsblanketten för basskiften
(102C).
Exempelvis följande ändringar är möjliga (Blankett 117):
• arealer kan ändras från en stödberättigande växt, t.ex.
vete, till en annan, t.ex. oljeväxt; byten kan ske också
mellan växtartsgrupper
• man kan anmäla att ett jordbruksskifte har överförts
till en annan producent (se närmare om besittningsöverföring
i bilaga C)
• man kan anmäla att ett jordbruksskifte har överförts
från en annan sökandes stödansökan till den egna
stödansökan (se besittningsöverföring i bilaga C)
• man kan öka antalet jordbruksskiften efter ansökningstiden
(se bilaga C)
• man kan inte ansöka om en ny stödform även om nya
skiften skulle ha fogats till ansökan.
Ändringar som skett på basskiftet efter 30.4
Om ett skifte delas, slås samman, tas permanent ur bruk
eller eller om man måste ansöka om att skiftet ska omdigitaliseras
efter anmälan 30.4 ska både ändringsblanketten
för basskiften (102C) och anmälan om såningsarealer
(117) jämte behövliga bilagor (t.ex. arrendeavtal)
lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
senast 15.6.2010. När ett basskifte tas permanent ur bruk,
delas eller slås samman måste uppgifterna också läggas
till på blankett 102A genom att man streckar över de basskiften
som tagits bort och lägger till uppgifterna om nya
basskiften.
Besittningsöverföringar efter 30.4
På vissa villkor är det också möjligt att lägga till enskilda
basskiften (se information om överföring av besittningen
av ett skifte i bilaga C). Besittningsöverföringar som
har skett efter 30.4.2010 måste kompletteras på basskiftesblankett
102A eller också lämnas en ny blankett 102A
med uppgifter om ändringarna in till landsbygdsnäringsmyndigheten
. Besittningsöverföringar av basskiften
uppges på blankett 102A genom att uppgifterna om ett
skifte som kommit i besittning läggs till och uppgifterna
om ett skifte som utgått ur besittningen stryks över på
blanketten.
Också ett sådant bas- eller jordbruksskifte som inte har
ingått i en annan odlares stödansökan kan under vissa
förutsättningar fogas till stödansökan (se bilaga C).
Detta gör det dock inte möjligt att kringgå tidsfristerna
för ansökan om stöd (se vad som i punkt 3.1 sägs om
omsorgsfull ifyllning av stödansökan). Då måste också
anmälan om ändring av såningsarealer (Blnr 117) lämnas
in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast
15.6.2010.
Tidsfrister för ändringar
Om anmälan om såningsarealer (117) lämnas in försenad
förkastas den och ansökan behandlas utifrån de uppgifter
som lämnades in senast 30.4.2010. Om basskiftesblankett
102A eller ändringsblanketten för basskiften (102C) lämnas
in försenad behandlas ansökan utifrån de uppgifter
som lämnades in senast 30.4.2010.
Ändringsanmälningar på blanketterna 102A och 117 kan
göras elektroniskt via Vipu-tjänsten senast 15.6.2010
kl. 23.59. Ändringar som anmäls på blankett 102C kan
inte göras elektroniskt utan blanketten måste alltid lämnas
in i skriftlig form.
Efter den 15 juni ska ändringar göras så att ansökan
återtas delvis (Blnr 145) eller korrigeras på eget initiativ
(se punkterna 3.5 och 3.6). I bilaga C till denna guide
informeras om datumen i samband med besittningsöverföringar
av en hel gård.
3.5 Att återta ansökan eller en del
av ansökan
Jordbrukaren kan återta hela ansökan eller en del av den,
om han eller hon så önskar. Det är möjligt att minska
arealerna för de skiften som anmälts i den ursprungliga
ansökan (t.ex. på grund av ett oväntat vägbygge som
inletts utan vägförrättning och inte har kunnat beaktas
i ansökan) genom att ansökan återtas till denna del.
En fritt formulerad skriftlig anmälan om återtagandet
ska göras till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
eller på blankett nummer 145. Anmälan ska göras utan
dröjsmål.
Efter att hela ansökan har återtagits är situationen densamma
som innan ansökan återlämnades. Stöd beviljas
inte för skiften eller djur som återtagits från ansökan.
Jordbrukaren är dock skyldig att för de ur ansökan återtagna
skiftenas del följa de villkor som ska följas på hela
gården, t.ex. tvärvillkoren.

En del av eller hela ansökan kan återtas ända fram till det
att myndigheten har meddelat om övervakning av gården
i fråga eller innan resultatet av den administrativa övervakningen
har delgivits då det konstateras/har konstaterats
regelvidrigheter gällande skiftet i fråga.
Den administrativa övervakningen kan t.ex. bestå av
individuell granskning av skiftena i samband med
korsgranskningar. Dessutom utgör skiftesvis kontroll av
uppfyllandet av stödvillkoren administrativ övervakning.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet utför skiftesvisa
kontroller utgående från dokumenten (t.ex. föregående
års stödansökan) i samband med registreringen.
Registreringsanmälan
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skickar
sökanden en anmälan om de uppgifter som registrerats
utgående från stödansökan. Det är skäl för sökanden att
kontrollera denna registreringsanmälan noggrant och
meddela fel som han eller hon upptäckt i den till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet inom den tidsfrist
som anges i registreringsanmälan.
3.6 Skriftlig anmälan om fel
En sökande kan undvika påföljder (stödminskningar)
som föranleds av fel som gjorts när ansökan fyllts i, om
han eller hon genast efter att felet har upptäckts anmäler
det till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på
eget initiativ och skriftligen. Sökanden bör gå till väga
på samma sätt om ansökan har blivit oriktig efter att den
lämnats in.
Möjligheterna att korrigera uppenbara fel är större än
möjligheterna att korrigera andra fel. Som uppenbart
fel är det möjligt att godkänna t.ex. att en uppgift i
stödansökan står i tydlig konflikt med andra uppgifter i
ansökan. Om sökanden t.ex. har glömt bort att kryssa för
att han eller hon ansöker om ett visst stöd men omsorgsfullt
fyllt i punkterna för kompletterande uppgifter för
stödet i fråga, kan detta tolkas som en inre motstridighet.
Dessutom kan man korrigera t.ex. omkastade siffror
(exempel: 169 ->196), fel anmält lägenhetssignum eller
bankkontonummer och räknefel. För att en myndighet
ska kunna korrigera ett uppenbart fel måste myndigheten
vara övertygad om att sökanden handlat ärligt och i god
tro. Dessutom förutsätts det att ansökan är omsorgsfullt
ifylld i övrigt.
Möjligheterna att korrigera fel som inte är uppenbara
är mycket begränsade. Endast påföljderna av felet kan
undvikas genom att en sådan felanmälan görs. Därför
är korrigeringsmöjligheterna mycket begränsade och
stödansökan kan varken optimeras, utvidgas eller ändras
på denna grund. (se återtagande av ansökan, punkt 3.5)
Sökandens anmälan om ett eventuellt fel kan beaktas,
om kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har fått en
skriftlig anmälan om felet innan sökanden underrättats
om gårdsövervakning eller resultaten av någon annan
kontroll.
Möjligheterna att korrigera fel är större i fråga om stöd
som i sin helhet finansieras med nationella medel än i
fråga om stöd som helt eller delvis finansieras av EU.
Inom de nationella stöden kan man dock inte göra ändringar
som inverkar på sådana stöd som helt eller delvis
finansieras av EU. Exempelvis kan ett skifte ha endast en
areal för alla stödformer.
3.7 Förvaring av dokument
Sökanden ska i regel förvara dokumenten som gäller ansökan
om stöd i minst tre år från den sista utbetalningen
eller förbindelseperiodens slut, om inget annat bestäms
i speciallagstiftningen. Djurförteckningen och andra
djuruppgifter som inverkar på betalningen av bidraget
ska kunna kontrolleras av myndigheterna åtminstone
under ansökningsåret och de följande fyra åren.
Bokföring över läkemedel som getts till djur ska sparas
på gården i fem år, även om djuret har sålts eller slaktats.
Också foderbokföringen måste sparas i fem års tid.
En verksamhetsutövare som använder växtskyddsmedel
i sin yrkesverksamhet ska föra en uppdaterad journal
över de växtskyddsmedel som använts samt mängderna.
Bokföringen ska sparas i fem kalenderår räknat från
utgången av det år bokföringen gäller.
Kvittot över att sändningen av en elektronisk ansökan
har lyckats bör sparas i e-posten fram till årets slut eller
skrivas ut för arkivering. Kvittot bör delges de övriga
ägarna till gårdsbruksenheten.
3
23

24
3.8 Tidsfrister 2010
Fredag
30.4
sista ansökningsdag
Tisdag
25.5.
-16 %
minskning
av stödet
Elektronisk ansökan
Fredag
30.4
kl. 23.59
ansökan
måste
senast
inlämnas
Lördag
1.5
Ansökan går
inte längre
att lämna in
elektroniskt.
Försenade
ansökningar
måste lämnas
in i skriftlig
form.
Tisdag
25.5
16 %
minskning
av
stödet
Onsdag
26.5
ansökan
förkastad
Onsdag
26.5
ansökan
förkastad
Tisdag
15.6
Blnr 117, 102A
och 102C
måste lämnas in
om det skett
ändringar
efter det som
anmäldes 30.4
Tisdag
15.6
Blnr 117 och
102A måste
senast lämnas
in om det skett
ändringar efter
det som anmäldes
30.4
Onsdag
16.6
Blnr 117
förkastad
Tisdag
15.6
Blnr 102C
måste lämnas
in i skriftlig
form om det
skett ändringar
efter det
som anmäldes
31.3.
Onsdag
16.6
beaktas uppgifter
som
anmälts med
Blnr 102C
och 102A
inte i ansökan
om arealstöd
för 2010
Onsdag
16.6
Blnr 117
förkastad
Onsdag
16.6
Onsdag
30.6
beaktas
uppgifter
som
anmälts
med Blnr
102C och
102A inte i
ansökan om
arealstöd
för 2010
sista datum
för sådd
Onsdag
30.6
sista datum
för sådd

4. Bas­ och jordbruksskiften
Nytt 2010:
• De elektroniska karttjänsterna förnyas.
• På ändringsblanketten för basskiften 102C uppges bara
ändringar som inverkar på digitaliseringen av skiftet
• Ändringar i besittningen av basskiften uppges på basskiftesblankett
102A
4.1 Allmänt
4.1.1 Bas­ och jordbruksskiftets
minimistorlek
Det minsta basskifte som kan godkännas inom arealstöden
är minst 0,05 ha. Det minsta jordbruksskifte som kan
godkännas är minst 0,05 ha.
Separata jordbruksskiften inom samma basskifte kan
räknas ihop till ett enda jordbruksskifte, om det växer
samma gröda på dem och om de uppfyller kravet på
minimistorlek för jordbruksskiften.
4.1.2 Fastställande av areal för basskiften
och jordbruksskiften
All jordbruksmark som odlaren besitter ska
uppges på basskiftesblankett 102A i stödansökan.
Också de bas- och jordbruksskiften för vilka man inte
ansöker om några som helst arealbaserade stöd måste
uppges på basskiftesblankett 102A, men inte på jordbruksskiftesblankett
102B. Också på dessa skiften måste
jordbrukaren följa tvärvillkoren och villkoren för miljöstöd
samt kompensationsbidrag.
Med den jordbruksmark som ska uppges avses den sammanlagda
arealen åker, permanenta betesmarker och fleråriga
grödor inklusive växthusareal, icke odlad åker som
sköts (träda och naturvårdsåker) och tillfälligt icke odlade
åkrar. Skyldigheten att uppge jordbruksmark berör
inte arealer under minimistorleken för ett basskifte, dvs.
0,05 ha. Gårdsstödsegenskaperna åker och permanent
betesmark har definierats i kap. 5 i ansökningsguiden.
Användning av egna arealer
Sökanden är alltid själv ansvarig för de arealer som uppges
i ansökan. Om sökanden så önskar kan han använda
sig av arealer som han själv har mätt upp eller beställt av
exempelvis en konsult som utför mätningar. Frågan om
vem som bär ansvaret för att en mätning som utförts av
en utomstående instans är tillförlitlig är en sak mellan
sökanden och den som utför mätningen.
En areal som är större än den digitaliserade arealen godkänns
inte som grund för stödansökan, om jordbrukaren
inte lämnar in en kartbilaga över området. Kartbilagor
som lämnats in i samband med stödansökan digitaliseras
på nytt under sommaren. Vid de administrativa kontrollerna
jämförs den nya digitaliserade arealen med den
areal som jordbrukaren har uppgett. Alla skiften som
uppgetts vara större än den digitaliserade arealen övervakas
innan stödet betalas ut, ifall resultatet av digitaliseringen
per basskifte understiger den areal som ansökan
gäller. Övervakningens inverkan på arealerna beskrivs
närmare i kapitel 13. Det rekommenderas att kommunens
myndighet underrättas om behovet att korrigera kartor
och om kartbilagorna redan i god tid före den egentliga
stödansökan.
Om inlämnandet av kartbilaga, se kap. 4.4.
Stöden betalas på basis av jordbruksskiftenas arealer.
Arealerna uppges med två decimalers, dvs. en ars noggrannhet
(t.ex. 2,15 i hektar).
Användning av digitaliserade arealer
De senaste digitaliserade arealerna finns på den förhandsifyllda
basskiftesblanketten 102A som skickats till jordbrukaren.
Om arealerna inte har fyllts i på förhand finns
de senaste digitaliserade arealerna på den basskifteskarta
som skickats till jordbrukaren på våren.
4.2 Basskifte
4.2.1 Basskiftets definition
Ett område som ur geografisk synpunkt samt i fråga om
stödberättigandet, gårdsstödsegenskapen och markanvändningsslaget
är enhetligt och som ägs av sökanden
är ett basskifte, även om det består av flera separata
registerlägenheter i sökandens ägo.
Med basskifte avses ett geografiskt enhetligt område
som odlas av en enskild sökande, som är i hans/hennes
ägo eller besittning och som avgränsas av t.ex. kommungräns,
stödområdesgräns, vattendrag, nackdike, väg eller
skog. Ett basskifte kan ha endast en form av gårdsstödsegenskap.
Basskiftets hela område måste berättiga till
alla de stöd som sökts.
Områden som sökanden arrenderar eller som på annat
sätt är i hans/hennes besittning men inte ägs av honom/
henne betraktas som separata basskiften, även om de
skulle vara belägna intill odlingsområden i sökandens
ägo och ingen geografisk gräns avskiljer dem.
25

26
Specialstödsarealer såsom hagmarker och ängar som
omfattas av ett gällande specialstödsavtal eller för vilka
avtal har sökts och som är i jordbruksanvändning anmäls
som basskiften i ansökan. Olika markanvändningsslag på
t.ex. vårdbiotoper anmäls som egna basskiften.
Undantag från regeln om en odlare:
1) Växtföljd: Regelbundna årliga byten av jordbruksskiften
mellan grannar pga. växtföljden bildar inte
egna basskiften, utan de anmäls enligt de geografiska
gränserna till ett och samma basskifte. En sådan situation
kan bestå av att en sockerbetsodlare och hans/
hennes granne som idkar nötkreatursskötsel byter
odlingsområden med varandra för att få lämplig växtföljd.
Ägaren bör se till att också den andra odlaren av
samma skifte känner till basskiftets gränser, numrering
och digitalisering.
Båda odlarna av nämnda basskifte anmäler i basskiftesuppgifterna
(blankett nr 102A) hela arealen
för basskiftet, men i uppgifterna för jordbruksskiften
(blankett nr 102B) endast arealerna för det/de
jordbruksskifte/-skiften som sökanden har i sin besittning.
Odlare behöver inte heller dela ett basskifte i två delar,
om han/hon arrenderar ett basskifte med ett kortvarigt
arrendeavtal och ägaren lämnar ett jordbruksskifte
t.ex. för husbehovsodling och inte ansöker om stöd
för detta. Eftersom summan av jordbruksskiftenas
arealer ändå bör motsvara basskiftets areal, anmäler
arrendatorn även ägarens husbehovsskifte på sin egen
jordbruksskiftesblankett som åker som tillfälligt inte
odlas.
På basskiftesblanketten anges den areal som omfattar
både ägarens husbehovsskifte och arrendatorns jordbruksskifte.
Arrendatorn och i vissa fall även ägaren
lämnar blankett nr 102A.
Endast ägaren kan göra anspråk på ändring av ett
basskiftes digitalisering i sådana fall då också andra
odlare har jordbruksskiften på basskiftet. I sådana
fall då ingendera odlaren är ägare, kan korrigeringsdigitalisering
föreslås endast av den odlare vars
sammanlagda jordbruksskiftesareal är större. Den
som utför ändringen bör se till att annan odlare på
samma basskifte får kännedom om ändringen och den
nya digitaliserade kartan som utskrivits på grund av
förändringen. Vid övervakningen fastställs jordbruksskiftenas
arealer, eventuella korrigeringar av digitaliseringsfel
och påföljder enligt samma regler som i det
fall att basskiftet skulle ha endast en odlare.
2) Gemensamt bete: Gemensamma beten utgör också
ett undantag till regeln om endast en odlare. För
dessa antecknas totalarealen som basskiftets areal,
även om arealen skulle ha flera användare.
4.2.2 Basskiftets gränser
Diken som avgränsar ett basskifte kallas nackdike oberoende
av dikets bredd. Diken som avgränsar ett basskifte
kan följa skog eller väg. Ett dike som delar en åker utgör
också nackdiken. Ett nackdike delar alltid ett åkerområde
i två basskiften. Det beror på dikets bredd om det
kan räknas in i basskiftets areal.
Om basskiftet omges av nackdike som är högst 3 meter
brett är basskiftets gräns mitt i diket. Dikets bredd mäts
vid brytningspunkten mellan dike och åker.
• Mindre än tre (3) meter brett nackdike: diket mätt
från basskiftets gräns (dikets mitt) och dess icke odlade
dikesren räknas till det odlade jordbruksskiftets
areal om deras sammanlagda bredd inte överskrider
två (2) meter.
Om basskiftet omges av ett nackdike som är mer än 3 meter
brett, är basskiftets gräns vid dikets kant på åkersidan
dvs. vid brytningspunkten mellan dike och åker.
• Över tre (3) meter brett nackdike: om den icke odlade
dikesrenen från dikets brottpunkt till den odlade
grödans kant inte överskrider två (2) meters bredd, kan
dikesrenen räknas till det odlade jordbruksskiftets areal.
Undantag från ovan nämnda punkter utgör en dikesren,
en skyddsremsa eller en mångfaldsren som uppfyller
villkoren för miljöstöd. Bredden av en sådan ren, skyddsremsa
eller mångfaldsren mäts från dikeskanten till
kanten av växtbeståndet på jordbruksskiftet invid renen,
skyddsremsan eller mångfaldsrenen på ett sådant ställe
där bredden av dikesrenen, skyddsremsan eller mångfaldsrenen
motsvarar den genomsnittliga bredden.
• Basskiftets gräns är vid åkerns gräns då basskiftet
gränsar till vattendrag (bäckar, åar, sjöar mm.)
• Ett eventuellt område mellan basskiftet och vattendraget,
vilket inte duger för odling eller är icke odlat (pga.
väta, lutning e.d.) innefattas inte i basskiftets areal.
Om ett basskifte avgränsas av annat än dike eller vattendrag,
t.ex. väg, är basskiftets gräns i kanten av åkern.
Basskiftet får inte omfatta kantområden som permanent
tagits ur odling.

Nackdiken
Över eller under 3 m?
Mäts från släntbrott till släntbrott
Nackdiken
Över 3 m
Högst 2 m,
om skyddsremsa högst 3 m
Bas och jordbruksskiftets gräns
4.2.3 Att dra av icke stödberättigande
områden från basskiftets areal
Ett basskifte kan omfatta endast ett markaanvändningsslag
och/eller en gårdsstödsegenskap. Icke odlade områden
utgör ett eget markanvändningsslag.
Icke odlade områden dras av från basskiftets areal. Sådana
kan bestå av:
• alla slybevuxna områden på åker
• byggnader och deras tomter
• skogsfigurer, stenhögar, stubbhögar, pölar och liknande
odlingshinder på åker.
Icke odlade områden avskiljs från basskiftets areal
på basskiftesblanketten och en karta över dem
skickas för digitalisering, om området är minst
0,05 hektar stort. Stödberättigande områden som uppgetts
som icke odlade räknas till minskningar av arealen
i samband med miljöstöd och kompensationsbidrag (se
kap. 6). Om de områden som inte är stödberättigande
går att digitalisera bort från basskiftets areal på basis av
jordbrukarens entydiga ändringskarta, behöver de inte
längre beaktas i stödansökningarna för de följande åren.
Det stöddugliga områdets gräns är på den odlade sidan
av sly- eller trädbestånd. Sly som växer i nackdiken eller
tegdiken som är under 3,0 meter breda måste avlägsnas
t.ex. genom slåtter med minst två års mellanrum på så sätt
Nackdiken
Nackdiken
Högst 2 m Odlingsgräns
Bas och jordbruksskiftets gräns
Skyddsremsa 3 m eller
dikesren 1 m
Bas och jordbruksskiftets gräns
att det inte bildas över 1,5 meter högt sly i nackdiket eller
tegdiket. Om det växer sly som är över 2 år gammalt eller
över 1,5 meter högt i ett dike dras dikets areal av från basskiftets
digitaliserade areal. Då man avlägsnar sly måste
tvärvillkorens krav beaktas (se kap.9 i ansökningsguiden).
Om det på basskiftet finns sammanlagt minst 0,01 ha
sådana icke odlade områden, vilka på grund av sin natur
inte kan markeras på kartan (t.ex. rikligt med enskilda
stenar), bör deras sammanlagda areal dras av från ifrågavarande
basskiftes areal på basskiftesblankett 102A även i
fortsättningen.
4.3 Jordbruksskifte
4.3.1 Jordbruksskiftets definition
Med jordbruksskifte avses ett enhetligt odlingsområde
på ett basskifte, på vilket sökanden odlar en bestämd
gröda för ett bestämt ändamål, eller som trädas eller är
i specialanvändning. På ett basskifte kan det finnas ett
eller flera jordbruksskiften. Ett jordbruksskifte kan höra
till endast ett basskifte. Jordbruksskiftenas gränser och
deras areal kan variera från år till år inom basskiftet.
Om endast en del av ett basskifte ligger på ett grundvattenområde,
kan man bilda ett separat basskifte av
detta område och på det följa begränsningarna för odling
på grundvattenområden.
4
27

28
Flera tillfälligt icke odlade områden på ett basskifte kan
bilda ett enda jordbruksskifte. Minst 0,01 hektar stora områden
som inte odlas avskiljs från jordbruksskiftets areal.
Minst 0,05 hektar stora områden på ett basskifte, vilka är
belägna avskilt från varandra och på vilka det växer samma
växt kan anmälas som ett enda jordbruksskifte.
Den sammanlagda arealen av jordbruksskiftena (på blankett
102B) måste vara lika stor som basskiftets totalareal
(på blankett 102A).
Tegdiken
Tegdike avser ett dike inom basskiftet, vilket behövs för
dränering av detsamma. Tegdiken kan omfattas av basskiftets
areal om de tillsammans med det icke odlade området
vid tegdiket är högst 3 meter breda. Om ett tegdike inklusive
renarna är över 3 meter brett, ska tegdikets areal dras
ifrån basskiftets areal som icke odlad areal (se punkt 4.2.3).
Om ett tegdike och dess icke odlade dikesren är högst
3 meter brett får tegdiket räknas in i bas- och jordbruksskiftets
areal. Av odlingstekniska skäl kan bredden på
tegdikets ren variera årligen. Om bredden på ett tegdike,
som inklusive dikesrenar vanligen är under 3 meter brett,
överstiger 3 meter av odlingstekniska skäl, ska tegdiket
uppges som tillfälligt icke odlat område.
Tegdike och dess oodlade dikesren får vara högst 3 meter.
tegdiket får inkluderas i bas­ och jordbruksskiftets areal.
Tegdiken inom basskiftets areal.
4.3.2 Jordbruksskiftenas icke
stödberättigande arealer
Endast områden som hör till basskiftet godkänns att ingå
i jordbruksskiftet. Icke stödberättigande områden bör avskiljas
från basskiftets areal. De icke stödberättigande områdena
indelas i tillfälligt icke odlat och icke odlat område.
Icke odlade områden kan inte uppges som jordbruksskiften,
utan de dras av från basskiftets areal (se punkt 4.2.3).
Tillfälligt icke odlat område, åker
Som tillfälligt icke odlade betraktas sådana skiften eller
delar av skiften som består av odlingsduglig åker men på
vilka det under ansökningsåret av någon anledning inte
odlas den växtart som anmälts för skiftets andra delar.
Sådana orsaker kan till exempel vara hinder i anslutning
till odlingen, ensilagestukor, gödselstackar eller andra
motsvarande orsaker. Skiften eller delar av skiften som
flera år i rad anmälts som tillfälligt icke odlat utan ovan
nämnda godtagbara skäl, anmäls som områden som inte
odlas. En åker som är föremål för iståndsättningsåtgärder
kan uppges som träda (se kap. 9.2.3).
Alla tillfälligt icke odlade områden på samma basskifte
kan anmälas som ett jordbruksskifte. Det minsta område
som kan anmälas som tillfälligt icke odlat är 0,01 hektar.
Om man till exempel utför täckdikning på ett odlat
område anmäls fristående under 0,05 ha stora partier av
växtbeståndet som förstörts vid dikningen som ett enda
tillfälligt icke odlat jordbruksskifte.
Nyröjningar
Nyröjningar ska vara odlingsbara senast 1.1.2010 för att
gårdsstödsegenskapen för dem ska kunna uppges som
åker. Med odlingsbart område avses att det ska gå att
producera en normal skörd på skiftet. Det går inte att
avvika från kravet på växttäcke på nyröjningen, dvs. den
måste vara täckt av gräs eller någon annan odlingsväxt.
Grundförbättringsåtgärder såsom kalkning och dikning
ska ha utförts senast 1.1.2010. I kap. 6 i ansökningsguiden
redogörs för ett nytt skiftes rätt till stöd inom miljöstödet
och kompensationsbidraget.
4.3.3 Icke odlade stödberättigande
områden
Icke odlad åker som sköts
Icke odlad åker som sköts har rätt till gårdsstöd. Som icke
odlade åkrar som sköts betraktas olika slags trädor och
naturvårdsåkrar (se 9.2.3). Verksamhetskraven enligt tvärvillkoren
beskrivs närmare i kapitel 9 i ansökningsguiden.
Man får även kompensationsbidrag för en icke odlad åker
som sköts, om arealen med icke odlad åker som sköts sammanlagt
utgör högst 50 % av gårdens hela areal som berättigar
till kompensationsbidrag årligen. Den ovan nämnda
arealen som betalas kompensationsbidrag kan ändå inte
vara större än den areal som är i odling med jordbruks- och
trädgårdsgrödor. Också areal som godkänts som skött
areal i fråga om kompensationsbidraget räknas till den
odlade arealen. Icke odlad åker som sköts kan också få miljöstöd.
Dylika naturvårdsåkrar som får miljöstöd är sådana
som är belägna på stödberättigad areal som omfattas av
förbindelse om miljöstöd för programperioden 2007–2013.
Dikesrenar, skyddsremsor och mångfaldsrenar
De dikesrenar, skyddsremsor och mångfaldsrenar som
miljöstödsvillkoren förutsätter kan ingå i det odlade

jordbruksskiftet om de är i medeltal högst 3 meter breda,
mätt från kanten av det dike som avgränsar basskiftet
till grödans kant, förutsatt att skyddsremsorna, dikesrenarna
och mångfaldsrenarna är belägna på åkerområdet.
Mångfaldsremsor på skiftena ska också antecknas på
skifteskorten.
Över 3 meter breda skyddsremsor avskiljs till separata
jordbruksskiften som anmäls som skyddsremsor. En
skyddsremsa kan dock vara högst 10 meter bred i genomsnitt.
Växtligheten på skyddsremsan ska hållas vårdad
genom slåtter eller på annat sätt. Bärgande av skörden
förutsätts inte. Gårdsstöd, miljöstöd, kompensationsbidrag,
nationell tilläggsdel till miljöstödet, nationell tillläggsdel
till kompensationsbidraget, allmänt hektarstöd
och stöd till unga jordbrukare kan betalas om skiftets
areal är minst 0,05 hektar.
Vändtegar som har lämnats
av odlingstekniska orsaker
Av odlingstekniska orsaker kan man lämna en högst tre
meter bred vändteg där det inte växer den gröda som
odlas på jordbruksskiftet. Om en odlingsteknisk vändteg
är högst 3 meter bred räknas den in i det odlade jordbruksskiftets
areal. Områdets bredd mäts från kanten av
grödan till brytningspunkten mellan åker och dike. Odlingstekniska
vändtegar kan dock inte räknas in i arealen
med spannmål, oljeväxter eller proteingrödor.
Om en vändteg är mer än tre meter bred i genomsnitt,
bildas ett eget jordbruksskifte av det. En gräsbevuxen
vändteg kan anmälas som grönträda eller som ett- eller
flerårig torrhö- eller ensilagevall. Gräset på vändtegen bör
slås eller skötas på annat sätt men det behöver inte bärgas.
Skötselgångar som har lämnats av
odlingstekniska orsaker
De skötselgångar och körstråk för odlings- eller skördemaskiner
som ingår i odlingen av ettåriga och fleråriga
trädgårdsgrödor kan innefattas i det odlade jordbruksskiftets
areal. Dessa bör vara nödvändiga för odlingen
av ifrågavarande gröda och ändamålsenliga till sitt antal,
bredd och placering.
De skötselgångar som kan godkännas inom odlingsarealen
för ettåriga trädgårdsväxter bör vara tillfälliga
körstråk. De bör årligen bearbetas på samma sätt som
den egentliga grödan. Tillfälliga odlingsvägar som blivit
gräsbevuxna godkänns inte inom odlingsarealen för
ettåriga trädgårdsgrödor även om det vore möjligt att
bearbeta dem genom t.ex. plöjning.
Skötsel- och körstråken avskiljs från det stöddugliga
jordbruksskiftets areal om de är omotiverat breda eller
om den planttäthet som fastställts för grödan inte uppfylls
pga. dem.
4.3.4 Skiften i avtal om specialstöd
i samband med miljöstödet
för jordbruket
Skiften som ingår i ett gällande avtal om specialstöd i
samband med miljöstödet för jordbruket eller i avtal som
ansökts om att börja 1.5.2010 anmäls på basskiftesblanketten
på det sätt som avtalsvillkoren förutsätter.
På basskiftesblanketten behöver följande områden som
omfattas av avtal om specialstöd dock inte anmälas som
egna basskiften:
- reglerad dränering,
- reglerad underbevattning,
- återanvändning av dräneringsvatten,
- odling av ursprungsväxter
- effektiviserad kalkning av åkrar,
- kalkfilterdikning,
- effektiviserad minskning av näringsbelastningen,
- långvarig vallodling på torvåkrar,
- placering av flytgödsel i åker,
- effektiverad användning av stallgödsel.
Om något av de ovan nämnda avtalen om specialstöd
omfattar bara en del av basskiftet inrättas avtalsområdet
dock till ett separat jordbruksskifte.
4.3.5 Anmälan av växthusarealer
Gårdsstöd betalas för växthusareal med gårdsstödsegenskapen
A = åker. Skyldigheten att uppge jordbruksmark
gäller också för växthus. För växthusareal betalas varken
miljöstöd eller kompensationsbidrag.
Med växthus avses en byggnad av bestående karaktär som
används för odling av trädgårdsväxter, som är täckt med
ljusgenomsläppligt material och som har en värmeanläggning.
Lager- och förpackningsutrymmen räknas inte in i
växthusarealen. Till exempel en plasttunnel/ett plastväxthus
som tillfälligt finns på åkern, som går att flytta och har
lätt konstruktion betraktas inte som ett växthus. Växthusarealerna
anmäls som separata basskiften.
4.4 Att rita in basskiften
på kartbilagor
Utbetalning av stöd som baserar sig på åkerarealen förutsätter
att de basskiften som jordbruksskiftena befinner sig på
4
29

30
har digitaliserats. Digitaliseringen är en förutsättning för att
basskiftets position och areal ska kunna kontrolleras innan
stöden betalas ut. Nya och ändrade skiften som lämnats in
på kartbilagor i samband med stödansökan digitaliseras
under sommaren och kontrolleras innan stöden utbetalas.
I stödansökan bör man använda det basskiftessignum
som har givits skiftet. För de basskiften som har anmälts
som nya basskiften 2009 kan man kontrollera basskiftessignumet
på den förhandsifyllda basskiftesblankett
(102A) som sänds till gårdarna eller så kan det kontrolleras
hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
4.4.1 När behövs kartbilaga?
Om odlaren i sin stödansökan uppger en större
areal än den digitaliserade arealen ska en kartbilaga
alltid lämnas in (se nedan punkt 6).
Man får alltid foga en kartbilaga till stödansökan om
man på så sätt vill försäkra sig om att uppgifterna i stödansökan
är riktiga.
Kartbilaga förutsätts 2010 i följande fall:
1) Ett skifte i odlarens besittning har av någon orsak inte
digitaliserats tidigare, t.ex. växthus.
2) Nya tidigare icke digitaliserade basskiften har kommit
i odlarens besittning.
3) Odlaren har basskiften i sin besittning och odlaren
vill ändra digitaliseringen av dessa skiften på grund av
t.ex. ny basskiftesindelning, ny väg , nytt flygfotografi
eller annan dylik orsak .
4) Driftscentrumets placering har ändrats eller den har
inte tidigare anmälts. Om driftscentrumet inte kan
markeras till exempel på grund av att odlaren bor i en
tätort, kan driftscentrumet markeras på det största
basskiftet.
5) Odlaren vill avskilja icke odlade områden från basskiftet.
6) Odlaren uppger en större areal än den digitaliserade
arealen i sin ansökan. Digitaliseringsfelet som orsakar
arealfelet ska rättas till på kartbilagan.
7) Basskiftet har fel typ av gränslinje (gränslinje/utfallsdike/vattendrag).
Alla minst 0,05 ha stora icke odlade områden ritas in på
kartbilagan i enlighet med anvisningarna i punkt 4.4.3.
Mindre objekt ritas in på kartan endast om de till sin
storlek är sådana att de med lätthet kan observeras på
kartbilagan och sålunda kan digitaliseras. Icke odlade
områden som markerats på kartan digitaliseras bort från
skiftets areal och de behöver inte beaktas i de kommande
årens stödansökningar.
Obs! Jordbruksskiften ritas inte in på de kartor som fogas
till stödansökan och som ska sändas för digitalisering
på grund av korrigering eller ändring av basskiften.
Om de områden som innefattats i basskiftet är små
(stenhögar, tegdiken etc.) och svåra att rita in, lönar det
sig inte att försöka markera dem på kartan. Härvid är det
tillräckligt att på basskiftesblanketten anmäla en areal
som är lika mycket mindre än den digitaliserade arealen
som den icke odlade arealen.
Hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där
basskiftet är beläget kan man få en kopia på grundkartan
eller flygfotografiet över sådana tidigare digitaliserade
basskiften som inte har varit i odlarens besittning 2009
och över vilka ingen kartbilaga har sänts till odlaren.
Obs! För att lämna in en elektronisk stödansökan krävs
att man har ansökt om nya och förnyade Vipu-koder i tid
och att nödvändiga anmälningar om besittningsöverföringar,
avlägsnanden, delningar och sammanslagningar
av basskiften har gjorts till kommunen senast 31.3.2010.
4.4.2 Hurdan karta?
Kopior på de basskifteskartor i skala 1:5000 som senast
har sänts till odlarna eller en kartutskrift från Mavis Kartturi,
Peltokartta- eller Vipukartta-applikationer används
som officiella kartbilagor till stödansökan. Odlaren kan
också själv skriva ut de behövliga kartbilagorna från
Vipukartta- eller Kartturi-applikationen. Om odlaren inte
har de basskifteskartor som behövs, ska odlaren skaffa
sådana av landsbygdsnäringsmyndigheten. Om nämnda
basskifteskartor inte finns att tillgå, kan nya skiften anmälas
på 1:5000 ortokartor eller 1:10 000 fastighetsregisterkartor
som kan fås från kommunerna.
4.4.3 Anteckningar på kartbilagan
Följande anteckningar görs noggrant och tydligt med
röd penna på kartbilagan:
• lägenhetssignum på sidan av kartan
• kartbladets nummer
• basskiftets gränser
• basskiftessignum
• anteckning: ”kartbilaga för 2010”.
Sökanden bör mäta upp basskiftenas arealer och
anteckna dem i ansökningsblankettens 102A arealkolumn
E (inte på kartan).

För att det ska vara möjligt att utföra digitaliseringen bör
markeringarna vara omsorgsfullt gjorda och entydiga.
På kartbilagan ritar man med en röd penna in endast de
ställen på skiftet som bör ändras. Hela skiftet ska inte
markeras med en röd linje om avsikten inte är att ändra
alla gränser. Om det är fråga om ett nytt, tidigare icke
digitaliserat basskifte, ska basskiftets samtliga gränser
ritas ut med en röd sammanhängande linje. Vid ritandet
av raka streck används linjal.
Om det är svårt att fastställa basskiftets gränser på flygfotografiet
ska man anteckna hjälpmått på kartan, så som
skiftets längd och bredd i meter, eller att bifoga andra
förtydligande kartor (odlings-, lägenhets- eller skattklassificeringskartor).
Tilläggsmarkeringar på kartan görs
med en annan färg än röd.
Lägenhetssignum och kartbladets nummer
Sökanden bör på varje kartbilaga anteckna kartbladets
nummer och sitt lägenhetssignum som finns förhandsifyllt
på gårdsbruksblanketten (101A) och basskiftesblanketten
(102A).
4.4.4 Basskiftets numrering på kartan
1995 gavs basskiftena permanenta, riksomfattande
tiosiffriga signa, där en femsiffrig löpande del från 1996
framöver används för att markera basskiften på kartan.
Sökanden numrerar omsorgsfullt basskiftena, som han/
hon med röd penna har ritat in på kartbilagorna, med
den femsiffriga delen av den riksomfattande numreringen
som finns på den förhandsifyllda basskiftesblanketten:
t.ex. 12345, 67890, 24680. Nya skiften, vilka alltså måste
anmälas, antecknas med bokstaven U och numreras
löpande: U1, U2, U3 osv. Dessa nya skiften ges riksomfattande
signum i kommunerna.
Ifall utrymmet medger antecknas basskiftessignumet
inom basskiftets gränser. I annat fall antecknas skiftessignumet
utanför skiftets gränser och ska då förenas med ett
streck till ifrågavarande skifte.
På ändringsblanketten för basskiften 102C uppges
endast ändringar som inverkar på digitaliseringen
av skiftet, såsom delningar, sammanslagningar eller
urbruktagning av skiften, inrättande av ett nytt
skifte eller korrigering av skiftets digitalisering. På
basskiftesblankett 102A korrigeras ändringar som skett i
andra basskiftesuppgifter sedan i fjol.
Numrering i fall av förändringar ”U-skiften”
Sammanslagning
Om ett nytt skifte sammanslås med ett annat registrerat
skifte, ger odlaren det sammanslagna skiftet ett nytt
signum, t.ex. U1, vilket i kommunen ändras till ett nytt
riksomfattande signum. Det gamla riksomfattande basskiftessignumet
tas då ur bruk.
Delning
Då ett basskifte delas ger odlaren varje nytt basskifte ett
nytt signum (U1, U2,... ). Det riksomfattande signumet
ges som ovan beskrivits i kommunen. Det gamla riksomfattande
basskiftessignumet tas då ur bruk.
Nytt skifte
Om sökanden anmäler ett helt nytt skifte, som inte tidigare
har anmälts till basskiftesregistret, ger odlaren skiftet ett
U-signum. Nya nyröjningar som ännu saknar basskiftessignum
kall uppges som U-skiften. Eftersom all jordbruksmark
måste uppges, ska ett nytt skifte anmälas och
en karta lämnas in även om skiftet inte berättigar till stöd
år 2010. I kapitel 5 redogörs närmare för ett skiftes rätt till
stöd inom gårdsstödet och i kapitel 6 om ett skiftes rätt till
stöd inom kompensationsbidraget och miljöstödet.
Passivering dvs. att permanent ta ett skifte ur bruk
Om sökanden märker att han/hon 2009 anmält ett basskifte
som inte längre är jordbruksmark, tas det ur bruk
genom att dra ett streck över uppgifterna för nämnda
skifte på basskiftesblankett 102A och på ändringsblanketten
för basskiften 102C meddela att skiftet permanent tas
ur användning för jordbruksändamål.
Arrendering
Om ett basskifte i sin helhet arrenderas av en annan
odlare, behåller basskiftet sitt signum. Då en del av ett
basskifte arrenderas med ett långvarigt arrendeavtal, delas
basskiftet upp i nya skiften. Då lämnas också en karta
över U-skiftena för digitalisering.
Annan ändring i besittningen
Om det är frågan om överföring av ett basskifte från en
sökande till en annan, anmäler åkerns nya innehavare
skiftet på basskiftesblankett 102A. Den nya innehavaren
måste ovillkorligen fylla i basskiftets riksomfattande
signum i sin helhet (kolumn A) på blanketten, Dessutom
ska följande kolumner på blankett 102A fyllas i: B, E,
F, G, H (år 2010), J (vid behov), K (vid behov) och L
(sökandens anmälan om flyghavre). Den som innehade
basskiftena året innan drar på blankett 102A ett streck
över de basskiften som utgått ur hans/hennes besittning.
4
31

32
Om det gäller ett skifte i gemensamt bruk anmäler bägge
jordbrukarna uppgifterna om sitt eget jordbruksskifte
på den jordbruksskiftesblankett 102B de lämnar in.
Den jordbrukare som i regel besitter basskiftet lämnar
dessutom uppgifter om basskiftet på blankett 102A. Mer
information om detta i punkt 4.2.1.
Efter numreringen av basskiftena bör man kontrollera
att det på basskiftesblanketten har antecknats
lika många basskiften som finns inritade
på kartan och att de basskiften som motsvarar
varandra har samma signum både på kartan och
på blanketten.
4.4.5 När får odlaren nya kartor?
I samband med digitaliseringen av basskiften har basskiftenas
avgränsningar preciserats. Eventuella förändringar
i jämförelse med 2009 framgår av de kartor som efter
korrigering sänts till odlarna och av de förhandsifyllda
basskiftesblanketterna. Digitaliseringen har ändrats på
basis av:
• kartbilagor som lämnats i samband med stödansökan
2009,
• övervakning 2009 samt
• uppdatering av basskiftesregistret
Alla jordbrukare i en uppdaterad kommun får nya kartor
över hela gårdens skiften. Om hela gården inte är belägen
i en uppdaterad kommun får jordbrukaren nya kartor
enbart över skiftena i det uppdaterade området.
Även övervakning av ett grannskifte kan inverka på
basskiftets digitalisering om basskiftena har gemensam
gräns.
En ny karta över korrigeringsdigitaliseringen skrivs alltid
ut om den ändring som gjorts är större än 0,01 hektar.
Jordbrukarna får en separat karta över de skiften som är
belägna på Natura- och grundvattenområden om det har
skett förändringar i omständigheterna (skiftets gränser
eller avgränsningarna av Natura- och grundvattenområden
har ändrats) sedan år 2009.
4.5 Registrering av
stödberättigad mark
Sökanden är skyldig att uppge alla jordbruksområden i
hans/hennes besittning som basskiften, även om han/hon
inte ansöker om stöd för dem i år. Basskiftets stödberättigande
granskas det år då stöd söks första gången.
Man ska lämna in en karta på vilken gränserna för det
basskifte som ska registreras har ritats in. Basskiftet digitaliseras
enligt kartan med hjälp av ortofoto. Våren 2010
kommer jordbrukaren att få en basskifteskarta över det
aktuella basskiftet och skiftets digitaliserade areal finns
också på 2010 års förhandsifyllda basskiftesblankett.
Registreringen görs med ändringsblankett 102C där man
antecknar uppgifterna om skiftet i fråga.
4.6 Elektroniska karttjänster
Den nuvarande karttjänsten Vipukartta kommer alltjämt
att vara i bruk under tiden för ansökan om jordbrukarstöd
2010. Den nya programvaran Kartturi börjar
användas parallellt med Vipukartta i mars 2010. Med
Kartturi kan varje odlare som ansökt om arealbaserade
stöd bläddra på webben bland gränslinjerna för sina basskiften
som är digitaliserade på ett ortofoto. Odlaren kan
således använda den gamla eller den nya tillämpningen
efter eget val. Under vårens lopp ges närmare information
om när användningen av Vipukartta upphör.
Skiften som har ändrats på grund av övervakning och aktualisering
uppdateras under mars månad i materialet så
att de motsvarar situationen på Basskifteskartorna. Med
hjälp av Vipukartta och Kartturi är det möjligt att utföra
avstånds- och arealmätningar på ortofotografiet samt att
rita in jordbruksskiften. Med Kartturis hjälp kan man
också spara jordbruksskiftesritningarna.Tjänsten är till
nytta när stödansökan fylls i, i synnerhet när det gäller att
fastställa jordbruksskiftenas areal. Med bägge tillämpningarna
kan man också skriva ut basskifteskartor.
Åtkomsträttigheter till tjänsten kan fås hos kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet. Den som redan har koder
till VIPU-tjänsten behöver inte ansöka om åtkomsträttigheter
på nytt. För att öppna ett föråldrat lösenord eller
en åtkomsträttighet som låst sig ska man kontakta den
egna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
Lägg märke till att tjänsterna kräver en fungerande
Internetanslutning. Installationspaketet för Kartturitillämpningen
är cirka 80 Mb och därför rekommenderas
bredband för att ladda ner tjänsten. Närmare information
om tjänsten ges på Mavis webbplats i samband med
lanseringen (www.mavi.fi).

5. Gårdsstöd
Nytt 2010
• En ny ändring av gårdsstödslagen träder i kraft vid
ingången av 2010
• EU:s direktstöd betalas om det sammanlagda beloppet
av direktstöd är minst 200 €
• Enhetsvärdet på stödrättigheternas tilläggsdel för
socker sjunker
Gårdsstödet är ett arealbaserat stöd som i sin helhet
finansieras av EU. För att få gårdsstöd ska sökanden
uppge stödberättigande areal, förfoga över stödrättigheter
och bevara stödberättigande jordbruksmark
i åtminstone det skick tvärvillkoren kräver. Stödberättigande
areal är i regel åkrar och permanenta betesmarker.
Stödrättigheterna fastställdes ursprungligen år 2006 och
har efter det kunnat överföras. Stödrättigheter kan också
sökas ur den nationella reserven på vissa grunder.
5.1 Ansökan om gårdsstöd,
stödnivå och utbetalning av
stödet
Ansökan om gårdsstöd
Gårdsstöd söks årligen på blanketter som Landsbygdsverket
har godkänt. Med stödansökan (blankett 101B)
ansöks om utbetalning av gårdsstöd samt om aktivering
av stödrättigheter och de stödberättigande arealerna
Tabell 1. Hur gårdsstödet och tilläggsdelarna förändras efter hand
anmäls på stödansökans basskiftesblankett (blankett
102A ) och stödansökans jordbruksskiftesblankett
(blankett 102B). Gårdsstöd kan endast betalas för sådana
grödor eller användningsformer som godkänts berättiga
till stöd. Användningen av stödrättigheter behöver inte
sökas särskilt, utan Mavi räknar automatiskt ut gårdens
stödrättigheter.
Stödnivå
Värdet av de stödrättigheter som gården innehar bestämmer
stödnivån för gårdsstödet. Stödnivån varierar från
gård till gård eftersom det totala värdet av en stödrättighet
består av regionalt enhetligt stöd och en gårdsspecifik
tilläggsdel som baserar sig på gårdens produktion under
referensperioden. Överföringarna av stödrättigheter
inverkar inte på stödrättigheternas värde. Gårdsstöd kan
betalas ut bara för sådana stödrättigheter som motsvaras
av stödberättigande areal och stödberättigande grödor
eller användningsformer som jordbrukaren uppger.
Det enhetliga stödet utgör år 2010 246,60 euro/ha
i stödregion A, 195,84 euro/ha i stödregion B–C1 och
152,67 euro/ha i stödregion C2–C4. Stödrättigheter som
fastställts för en bestämd stödregion får användas endast
för stödberättigande areal inom samma region.
Tabellen här invid anger åskådligt hur stödrättigheternas
värde förändras efter hand. Det enhetliga stödet behåller
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Enhetligt stöd Tilläggsdel/tjur- och stutbidrag Tilläggsdel/stärkelsepotatis Tilläggsdel/mjölk Tilläggsdel/socker
33

34
enligt gällande lagstiftning samma värde i regionerna till
och med år 2010. Enligt gällande lagstiftning kommer
tilläggsdelarnas värde att sjunka och de enhetliga delarnas
värde i gengäld att stiga 2011, 2014, 2016, 2017 och 2019.
Tilläggsdel till stödrättigheten
Stödrättigheter med tilläggsdel fastställdes 2006 för de
gårdar som under referensperioden hade idkat sådan
produktion som gett rätt till tilläggsdel. Tilläggsdelen
höjer värdet av en enskild stödrättighet och därmed det
gårdsstöd per hektar som betalas ut. En enskild stödrättighet
kan vara värd högst 5 000 euro.
Värdet av de tilläggsdelar som inrättats på basis av tjur-
och stutbidrag, produktionsstöd för stärkelsepotatis och
mjölkbidrag sjunker successivt så att värdet är 100 % åren
2006–2010, 70 %, åren 2011–2013 och 35 % åren 2014–2015.
De medel som tas bort från tilläggsdelarna flyttas över
till respektive regions enhetliga stöddel i proportion till
hur de fastställdes i de olika regionerna. År 2016 slopas
dessa tilläggsdelar helt och hållet och medlen har flyttats
över till den enhetliga stöddelen.
I år sjunker värdet av stödrättigheter med tilläggsdel
för socker för första gången. Ett meddelande om saken
skickas tillsammans med stödrättighetsblankett 103A.
Beloppet av den tilläggsdel för socker som betalas 2014
är 70 % av 2009 års nivå, dvs. av summan av kompensationen
för sänkningen av sockerpriset och tilläggsersättningen
under övergångsperioden. Åren 2017–2018 är
tilläggsdelen 35 % av 2009 års nivå.
De ovan nämnda ökningarna och minskningarna av värdena
görs automatiskt i stödrättighetsregistret. De årliga
värdena framgår av stödrättighetsblankett 103A som
skickas till jordbrukarna. I bilaga 6 till Ifyllningsanvisningar
2010 och på webbplatsen www.mavi.fi/ifyllningsanvisningar
finns en närmare beskrivning av stödrättighetsblanketten.
Utbetalning av stödet
Utbetalningen av gårdsstödet förutsätter anmälan och
innehav av stödberättigande areal samt innehav av
stödrättigheter 15.6.2010. Stödet betalas om summan av
alla direktstöd överstiger 200 euro. Gårdsstöd betalas för
de stödberättigande grödor och/eller användningsformer
för åkermark som uppgetts på jordbruksskiftesblanketten.
På den stödberättigande arealen kan man använda
motsvarande mängd stödrättigheter som innehas av gården.
Överensstämmelsen mellan den stödberättigande
arealen och stödrättigheterna kontrolleras på basis av
lägenhetssignumet. Dessutom förutsätter utbetalningen
av gårdsstöd att tvärvillkoren iakttas (se kapitel 9 för
närmare uppgifter).
Beloppet av gårdsstöd som betalas ut påverkas också av
moduleringen, dvs. nedtrappningen av stöd (se punkt
14.4 i ansökningsguiden)
Betalningen av gårdsstöd kan inledas tidigast i december
2010.
5.2 Stödberättigande areal och
gårdsstödsegenskap
Stödberättigande areal
Med stödberättigande areal inom gårdsstödet avses
jordbruksmark vars gårdsstödsegenskap är åker eller
permanent betesmark. Också permanenta odlingar är
stödberättigande områden.
Arealen ska uppfylla kraven på stödberättigande hela
kalenderåret utom i fall av oöverstigliga hinder eller
exceptionella omständigheter. Detta innebär att arealen
ska vara odlingsbar. Att ett skifte är odlingsbart innebär
att inga grundförbättringsåtgärder som t.ex. kalkning
eller dikning längre behöver vidtas på skiftet. En normal
skörd bör kunna produceras på skiftet.
Stödberättigande åker och permanent betesmark utgörs
i regel av de växtbestånd på och användningsformer för
åker och permanent betesmark som anges i bilaga 3 till
ifyllningsanvisningarna. Under gårdsstödsegenskapen
åker finns några grödor eller användningsformer för åker
som inte berättigar till stöd i fråga om gårdsstödet.
Gårdsstödsegenskap
I samband med stödansökan år 2010 ska jordbrukarna
uppge gårdsstödsegenskapen för vart och ett basskifte
under året för ansökan om stöd. Gårdsstödsegenskapen
uppges i kolumn H på basskiftesblankett 102A. Med
gårdsstödsegenskap avses sådan information om basskiftet
som bestämmer huruvida arealen är stödberättigande
inom gårdsstödet.
Ett basskiftes gårdsstödsegenskap kan vara
A = åker
B = permanent betesmark
D = område som används för annat än jordbruk
E = skogsmark

Ett basskifte kan innefatta areal med endast en gårdsstödsegenskap.
Basskiftena ska delas in i olika gårdsstödsegenskaper
utgående från de definitioner som anges
nedan. De grödor som uppges på jordbruksskiftesnivå
och skiftets användningsformer har i bilaga 3 till ifyllningsanvisningarna
delats in i överensstämmelse med
vilken gårdsstödsegenskap de hör till. Vid behov måste
basskiftena delas.
ÅKER (A)
Med åker avses mark som odlas för växtproduktion och
mark som lagts i träda eller mark som bevaras i ett sådant
skick som motsvarar kravet på god jordbrukshävd och
goda miljöförhållanden (tvärvillkor). Också växthusmark
och mark som är täckt med fasta eller flyttbara täckmaterial
utgör åker om där bedrivs produktion av grödor
som klassas som jordbruksgrödor. Också trädgårdsland
är åker.
Jordbruksgrödorna är i regel växter som ingår i en kortare
växtföljd än fem år. Sådana är bland annat vallväxter
(utom permanenta betesmarker), spannmål, oljeväxter,
proteingrödor samt andra ettåriga växter (som t.ex. potatis
och sockerbeta). I bilaga 3 till ifyllningsanvisningarna
kan man kontrollera vilka enskilda växtarter som räknas
till åkerarealen.
Nyröjningar ska vara odlingsbara 1.1.2010 för att deras
gårdsstödsegenskap ska kunna uppges vara åker. Att ett
skifte är odlingsbart innebär att inga grundförbättringsåtgärder
som t.ex. kalkning eller dikning längre behöver
vidtas på skiftet. En normal skörd bör kunna produceras
på skiftet. Inga nya stödrättigheter fastställs på basis av
nyröjningar, men eftersom de utgör stödberättigande
areal kan man använda befintliga stödrättigheter på dem.
Nya nyröjningar kan år 2010 inte uppges som åker som
tillfälligt inte odlas. Om det inte produceras skörd på
ett nyröjt skifte måste området åtminstone uppges som
grönträda.
Åkrar som omfattas av en förbindelse att inte odla enligt
6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension
(16/1974), 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare
(1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd
för lantbruksföretagare (1293/1994) måste uppfylla
samma krav på odlingsbarhet som t.ex. nyröjningar för
att kunna godkännas som stödberättigande (se föregående
stycke).
Också s.k. fleråriga grödor utgör åker. De fleråriga
grödorna kan ingå i en växtföljd som är längre än 5 år.
Fleråriga grödor är rabarber, vita, röda, svarta och gröna
vinbär, hallon, krusbär, åkerbär, buskblåbär, loganbär,
hjortron, sparris, lingon, tranbär och övriga bär av släktet
Vaccinium. Också de tidigare arealerna med permanenta
grödor är åker. Till dem hör bl.a. rörflen, energived med
kort omloppstid (högst 7 år), äpple, havtorn, körsbär,
plommon, rönn (för bärproduktion) och andra fruktväxter
samt bäraronia och andra bärväxter samt plantskolor
för bestående grödor (bär-, frukt- och prydnadsväxter
samt plantskolor för skogsträd på åker).
Arealer som utgör mångfaldsobjekt inom miljöstödet
är åker. Arealer som får miljöspecialstöd kan ha vilken
gårdsstödsegenskap som helst, men gårdsstöd betalas
bara för gårdsstödsegenskaperna åker (A) och permanent
betesmark (B). Om ett område som omfattas av ett
avtal om miljöspecialstöd inbegriper andra områden,
t.ex. skogsholmar, våtmarker eller sedimenteringsbassänger,
måste ett separat basskifte bildas av dem.
Gårdsstödsegenskapen för dessa områden är D eller E.
Undantag utgörs av arealer som omfattas av 20-åriga
avtal om miljöspecialstöd som ingåtts åren 1995–1999 och
som inte är stödberättigande inom gårdsstödet. Dessa
arealer ska uppges med egna växtkoder och basskiftena
har gårdsstödsegenskapen åker.
Hampa är en växt som är stödberättigande i fråga om
gårdsstödet, men som omfattas av särskilda krav när det
gäller stödberättigande sorter, odling och bärgning. Följande
krav måste uppfyllas för att gårdsstöd ska betalas
för hampa
• uppge alla arealer i stödansökan
• använd stödberättigande sort
• uppge mängden utsäde
• uppge vad råvaran ska användas till
• lämna in garantibevis och inköpskvitton för utsädet
till kommunen i tid
• bevara växtbeståndet ända tills bärgningstillståndet
kommit
Närmare detaljer kring de särskilda krav som anknyter
till hampa i samband med gårdsstödet samt kring beredningsstödet
för fiberhampa finns på webbplatsen http://
www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/Specialstod.html
En areal som tillfälligt inte odlas uppfyller kriterierna för
åker, men inget gårdsstöd betalas för arealen. Stödberättigande
i fråga om gårdsstödet är inte växthusarealer
med permanenta grödor (t.ex. perenner), vindruva, minst
femåriga prydnadsviden för flätning, minst femåriga
prydnadsväxter som skördas kontinuerligt samt minst
5
35

36
femårigt snittgrönt eller minst femåriga barrväxter till
snitt. Gårdsstödsegenskapen för dessa arealer är dock
åker.
PERMANENT BETESMARK (B)
Permanent betesmark avser mark som används för
odling av gräsväxter eller andra vallfoderväxter antingen
på naturlig väg (självförnyande) eller genom odling
(sådd) och som inte har ingått i växtföljden under de
fem senaste åren. Som växtföljd betraktas bl.a. sådan
vallodling där den gamla vallen bryts upp med bestämda
mellanrum (t.ex. förstörs med bekämpningsmedel och/
eller plöjs) och nytt vallutsäde sås in.
Med sådd av permanent betesmark avses att en vall hålls
lämplig för foderproduktion med hjälp av odlingsåtgärder.
En permanent betesmark får därmed besås med
utsäde av gräsväxter eller andra vallfoderväxter för att
exempelvis förhindra att skadliga växter sprider sig. Permanent
betesmark bör avvika tydligt från växtbestånd
i naturtillstånd. Det gäller också att notera att skötseln
av permanent betesmark (se punkt 9.2.5) förutsätter att
områdena hålls öppna genom betesgång, slåtter eller röjning.
Så kan t.ex. varken vassruggar som inte slagits/inte
röjts eller områden som är täckta av vatten anmälas som
permanent betesmark.
På permanent betesmark får högst 1/3 av arealen vara
täckt av träd eller buskar och på området får det växa
högst 50 träd per hektar. Skogsmark kan ändå inte vara
permanent betesmark.
Permanent betesmark bör under de fem senaste åren ha
använts endast för odling av gräs- eller vallfoderväxter.
Permanent betesmark är inte en areal
• som omfattas av en produktionsändringsförbindelse
eller av en sådan förbindelse att inte odla som avses
i AVTRPL, AVTREL eller AVSTÖL
• som omfattas av ett 5-, 10- eller 20-årigt avtal om miljöspecialstöd
när avtalet har ingåtts för åker
• som har legat i träda under de fem senaste åren
• som har ingått i växtföljden under de fem senaste åren
• där det under de fem senaste åren har vuxit ett blandat
växtbestånd (andra växter än gräs- och vallfoderväxter
i blandningen)
• som har röjts under de fem senaste åren.
Vid fastställandet av arealen permanenta betesmarker år
2010 används situationen den sista dagen för ansökan om
stöd som granskningstidpunkt. Den sista ansöknings-
dagen är 30.4.2010 och som retroaktiv femårsperiod vid
granskningen används därför 1.5.2005–30.4.2010.
Med gräsväxt eller annan vallfoderväxt avses alla sådana
vallväxter som av tradition växer på naturängar eller vars
frön vanligen används i utsädesblandningar för betesmarker
och ängar.
Permanenta betesmarker omfattas inte av krav att hålla
djur på bete och de behöver inte vara inhägnade.
AREAL SOM ANVÄNDS FÖR ANNAT ÄN
JORDBRUK (D)
Av de områden som berättigar till gårdsstöd ska områden
som inte odlas och vars gårdsstödsegenskap är areal
som används för annat än jordbruk avskiljas till separata
basskiften. Till områden som inte odlas räknas sten- och
stubbhögar, oavslutade nyröjningar, skogsholmar, åkrar
med kraftig buskvegetation, våtmarker och sedimenteringsbassänger.
Areal som ingår i ett avtal om miljöspecialstöd men inte
ingår i vare sig åkerareal, permanenta betesmarker eller
skogsmark uppges med gårdsstödsegenskapen D. Som
växtkod för arealen används då Specialstödsavtal, annan
areal, för att stöd enligt specialstödsavtalet ska kunna
betalas för området.
SKOGSMARK (E)
Skogsbete räknas till skogsmark. Hagmarker och andra
områden som på grund av ett stort antal träd inte duger
som permanenta betesmarker hör till skogsmarken. Åkrar
som beskogats eller bearbetats för beskogning räknas
också till skogsmark. Julgransodlingar är skogsmark.
Om ett avtal om miljöspecialstöd har ingåtts för ett
område som är skogsmark måste området utgöra ett
separat basskifte. Som växtkod för området används då
Specialstödsavtal, skogsmark, för att stöd enligt specialstödsavtalet
ska kunna betalas för området.
Också arealer som beskogats i enlighet med EU:s
program för åkerbeskogning uppges som skogsmark.
5.3 Användning av stödrättigheter
Utbetalningen av gårdsstöd förutsätter att stödrättigheterna
används på motsvarande mängd stödberättigande
areal. Stödrättigheterna kan användas bara på stödberättigande
areal inom stödregionen i fråga. Stödrättigheterna
förblir hos sin ägare om de används aktivt, dvs. om

stödrättigheternas innehavare beviljas gårdsstöd på basis
av stödrättigheterna. Stödrättigheterna ska användas
minst vartannat år för att de ska förbli aktiva. Som bäst
Tabell 2. Användningen av stödrättigheter de kommande åren
Stödrättigheten har använts det aktuella året = x
Stödrättigheten har inte använts det aktuella året = o
Eftersom en gård kan inneha olika typer av stödrättigheter
som har olika värde och olika egenskaper ska
stödrättigheterna placeras i en viss användningsordning.
Ordningsföljden spelar ingen roll om jordbrukaren uppger
en godtagbar stödberättigande areal som är lika stor
som eller större än de stödrättigheter som han eller hon
innehar 15.6.2010. Då blir alla stödrättigheter använda.
Om stödrättigheterna överskrider den stödberättigande
arealen eller om en del av stödrättigheterna blir outnyttjade
av någon annan orsak är det bra att veta vilka
stödrättigheter som blir outnyttjade.
pågår dock en övergångsperiod och vidstående tabell
åskådliggör därför hur stödrättigheterna används under
de kommande åren.
2007 2008 2009 2010 2011 2012
x o o gården behåller
stödrättigheten
om den används
det aktuella året
x o gården behåller
stödrättigheten
om den används
det aktuella året
x o o stödrättigheten
dras in till reserven
på basis av att
den inte använts
två år i rad
x o gården behåller
stödrättigheten
om den används
det aktuella året
x o o stödrättigheten
dras in till reserven
på basis av att
den inte använts
två år i rad
För att ansökan om stöd ska förenklas har administrationen
fastställt en viss användningsordning enligt vilken
alla gårdars stödrättigheter i regel kommer att användas.
Om jordbrukaren vill låta bli att använda någon annan
stödrättighet än de stödrättigheter som enligt användningsordningen
står sist i tur kan detta göras genom en
anmälan på den förhandsifyllda blanketten 103C, som ska
begäras särskilt hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
och återlämnas dit senast 15.6.2010.
5
37

38
Användningsordning
Enligt stödregion (A-regionen, B-C1-regionen eller C2-
C4-regionen)
Särskilda stödrättigheter
1. de stödrättigheter som senast har använts år 2007
I. i ordningsföljd enligt värde, med början från den
värdefullaste
a. stödrättigheter i sökandens ägo
b. hyrda stödrättigheter
2. de stödrättigheter som senast har använts år 2008
I. i ordningsföljd enligt värde, med början från den
värdefullaste
a. stödrättigheter i sökandens ägo
b. hyrda stödrättigheter
3. de stödrättigheter som senast har använts år 2009
I. i ordningsföljd enligt värde, med början från den
värdefullaste
a. stödrättigheter i sökandens ägo
b. hyrda stödrättigheter
Stödrättigheter
1. de stödrättigheter som senast har använts år 2007
I. i ordningsföljd enligt värde, med början från den
värdefullaste
a. stödrättigheter i sökandens ägo
b. hyrda stödrättigheter
2. de stödrättigheter som senast har använts år 2008
I. i ordningsföljd enligt värde, med början från den
värdefullaste
a. stödrättigheter i sökandens ägo
b. hyrda stödrättigheter
3. de stödrättigheter som senast har använts år 2009
I. i ordningsföljd enligt värde, med början från den
värdefullaste
a. stödrättigheter i sökandens ägo
b. hyrda stödrättigheter
Stödrättigheterna används inom dessa grupper på så sätt
att man först använder hela stödrättigheter (sådana som
motsvarar en hektar) och sist de i hektar uttryckt minsta
stödrättigheterna.
5.4 Överföring av stödrättigheter
Stödrättigheter kan överföras antingen genom tillfällig
uthyrning eller genom varaktig överföring av äganderätten.
I stödrättighetsregistret registreras både ägaren och
innehavaren av stödrättigheter. Stödrättigheterna har
registrerats inom gården (lägenhetssignumet) i fysiska
eller juridiska personers ägo. Överföringar av äganderätten
sker mellan dessa personer. Innehavet av stödrättigheter
och överföringar av innehavet registreras däremot
på gårdsnivå (lägenhetssignum). Det är t.ex. möjligt att
överföra äganderätten till stödrättigheter inom en gård
(under ett och samma lägenhetssignum) men inte enbart
innehavet.
Gårdsstöd betalas på basis av de stödrättigheter som en
gård innehar under stödåret. Innehavet av stödrättigheter
följs upp per stödår.
Överföringar av stödrättigheter för stödåret 2010 ska
anmälas senast 15.6.2010. Det finns en särskild anvisning
om överföring av stödrättigheter som innehåller närmare
information om anmälan om överföringar. Överföringarna
av stödrättigheter är av två olika slag: överföringar av
äganderätten som är möjliga utan att motsvarande areal
överförs och överföringar av innehavet (hyrning,) som alltid
förutsätter att motsvarande mängd stödberättigande
areal överförs till mottagaren av stödrättigheterna.
Alla gårdar får per post den förhandsifyllda stödrättighetsblanketten
103A, som upptar en lista över alla
stödrättigheter som ägs och/eller innehas av gården samt
en lista över de stödrättigheter som efter att ha överförts
innehas av en annan gård. De aktiva jordbrukarna får
också överföringsblankett 103B, med vilken överföringar
av innehavet av och/eller äganderätten till stödrättigheter
anmäls till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun
där den överlåtande gården är belägen. Försändelsen
innehåller också anvisningar för genomförande av
överföringarna. Anvisningarna (Gårdsstöd, Överföringar
av stödrättigheter, Villkor och anvisningar för överföringen
2010) innehåller närmare upplysningar om
villkoren och hindren för överföringar.

5.5 Nationell reserv
Indragning av oanvända stödrättigheter
till den nationella reserven
Stödrättigheterna ska användas åtminstone vartannat
år. Stödrättigheter som inte har använts under två på
varandra följande år överförs till den nationella reserven
utan vederlag. Se tabellen i punkt 5.3.
Oanvända stödrättigheter återgår till den nationella
reserven om inte stödrättighetsinnehavaren kan visa att
orsaken till att de inte använts är ett oöverstigligt hinder
(force majeure) eller exceptionella förhållanden. Före
indragningen ska jordbrukarna höras.
De som äger stödrättigheter kan också frivilligt överlåta
stödrättigheter till den nationella reserven med en fritt
formulerad ansökan som lämnas till den ELY-central på
vars område gårdsbruksenheten driftscentrum ligger.
Om gården saknar driftscentrum lämnas ansökan till den
ELY-central på vars område merparten av gårdens åkrar
ligger.
Ansökan om stödrättigheter
ur den nationella reserven
Stödrättigheter kan i vissa fall beviljas ur den nationella
reserven. Ansökan om tilldelning ur reserven ordnas
årligen och sista dagen för den ansökan är i år
30.4.2010. Den nationella reserven administreras av
ELY-centralerna, som också behandlar ansökningarna
om tilldelning ur reserven och fattar beslut med anledning
av ansökningarna. Den separata anvisningen
Ansökan om stödrättigheter ur den nationella reserven år
2010 och ansökningsblankett nr 289 finns på webbadressen
http://lomake.mmm.fi. Man kan också begära dem
av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller av
ELY-centralen.
Alla ansökningsgrunder för att ansöka om stödrättigheter
ur den nationella reserven var inte klara då
ansökningsguiden gick i tryck. De framgår av den ovan
nämnda guiden om ansökan ur reserven.
5
39

40
6. Kompensationsbidrag och miljöstöd
med tilläggsdelar samt stöd för
icke­produktiva investeringar
Nytt 2010
• Vid uträknandet av djurtätheten för den nationella
tilläggsdelen till kompensationsbidraget (LFA-tillägget)
beaktas endast de hästar, hongetter och tackor
som har beviljats nationellt stöd för husdjursproduktion
år 2009. För hästar är det minsta antalet 1,5 de.
• Om den sökande vill att svinen för LFA-tillägget tas
annanstans än från svinregistret, måste kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken.
• De som ingått förbindelse om miljöstöd år 2008 ska
senast 30.4.2010 ha utarbetat en kartläggning av naturens
mångfald på gårdsbruksenheten. I punkt 6.4.3
berättas om hur man utarbetar kartläggningen.
• Villkoren för naturvårdsåkrar har preciserats. Mer
information om naturvårdsåkrarna ingår i punkt 6.1.2.
• Villkoren för tagandet av jordprover för den markkartering
som ingår i miljöstödets basåtgärder samt i tillläggsåtgärderna
preciserad kvävegödsling av åkerväxter
och preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter
har preciserats. Mer om preciseringarna i punkterna
6.4.3och 6.4.4.
• Från och med vinterperioden 2010 -2011 kan höstsäd
användas för att uppfylla kraven i samband med tillläggsåtgärderna
med växttäcke. Mer om detta i punkt
6.4.4.
• Stödnivån för specialstöd för skötsel av vårdbiotoper
stiger från nuvarande 135 euro till 200 euro på småskaliga
vårdbiotoper (5–30 ar).
• Registrerade föreningar kan ansöka om specialstödsavtal
för främjande av naturens och landskapets
mångfald utöver de tidigare specialstöden för skötsel
av vårdbiotoper och skötsel av mångfunktionella
våtmarker.
• Stödet för icke-produktiva investeringar som gäller
anläggande av mångfunktionella våtmarker och stödområdet
för specialstöd för skötsel av mångfunktionell
våtmark utsträcks till området kring Kvarken och
Bottenviken.
• Stödtaket för stöd för icke-produktiva investeringar
som gäller anläggande av mångfunktionella våtmarker
stiger till 11500 euro per hektar. För små objekt är
stödet högst 3226 €/objekt
• Stödtaken för stöd för icke-produktiva investeringar
som gäller inledande röjning och inhägning av värdefulla
vårdbiotoper höjs och stödets storlek graderas
utifrån storleken på området.
OBS. Den nationella tilläggsdelen till miljöstödet är i
kraft för sista året.
Med kompensationsbidraget säkerställs markens användning
för jordbruksändamål i ogynnsamma områden. Dess
syfte är bland annat att bevara landsbygden livskraftig
och främja miljövänliga odlingssystem. Den nationella
tilläggsdelen till kompensationsbidraget stöder målen för
kompensationsbidraget, i synnerhet på husdjursgårdarna.
Jordbrukaren förbinder sig till kompensationsbidraget
och dess nationella tillägg för samma femårsperiod.
Utbetalning av bägge stöden söks i samband med vårens
huvudstödansökan vart och ett förbindelseår.
Miljöstödet för jordbruket består av tre olika delar: bas-
och tilläggsåtgärder samt avtal om specialstöd. När
jordbrukaren ingår en femårig förbindelse om miljöstöd
iakttar han eller hon basåtgärderna på gårdens hela
åkerareal. Jordbrukaren kan välja mellan flera alternativa
tilläggsåtgärder. Avtalen om specialstöd är fem- eller
tioåriga avtal som ingås mellan jordbrukaren och staten.
Också registrerade föreningar har möjlighet att delta i
vissa miljöspecialstöd. Miljöstödet kompletteras av det
system med stöd för icke-produktiva investeringar som är
avsett för såväl jordbrukare som föreningar.
6.1 Betalning av
kompensationsbidrag
och miljöstöd
Betalning av kompensationsbidrag: se Ifyllningsanvisningarna
2010.
Betalning av miljöstöd: se Ifyllningsanvisningarna 2010.
6.1.1 Allmänna förutsättningar
Kompensationsbidraget och miljöstödet ingår i EU:s
åtgärder för utveckling av landsbygden. Under programperioden
2007–2013 finansierar EU 28 % av det kompensationsbidrag
och miljöstöd som betalas till jordbrukaren
medan resterande 72 % betalas av nationella medel. Undantag
är avtal om miljöspecialstöd för anläggande och
skötsel av skyddszon samt för effektiviserad minskning av
näringsbelastningen, där EU:s finansieringsandel är 45 %
från och med år 2010.
Det finns alltjämt också gällande förbindelser från år
2006 som ingåtts under den föregående programperioden
(2000–2006).
En jordbrukare som har förbundit sig till miljöstödet kan
också ansöka om miljöspecialstöd och stöd för icke-produktiva
investeringar. I punkt 6.4.5 berättas om specialstöden
och i punkt 6.4.6 om stöden för icke-produktiva
investeringar.

Jordbrukaren kan vid behov begära hjälp av kommunens
landsbygdsnäringsmyndigheter, rådgivningsorganisationerna
och EU-assistenterna när det gäller frågor i
samband med miljöstödet.
En grundläggande förutsättning för utbetalning för
förbindelser om kompensationsbidrag och miljöstöd för
programperioden 2007–2013 är att de s.k. tvärvillkoren
iakttas. Mer information om tvärvillkoren ingår i kapitel
9 i ansökningsguiden, de guider som skickats till jordbrukarna
samt i förbindelsevillkoren. I förbindelser om kompensationsbidrag
för programperioden 2000–2006 har
tvärvillkoren ersatt normal god jordbrukarsed. I fråga om
miljöstödsförbindelser för programperioden 2000–2006
iakttas dock alltjämt normal god jordbrukarsed.
En allmän förutsättning för betalning av kompensationsbidrag
och miljöstöd är ytterligare att skörd har bärgats
från den åkerareal som är föremål för stöd eller att
åkerarealen sköts på det sätt som beskrivs i punkt 6.1.2.
Rörflen kan bärgas också på våren.
Odlingen och skötseln av åkerarealen ska uppfylla
tvärvillkorens minimikrav. Enligt minimikraven ska bl.a.
sådden eller planteringen vara utförd senast den 30 juni.
Om det gäller trädgårdsväxter i grupp 1 som sås eller
planteras senare, ska skiftet besås med en förgröda senast
den 30 juni. Om sallatsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli
planteras på skiftet behöver ingen förgröda sås.
För vissa trädgårdsgrödor finns fastställda krav på planttäthet
som måste uppfyllas. Kraven på planttäthet är
följande:
Jordgubbe, åkerbär och 15 000 växter/ha
allåkerbär
1)
Vinbär och krusbär 2 200 växter/ha
Hallon 2 800 växter/ha
Havtorn, bärhäggmispel 800 växter/ha
Buskblåbär 2 250 växter/ha
Fruktträd 400 växter/ha
1) Om de ovan nämnda växterna odlas så att plast inte
används för att täcka markytan och de revplantor som
uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten
under den första växtperioden vara mindre,
men dock minst 11 000 plantor per hektar. Den slutliga
planttätheten (15 000 plantor/ha) måste då uppnås
under den växtperiod som följer på planteringsåret.
6.1.2 Områden som kan betalas
kompensationsbidrag och miljöstöd
Areal i odling med jordbruks- och trädgårdsgrödor
Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för
åkerskiften som godkänts som stödberättigande i fråga
om dessa stöd (se punkt 6.7) och som har anmälts i den
årliga stödansökan och är i jordbrukarens besittning
senast 15.6.2010.
Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för åkerareal
som är i odling med jordbruks- och trädgårdsgrödor.
Som åkerareal i odling betraktas också en åkerareal där
växterna inte producerar skörd det första odlingsåret, men
bildar ett ovanjordiskt växtbestånd. Sådana växter är bl.a.
rörflen, kummin, jordgubbe, bärbuskar och fruktträd.
Gröngödslingsvall
Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för ett
skifte som har anmälts som gröngödslingsvall i kolumn S
på jordbruksskiftesblankett 102B. Som gröngödslingsvall
kan anmälas ett vallskifte som anläggs för gröngödsling
eller som året innan har anlagts i skyddssäd och vars
skörd utnyttjas som en del av växtföljden på sådant sätt
att skörden på hösten lämnas obärgad och utnyttjas som
gödsel under nästa växtperiod. Det går också att bärga
skörden från ett skifte som anmälts som gröngödslingsvall.
Jordbrukaren ska på begäran påvisa växtföljden för
ett skifte som anmälts som gröngödslingsvall.
Utsädet som använts för anläggning av gröngödslingsvallen
bör till minst 20 % av vikten bestå av kvävefixerande
grödor. Använda utsädesmängder antecknas i
punkten för tilläggsuppgifter på jordbruksskiftesblankett
102B. Den sammanlagda arealen av jordbruksskiften
som anmäls som gröngödslingsvall i den årliga stödansökan
kan utgöra högst 50 % av summan av de stödberättigande
skiftenas arealer. Samma areal kan anmälas som
gröngödslingsareal på jordbruksskiftesblanketten under
högst två på varandra följande år.
Gröngödslingsvallen får avslutas såväl kemiskt som genom
bearbetning. Syftet med gröngödslingsvallen måste
beaktas då växtligheten bryts upp. Under det år som
följer på gröngödslingsperioden får området inte uppges
som någon som helst form av icke odlad åker som sköts,
areal som tillfälligt inte odlas eller areal som inte odlas.
Areal som används för honungsproduktion
Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för ett
åkerskifte där det växer lämpliga grödor som används för
6
41

42
honungsproduktion, t.ex. honungsfacelia eller rödklöver.
Jordbrukaren måste på begäran påvisa att åkern används
inom den honungsproduktion som bedrivs på hans gård.
Vissa åkerarealer som omfattas
av avtal om miljöspecialstöd
Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för
åkerarealer som omfattas av 5- och 10-åriga avtal om
främjande av naturens mångfald, utvecklande och vård av
landskapet samt främjande av naturens och landskapets
mångfald. För att stöd skall betalas förutsätts att avtalsarealen
har skötts enligt den plan som ingår i avtalet.
Skördeskador och utvintringsskador
Om skörden på en åker har blivit obärgad på grund av
skördeskada eller motsvarande orsak kan kompensationsbidrag
och miljöstöd betalas förutsatt att skötseln
av den odlade åkerarealen uppfyller tvärvillkorens krav.
Emellertid måste en skriftlig anmälan om skördeskadan
göras till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun
där gårdsbruksenheten är belägen, omedelbart när
skadan upptäcks. I anmälan specificeras skördeskadan
eller den motsvarande orsaken. Det rekommenderas att
anmälan görs med blankett 118.
Om det förekommer utvintringsskador på ett jordbruksskifte
kan stöd betalas förutsatt att skötseln av den
odlade åkerarealen uppfyller tvärvillkorens krav och
att merparten av skiftets areal har ett växtbestånd som
producerar en skörde- och marknadsföringsduglig skörd.
Om det till följd av utvintringsskador inte är möjligt att
producera en bärgnings- och marknadsföringsduglig
skörd på merparten av skiftets areal, kan stöd för det
berörda skiftet inte betalas ifall området med utvintringsskador
inte sås om på nytt på våren.
Dikesrenar, skyddsremsor och mångfaldsremsor
Arealen av dikesrenar, skyddsremsor och mångfaldsremsor
som uppfyller miljöstödets krav kan inkluderas i skiftets
areal och betalas kompensationsbidrag och miljöstöd förutsatt
att området har skötts enligt miljöstödsvillkoren. Om
skyddsremsan är över 3 meter bred och i medeltal högst 10
meter bred måste den avskiljas till ett separat jordbruksskifte
och då uppges skyddsremsa som odlad växt i kolumn S
på jordbruksskiftesblankett 102B. För dessa skyddsremsor
som uppgetts som separata jordbruksskiften kan betalas
kompensationsbidrag och miljöstöd.
Odlingstekniska vändtegar
Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för en
över tre meter bred vändteg som lämnats av odlingstekniska
orsaker, då denna avskiljts till ett särskilt jordbruks-
skifte och är täckt av vallgröda. På nämnda vallskifte, som
på jordbruksskiftesblanketten anmäls som ett- eller flerårig
torrhö- eller ensilagevall, förutsätts inte att skörden bärgas,
men växtbeståndet måste ändå slås eller skötas t.ex.
genom betesgång. Odlingstekniska vändtegar ingår inte i
odlingen av spannmål, oljeväxter och proteingrödor.
Icke odlad åker som sköts (på vissa villkor)
Till icke odlad åker som sköts räknas olika typer av naturvårdsåkrar
samt svart-, stubb- och grönträda. Av dessa
betalas miljöstöd endast för naturvårdsåkrar.
Kompensationsbidrag kan betalas för icke odlad åkerareal
som har skötts enligt tvärvillkoren. Den icke odlade
åkerarealen som sköts, dvs. den sammanlagda areal
som uppgetts som naturvårdsåker, svart-, stubb- eller
grönträda, får utgöra högst 50 % av gårdens areal som
berättigar till kompensationsbidrag för att kompensationsbidrag
skall kunna betalas för hela den skötta icke
odlade arealen. Den ovan nämnda skötta icke odlade
arealen för vilken kompensationsbidrag kan betalas får
ändå inte vara större än den areal som har uppgetts vara i
odling med jordbruks- och trädgårdsgrödor.
Exempel: En gård har 100 hektar åker som berättigar
till stöd i fråga om kompensationsbidrag. Arealen
anmäls på följande sätt år 2010:
korn 10 ha
havre 30 ha
naturvårdsåker + grön- + stubb- + svartträda =
icke odlad åker som sköts 58 ha
gröngödslingsvall 1 ha
område som tillfälligt inte odlas 1 ha
Eftersom det finns sammanlagt 41 ha som odlas med
jordbruks- och trädgårdsgrödor (korn 10 ha, havre 30 ha,
gröngödslingsvall 1 ha) kan kompensationsbidrag betalas
för högst 41 ha åker som anmälts som icke odlad åker
som sköts. I exemplet har jordbrukaren ändå uppgett 58
ha icke odlad åker som sköts, vilket således innebär att
17 ha av den areal som anmälts som icke odlad åker som
sköts blir utan kompensationsbidrag. Kompensationsbidrag
betalas för sammanlagt 82 ha. För området som
tillfälligt inte odlas betalas inget kompensationsbidrag.
Naturvårdsåkrar
Naturvårdsåkrar är fleråriga vallåkrar och mångfaldsåkrar.
Mångfaldsåkrarna delas in i vilt- och landskapsåkrar
samt åkrar som besåtts med ängsväxter. För naturvårdsåkrar
betalas samma stöd för basåtgärder i enlighet med
växtbeståndet på åkern, oavsett om det är fråga om en
växtodlingsgård eller en husdjursgård.

Naturvårdsåkrar kan betalas kompensationsbidrag på
de villkor som anges ovan.
Miljöstöd för naturvårdsåkrar betalas bara för den stödberättigande
areal som innehas av jordbrukare som ingått
förbindelse för programperioden 2007–2013. Då måste
skötselkraven nedan följas. Miljöstöd betalas för högst 15 %
av gårdens årliga sammanlagda åkerareal som berättigar
till stöd. Åkerareal som har uppgetts som naturvårdsåker,
men som överskrider arealen om 15 %, betraktas som
grönträda och ska skötas enligt tvärvillkoren.
I situationer där naturvårdsåker har uppgetts för icke
stödberättigande områden eller områden som omfattas
av förbindelser för programperioden 2000–2006 betraktas
området som grönträda och dessa områden ska
skötas i överensstämmelse med tvärvillkoren. Det rekommenderas
att sådana områden uppges som grönträda på
jordbruksskiftesblankett 102B i stödansökan.
Stöd för naturvårdsåkrar betalas inte för åker i sedvanlig
odling med vall- eller gräsväxter eller för permanent
betesmark. Stöd betalas inte heller för annan areal som
omfattas av specialstödsavtal än åkerareal i ekologisk
produktion eller ekologisk husdjursproduktion. Miljöstöd
för naturvårdsåker kan betalas för ett skifte som
omfattas av specialstödsavtal om placering av flytgödsel
i åker eller effektiviserad användning av stallgödsel, om
det inte ansöks om utbetalning av dessa specialstöd.
När det gäller nya miljöstödsförbindelser som
ingås år 2010 kan stöd för naturvårdsåkrar betalas
endast om minst 5 %, dock minst 0,5 ha, av jordbrukarens
åkerareal som kan få miljöstöd består av
naturvårdsåker under hela förbindelseperioden.
Fleråriga vallåkrar
Fleråriga vallåkrar bidrar till vattenskyddet genom att de
långvarigt skyddar åkern mot erosion till följd av regn-,
smält- och flödvatten, förbättrar åkermarkens struktur
och sammansättning, minskar behovet att använda
växtskyddsmedel samt ökar mängden organiskt material
i jordmånen. De inverkar också gynnsamt på naturens
mångfald.
Växtligheten på fleråriga vallåkrar ska anläggas senast den
30 juni genom sådd av fleråriga vall- eller gräsväxters frö.
Fröblandningen får innehålla högst 20 % frö av kvävefixerande
växter. Växtligheten får anläggas redan året innan
i skyddssäd eller annan skyddsgröda eller genom sådd i
stubben. Fleråriga vallåkrar kan också utgöras av fleråriga
vallar som anlagts tidigare. I samband med att växtligheten
anläggs är det möjligt att gödsla litet för att växtligheten
ska bli täckande. Vid gödslingen iakttas de fastslagna
gödslingsnivåerna för anläggandet av gröngödslingsvall
enligt tabellerna 3 och 4 i förbindelsevillkoren.
Det är inte obligatoriskt med årlig slåtter av växtligheten
på fleråriga vallåkrar. Åkrarna måste dock alltid slås om
det är nödvändigt för att förhindra spridningen av ogräs
och i vilket fall som helst minst vart tredje år. Dessutom
ska man se till att buskar och träd inte kommer åt
att växa på området. Om växtligheten slås ska slåttern
utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de
vilda arternas levnadsförhållanden beaktas. Slåttern får
således inte äventyra fåglarnas häckning och däggdjurens
ungar. Slåttern får inte utföras så att man kör runt åkern
med början från kanterna in mot mitten. Slåtterresterna
får föras bort och utnyttjas ekonomiskt. Betesgång är tilllåten,
om åkerns yta förblir täckt av hö och gräs året runt.
Växtskyddsmedel får inte användas på fleråriga vallåkrar.
De får inte heller bearbetas utom i samband med att
växtligheten anläggs eller avslutas. Kravet på växttäcke
på naturvårdsåkrar kan inte frångås.
Fleråriga vallåkrar ska bevaras på samma skifte minst två
vegetationsperioder. Fleråriga vallåkrar får brytas upp
efter det andra året med början från 1.9 eller från och med
15.7 om växtligheten på fleråriga vallåkrar avslutas med
sådd av en gröda som sås på hösten. På hösten måste
växtligheten brytas upp mekaniskt, genom plöjning eller
bearbetning, utan växtskyddsmedel. Om inget nytt växtbestånd
sås på hösten ska bearbetningen utföras så sent
på hösten som möjligt. Det rekommenderas att växtligheten
avslutas först följande vår.
Tabellen nedan innehåller en sammanställning av
centrala frågor i anslutning till anläggande, skötsel och
avslutande av fleråriga vallåkrar.
Mångfaldsåkrar
Syftet med mångfaldsåkrar är att öka naturens mångfald
genom att gynna de vilda arternas levnadsförhållanden
och erbjuda vilda djur näring och platser där de får skydd
och kan fortplanta sig i åkermiljön. Mångfaldsåkrarna
gör också jordbrukslandskapet mångsidigare.
Mångfaldsåkrarna ska anläggas med fröblandningar
innehållande frön av ängsväxter, viltväxter eller landskapsväxter
senast den 30 juni. Vilt- och landskapsväxter
ska sås årligen och i samband med sådden ska man
6
43

44
försöka åstadkomma ett tillräckligt växtbestånd. Växtligheten
på mångfaldsåkrar får det första året inte anläggas
genom direktsådd i fjolårets vall. Sådd i stubben och
användning av inhemskt frö rekommenderas.
I samband med att växtligheten på mångfaldsåkrar
anläggs är det möjligt att gödsla litet för att växtligheten
ska bli täckande. Vid gödslingen iakttas de fastslagna
gödslingsnivåerna för anläggandet av gröngödslingsvall
enligt tabellerna 3 och 4 i miljöstödets förbindelsevillkor.
En fröblandning med ängsväxter ska innehålla frön av
rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst
en flerårig ängsväxt. Ängsväxten kan vara ängsklocka,
vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster,
ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig
johannesört eller en annan motsvarande ängsväxt.
Klöverarter är inte godtagbara ängsväxter i ängsväxtlighet
som anläggs år 2010 och senare. Dessutom kan utsädesblandningen
av ängsväxter innehålla frön av ettåriga
växter som exempelvis luddvicker eller honungsfacelia.
I en fröblandning med landskapsväxter ska frön av minst
två av följande växter ingå: solros, honungsfacelia, blålusern,
persisk klöver, gullupin, luddvicker, blåklint, malva,
ringblomma, kornvallmo samt vit och gul sötväppling.
En blandning med landskapsväxter kan också innehålla
frön av vall- och gräsväxter, men de får utgöra högst 30 %
av fröblandningen.
En fröblandning med viltväxter ska innehålla frön av
minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros,
oljelin, ärt, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps,
oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, blastrova eller
turnips), gräsväxter och klöver. En fröblandning med
viltväxter innehållande gräsväxter och klöver måste
alltid också innehålla frön av någon ettårig växt som inte
är gräs eller klöver. Viltväxterna får sås i rader enligt
växtarten. Mångfaldsåkrar som anlagts med en fröblandning
av viltväxter får inte anläggas i närheten av livligt
trafikerade vägar.
Landskaps- och viltväxter får odlas en eller flera vegetationsperioder
på samma skifte. Landskaps- och viltväxterna
ska bevaras på skiftet åtminstone tills våren efter
sådden. Ängsväxterna ska bevaras på skiftet i minst två
vegetationsperioder.
Det är inte obligatoriskt att slå växtligheten på mångfaldsåkrar.
Man ska se till att buskar och träd inte kommer
åt att växa på området. Om växtligheten slås ska slåttern
utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de
vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, vilket innebär
att slåttern inte får påbörjas före den 1 augusti. Med
hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att
den inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens
ungar. Slåttern får inte utföras så att man kör runt åkern
med början från kanterna in mot mitten. Slåtterresterna
får föras bort och utnyttjas ekonomiskt. Växtligheten på
åkrar som besåtts med en fröblandning av viltväxter ska
användas för utfodring av villebråd.
Växtskyddsmedel får inte användas på mångfaldsåkrar.
De får inte heller bearbetas utom i samband med att
växtligheten anläggs eller avslutas. Kravet på växttäcke
på naturvårdsåkrar kan inte frångås.
Ett växtbestånd med landskaps- och viltväxter får avslutas
på våren efter sådden. Ett växtbestånd med ängsväxter
får avslutas efter det andra året med början från den
31 augusti, eller från och med den 15 juli om växtligheten
avslutas med sådd av en gröda som sås på hösten. På
hösten ska ängsväxtligheten avslutas mekaniskt, genom
plöjning eller bearbetning. Om inget nytt växtbestånd
sås på hösten ska bearbetningen utföras så sent på hösten
som möjligt. Det rekommenderas att ängsväxtligheten
avslutas först följande vår.

Tabellen nedan innehåller en sammanställning av
centrala frågor i anslutning till anläggande, skötsel och
avslutande av naturvårdsåkrar.
NATURVÅRDS-
ÅKER
Flerårig vallåker Befintlig flerårig vall
eller sådd senast 30.6
det första året.
Åker som besåtts
med ängsväxter
Åker som besåtts
med landskapsväxter
Åker som besåtts
med viltväxter
Anläggande Skötsel Användning
av skörden
Sådd senast 30.6 det
första året.
Sådd årligen senast
30.6.
Sådd årligen senast
30.6.
Hur naturvårdsåkrar som anlagts år 2009
ska uppges år 2010
De områden som år 2009 uppgetts som naturvårdsåkrar
i form av fleråriga vallåkrar och åkrar som besåtts med
ängsväxter och som fått miljöstöd ska år 2010 anmälas
som samma typ av naturvårdsåker på jordbruksskiftesblankett
102B i stödansökan. Skiften som år 2009 uppgetts
som vilt- och landskapsåker kan år 2010 tas i annat
bruk. Också de fleråriga vallåkrar och åkrar som besåtts
med ängsväxter, vars miljöstöd för 2009 har annullerats,
kan tas i annat bruk år 2010.
Om gårdens areal som kan betalas miljöstöd minskar år
2010 i förhållande till arealen 2009, kan detta också inverka
på skyldigheten att bevara fleråriga vallåkrar och åkrar
som besåtts med ängsväxter. Exempel: jordbrukaren har
år 2009 haft 50 ha områden som kan betalas miljöstöd
och av dem har 8 ha uppgetts som flerårig vallåker. Stöd
för naturvårdsåker betalades för 7,5 ha. Om jordbrukarens
areal som kan betalas miljöstöd minskar till 40 ha år
2010, måste jordbrukaren år 2010 bevara flerårig vallåker
på samma skiften i en omfattning av minst 15 % av de
stödberättigande 40 ha, dvs. 6 ha.
Slåtter, då det är
nödvändigt för
förhindrandet av att
ogräsen sprids, men
minst vart tredje år.
Förbjudet att använda
växtskyddsmedel.
Slåtter tillåten fr.o.m.
1.8. Förbjudet att
använda växtskyddsmedel.
Slåtter tillåten fr.o.m.
1.8. Förbjudet att
använda växtskyddsmedel.
Slåtter tillåten fr.o.m.
1.8. Förbjudet att
använda växtskyddsmedel.
Skörden får forslas
bort och utnyttjas
ekonomiskt.
Betesgång möjlig.
Skörden får forslas
bort och utnyttjas
ekonomiskt.
Skörden får forslas
bort och utnyttjas
ekonomiskt
Skörden måste användas
för utfodring
av vilt.
Avslutande
av växtligheten
Det andra året fr.o.m.
31.8. Vid sådd av en
gröda som sås på hösten
kan växtbeståndet
avslutas fr.o.m. 15.7.
Det andra året fr.o.m.
31.8. Vid sådd av en
gröda som sås på hösten
kan växtbeståndet
avslutas fr.o.m. 15.7.
Våren efter sådd.
Våren efter sådd.
Om gårdens areal som kan betalas miljöstöd ökar år 2010
i förhållande till arealen 2009, får jordbrukaren stöd för
naturvårdsåker också för sådan areal med naturvårdsåker
som uppgavs år 2009 och som då översteg arealgränsen
15 %. Sådan areal behöver dock inte längre uppges som
naturvårdsåker år 2011. Om enligt föregående exempel
den areal som kan betalas miljöstöd ökar från 50 till 60 ha
och jordbrukaren igen uppger 8 ha flerårig vallåker, får
gården miljöstöd för naturvårdsåker för hela arealen om
8 ha, men den 0,5 ha som blev utan stöd 2009 behöver
inte bevaras på skiftet längre år 2011.
Ändringar i besittningen av skiften
Om jordbrukaren kommer i besittning av sådana skiften
som en annan jordbrukare har uppgett som naturvårdsåker,
behöver den nya innehavaren inte följa villkoren
för naturvårdsåker på skiftet. Besittningsöverföringen
måste dock vara motiverad och får inte utföras i syfte att
kringgå stödsystemets målsättningar. Kringgående av
målsättningarna är t.ex. att besittningen av ett skifte som
uppgetts som naturvårdsåker tillfälligt överförs på hösten
till en annan jordbrukare som förstör växtbeståndet på
kemisk väg och bearbetar marken.
6
45

46
Om besittningen av ett skifte som uppgetts som naturvårdsåker
överförs till en annan jordbrukare för en längre
tid, behöver skiften som år 2009 anmälts som fleråriga
vallåkrar eller åkrar som besåtts med ängsväxter inte
uppges som naturvårdsåker år 2010 av skiftets nya innehavare.
Om skiftets nya innehavare fortfarande uppger
skiftet som naturvårdsåker år 2010 behöver skyldigheten
att bevara fleråriga vallåkrar och åkrar som besåtts med
ängsväxter i två års tid inte starta om från början, utan
jordbrukaren får avsluta växtligheten från och med den
31 augusti eller från och med den 15 juli om växtligheten
avslutas med sådd av växter som sås på hösten.
Tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten
i samband med miljöstödet
Kompensationsbidrag kan betalas för ett åkerskifte som
är föremål för en tilläggsåtgärd som gäller mångfaldsobjekt
på gårdsbruksenheten i samband med miljöstödet.
Sådana mångfaldsåkrar vars skörd används för utfodring
av vilt eller inte bärgas kan dock utgöra högst 5 % av arealen
av de basskiften som godkänts som stödberättigande
under miljöstödsförbindelsens första år. Denna åtgärd
gäller endast förbindelser enligt den gamla programperioden
(2000–2006).
6.1.3 Arealer som inte kan betalas
kompensationsbidrag och miljöstöd
Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för
trädgårdsland (trädgårdsland som uppgetts i kolumn
S på jordbruksskiftesblanketten 102B), växthusarealer,
åkerskiften som tillfälligt inte odlas eller åkerskiften som
inte odlas.
Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för områden
där det produceras plantmaterial av skogsträd eller
för skiften där det växer energigrödor med vedartad stam
(t.ex. energivide) eller julträd. Stöd betalas inte heller för
arealer med annan hampa än fiberhampa som berättigar
till gårdsstöd. Kompensationsbidrag och miljöstöd
betalas heller inte för skiften som omfattas av ett 20-årigt
avtal enligt jordbrukets miljöprogram (1995–1999) (t.ex.
avtal om skyddszon) och inte för områden som omfattas
av ett avtal om miljöspecialstöd och som inte länge används
för odling (t.ex. våtmarker). Miljöstöd betalas inte
heller för 5- eller 10-åriga avtalsarealer som gäller skötsel
av skyddszon.
Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för
åkerskiften under 0,05 ha, även om de räknas in i minimiarealen
ifall de är minst 0,01 ha stora.
6.1.4 Arealer för vilka jordbrukaren inte
vill ha kompensationsbidrag eller
miljöstöd
Om man inte vill att kompensationsbidrag och/eller
miljöstöd skall betalas för något skifte måste området
inrättas till ett separat jordbruksskifte. I punkten för
tilläggsuppgifter på jordbruksskiftesblankett 102B skall
sökanden dessutom uppge att han inte ansöker om
utbetalning av kompensationsbidrag och/eller miljöstöd
för det berörda jordbruksskiftet. Detta kan bli aktuellt
exempelvis om sökanden vet att en del av ett basskifte
kommer att tas ur odling och inte vill att kompensationsbidrag
och/eller miljöstöd skall betalas för detta område
eftersom stödet i så fall senare måste återkrävas.
6.1.5 Förutsättningar för utbetalning i
fråga om kompensationsbidrags­
och miljöstödsförbindelser som
ingåtts år 2006
För förbindelser om kompensationsbidrag som ingåtts
år 2006 krävs att man följer tvärvillkoren. När det gäller
miljöstödsförbindelser som ingåtts år 2006 krävs det
dock fortfarande att man iakttar normal god jordbrukarsed
för att stödet skall betalas ut. Normal god jordbrukarsed
innefattar såväl normal god odlingsmetod (se
punkt 2.8 Odlingsmetod) som iakttagande av lagstiftning
och bestämmelser om miljön. Villkoren för normal god
jordbrukarsed har utretts i guiden ”Normal god jordbrukarsed”
som postades till alla jordbrukare våren 2001.
Följande författningar har dock år 2005 slopats från den
miljölagstiftning som anges i guiden: Gödselmedelslagen
(232/1993), Hälsoskyddslagen (763/1994) och Hälsoskyddsförordningen
(1280/1994), Lagen (1195/1996) och
förordningen (1336/1996) om livsmedelshygien i fråga
om animaliska livsmedel samt Markanvändnings- och
bygglagen (132/1999).
Ett villkor för kompensationsbidrag och miljöstöd är att
de växter som anmälts på jordbruksskiftesblanketten har
planterats eller såtts senast 30.6.2010. Kompensationsbidrag
och miljöstöd betalas för trädgårdsgrödor som sås
efter 30.6.2010 för skörd samma år, om skiftet besås med
en förgröda (t.ex. rajgräs) senast 30.6.2010. Om ingen förgröda
sås skall detta uppges i punkten för tilläggsuppgifter
på jordbruksskiftesblankett 102B. Då betalas varken
kompensationsbidrag eller miljöstöd för skiftet i fråga.
Ingen förgröda krävs dock och stöd kan betalas om det
gäller sallatsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli.

Normal god jordbrukarsed förutsätter bärgning. Miljöstöd
betalas endast om skörden bärgas eller området
betas på vederbörligt sätt. Till skillnad från detta kan
stöd betalas i de fall som anges i förbindelsevillkoren.
Undantagen motsvarar i huvudsak det som redogjordes
för i punkt 6.1.2. Bärgning är också ett krav för att kompensationsbidrag
skall betalas ut.
6.2 Kompensationsbidrag
6.2.1 Ingående av förbindelse och
ansökan om utbetalning
Kompensationsbidrag betalas till jordbrukare som
ingått förbindelse om kompensationsbidrag. I samband
med att förbindelsen ingås åtar sig jordbrukaren att
fortsätta odla minst tre stödberättigande hektar åker på
sin gårdsbruksenhet och att följa villkoren för kompensationsbidrag
(se särskilda ”Förbindelsevillkor”) på hela
gårdsbruksenheten i fem års tid. Den femåriga förbindelseperioden
börjar från och med dagen för den första
utbetalningen av kompensationsbidrag. Den som ingår
förbindelse år 2010 måste emellertid följa förbindelsevillkoren
för kompensationsbidrag redan från 1.5.2010.
Datumet då förbindelsen om kompensationsbidrag
upphör har fyllts i på förhand i punkt 2 på gårdsbruksblankett
101A. Om det har antecknats att förbindelsen upphör
31.5.2010 skall sökanden ingå en ny förbindelse år 2010 för
att kompensationsbidrag skall kunna betalas år 2010.
Om jordbrukaren har ingått en förbindelse åren 2006–
2009 kan den inte bytas till en ny förbindelse. Jordbrukaren
kan ingå en femårig kompensationsbidragsförbindelse
år 2010, om han inte har någon förbindelse sedan
tidigare eller om den gamla förbindelsen löper ut och de
förutsättningar som anges i förbindelsevillkoren uppfylls
utöver de allmänna stödvillkoren. Om jordbrukaren
emellertid har frånträtt sin kompensationsbidragsförbindelse
under förbindelseperiodens gång kan han inte ingå
någon ny förbindelse om det inte har gått två år sedan
förbindelsen upphörde att gälla. Datum för när förbindelsen
upphört att gälla räknas på basis av det beslut som
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har fattat om
frånträdandet av förbindelsen.
En förbindelse ingås i punkt 1.B på blanketten för
stödansökan 101B som skall lämnas in senast 30.4.2010.
Ansökan inlämnas till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun på vars område gårdsbruksenhetens
driftscentrum eller produktionsbyggnad ligger. Om
gårdsbruksenheten saknar driftscentrum eller produktionsbyggnad
skall ansökan lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun på vars område
merparten av gårdens åkerareal finns.
En sökande som ingått förbindelse skall ansöka om
utbetalning av kompensationsbidrag varje år under
förbindelseperioden. Sökanden ansöker om utbetalning
av kompensationsbidrag på blanketten för stödansökan
(101B, punkt 1.B) som lämnas in till den ovan nämnda
landsbygdsnäringsmyndigheten. År 2010 skall ansökan
om utbetalning lämnas in senast 30.4.2010. Utbetalning
skall sökas också i det fall att inget kompensationsbidrag
kan betalas under året i fråga eftersom underlåtelse att
ansöka om utbetalning kan betraktas som frånträdande
av förbindelsen (se förbindelsevillkoren). Kompensationsbidrag
kan inte betalas t.ex. om hela åkerarealen
anmäls som icke odlad åker som sköts.
I förbindelsevillkoren för förbindelseåret finns ytterligare
information om villkoren för kompensationsbidrag.
Innan förbindelsen ingås bör sökanden omsorgsfullt
ta del av 2010 års förbindelsevillkor. De som har ingått
förbindelse år 2006, 2007, 2008 eller 2009 har fått
förbindelsevillkoren det aktuella året. En ny jordbrukare
får förbindelsevillkoren av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter
och de finns också på webbadressen
http://lomake.mmm.fi.
6.2.2 Kompensationsbidragets belopp
Kompensationsbidraget betalas på basis av åkerareal i
hela landet. Kompensationsbidragets belopp (euro/ha)
är följande enligt område:
A-regionen 150 euro
B-C1-regionerna 200 euro
C2-C4-regionerna 210 euro
Kompensationsbidrag kan betalas bara för sådana
åkerskiften som anmälts som stödberättigande och som
godkänts som sådana. I den årliga stödansökan skall
skiftena ha uppgetts vara i odling med jordbruks- eller
trädgårdsgrödor eller som areal som i övrigt sköts enligt
bestämmelserna (se punkt 6.6).
För att stödet skall kunna betalas måste beloppet av
kompensationsbidrag som betalas per förbindelseår vara
minst 100 euro (över 50 euro om förbindelsen har ingåtts
år 2006). Information om betalningen av kompensationsbidrag
ges senare.
6
47

48
6.2.3 Kompensationsbidragsförbindelse
som ingåtts åren 2005–2006
Villkoren och stödbeloppet för kompensationsbidrag förblir
oförändrade. Normal god jordbrukarsed har slopats
från stödvillkoren 2007 och ersatts med tvärvillkor.
Den som har ingått förbindelse åren 2006 kan år 2010
inte övergå till systemet med kompensationsbidrag enligt
den nya programperioden under pågående förbindelseperiod,
utan den gamla förbindelsen fortgår hela den
femåriga förbindelseperioden ut. Den som har ingått
förbindelse år 2005 kan ingå en ny förbindelse enligt
förbindelsevillkoren när den gamla förbindelsen löper ut.
Dessa gårdar får förbindelsevillkoren för kompensationsbidrag
2010 med posten. Förbindelsevillkoren kan också
fås från kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och
på webbadressen http://lomake.mmm.fi. Andra helt nya
förbindelser kan ingås i de fall som anges i förbindelsevillkoren.
6.3 Nationell tilläggsdel till
kompensationsbidraget
6.3.1 Ingående av förbindelse och
ansökan om utbetalning
Den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget
(nedan LFA-tilläggsdelen) beviljas i enlighet med stödområdesindelningen
för sådan areal för vilken kompensationsbidrag
betalas och där förbindelsevillkoren för
kompensationsbidraget följs. Sökanden skall förbinda sig
att följa kompensationsbidragsvillkoren genom att ingå
en femårig kompensationsbidragsförbindelse 2010 (ny
förbindelse).
De allmänna förutsättningar för stödet som riktar sig
mot sökanden och gårdsbruksenheten anges i kap. 2 och
3 i ansökningsguiden och de följer villkoren för kompensationsbidrag.
Dessutom skall de villkor för kompensationsbidrag
som anges i kapitel 6 i ansökningsguiden och
i de separata förbindelsevillkoren följas.
Utbetalning av tilläggsdelen skall sökas i samband med
ansökan om arealbaserade stöd senast 30.4.2010 på blankett
101B genom att punkt 1.C kryssas för.
Jordbrukaren förbinder sig vid LFA-tilläggsdelen genom
att ingå en förbindelse på blankett 176. Om jordbrukaren
ansöker om att gården ska bli husdjursgård ska
också in blankett 176A lämnas in. Den som ingår en ny
förbindelse skall lämna in blanketterna till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.4.2010. Förbindelsevillkoren
samt blanketterna 176 och 176A skickas
tillsammans med stödansökningshandlingarna till de
jordbrukare vars LFA-förbindelse som ingåtts under
programperioden 2000–2006 löper ut 2010. Förbindelsevillkor
och blanketter fås också hos kommunens landsbygdsnäringsmyndigheter
och på webbadressen http://
lomake.mmm.fi.
I förbindelsen åtar sökanden sig att följa de förbindelsevillkor
som hör ihop med LFA-tilläggsdelen. Förbindelseperioden
börjar räknat från den första dagen för
betalning av kompensationsbidraget och fortgår i fem
år. Stödvillkoren skall följas redan fr.o.m. 1.5 det första
ansökningsåret.
Det är möjligt att förbinda sig vid LFA-tilläggsdelen
endast samtidigt och för samma period som i fråga om
kompensationsbidraget. Det betyder att man under de
senare åren av giltighetstiden för en kompensationsbidragsförbindelse
som ingås 2010 inte längre kan förbinda
sig vid tilläggsdelen, om man inte samtidigt ingår en ny
kompensationsbidragsförbindelse.
En gård som har upphört med husdjursproduktionen
före 30.4.2010 kan inte anmäla sig som husdjursgård.
Om jordbrukaren frånträder kompensationsbidragsförbindelsen
före förbindelseperiodens utgång, återkrävs
den utbetalda tilläggsdelen, ifall det inte är fråga om
oöverstigligt hinder (force majeure). Närmare upplysningar
om frånträdande och förfall och om deras
inverkan på tilläggsdelen anges i förbindelsevillkoren för
LFA-tilläggsdelen.
6.3.2 LFA­ tilläggsdelens belopp
Tilläggsdelen betalas för samma åkerareal som år 2010
berättigar till kompensationsbidrag och för vilken kompensationsbidrag
betalas efter eventuella övervakningspåföljder.
Tilläggsdelen betalas till högst följande belopp enligt
stödområde och enligt stödnivågrupp för åker som under
vegetationsperioden 2010 används till produktion som är
stödberättigande i samband med kompensationsbidraget
eller som skötts enligt tvärvillkoren:

Stödregionerna
A, B och C1
euro/ha
Basdel 20 25
Tilläggsbelopp för
husdjursgårdar
80 80
Stödregionerna
C2–C4
euro/ha
Basdelen betalas till växtodlingsgårdar. Till husdjursgårdar
betalas både basdelen och tilläggsbeloppet för
husdjursgårdar.
När gården ingår den förbindelse som avser LFAtilläggsdelen
anmäler den sig som antingen husdjursgård
eller växtodlingsgård. En husdjursgård skall ha minst 0,4
djurenheter per hektar LFA-stödberättigande åker, eller
så skall gården ha minst 10 djurenheter under hela förbindelseperioden
och då ska gårdens djurtäthet vara minst
0,2 djurenheter per hektar LFA-stödberättigande åker.
För att en gård ska kunna godkännas som husdjursgård
måste produktionen fortgå t.o.m. 30.4.2010. Ändringar
i produktionsinriktningen är möjliga på de sätt som
beskrivs i punkt 6.3.3.
6.3.3 Fastställande av
produktionsinriktningen i fråga om
LFA­tilläggsdelen
Förbindelser som ingåtts före 2009
Djurgrupperna och djurenhetskoefficienterna i gällande
förbindelser om LFA-tilläggsdel är de samma som inom
det nationella husdjursstödet och de framgår av tabell 3 i
kap. 10 i ansökningsguiden. De avviker från de koefficienter
som används inom miljöstödet.
Antalet djurenheter av nötkreatur fås från nötdjursregistret
som årsgenomsnittet av antalet djurenheter av
minst sex månader gamla nötkreatur det år som föregår
stödåret. Antalet svin som fås från svinregistret är det genomsnittliga
antalet djur den första dagen i varje månad
år 2009. Uppgifterna fås från svinregistret i enlighet med
jordbrukarens anmälan. Alternativt kan jordbrukaren
kräva att antalet djurenheter av djur som berättigat till
nationellt stöd året innan eller de djurantal som konstaterats
vid övervakning ska användas. I fråga om andra
djur (svin, fjäderfä, tackor, hongetter och hästar) används
antalet djurenheter av djur som berättigat till nationellt
stöd året innan eller på jordbrukarens begäran det djurantal
som konstaterats vid övervakningen. Sökanden är
skyldig att hålla djurregistren (nötdjursregistret, svinregistret,
får- och getregistret) uppdaterade.
Den åkerareal som har rätt till LFA-tillägg är den samma
som jordbrukaren uppgett i stödansökan 2010 och som
godkänts för kompensationsbidragets del.
Förbindelser som ingåtts 2009 och som ingås 2010
Förbindelser om LFA-tilläggsdel som ingåtts 2009 och
2010 skiljer sig delvis från de tidigare när det gäller uträknandet
av djurenheter. Före stödansökan skickas de förbindelsevillkor
som behövs för att ingå förbindelse om LFAtillägget
och blanketterna 176 och 176A till sådana gårdar
vars LFA-förbindelse löper ut 2010. När jordbrukaren
ingår en ny förbindelse ska han eller hon fylla in blankett 176
och den som vill bli husdjursgård ska också fylla i blankett
176A. På blankett 176A uppges antalet djur för 2009.
Antalet djurenheter av minst sex månader gamla nötkreatur
fås från nötdjursregistret. Antalet djurenheter av svin
för 2009 fås från svinregistret eller på basis av en annan
tillförlitlig utredning. Antalet andra djur än svin framgår
av besluten om utbetalning av nationella husdjursstöd
eller från kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. På
jordbrukarens begäran kan man använda det djurantal
som konstaterats vid övervakningen.
Djurgrupperna och djurenhetskoefficienterna i tabell 3 i
kap. 10 används, med undantag av svin, också 2009 och
2010 förbindelser.
När antalet djurenheter av svin räknas ut beaktar man
antalet djur den första dagen i respektive månad i det
kalenderår som föregår stödåret. Antalet djurenheter fås
genom att årsgenomsnittet av månadernas första dagar
multipliceras med djurenhetskoefficienterna i tabellen
nedan. Djurgrupperna och djurenhetskoefficienterna av
svin i förbindelser som ingås 2010 är följande:
Djurgrupp De-koefficient
Sugga (svin av honkön, minst 8 mån.) 0,7
Galt (svin av hankön, minst 8 mån.) 0,7
Övriga svin (3 mån.- 8 mån.) 0,23
Om antalet djurenheter på gården år 2009 har varit
exceptionellt lågt (minst en tredjedel lägre än gårdens
sedvanliga djurantal) på grund av en husdjursinvestering
eller av en orsak som jordbrukaren inte kunnat påverka,
kan man på ansökan av jordbrukaren i stället för djurantalet
2009 använda djurantalet antingen 2006, 2007 eller
2008. I sådana fall förutsätts det att gården fortsätter
med produktionen 2010.
6
49

50
Jordbrukaren ansöker själv om rätten att bli husdjursgård
och räknar på blankett 176A ut om gården är
berättigad till stödnivån för husdjursgårdar. På blankett
176A jämförs antalet djurenheter 2009 med den LFAstödberättigande
åkerarealen 2010. Om minimikravet för
en husdjursgård inte uppfylls, fastställs gården som en
växtodlingsgård. Blankett 176A återlämnas tillsammans
med tilläggsdelsförbindelsen (blankett 176) till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.4.2010.
Blankett 176A behöver inte återlämnas om gården inte
ansöker om att bli husdjursgård.
Bokföring i fråga om 2009 och
2010 års förbindelser
Ansökan om nationella husdjursstöd för svin och fjäderfä
ändrades år 2009 när de produktionsbundna nationella
stöden slopades. Ändringen gällde närmast svin och
fjäderfä.
Den sökande behöver inte längre uppge antalet svin och
fjäderfä i stödansökan. Den sökande måste ändå föra bok
över antalet djur som berättigat till de aktuella nationella
stödsystemen samt hålla uppgifterna i djurregistren uppdaterade
också under de kommande förbindelseåren, så
att man vid behov kan kontrollera att förutsättningarna
för att få stöd uppfylls. Anmälan om att bli husdjursgård
görs med Blnr 176A varefter svin- eller fjäderfägården
betraktas som husdjursgård om sökanden inte meddelar
om ändringar.
Sökanden är skyldig att hålla djurregistren (nötdjursregistret,
svinregistret, får- och getregistret) uppdaterade.
På basis av registren och den bokföring som gården för
kontrolleras om gården bl.a. 2010 uppfyller definitionen
av en husdjursgård i samband med LFA-tillägget. Den
nödvändiga bokföringen måste sparas på gården i minst
tre år med tanke på eventuella kontroller. Antalet djur
kontrolleras i djurregistren, uppgifterna i ansökningar
om nationella stöd eller den bokföring som förs på gården,
på det sätt som anges i tabellen här invid.
När man följer med djurtätheten enligt bokföringen
måste man beakta att räkningsperioden för suggor, höns,
broiler- och kalkonavelshönor pågår 1.10.2009–1.9.2010.
Lägg också märke till att det största och det minsta djurantalet
för suggornas del inte räknas in i det genomsnittliga
djurantalet. När antalet djurenheter av höns samt
broiler- och kalkonavelshönor räknas ut beaktas inte det
största och de fyra minsta djurantalen. Även om ett färre
antal månader skulle räcka till för uträknandet, är man
skyldig att föra bok över var och en månad.

Grunderna för uträkning av djurantal i förbindelser om
LFA-tilläggsdel som ingåtts före 2009 och från och med
år 2009:
Djurgrupper Förbindelse om LFA-tilläggsdel
ingåtts före år 2009
6.3.4 Förändringar i produktionen
eller gårdsstrukturen under
förbindelseperioden
Gårdstypen i fråga om gårdens LFA-tilläggsdel har fyllts
i på förhand i punkt 2 på gårdsbruksblankett 101A.
En husdjursgård blir en växtodlingsgård för den återstående
tiden av förbindelseperioden, om den inte längre
uppfyller kraven för husdjursgårdar (minst 0,4 de/ha eller
Förbindelse om LFA-tilläggsdel
ingåtts 2009 eller ingås 2010
Nötkreatur
Svin
Nötdjursregistret Nötdjursregistret
Slaktade slaktsvin år 2009 Bokföring på gården
ALTERNATIVT: INGEN
STÖDGRUND1) INGEN STÖDGRUND
Unga suggor och galtar som sålts till Bokföring på gården
avel år 2009
ALTERNATIVT: INGEN
STÖDGRUND1) INGEN STÖDGRUND
Suggor Svinregistret Svinregistret
Galtar Svinregistret Svinregistret
Andra svin (3–8 mån.) INGEN STÖDGRUND
ALTERNATIVT: SVINREGIST-
RET1) Fjäderfä
Svinregistret
Hönor (inkl. avelhönor) Bokföring på gården
Bokföring på gården
(den 1:a varje månad)
(den 1:a varje månad)
Broilers Bokföring på gården (situationen Bokföring på gården (situationen
1.5.2009 och 1.9.2009 räcker)
1.5.2009 och 1.9.2009 räcker)
Broilermödrar och kalkonavelshönor Bokföring på gården
Bokföring på gården
(den 1:a varje månad)
(den 1:a varje månad)
Gås- och ankavelshönor Bokföring på gården (situationen Bokföring på gården (situationen
1.5.2009 och 1.9.2009)
1.5.2009 och 1.9.2009)
Hägnade and- och fasanavelshönor Bokföring på gården (situationen Bokföring på gården (situationen
1.5.2009 och 1.9.2009 räcker)
1.5.2009 och 1.9.2009 räcker)
Slaktade ankor, gäss, kalkoner, fasaner
och änder år 2009
Bokföring på gården Bokföring på gården
Tackor och hongetter Djur som får nationellt stöd Djur som får nationellt stöd
Hästar Djur som får nationellt stöd Djur som får nationellt stöd
1) Innehavaren av en förbindelse som ingåtts före år 2009 kan välja mellan att följa de gamla grunderna för beräkning av de-antalet för svin
eller att ta i bruk uppgifterna i svinregistret. Sökanden ska i samband med stödansökan meddela att han vill använda de gamla grunderna för
beräkning av de-antalet för svin. Antagandet är att svinregistrets uppgifter används, vilket inte behöver meddelas.
minst 10 de/gård och minst 0,2 de/ha) ifall ändringen
inte beror på en pågående husdjursinvestering eller en
orsak som jordbrukaren inte kan påverka. Vid den senare
räknemetoden måste såväl kravet på minsta antal djur
som djurtätheten uppfyllas under gårdens hela förbindelseperiod
bortsett från korta produktionsuppehåll.
Anmälan om exceptionella omständigheter och om byte
av gårdens produktionsinriktning skall göras skriftligen
till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 10
arbetsdagar.
6
51

52
En gård som har fått endast LFA-tilläggsdelens basdel
kan ändras till husdjursgård, om
• den under förbindelseperiodens gång genomgår en
generationsväxling eller om besittningsrätten till hela
gården övergår av en annan orsak och förbindelsen
överförs,
• om gårdar som ingått förbindelse om tilläggsdel slås
samman,
• om gården har ingått en tilläggsdelsförbindelse som
husdjursgård, men ändrats till växtodlingsgård då
djurantalet minskat ELLER
• om gården ingår en ny förbindelse om kompensationsbidrag
när den nuvarande förbindelseperioden har
löpt ut, varvid gården uppfyller villkoren för husdjursgårdar
(minst 0,4 de/ha eller minst 10 de/gård och
minst 0,2 de/ha). Antalet djur granskas enligt situationen
det år som föregår förbindelsen, åkerarealen
granskas enligt det år förbindelsen ingås.
Om den åkerareal som berättigar till kompensationsbidrag
på en husdjursgård ökar under förbindelseperioden,
har den nya åkerarealen rätt till tilläggsdelen för
husdjursgårdar, om inte den nya åkerarealen inverkar på
djurtätheten så att de ovan nämnda djurtätheterna som
förutsätts för stödet inte längre uppfylls. Om djurtätheten
eller det minsta djurantalet för en husdjursgård
inte längre uppfylls efter förändringen ändrar kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet husdjursgården till
växtodlingsgård. Därför är jordbrukaren skyldig att göra
anmälan om en förändring.
Det är också skäl att beakta att LFA-stödberättigande
tillskottsåker som jordbrukaren kommit i besittning av
på våren kan sänka husdjursgårdens de-antal till under
0,4 vilket leder till att det ständigt måste finnas minst 10
djurenheter djur på husdjursgården.
6.3.5 Övervakning av LFA­tillägget och
utbetalning av stödet
I samband med övervakningarna kontrollerar man att
villkoren för husdjursgårdar uppfylls.
Utbetalningen av LFA-tilläggsdelen väntas ske mot slutet
av 2010, efter att kompensationsbidraget har betalats ut.
Om det genomsnittliga stödtaket i hela landet (250 €/ha)
ser ut att överskridas på basis av summan av kompensationsbidraget
och LFA-tilläggsdelen, sänks både den
nationella tilläggsdelens basdel och tilläggsbeloppet för
husdjursgårdar i samma proportion i hela landet på så sätt
att det genomsnittliga stödtaket 250 €/ha inte överskrids.
I fråga om nationella stöd är det minsta belopp som
betalas ut 100 € per sökande. LFA-tillägget betalas dock
för samma areal som betalas kompensationsbidrag, även
om den undre gränsen inte uppnås.
6.4 Miljöstöd och stöd för ickeproduktiva
investeringar
6.4.1 Ingående av förbindelse och
ansökan om utbetalning
Stöd för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet,
dvs. miljöstöd, betalas till jordbrukare som ingått
miljöstödsförbindelse. Miljöstödsförbindelsen är femårig
och omfattar gårdens hela åkerareal. Förbindelsevillkoren
måste därmed följas på alla skiften i sökandens
besittning, också de skiften som inte berättigar till stöd
och för vilka inget stöd betalas. I punkt 6.7 berättas om
stödberättigande skiften.
Datumet då miljöstödsförbindelsen upphör har fyllts i på
förhand i punkt 2 på gårdsbruksblankett 101A. Utgående
från det kan sökanden kontrollera hur länge hans
förbindelse ännu är i kraft. Om förbindelsen löper ut
31.5.2010 måste sökanden år 2010 ingå en ny förbindelse
på stödansökningsblankett 101B ( punkt 1) och dessutom
fylla i förbindelseblankett 111 för miljöstödet samt vid behov
blankett 111A om husdjur för att miljöstöd ska kunna
betalas år 2010. Om jordbrukaren emellertid har frånträtt
miljöstödsförbindelsen under pågående förbindelseperiod
kan han inte ingå en ny förbindelse, om det inte har
gått två år sedan förbindelsen slutade gälla.
År 2010 kan jordbrukaren ingå en femårig miljöstödsförbindelse
också i det fall att han inte har någon förbindelse
sedan tidigare, om de förutsättningar som anges i förbindelsevillkoren
uppfylls utöver de allmänna stödvillkoren.
Ansökan inlämnas till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun på vars område gårdsbruksenhetens
driftscentrum eller produktionsbyggnad ligger. Om
gårdsbruksenheten saknar driftscentrum eller produktionsbyggnad
skall ansökan lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun på vars område
merparten av gårdens åkrar ligger.
En sökande som ingått förbindelse skall dessutom
årligen ansöka om utbetalning av miljöstöd under hela
förbindelseperioden. Utbetalning av miljöstöd söks på
blanketten för stödansökan 101B (punkt 1.D) som lämnas
in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. År 2010

skall ansökan om utbetalning lämnas in senast 30.4.2010.
Utbetalning skall sökas också i det fall att inget miljöstöd
kan betalas till gården under året i fråga. Så är fallet t.ex.
om hela åkerarealen utgörs av sådan skött icke odlad åker
som inte betalas något miljöstöd (till exempel grönträda).
I förbindelsevillkoren finns närmare information om villkoren
för miljöstöd. Innan förbindelsen ingås bör sökanden
omsorgsfullt ta del av 2010 års förbindelsevillkor. Till
de jordbrukare vars tidigare förbindelse upphör 31.5.2010
skickas i mars nya blanketter och villkor för förbindelse
om miljöstöd. De innehåller detaljerad information om
förutsättningarna för att få miljöstöd. Förbindelsevillkoren
fås också av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter
och dessutom finns de på webbplatsen http://
lomake.mmm.fi.
6.4.2 Miljöstödshelheten
Allmänna krav
Villkoren för miljöstöd åren 2007–2013 bygger på programmet
för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.
Miljöstödshelheten är sammansatt av följande delar:
• minimikrav för gödsling och användning av växtskyddsmedel,
• basåtgärder
• tilläggsåtgärder
• avtal om specialstöd
Alla jordbrukare som förbinder sig till miljöstödet måste
följa minimikraven för gödsling och användning av växtskyddsmedel.
Minimikravet för användning av gödselmedel i fråga
om kvävegödsling är att jordbrukaren följer statsrådets
nitratförordning. Dessutom är den maximala fosforgödselmängden
80 kg fosfor per hektar och år. Vid gödsling
av trädgårdsväxter får man använda högst 120 kg/fosfor
per hektar och år. Fosforutjämning får tillämpas på
fosforgivorna.
En ny växtskyddsspruta som skaffas för spridning av växtskyddsmedel
skall uppfylla kraven för den europeiska standardserien
SFS-EN 12761. Dessutom skall Forskningscentralen
för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT)
eller tillverkaren av växtskyddssprutan ha utfärdat ett
skriftligt intyg över att sprutan har testats och godkänts.
Sprutor som är i bruk skall dessutom testas vart femte år.
På gårdsbruksenheter får växtskyddsmedel spridas bara
av personer som vart femte år deltar i en minst fyra timmar
lång utbildning kring aktuella växtskyddsfrågor.
6.4.3 Basåtgärder i samband med
miljöstödet
Basåtgärder är:
• miljöplanering och uppföljning av miljövården i samband
med odling
• gödsling av åkerväxter
• gödsling av trädgårdsväxter
• renar och skyddsremsor
• bevarande av naturens mångfald och landskapet.
Stödet för basåtgärder är differentierat mellan växtodlingsgårdar
och husdjursgårdar. Till jordbrukaren betalas
stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet
med beloppet för husdjursgårdar, förutsatt att det på
jordbrukarens gårdsbruksenhet finns minst 0,4 djurenheter
animalieproduktionsdjur per stödberättigande hektar
åker eller minst 25 djurenheter och att jordbrukaren då
han eller hon har förbundit sig vid miljöstödet har meddelat
att detta villkor uppfylls. Följande omvandlingskoefficienter
används för att räkna ut djurenheterna:
Tjurar, kor och andra nötdjur över 2 år,
hästdjur över 6 månader
• ponnyer över 6 månader
1,0
0,4
Minst 6 månader och högst 2 år gamla nötdjur 0,6
Under 6 månader gamla nötdjur 0,15
Får, getter (över 1 år) 0,15
Suggor (med smågrisar eller sinsuggor) 0,4
Andra svin 0,11
Värphöns
Andra fjäderfän
0,011
• moderfåglar
• kalkoner, gäss, ankor (som föds upp till
0,01
slakt på gården)
0,005
• broiler (föds upp till broiler)
0,002
För trädgårdsgrödor har stödet för basåtgärder delats in
i tre grupper: trädgårdsväxter i grupp 1, trädgårdsväxter i
grupp 2 och vissa frökryddväxter.
Gödsling av åker- och trädgårdsgrödor
Gödslingen skall bygga på resultatet av en markkartering
som utförts tillräckligt ofta och på den årliga odlingsplanen.
Vid markkartering ska vart och ett prov bestå
av minst sju delprover och proverna ska tas från hela
bearbetningsskiktets djup. I tabellerna 1–7 i förbindelsevillkoren
anges de maximala gödselgivorna för olika
odlingsväxter enligt jordart, bördighetsklass, odlingsområde
och skördenivå.
6
53

54
Om fosforutjämningen har påbörjats före år 2007 måste
utjämningsperioden slutföras inom den planerade tiden.
En ny femårig utjämningsperiod får inledas först när den
föregående utjämningsperioden är slut.
Näringsämnena i husdjursgödsel skall räknas in i gödselmängderna
på basis av antingen de tabellvärden som
anges i tabell A i förbindelsevillkoren eller resultatet av
en stallgödselanalys. Stallgödselanalysen skall utföras i
ett godkänt laboratorium. Som ett godkänt laboratorium
betraktas ett laboratorium som har specialiserat sig på
att utföra stallgödselanalyser.
Maximinivån för fosforgödsling bestäms utgående från
resultatet från markkarteringen av skiftet och den växtart
som odlas där. Om ett värde saknas i tabellen över de
maximala fosforgödselgivorna (kg/ha/år) i förbindelsevillkoren
betyder det att man inte alls får gödsla med fosfor i
det aktuella fallet.
En guide om gödsling enligt miljöstödsvillkoren utgavs
våren 2009 och skickades till alla jordbrukare som ingått
förbindelse om miljöstöd för programperioden 2007–
2013. Guiden finns också på webbplatsen www.mavi.fi.
Bevarande av naturens mångfald och landskapet
I anslutning till basåtgärden Bevarande av naturens
mångfald och landskapet skickades guiden Kartläggning
av naturens mångfald på gårdsbruksenheten till alla jordbrukare
våren 2007. Jordbrukaren ska utföra en kartläggning
av mångfaldsobjekten på gården före utgången av
det andra året för miljöstödsförbindelsen. De som ingick
förbindelse år 2008 ska utföra kartläggningen senast
30.4.2010.
Kartläggningen ska utföras genom att fylla i den blankett
219 som Mavi har utarbetat för ändamålet. På blanketten
antecknas sådana för mångfalden viktiga objekt som
finns i närheten av gårdens produktionsbyggnader och
på och kring de åkerområden som innehas av jordbrukaren.
Sådana objekt är till exempel artrika ängar, åkerkanter
och åkerrenar, vägrenar, kantzoner mellan åker och
skog, bäckar, källor, våtmarker på åkerområden, gamla
stengärdsgårdar, lador och alléer samt naturvårdsåkrar
och områden som är viktiga för villebråd och andra
arter, exempelvis artrika permanenta betesmarker, icke
odlade åkrar som sköts och åkrar som tagits ur odling.
På kartläggningsblanketten antecknas också gårdens
specialstödsavtal som främjar mångfalden samt avtalens
omfattning. Kartläggningsobjekten ska också märkas ut
på en karta, exempelvis basskifteskartan. Kartläggningen
sparas på gården och visas på begäran upp för de myndigheter
som övervakar stödet. Kartläggningsblanketten
och guiden om naturens mångfald på gården har skickats
per post till jordbrukarna. De fås också från kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet samt från webbplatsen
http://lomake.mmm.fi.
6.4.4 Tilläggsåtgärderna i samband med
miljöstödet
Tilläggsåtgärderna i olika stödregioner
Tilläggsåtgärder för sedvanliga åkergrödor i hela landet
är:
• reducerad gödsling
• preciserad kvävegödsling av åkerväxter
• växttäcke vintertid och reducerad bearbetning
• spridning av stallgödsel under växtperioden
• näringsbalans.
Tilläggsåtgärder för sedvanliga åkergrödor enbart i
stödregionerna A och B är dessutom:
• växttäcke vintertid
• effektiverat växttäcke vintertid
• mångsidigare odling
• extensiv vallproduktion
• odling av fånggrödor.
Tilläggsåtgärder för trädgårdsgrödor i hela landet är:
• preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter
• användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter
• bruk av metoder för uppföljning av skadedjur.
Jordbrukaren måste välja en tilläggsåtgärd för de åkrar
som ligger i stödregionerna A och B. Tilläggsåtgärden
kan lämnas bort om gården är en trädgårdslägenhet eller
om jordbrukaren har åkrar enbart i stödregion C. För åkrarna
i stödregion A och B kan jordbrukaren välja högst
fyra tilläggsåtgärder och för åkrarna i stödregion C högst
två tilläggsåtgärder. Det ovan nämnda antalet tilläggsåtgärder
kan väljas på trädgårdslägenheter, men i stödregionerna
A och B kan högst två och i stödregion C högst
en av dem vara tilläggsåtgärder för trädgårdsgrödor.
I ett flertal tilläggsåtgärder ingår åtgärdsspecifika
begränsningar som gör valet av tilläggsåtgärden möjligt
bara för en bestämd typ av gård.
Stöd för tilläggsåtgärder betalas för de stödberättigande
åkerarealer som betalas stöd för basåtgärder. Däremot
betalas inget stöd för tilläggsåtgärder för de åkerarealer
som betalas stöd för naturvårdsåker.

En jordbrukare som ingått förbindelse om miljöstöd
åren 2007 och 2008 kan vid sidan av de fall som nämns
i förbindelsevillkoren byta tilläggsåtgärd också när han
eller hon börjar bedriva ekologisk produktion eller ekologisk
husdjursproduktion och ingår ett avtal om det, eller
upphör med att bedriva sådan produktion.
En tilläggsåtgärd kan bytas också om jordbrukaren har
haft trädesrättigheter enligt förordningen om gårdsstöd
och som tilläggsåtgärd valt växttäcke vintertid och
reducerad bearbetning, växttäcke vintertid, effektiverat
växttäcke vintertid eller mångsidigare odling. Om i ovan
nämnda fall en jordbrukare i stödregion A eller B har
tre eller fyra tilläggsåtgärder eller i stödregion C två
tilläggsåtgärder kan han eller hon också avstå från en av
tilläggsåtgärderna. Det utbetalda stödet återkrävs om
man avstår från tilläggsåtgärden.
Växttäcke -tilläggsåtgärderna
Områden i avtal om miljöspecialstöd för effektiverad
minskning av näringsbelastningen och långvarig vallodling
på torvåkrar kan användas för att fullgöra den areal
med växttäcke som krävs för tilläggsåtgärderna växttäcke
vintertid och reducerad bearbetning, växttäcke vintertid
eller effektiverat växttäcke vintertid. Stöd för dessa tillläggsåtgärder
betalas dock inte för arealer som ingår i
avtal om specialstöd.
Också arealer som anmälts som naturvårdsåkrar kan
användas för att uppfylla villkoren för olika tilläggsåtgärder
som gäller växttäcke, men stöd för tilläggsåtgärden
betalas inte.
Produktionsbidrag för jordbruksgrödor för höstvete,
höstråg, rågvete och speltvete som sås på hösten betalas
sista gången år 2010. Av den orsaken kan dessa grödor
från och med vinterperioden 2010–2011 användas för att
uppfylla kravet på växttäcke och för dessa arealer betalas
stöd för tilläggsåtgärder med växttäcke.
Preciserad kvävegödsling av åkerväxter och
preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter
Proverna för analys ska tas från hela bearbetningsskiktets
djup (20–30 cm).
Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur
Kontrollen ska utföras under perioden 1.5–30.8 alltid när
det förekommer skadeinsekter som orsakar skador på
den odlade grödan och då grödan har kommit upp eller
planterats på skiftet.
Användning av täckmaterial
i fleråriga trädgårdsväxter
Om en jordbrukare som ingått miljöstödsförbindelse 2008
har valt ”Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter”
som tilläggsåtgärd på blankett 111 eller 111B och
inte meddelat att denna tilläggsåtgärd genomförs senast
30.6.2008 eller 30.6.2009 måste jordbrukaren senast år
2010 i punkten för tilläggsuppgifter på blankett 101B meddela
att han eller hon genomför åtgärden på följande sätt:
• Kravet på täckningsmaterial i samband med tilläggsåtgärden
Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter
uppfylls senast 30.6.2010.
Då betalas stöd för den aktuella tilläggsåtgärden från
och med år 2010. Också jordbrukare som förbundit sig
vid tilläggsåtgärden år 2009 kan använda sig av samma
anmälningsförfarande.
6.4.5 Avtal om miljöspecialstöd
Valbara avtal om miljöspecialstöd
Avtalen om miljöspecialstöd är fem- eller tioåriga avtal
som ingås mellan jordbrukaren och staten. Stödet har
en bestämd storlek i vissa avtal medan det i andra avtal
bestäms på basis av de kostnader och inkomstbortfall
som hör samman med åtgärderna.
Avtal om specialstöd söks hos ELY-centralen på våren i
samband med den samlade stödansökan. Objektets rätt
till stöd bedöms innan specialstödsavtalet godkänns.
För att ingå avtal om miljöspecialstöd krävs också att
jordbrukaren har åtagit sig att följa basåtgärderna i samband
med jordbrukets miljöstöd.
En sökande som ingått avtal om miljöspecialstöd ska
dessutom årligen ansöka om utbetalning av specialstödet
under hela avtalsperioden. Utbetalning söks på stödansökningsblankett
101B (punkt 1 D), som ska lämnas till
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. År 2010 ska
utbetalning sökas senast 30.4.2010.
Avtal om specialstöd kan gälla följande:
• anläggning och skötsel av skyddszon
• skötsel av mångfunktionell våtmark
• åkerodling på grundvattenområden
• ekologisk produktion
• ekologisk husdjursproduktion
• skötsel av vårdbiotoper
• främjande av naturens och landskapets mångfald
6
55

56
• uppfödning av lantraser
• odling av ursprungssorter
• metoder för behandling av avrinningsvatten.
• effektiverad minskning av näringsbelastningen
• placering av flytgödsel i åkermark
• långvarig vallodling på torvåkrar.
Ansökan om specialstöd
När Ansökningsguiden gick i tryck visste man ännu inte
vilka specialstödsavtal som går att söka.
Ersättande avtal om specialstöd
När det gäller ekologisk produktion eller ekologisk
husdjursproduktion kan man ingå ett nytt ersättande
avtal i stället för ett avtal som ingåtts 2008 eller 2009,
om den nya åkerareal som önskas bli fogad till avtalet
ensam eller tillsammans med de arealer som godkänts för
avtalet tidigare avtalsår överstiger 50 % av det tidigare
avtalets avtalsareal. Den åkerareal som kan godkännas
ingå i avtalet ska vara sådan som berättigar till miljöstöd
eller som kan godkännas berättiga till miljöstöd år 2010.
Beslut om ansökan om ersättande avtal om specialstöd
fattas årligen inom ramen för anslagen i statsbudgeten.
När ansökningsguiden gick i tryck hade beslut om detta
ännu inte fattats genom en separat författning för 2010.
Villkoren för avtal om specialstöd presenteras i guiden
och avtalsvillkoren som gäller respektive avtalstyp. Dem
kan man få från ELY-centralerna samt på adressen www.
mavi.fi och på webbplatsen http://lomake.mmm.fi.
6.4.6 Stöd för icke­produktiva
investeringar vid anläggning av
mångfunktionella våtmarker eller
inledande röjning och inhägning av
värdefulla vårdbiotoper
Till miljöstödet hör också stöd för icke-produktiva
investeringar som gäller inledande röjning och inhägning
av värdefulla vårdbiotoper samt anläggande av
mångfunktionella våtmarker. Det utgör dock ett särskilt
stödsystem.
Stöd kan sökas av antingen en jordbrukare eller en registrerad
förening. Efter att investeringsprojektet slutförts
ska ett motsvarande avtal om miljöspecialstöd ingås för
skötseln av objektet.
Våtmarker
Anläggandet av våtmarker stöds på avrinningsområdena
för åar och älvar som mynnar ut i Finska viken,
Skärgårdshavet, Bottenhavet eller Kvarken samt på
avrinningsområdena för sådana sjöar där våtmarken gör
det möjligt att avsevärt minska jordbrukets belastning
på vattendraget, öka naturens mångfald i jordbruksområdena
och gynna vilt-, fiskeri och kräfthushållningen.
På andra områden kan anläggandet av våtmarker stödas
om objektet ingår i en översiktsplan över skyddszoner,
naturens mångfald eller våtmarker som den regionala
miljöcentralen har utarbetat eller godkänt.
Stöd för anläggandet av våtmark kan beviljas endast
för sådana objekt där åkrarna utgör mer än 20 % av det
ovanförliggande avrinningsområdet för det aktuella
vattendraget eller utfallsdiket. Våtmarkens areal måste
uppgå till minst 0,5 % av det ovanförliggande avrinningsområdets
areal.
Värdefulla vårdbiotoper
Med värdefulla vårdbiotoper avses exempelvis torrängar,
ängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som
miljöförvaltningen har klassificerat som en nationellt,
landskapligt eller lokalt värdefull vårdbiotop. Stöd kan
beviljas för iståndsättningsåtgärder på värdefulla vårdbiotoper,
bland annat för inhägning av området samt
inledande röjning av buskar och träd och bortförande av
röjningsavfallet. Åtgärderna kan också innefatta bevarande
och iståndsättning av konstruktioner och traditionella
lador på området.
Stöd för icke-produktiva investeringar betalas två gånger
per år i överensstämmelse med de faktiska kostnaderna
på basis av en separat ansökan om utbetalning.
Närmare stödvillkor och ansökningsanvisningar ingår
i blanketterna för ansökan om icke-produktiva investeringar
195, 195B, 196 och 196B och de anslutande stödvillkoren
som fås från ELY-centralerna samt på Mavis
webbplats www.mavi.fi.

6.4.7. Miljöstöd till registrerade
föreningar
Registrerade föreningar kan ansöka om avtal om miljöspecialstöd
för skötsel av vårdbiotoper, främjande av
naturens och landskapets mångfald samt för skötsel av
mångfunktionella våtmarker. Föreningarna kan också
ansöka om stöd för icke-produktiva investeringar som
gäller inledande röjning av värdefulla vårdbiotoper samt
för anläggande av mångfunktionella våtmarker.
En registrerad förening som ingått avtal om miljöspecialstöd
ska dessutom årligen ansöka om utbetalning
av specialstödet under hela avtalsperioden. År 2010 ska
utbetalning sökas senast 30.4.2010. De registrerade
föreningarna ansöker om utbetalning med en fritt formulerad
ansökan hos den ELY-central med vilken specialstödsavtalet
har ingåtts.
6.4.8 Beloppet av stöd för bas­ och
tilläggsåtgärder i samband med
miljöstödet samt beloppet av
specialstöd
Miljöstödets belopp varierar enligt gårdstypen, den
gröda som odlas och den tilläggsåtgärd som valts.
Miljöstöd (stöd för bas- och tilläggsåtgärder) betalas för
sådan jordbruksmark som har anmälts och godkänts som
stödberättigande odlad mark i den årliga stödansökan.
Beloppet av det stöd som betalas för basåtgärder (euro/
ha/år) per växtartsgrupp på växtodlings- och husdjursgårdar
anges i tabellen här invid. I detta sammanhang
avser husdjursgård en gård som förbundit sig vid eller
enligt förbindelsevillkoren bytt till basåtgärderna för
husdjursgårdar.
Växtodlingsgård
Åkergrödor 93 107
Trädgårdsgrödor i grupp 1 1) 450 450
Trädgårdsgrödor i grupp 2 1) 438
Naturvårdsåker
438
– fleråriga vallåkrar 170 170
– mångfaldsåkrar 300 300
Vissa frökryddväxter 1) 181 181
Husdjursgård
1) Trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 samt vissa frökryddväxter räknas
upp i bilaga 1 till förbindelsevillkoren
Stöd för tilläggsåtgärder betalas i regel för de jordbruksskiften
som också betalas stöd för basåtgärder. Stöd
för en tilläggsåtgärd betalas inte för naturvårdsåkrar.
Beloppet av stöd för en tilläggsåtgärd i förbindelser som
ingåtts åren 2007–2010 är euro/ha/år:
Tilläggsåtgärd (stödregionerna A, B och C)
Reducerad gödsling 10
Preciserad kvävegödsling av åkerväxter 23
Näringsbalans 18
Spridning av stallgödsel
under vegetationsperioden
27
Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning 11
Följande tilläggsåtgärder kan endast väljas för
skiften i stödregionerna A och B
Växttäcke vintertid 30
Effektiverat växttäcke vintertid 45
Mångsidigare odling 24
Extensiv vallproduktion 55
Odling av fånggrödor
Tilläggsåtgärder på trädgårdslägenheter
(stödregionerna A, B och C)
13
Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter 90
Användning av täckmaterial i fleråriga
trädgårdsväxter
256
Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur 144
En jordbrukare eller annan stödtagare som ingått avtal
om miljöspecialstöd betalas årligen specialstöd per
hektar åker, per hektar annat område, per djurenhet eller
enligt det antal hönor på gården som ingår i avtalet i
enlighet med tabellen på nästa sida.
6
57

58
Stöd för naturvårdsåker betalas inte för andra områden
som omfattas av avtal om specialstöd än avtalsområden
med ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion.
Avtal om specialstöd e
Anläggande och skötsel av skyddszon högst 450/ha i
stödregion A
och B
högst 350/ha i
stödregion C
Skötsel av mångfunktionell våtmark högst 450/ha
Åkerodling på grundvattenområden högst 156/ha
Behandlingsmetoder för avrinningsvatten
• reglerbar dränering
högst 54/ha
• reglerbar underbevattning
högst 108/ha
• återanvändning av avrinningsvatten
högst 140/ha
Skötsel av vårdbiotoper
högst 450/ha
• värdefulla småskaliga objekt 5–30 ar 200/objekt
Främjande av naturens och landskapets
mångfald högst 450/ha
Effektiverad minskning av näringsbe- högst 347/ha
lastningen
Ekologisk produktion 141/ha
Ekologisk husdjursproduktion 126/ha
(+ 141/ha)
Odling av ursprungsväxter 450/ha
Placering av flytgödsel i åkermark 56/ha
Långvarig vallodling på torvåkrar
• husdjursgårdar som föder upp
nötdjur, hästar, får eller getter sammanlagt
mer än 2 djurenheter 68/ha
• andra husdjursgårdar och växtodlingsgårdar
114/ha
Uppfödning av lantraser
• finska lantrasfår, ålandsfår och
kajanalandsfår
270/de
• östfinsk- och nordfinsk boskap 500/de
• västfinsk boskap
270/de
• hästar av finsk ras
270/de
• finska lantrasgetter
270/de
• lantrashönor och lantrastuppar
– 20–39 hönor och tuppar
100/gård
– 40–59 hönor och tuppar
150/gård
– minst 60 hönor och tuppar 250/gård
Det sammanlagda stödet per hektar som betalas för bas-
och tilläggsåtgärder samt specialstödsavtal kan på ett
jordbruksskifte inte överskrida följande maximibelopp:
• 600 euro/ha för jordbruksskiften med ettåriga odlingsgrödor,
• 900 euro/ha för jordbruksskiften med fleråriga trädgårdsgrödor
och
• 450 euro/ha för jordbruksskiften med övriga grödor.
Betalningen av miljöstöd förutsätter att det stödbelopp
som betalas per förbindelse-, avtals- eller stödår är minst
100 euro per stödtagare och enskilt stöd.
6.5 Miljöstödsförbindelse som
ingåtts år 2006
6.5.1 Förutsättningar för förbindelsen
När det gäller miljöstödsförbindelser som ingåtts år
2006 förblir stödvillkoren och stödnivåerna oförändrade.
Den som har ingått förbindelse år 2006 kan år 2010 inte
övergå till systemet med miljöstöd enligt den nya programperioden,
utan den gamla förbindelsen fortgår hela
den femåriga förbindelseperioden ut.
Jordbrukare som ingått förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder
år 2006 skall vidta följande basåtgärder:
• miljöplanering och uppföljning av odlingen (odlingsplan,
markkartering, skiftesvisa anteckningar och
jordbrukarutbildning)
• basgödsling av åkergrödor
• växtskydd
• dikesrenar och skyddsremsor
• upprätthållande av naturens mångfald och landskapet.
Sökanden bör under hela förbindelseperioden genomföra
den tilläggsåtgärd han har valt i samband med att
förbindelsen ingicks. Sökande som ingått förbindelse
2006 har antecknat den valda tilläggsåtgärden i punkt
2D på blankett 111. Villkoren för tilläggsåtgärderna finns i
miljöstödets förbindelsevillkor.
Tilläggsåtgärden eller tilläggsåtgärderna som sökanden
valt har i fråga om förbindelser som ingåtts åren 2006
förhandsifyllts i punkt 2 på gårdsbruksblankett 101A.
En vald tilläggsåtgärd kan endast bytas då gården under
pågående förbindelseperiod är föremål för generationsväxling
eller annan överföring av hela gårdens besittning
och förbindelsen överförs våren 2010.

En tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter kan väljas
under pågående förbindelseperiod endast om gården
under stödåret i fråga inleder trädgårdsproduktion eller
utökar den på ett sådant sätt att trädgårdsväxter i grupp
1 och 2 årligen odlas på en areal om minst 0,5 ha. Man
måste avstå från tilläggsåtgärden för trädgårdslägenheter
om gården upphör med trädgårdsodlingen eller om
arealen för trädgårdsodling minskar till under 0,5 ha. En
trädgårdsodlingslägenhet bör välja annan tilläggsåtgärd
än tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter om åkerodlingsgrödor
börjar odlas på en areal större än 3,00 ha och
gården i fråga inte redan har valt en annan tilläggsåtgärd
än tilläggsåtgärden för trädgårdsväxter.
Ovan nämnda ändringar av bas- och tilläggsåtgärder
bör inom 10 arbetsdagar räknat från tidpunkten för förändringen
anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
på ett sätt som beskrivs i förbindelsevillkoren.
Tilläggsåtgärden är alltid bunden till förbindelsen. På
ett åkerskifte tillämpas miljöstödsförbindelsevillkoren
för den jordbrukare som anmäler skiftet i sin stödansökan
och odlar detsamma. Endast i de fall då åkrar av
växtföljdsskäl byts mellan två jordbrukare som ingått
förbindelse, fastställs gödslingsnivån för det skifte som
bytet gäller utgående från den nivå som skiftets ägare valt
för skiftet.
Jordbrukaren eller dennas make/maka eller en person
som deltar i skötseln av gården bör personligen genomgå
den nödvändiga utbildningen. Om det är fråga om ett
dödsbo eller jordbruk som bedrivs i form av ett samfund,
bör den person som ansvarar för skötseln av gården uppfylla
utbildningskravet. Endast sådana utbildningsdagar
som arbets- och näringscentralerna godkänt på förhand
kan godkännas som utbildningsdagar. I undantagsfall
är också distansutbildning som separat har godkänts av
ELY-centralen möjlig.
Om jordbrukaren har valt ”Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten”
som tilläggsåtgärd och anlagt en viltåker
eller en landskaps-/mångfaldsåker på träda enligt
stödsystemet för jordbruksgrödor, måste dessa arealer
uppges på jordbruksskiftesblankett 102B med koden
mångfaldsobjekt och skötas enligt förbindelseårets
förbindelsevillkor om mångfaldsobjekt under den återstående
förbindelsetiden.
En förbindelse som gäller en gårdsbruksenhet kan överföras
om besittningen av den gårdsbruksenhet som är
föremål för förbindelsen överförs i sin helhet och den nya
innehavaren uppfyller de krav som ställs på en stödmottagare.
Om jordbrukaren eller maken/makan som uppfyller
ålderskravet för den aktuella förbindelsen har fyllt 65 år
under år 2009 och besittningen av hela gårdsbruksenheten
överförs till gårdsbruksenhetens nya innehavare år
2010 innan den årliga stödansökan lämnas in, kan den
förbindelse som var i kraft för gårdsbruksenheten år 2009
överföras på den nya innehavaren.
6.5.2 Miljöstödets belopp i förbindelser
som ingåtts år 2006
I de förbindelser som ingåtts 2006 varierar miljöstödets
belopp enligt gårdstypen, den gröda som odlas och den
tilläggsåtgärd som valts. Miljöstöd (stöd för bas- och tillläggsåtgärder)
betalas för sådan jordbruksmark som har
anmälts och godkänts som stödberättigande odlad mark
i den årliga stödansökan.
Beloppet av det stöd som betalas för basåtgärder i förbindelser
som ingåtts år 2006 (euro/ha/år) är följande:
Växtodlingsgård
1. Sedvanliga åkergrödor 93,34
2. Trädgårdsgrödor i grupp 1 1) 333,01
3. Trädgårdsgrödor i grupp 2 2) 484,38
1) Till trädgårdsgrödor i grupp 1 räknas de jordbruksskiften på vilka
det odlas prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- eller medicinalväxter
(se närmare i förbindelsevillkoren). Sockermajs, bondböna
och solros räknas inte till grupp 1 eller 2 av trädgårdsgrödor, utan
stödet för basåtgärden betalas för dessa till beloppet för sedvanliga
åkergrödor. Inte heller foderkål eller foderrova räknas till grupp 1 eller
2 av trädgårdsgrödor. Stöd betalas inte för ett jordbruksskifte som
anmälts som trädgårdsland (produktion för husbehov).
2) Till trädgårdsgrödor i grupp 2 räknas de jordbruksskiften på vilka
det odlas bär eller frukter eller plantskoleväxter (se närmare i förbindelsevillkoren).
Till plantskoleväxterna räknas även fleråriga träd och
buskar som odlas på åker, och som årligen yrkesmässigt skördas för
erhållande av snittbarr eller sk. pyntegrönt. För bär och frukter bör
man uppfylla minimitäthetskrav som anges i förbindelsevillkoren.
Dessa tillämpas dock inte på grödor som anlagts före förbindelseperiodens
början, förutsatt att dessa uppfyller kännetecknen för professionell
odling. Stöd betalas inte för produktion av skogsträdsplantor
eller julträd.
6
59

60
Stöd för tilläggsåtgärder betalas i regel för de jordbruksskiften
som också betalas stöd för basåtgärder. Beloppet
av stöd för tilläggsåtgärder i förbindelser som ingåtts år
2006 är (euro/ha/år):
Tilläggsåtgärd e/ha/år
Preciserad gödsling 1) 13,46
Växttäcke vintertid och
reducerad bearbetning
23,55
Mångfaldsobjekt på gården 2) 13,46
Preciserad uppföljning av näringsämnen 3) 13,46
Preciserad kvävegödsling genom mätning av
lösligt kväve 4)
75,68
Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpningen
i fleråriga trädgårdsgrödor 5)
243,87
1) Stöd betalas inte för trädgårdsgrödor i grupp 1 eller 2
2) Stöd betalas också för viltåker/mångfalds/landskapsåkerskifte vilket
anmäls som obligatorisk träda enligt systemet med samlat gårdsstöd
3) Stöd betalas endast för trädgårdsgrödor i grupp 1 och 2
4) Stöd betalas endast för trädgårdsgrödor i grupp 1
5) Stöd betalas endast för trädgårdsgrödor i grupp 2
Stödet som utbetalas bör uppgå till minst 50 euro per
miljöstödsansökan. Det sammanlagda stödet per hektar
som betalas för bas- och tilläggsåtgärder samt specialstödsavtal
kan på ett jordbruksskifte inte överskrida
följande maximibelopp:
• 600 euro/ha för jordbruksskiften med ettåriga odlingsgrödor,
• 900 euro/ha för jordbruksskiften med fleråriga trädgårdsgrödor
och
• 450 euro/ha för jordbruksskiften med övriga grödor.
6.6 Nationell tilläggsdel till
miljöstödet i Fastlandsfinland
Endast jordbrukare som har såväl en förbindelse om
nationell tilläggsdel till miljöstödet som en år 2006
ingången förbindelse om miljöstöd för jordbruket som är
i kraft hela vegetationsperioden 2010 kan ansöka om utbetalning
av nationell tilläggsdel till miljöstödet. År 2010
kan stödet sökas för sista gången. Ingen ny förbindelse
om stödet kan längre ingås och ingen tilläggsdel betalas
till de jordbrukare som förbundit sig vid systemet med
miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007–2013.
Ytterligare upplysningar om förändringar som gäller
åländska jordbrukares nationella tilläggsdel till miljöstödet
och andra anvisningar lämnas av Ålands landskapsregering.
Den nationella tilläggsdelen till miljöstödet beviljas
endast i stödregion A och B för samma areal som beviljas
miljöstöd för programperioden 2000–2006 och där
förbindelsevillkoren för den programperiodens miljöstöd
iakttas. Den förbindelse om miljöstöd för jordbruket som
sökanden har ingått år 2006 måste vara i kraft åtminstone
tills 31.5.2011. I förbindelsen om tilläggsdel har den
sökande åtagit sig att iaktta villkoren för miljöstöd för
jordbruket under samma förbindelseperiod som i gårdens
förbindelse om miljöstöd.
I kapitel 2 i ansökningsguiden redogörs för de allmänna
stödvillkor som berör sökande, sökandens ålder samt
gårdsbruksenheten och som sammanfaller med villkoren
för miljöstödet för programperioden 2000–2006.
Om en jordbrukare frånträder en miljöstödsförbindelse
för programperioden 2000–2006 innan förbindelseperioden
upphör, återkrävs den utbetalda tilläggsdelen,
om det inte är fråga om ett oöverstigligt hinder eller att
jordbrukaren ingått förbindelse om miljöstöd för programperioden
2007–2013, vilket leder till att en gällande
förbindelse om nationell tilläggsdel till miljöstödet förfaller
automatiskt. Närmare uppgifter om frånträdelse och
förfall av förbindelser och hur dessa inverkar på tilläggsdelen
finns i förbindelsevillkoren för tilläggsdelen.
Tilläggsdelen omfattas inte av någon separat övervakning
utan övervakningen sköts genom övervakning av
miljöstödet. Enligt uppskattningarna betalas stödet ut
i mars 2011 i samband med de andra nationella stöden.
Den nationella tilläggsdelen till miljöstödet betalas i sin
helhet av nationella anslag.
Tilläggsdel för maltkorn
Jordbrukaren måste sluta ett preliminärt odlingskontrakt
för maltkorn senast 15.6.2010. Mälteriet fastställer
det preliminära odlingskontraktet för den areal som
förhandsprovet av maltkorn representerar. Jordbrukaren
ska lämna in det preliminära odlingskontraktet, det fastställda
odlingskontraktet och sammanställningsblankett
174 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast
15.12.2010. Sammanställningsblanketten fås hos kommunen
eller från blankettjänsten (http://lomake.mmm.fi).
Om blanketten och/eller kontrakten lämnas in till kommunen
för sent beviljas inget stöd för maltkorn.
Ett fastställt odlingskontrakt ska innehålla uppgifter om
jordbrukarens namn och FO-nummer, namn och adress
på mälteriet eller den förmedlare som bedriver export

samt den slutliga areal som odlingskontraktet omfattar.
Om det finns oklarheter om verksamhetsidkarens
faktiska karaktär, ska jordbrukaren lämna kommunen
en närmare utredning om verksamhetsidkaren. När det
gäller exportpartier ska jordbrukaren sända kommunen
ett intyg som innehåller en uppgift om att maltkornet
används för mältning.
Tilläggsdelen betalas för den mindre av följande maltkornsarealer:
arealen i det fastställda odlingskontraktet i
hektar eller den maltkornsareal som uppgetts på jordbruksskiftesblanketten
i stödansökan och som godkänts
vid en eventuell övervakning.
Beloppet av tilläggsdelen
Stödnivån för den nationella tilläggsdelen till miljöstödet
i Fastlandsfinland utgörs av en viss procentandel av den
sammanräknade stödsumma i fråga om bas- och tilläggsåtgärder
inom miljöstödet för jordbruket för programperioden
2000–2006 som betalas till sökanden för en
bestämd gröda. Stödnivån beror på vilka tilläggsåtgärder
sökanden har valt och om det är fråga om en växtodlings-
eller husdjursgård enligt miljöstödet.
Tilläggsdelens belopp i Fastlandsfinland.
Växter Tilläggsdelensprocentandel
av det
miljöstödsbelopp
som
betalats för
grödorna
Vete 1) 82 % 105
Maltkorn 68 % 84
Fodersäd 2) Stärkelsepotatis, sockerbeta,
råg, vall, olje- och
fiberväxter samt prote-
4 % 6
ingrödor 3) Frilandsgrönsaker,
92 % 129
dill och persilja 4) 96 % 392
Äpplen 30 % 155
Bär 8 % 50
Tilläggsdelen
högst
euro/ha
1) Speltvete berättigar till en lika stor tilläggsdel som vete.
2) Till fodersäd räknas foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat
växtbestånd och grönfodersäd
- Blandsäd avser ett växtbestånd som består enbart av stråsäd.
- Blandat växtbestånd avser ett blandat växtbestånd som består
av säd och proteingrödor, där jordbruksskiftet har besåtts med en
utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att minst 50 %
räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor
och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.
- Grönfodersäd avser ett rent spannmålsbestånd som skördas innan
kärnskörden mognat.
3) Tilläggsdel för vall betalas inte för naturängar och naturbeten eller
skyddszonvall. Bovete, majs och sockermajs berättigar till en lika stor
tilläggsdel som proteingrödor. Ett blandat växtbestånd med ärt och
spannmål berättigar till stöd som proteingröda om jordbruksskiftet
har besåtts med en utsädesblandning av ärt och spannmål så att högst
50 % räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärt
och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.
4) Grönsaker som används som människoföda är stödberättigande
frilandsgrönsaker. När det gäller ärter som hör till trädgårdsärterna
är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter som skördas
omogna berättigade till tilläggsdel för frilandsgrönsaker.
6.7 Basskiftenas rätt till stöd inom
kompensationsbidrag och
miljöstöd
6.7.1 Stödberättigande skiften
Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas endast för
skiften som är stödberättigande inom stödet i fråga.
Stödberättigandet är en förutsättning för att stödet skall
betalas ut. Stödberättigande är de skiften som sökanden
under det första förbindelseåret och åren därefter har
ansökt om att skall upptas som stödberättigande och
som godkänts som sådana.
På 2010 års basskiftesblankett 102A finns förhandsifyllda
uppgifter om stödberättigandet för de basskiften som
jordbrukaren har uppgett på basskiftesblanketten år 2009.
Alla de skiften som har berättigat till stöd inom kompensationsbidraget
och/eller miljöstödet år 2009 är automatiskt
stödberättigande år 2010 om de inte har tagits ur odling
efter år 2009. Den som ingår förbindelse år 2010 behöver
således inte ansöka om stödberättigande för dessa skiften
på nytt. Om ett skifte har tagits ur odling måste det anmälas
på ändringsblanketten för basskiften 102C.
6.7.2 Fogande av åkerareal till
förbindelsen (programperioden
2007–2013)
Följande skiften kan fogas till en förbindelse som är i
kraft år 2010, dvs. ansökas om att upptas som stödberättigande
och godkännas som sådana efter det första
förbindelseåret.
Dessa samma skiften kan godkännas som stödberättigande
år 2010 också när förbindelse ingås. Närmare
6
61

62
information om saken ges i förbindelsevillkoren för
kompensationsbidrag och miljöstöd år 2010.
1) Skiften som redan omfattas av stödsystemet
Till förbindelsen kan fogas ett skifte som en annan jordbrukare
som ingått motsvarande förbindelse har anmält
i sin årliga stödansökan under föregående förbindelseår
och som på motsvarande sätt har godkänts som stödberättigande.
Den nya jordbrukaren måste ansöka om stödberättigande
för ett sådant skifte på basskiftesblankett 102A.
2) Skiften som härrör från en person över 65 år
Till förbindelsen kan fogas skiften vars besittning under
ifrågavarande förbindelseår har överförts till en jordbrukare
som ingått förbindelse (besittningsöverföringen och
ansökan om stödberättigande för skiftena sker under
samma förbindelseår) från en sådan jordbrukare som inte
har någon förbindelse om miljöstöd eller kompensationsbidrag
och
1) som har fyllt 65 år eller vars make har fyllt 65 år; ifall
det är fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som
idkas av flera jordbrukare tillsammans eller i form av
en sammanslutning förutsätts att alla jordbrukare,
bolagsmän, medlemmar eller delägare har fyllt 65 år
2) som har idkat jordbruk eller trädgårdsodling på en
gårdsbruksenhet han har haft i sin besittning innan besittningen
av den har överförts på en jordbrukare som
har ingått en förbindelse; husbehovsodling betraktas
inte som idkande av jordbruk eller trädgårdsodling
3) som under den vegetationsperiod som föregår överföringen
av besittningen själv har odlat den åkerareal
som överförs
4) vars åkerareal som överförs sammanlagt överstiger två
hektar
5) om ett arrendeavtal eventuellt ingås om den åkerareal
som överförs skall arrendeavtalet sträcka sig över en
minst lika lång tid som den återstående förbindelsetiden.
Om ett dödsbo överför besittningen av ett åkerområde
som innehafts av en över 65 år gammal jordbrukare till en
jordbrukare som ingått en förbindelse, kan åkern anses
härröra från en jordbrukare över 65 år, om jordbrukaren
i fråga har avlidit under det förbindelse- eller kalenderår
då besittningsöverföringen har skett. Om jordbrukaren
har avlidit före växtperiodens början skall dödsboets
delägare själva ha odlat det åkerområde som överförs
under den växtperiod som följer på dödsfallet. Om jordbrukaren
har avlidit under växtperioden skall dödsboets
delägare odla åkerarealen till växtperiodens slut.
3) Skiften som är föremål för skiftesreglering i
anslutning till nyskifte
Icke stödberättigande åkerarealer som en jordbrukare
har kommit i besittning av genom skiftesreglering enligt
en nyskiftesplan som avses i 88 § i fastighetsbildningslagen
(554/1995) kan fogas till förbindelsen, förutsatt att
nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och skiftena tagits
i besittning i överensstämmelse med nyskiftesplanen.
Detta tillämpas också på en arrendator om de arrenderade
arealerna i kraft av 86 § i fastighetsbildningslagen flyttats
till ett annat ställe i enlighet med nyskiftesplanen. De ovan
nämnda icke stödberättigande åkerområdena som kommit
i jordbrukarens besittning kan ändå godkännas berättiga
till stöd och därmed ingå i förbindelsen endast om stödberättigande
åkerskiften som enligt en nyskiftesplan som
vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.
6.7.3 Fogande av åkerareal till
förbindelsen (programperioden
2000–2006)
Inga andra än de nedan nämnda åkerarealer som sedan
tidigare inte berättigar till stöd kan godkännas som
stödberättigande i förbindelser om kompensationsbidrag
och miljöstöd för programperioden 2000–2006 som är i
kraft år 2010.
1) Skiften som härrör från en person över 65 år
Till förbindelsen kan fogas skiften vars besittning under
ifrågavarande förbindelseår har överförts till en jordbrukare
som ingått förbindelse (besittningsöverföringen och ansökan
om stödberättigande för skiftena sker under samma
förbindelseår) från en sådan jordbrukare som inte har någon
förbindelse om miljöstöd eller kompensationsbidrag och
1) som har fyllt 65 år eller vars make har fyllt 65 år; ifall
det är fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som
idkas av flera jordbrukare tillsammans eller i form av
en sammanslutning förutsätts att alla jordbrukare,
bolagsmän, medlemmar eller delägare har fyllt 65 år
2) som har idkat jordbruk eller trädgårdsodling på en
gårdsbruksenhet han har haft i sin besittning innan besittningen
av den har överförts på en jordbrukare som
har ingått en förbindelse; husbehovsodling betraktas
inte som idkande av jordbruk eller trädgårdsodling
3) som under den vegetationsperiod som föregår överföringen
av besittningen själv har odlat den åkerareal
som överförs
4) vars åkerareal som överförs sammanlagt överstiger två
hektar
5) om ett arrendeavtal eventuellt ingås om den åkerareal
som överförs skall arrendeavtalet sträcka sig över en
minst lika lång tid som den återstående förbindelsetiden.

Om ett dödsbo överför besittningen av ett åkerområde
som innehafts av en över 65 år gammal jordbrukare till en
jordbrukare som ingått en förbindelse, kan åkern anses
härröra från en jordbrukare över 65 år, om jordbrukaren
i fråga har avlidit under det förbindelse- eller kalenderår
då besittningsöverföringen har skett. Om jordbrukaren
har avlidit före växtperiodens början skall dödsboets
delägare själva ha odlat det åkerområde som överförs
under den växtperiod som följer på dödsfallet. Om jordbrukaren
har avlidit under växtperioden skall dödsboets
delägare odla åkerarealen till växtperiodens slut.
2) Skiften som är föremål för skiftesreglering i
anslutning till nyskifte
Icke stödberättigande åkerarealer som en jordbrukare
som ingår förbindelse har kommit i besittning av genom
skiftesreglering enligt en nyskiftesplan som avses i 88 § i
fastighetsbildningslagen (554/1995) kan fogas till förbindelsen,
förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga
kraft och skiftena tagits i besittning i överensstämmelse
med nyskiftesplanen efter att förbindelseperioden börjat.
Detta tillämpas också på arrendeåkrar om de arrenderade
arealerna i kraft av 86 § i fastighetsbildningslagen
flyttats till ett annat ställe i enlighet med nyskiftesplanen.
Nya icke stödberättigande åkerområden som kommit i
jordbrukarens besittning via nyskifte kan på ovannämnda
grunder godkännas berättiga till stöd och därmed ingå i
förbindelsen till högst samma areal som de stödberättigande
åkerskiften som enligt en nyskiftesplan som vunnit
laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.
6.7.4 Fogande av icke stödberättigande
åker till förbindelsen och
avlägsnande av stödberättigande
åker från förbindelsen
Om det efter år 2010 är möjligt att få icke stödberättigande
skiften att bli stödberättigande i förbindelser som ingåtts
år 2008, 2009 och 2010 och förbindelser som ingåtts år
2006 beror på vilka anslag det finns i statsbudgeten.
Ändringar i stödberättigande skiften jämförs alltid med
summan av de stödberättigande skiftenas arealer det första
förbindelseåret, dvs. referensarealen. Referensarealen
för kompensationsbidrag och miljöstöd för en sökande
som ingått förbindelse år 2006, 2007, 2008 eller 2009 har
fyllts i på förhand i basskiftesblankett 102A för 2009.
Om skiftet övergår till en annan jordbrukare med motsvarande
förbindelse är det inte frågan om att avlägsna stödberättigande
areal från förbindelsen och arealen i fråga räknas
inte in i de åkerarealer som avlägsnats från förbindelsen.
Utan att det leder till att stödet återkrävs kan stödberättigande
åkerarealer
• anmälas som icke stödberättigande
• tas ur odling permanent
• överföras till en jordbrukare som inte har någon gällande
förbindelse eller
• börja användas för annat än odling på följande villkor:
1) de minskade skiftenas sammanlagda areal under
förbindelseperioden är högst 20 % av referensarealen
eller högst 5 ha (på små gårdar högst 5 ha och på över
25 ha stora gårdar högst 20 % av referensarealen) och
2) minimiarealen (minst 3 ha stödberättigande åker
eller i fråga om miljöstödet minst 0,5 ha stödberättigande
areal i odling med trädgårdsväxter) uppfylls
utan avbrott under hela förbindelseperioden.
Om jordbrukaren avlägsnar stödberättigande åkerskiften
ur sin besittning eller tar dem ur odling på så sätt att de
ovan nämnda villkoren inte uppfylls, återkrävs han på
alla stöd som under det berörda förbindelseåret och de
föregående förbindelseåren har betalts för de minskade
arealer som inte har överförts till en annan jordbrukare
med motsvarande förbindelse. Om den stödberättigande
åkerarealen har avlägsnats på grund av oöverstigligt
hinder verkställs inget återkrav.
I punkt 3.3 redogörs för vad som avses med oöverstigliga
hinder. Sökanden eller dennes rättsinnehavare skall göra
en särskild skriftlig anmälan om det oöverstigliga hindret
till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Anmälan
skall göras utan dröjsmål och senast inom 10 dagar från
det skedda. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
fattar beslut om huruvida det varit frågan om ett oöverstigligt
hinder.
Om ett stödberättigande skifte anmäls som icke odlat,
eller konstateras vara så i samband med övervakning, är
det frågan om avlägsnande av åkerareal från förbindelsen
(skiftet räknas in i de avlägsnade åkerarealerna) och
skiftet mister sitt stödberättigande. Skiftet betraktas som
icke odlat om det konstateras att skiftet har varit obrukat
under flera års tid. Skiften som anmälts som tillfälligt
icke odlade behåller däremot sitt stödberättigande.
Stödberättigande förblir likaså skiften som anmälts som
icke odlad åker som sköts, om de skötselåtgärder som
tvärvillkoren förutsätter vidtas på dem.
Närmare information om överföring, frånträdande
och förfall av förbindelse ingår i förbindelsevillkoren.
6
63

64
7. Nationella åkerbaserade stöd
Nytt 2010
• Inga nya sökande tas med i hektarstödet till husdjurslägenhet.
• Inom det nordliga hektarstödet används en stödenhetskoefficient.
• Kommissionens beslut om stödet för utsädesproduktion
inväntas.
De nationella åkerbaserade stöden är olika i södra och
norra Finland. Stöden till södra Finland är avsedda för
husdjursgårdar och gårdar som odlar frilandsgrönsaker
eller stärkelsepotatis. De nordliga stöden består av tre
stödformer som betalas för åkerodling i form av växtspecifikt
stöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga jordbrukare.
Vidare betalas nationellt stöd i hela landet för
produktion av potatis och sockerbeta samt för areal där
det odlas utsäde av vissa arter av stråsäd och vallväxter.
Enhetsstödens belopp finns samlade i tabellen i slutet av
kapitlet.
7.1 Hektarstöd för
husdjurslägenhet
Hektarstödet för husdjurslägenhet är avsett för husdjursgårdar
i stödregionerna A och B som betalas kompensationsbidrag
för Fastlandsfinland eller landskapet Åland
(= LFA-stöd). Med husdjursgård avses en gårdsbruksenhet
som under stödåret är en husdjurslägenhet i
fråga om LFA-tilläggsdelen eller som uppfyller motsvarande
djurtäthetskrav (nedan) och idkar husdjurskötsel
fram till den 30 april 2010.
Gårdens djurtäthet ska vara minst 0,4 djurenheter per
hektar LFA-stödberättigande åker ELLER gården ska ha
minst 10 djurenheter under hela räkningsperioden för
husdjur och djurtätheten ska vara minst 0,2 djurenheter
per hektar LFA-stödberättigande hektar åker.
Stödet gäller endast husdjursgårdar som har en gårdsspecifik
maximal areal som är fastställd åren 2008-2009.
Inga nya sökande tas längre med i stödet eftersom det
inte fastställs några nya maximala arealer. En ny jordbru-
kare kan få en maximal areal bara genom överföring av
besittningen till en hel gård som har en maximal areal.
Kontroll av djurtätheten under stödåret
En gårdsbruksenhet som uppfyller kravet på djurtäthet
för en husdjurslägenhet i samband med LFA-tilläggsdelen
under stödåret uppfyller automatiskt stödets krav
på djurtäthet under stödåret. Djurtätheten för andra
gårdsbruksenheter som ansökt om stödet kontrolleras i
sökandens stöduppgifter (antalet djurenheter år 2009
och LFA-areal år 2010). Vid uträknandet av antalet
djurenheter används djurregisteruppgifterna i fråga om
nötkreatur och svin. Djurtätheterna för svin och fjäderfä
räknas ut enligt det nationella LFA-tillägget. När det
gäller andra djur används det antal djurenheter som
berättigat till nationellt stöd för husdjursskötsel vid
uträkningen. Till LFA-arealen räknas bara de åkrar som
är belägna i stödregionerna A och B.
På sökandens begäran kan vid uträkningen av djurtätheten
också användas det djurantal som konstaterats vid
övervakning (2009), eller också räknas antalet djur i ett
företag som bedrivs i sammanslutningsform in i sökandens
djurantal. Djuren i ett företag som bedrivs i sammanslutningsform
räknas dock ändå bara in i djurantalet
för en enda gård.
Den maximala arealen begränsar stödet
Den gårdsspecifika maximala arealen avser den areal
som år 2007 var stödberättigande i fråga om sökandens
LFA-stöd. Den maximala arealen har fastställts för
gården i samband med den första stödbetalningen. Den
förblir hos stödtagaren även om gårdsbruksenheten inte
uppfyller kravet för en husdjurslägenhet varje år.
Den maximala arealen kan inte längre öka under
senare år, men den kan överföras till en annan sökande
i samband med generationsväxling eller överföring av
besittningsrätten till hela gården. Den maximala arealen
kan överföras på samma gång som besittningsrätten.
Mottagaren kan ansöka om överföring av den maximala
arealen hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
med blankett 156.

7.2 Stöd för specialväxter
i södra Finland
Stödet för specialväxter i södra Finland är avsett för gårdar
i stödregionerna A och B som odlar stärkelse potatis
eller frilandsgrönsaker. Stödberättigande frilandsgrönsaker
är grönsaker som används som människoföda; av
ärterna trädgårdsärter (sprit-, spritmärg-, socker- och
brytärt), som skördas som omogna. Stöd betalas inte för
produktion av frilandsgrönsaker som används som foder
(t.ex. foderrova eller foderkålrot), sättlök (produktion
av förökningsmaterial), produktion av grönsaksplantor
eller kryddväxter. Om grönsaker används till annat än
som föda för människor måste det uppges i punkten för
tilläggsuppgifter på jordbruksskiftesblanketten.
Minst en halv hektar åker ska vara i odling med trädgårdsväxter.
Till minimiarealen räknas arealer där det
odlas frilandsgrönsaker, bär, frukter, frökryddor och
medicinalväxter, prydnadsväxter, plantskoleväxter och
örtkryddor samt areal som anmälts som trädgårdsland.
Då man planterar bär-, frukt- eller plantskoleplantor uppskattas
jordbruksskiftets gräns enligt hur långt växtens
yttersta grenar kommer att nå då växten har uppnått
slutlig storlek (för plantskoleväxter den slutliga försäljningsstorleken).
Då man odlar två trädgårdsväxter eller
t.ex. potatis och sallat efter varandra kan stödet sökas för
endast en av dessa växter.
I ett odlingssätt som beaktar ortens produktionsförhållanden
ingår att växterna ska planteras eller sås senast
30.6.2010. Frilandsgrönsaker som har såtts eller planterats
efter 30.6.2010 berättigar till stöd bara om landsbygdsnäringsmyndigheten
underrättas om datumet för
sådd eller plantering före utgången av 2010.
7.3 Nordliga stöd
Skiftets rätt till stöd
Nordliga stöd beviljas inte för åkerareal som jordbrukaren
anmäler på jordbruksskiftesblanketten 102B för
första gången år 2005-2010. Av denna åkerareal har dock
åkrar som år 2010 godkänns som stödberättigande inom
miljöstödet för jordbruket eller LFA rätt till stöd. Stödberättigande
i samband med nordliga stöd beviljas vid
kommunen utan separat ansökan. Skiftet behåller sin rätt
till nordliga stöd även om det stryks från en miljöstöds-
eller LFA-förbindelse.
Stödenhetskoefficient
I kommissionens nya beslut om nordligt stöd granskas
de objekt som får stöd inom hela stödregion C och
inte längre enligt stödregion C1, C2 osv. Det nordliga
hektarstödet är förknippat med en arealbegränsning som
antas bli överskriden år 2010. Av den orsaken har för
stödet fastställts en stödenhetskoefficient som är 0,70 i
hela stödregion C. Stödenhetskoefficienten ändras om
det antal stödenheter som ligger till grund för beviljandet
av stödet överskrids.
Miljövillkor
I samband med de nordliga stöden ska tvärvillkorens
krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
följas. Mer information om kraven ingår i kapitel 9 i
ansökningsguiden.
7.3.1 Nordligt hektarstöd
Nordligt hektarstöd är avsett för vissa jordbruksgrödor
som odlas i stödregion C: vete, råg, frilandsgrönsaker, oljeväxter
och proteingrödor, olje- och spånadslin, bovete,
majs, blandade växtbestånd baserade på proteingrödor
och vissa sorter av fiberhampa.
Vete och råg
Kärnskörden av vete och råg ska bärgas genom tröskning.
Speltvete berättigar till ett lika stort stöd som vete.
Frilandsgrönsaker som används
som människoföda
Stödberättigande frilandsgrönsaker är grönsaker som
används som människoföda. Av ärterna kan stöd betalas
för trädgårdsärter (sprit-, spritmärg-, socker- och brytärt),
som skördas som omogna. Stöd betalas inte för
produktion av frilandsgrönsaker som används som foder
(t.ex. foderrova eller foderkålrot), sättlök (produktion
av förökningsmaterial), produktion av grönsaksplantor
eller kryddväxter. Om grönsaker används till annat än
som föda för människor måste det uppges i punkten för
tilläggsuppgifter på jordbruksskiftesblanketten.
Övriga jordbruksgrödor
Övriga jordbruksgrödor med rätt till stöd är oljeväxter
och proteingrödor, olje- och spånadslin, bovete, majs,
sockermajs och de sorter av fiberhampa som förtecknas i
kap. 5.2. Blandade växtbestånd med ärt/bondböna/sötlu-
7
65

66
pin och spannmål har rätt till stöd om under 50 % av den
sammanlagda mängden utsäde (kg) i blandningen utgörs
av spannmål.
7.3.2 Allmänt hektarstöd
Allmänt hektarstöd är avsett för all areal i odling med
åkergrödor i stödregion C2-C4. Stödet betalas dock
inte för skiften som inte odlas, icke odlad åker som sköts,
naturbeten eller naturängar, trädgårdsland eller växthusarealer.
Stödberättigande grödor är jordbruks-, trädgårds-
och energigrödor. Inom stödregionerna C3 och
C4 betalas allmänt hektarstöd för frilandsgrönsaker, men
inte för andra växter som får nordligt hektarstöd. Med
energigrödor avses ettåriga grödor eller grödor med kort
omloppstid som odlas för energiändamål.
7.3.3 Stöd till unga jordbrukare
Stödet till unga jordbrukare är avsett för en jordbrukare i
stödregion C som själv eller vars make/maka är yngre än
40 år. Stödet betalas för åkerareal i odling med jordbruks-,
trädgårds- och energigrödor; dock inte för skiften
som inte odlas, icke odlad åker som sköts, naturbeten
eller naturängar, trädgårdsland eller växthusarealer.
En ung jordbrukare är en jordbrukare som själv eller
vars make/maka var yngre än 40 år 31.12.2009. Stöd till
unga jordbrukare kan också betalas till grupper av fysiska
personer om alla odlare, bolagsmän, medlemmar eller
delägare uppfyller ålderskravet. Vid generationsväxling
beviljas stödet till övertagaren, om generationsväxlingen
sker senast den 31 augusti 2010 och den tidigare innehavaren
har gjort upp en i övrigt godtagbar stödansökan.
7.4 Stöd för potatisproduktion
Stödet för potatisproduktion är avsett för potatisodlare
som producerar potatis för marknadsföring eller förökning
av sättpotatis. Till stöd berättigar inte potatis som
odlas för råvara till stärkelseindustrin, potatis som odlas
för gårdens egen konsumtion eller foder eller potatis som
odlas till sättpotatis för dessa ändamål 2011 samt potatis
som har satts med icke-stödberättigad sättpotatis.
Stödberättigande potatisproduktion
• produktion av certifierat potatisutsäde
• produktion av matpotatis (inklusive tidig potatis som
inte odlas under fiberduk)
• produktion av tidig potatis under fiberduk
• produktion av potatis för livsmedelsindustrin
• egen sättpotatisproduktion i syfte att från certifierad
sättpotatis producera sättpotatis för 2011 års produktion
av matpotatis, potatis för livsmedelsindustrin
eller tidig potatis under fiberduk samt
• egen sättpotatisproduktion i syfte att från certifierad
sättpotatis producera sättpotatis för 2011 års produktion
av stärkelsepotatis.
Arealen för odling av sättpotatis för stärkelsepotatis
kan utgöra högst 15 % av stärkelsepotatisens avtalsareal.
Stödet kan betalas för en större areal än detta om det är
fråga om utvidgande av produktionen eller en produktionsring
för sättpotatis.
Stödberättigande sättpotatis
Man ska använda certifierad (officiellt granskad och
försedd med garantibevis) sättpotatis eller därav högst
en gång på gården förökad sättpotatis. Med certifikatutsäde
avses utsädespotatis enligt jord- och skogsbruksministeriets
förordning nr 112/2000 om handel med
utsädespotatis. I detta sammanhang jämställs sättpotatis
importerad från EU-området, vilken i ursprungslandet
officiellt klassificerats och godkänts vid hälsokontroll,
med certifikatutsäde då odlaren kan visa upp ursprungslandets
garantibevis/växtpass. På produktionsområdet
för högklassig utsädespotatis (HG-området) ska som
utsäde användas testat och certifierat utsäde av minst
utsädesklass A.
Minimiarealen för potatis
Stöd för potatisproduktion beviljas för gårdens hela
stödberättigade potatisareal om något av följande
minimiareal krav uppfylls:
- odlingsarealen med stödduglig potatis är över två
hektar
- odlingsarealen med tidig potatis under fiberduk är
över en hektar eller
- odlingsarealen med sättpotatis för stärkelsepotatis är
över en halv hektar.
Förhöjt stöd för avtalsproduktion
och för HG-området
Stödet för potatisproduktion betalas som förhöjt stöd
för den areal och skörd för vilken odlaren har ett skriftligt
odlingsavtal. Odlaren ska lämna in odlingsavtalet för
potatis till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
senast 15.6.2010. Det förhöjda stödet beviljas inte om
odlingsavtalet lämnas in för sent. Odlare på HG-området
betalas tilläggsstöd. Till HG-området hör Tyrnävä
och Limingo kommuner.

Odlingsavtalet uppställs på villkor att hela skörden från
avtalsarealen och en mängd motsvarande minst 20 000
kg hektarskörd levereras till avtalspartnern. För produktion
av tidig potatis under fiberduk fastställs stödet på
basis av en hektarskörd om 10 000 kg. Förhöjt stöd beviljas
för den areal som enligt nämnda skördenivå behövs
för att producera den avtalsenliga mängden.
Av avtalet bör framgå åtminstone följande:
- avtalsparter: köpare och odlare i egenskap av säljare
samt deras företags- och organisationsnummer
- potatisens användningsändamål (t.ex. matpotatis)
- avtalad mängd (kg) och areal (ha) på vilken potatisen
med beaktande av gårdens skördenivå är avsedd att
produceras
- avtalspris
- avtalet omfattar 2010 års skörd
- avtalet har uppställts i två likalydande exemplar, ett
för vardera avtalsparten
Odlaren kan inte vara köpande avtalspart i fråga om
sin egen produktion. Köparen ska ha ett företags- och
organisationsnummer (FO-nummer) som därmed inte
kan vara detsamma som säljarens motsvarande nummer.
Avtalet får inte innehålla något sådant villkor som gör
det möjligt att häva kontraktet. Avtalet måste dessutom
dateras och undertecknas. Om avtalet inte uppfyller
minimikraven ovan, betalas inte förhöjt stöd för potatisproduktion.
Obs. En notering om sättpotatis och avtalsproduktion
görs i kolumn V på jordbruksskiftesblankett 102B (Utsädets
beskaffenhet och avtalsproduktion av potatis).
7.5 Stöd för sockerbeta
Stödet för sockerbeta är avsett för sockerbetsodlare.
Stöd beviljas endast för den sockerbetsareal som används
för sockerproduktion. Sockerbetsareal som odlas för
annat bruk beviljas inget stöd (annat bruk måste uppges i
tilläggsuppgifterna på jordbruksskiftesblanketten).
Transportstöd för sockerbeta
En särskild ansökan om transportstöd för sockerbeta
ordnas våren 2010. Transportstöd betalas årligen på
basis av sockerbetsproduktionen året innan och med
det ersätts odlaren för kostnaderna för att transportera
sockerbetorna till fabriken.
7.6 Stöd för utsädesproduktion av
vallväxter och stråsäd
7.6.1 Betalningen av nationellt
stöd kräver kommissionens
godkännande
Kommissionens beslut om det nationella stödet för
utsädesproduktion (utsädesstöd) hade inte kommit när
Ansökningsguide 2010 gick i tryck. Finland har föreslagit
för kommissionen att det 2010 fortsättningsvis ska vara
möjligt att betala nationellt hektarbaserat stöd för utsädesproduktion
av vissa sorter av vallväxter och stråsäd
som har registrerats i Finlands nationella växtsortslista.
År 2010 skulle vara det sista året för betalning av nationellt
utsädesstöd. För utsädesproduktion av timotej
betalas inget nationellt stöd för utsädesproduktion
(se punkt 8.4).
Om kommissionen ger ett bifallande beslut om det
nationella utsädesstödet för 2010 slås de stödberättigande
växtarterna och sorterna fast genom förordning
av statsrådet. En lista över de stödberättigande sorterna
publiceras på Mavis webbplats Mavi.fi genast när den
eventuella förordningen av statsrådet har utfärdats. Den
sökande kan ta fram sortlistan på webben eller begära
den hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
Enligt förslaget betalas för vallväxternas del stöd för utsädesproduktion
av gräsväxter och gräsbaljväxter, frånsett
timotej, och för stråsädens del stöd för utsädesproduktion
av vete, korn, havre och råg.
I Finlands förslag är stödbeloppet följande:
• inom produktionen av vallfrö högst 220 euro per hektar,
sammanlagt dock högst 442 200 euro per år. Om
maximibeloppet av stöd hotar att överskridas minskas
den stödberättigande arealen proportionellt för att
maximibeloppet inte ska överskridas.
• inom utsädesproduktionen av stråsäd högst 73 euro
per hektar, sammanlagt dock högst 2 190 000 euro per
år. Om maximibeloppet av stöd hotar att överskridas
minskas den stödberättigande arealen proportionellt
för att maximibeloppet inte ska överskridas.
Stöd kan betalas endast för de skiften med utsädesproduktion
som har blivit godkända i en odlingsgranskning.
För dessa skiften ska producenten ha ett avtal eller en
förbindelse om utsädesproduktion med en fröaffär.
7
67

68
För stödet gäller de allmänna förutsättningarna för nationella
stöd för växtproduktion (bl.a. ålderskravet, se kap. 2
och 3). Inget stöd betalas om stödbeloppet per stödår är
mindre än 100 euro.
7.6.2 Anmälan om utsädesproduktion
i ansökan och bilagor som ska
lämnas in
Den sökande ska omsorgsfullt fylla i uppgifterna om
utsädesproduktion på blanketterna för den samlade
stödansökan. Om det finns brister i skiftesuppgifterna på
jordbruksskiftesblankett 102B eller i anmälan om ändring
av såningsarealer 117 kan inget utsädesstöd betalas. För
utsädesproduktion av stråsäd och vallväxter fyller man
i art, sort och beteckningen ST på jordbruksskiftesblanketten.
ST-beteckningen anger att det är fråga om
utsädesproduktion.
Producenten bör också kontrollera i registreringsmeddelandet
att skiftena med utsädesproduktion är försedda
med beteckningen ST, växtartens namn samt sorten.
Om det i registreringsmeddelandet till exempel står
flerårig frövall i stället för växtarten kan man inte få stöd
för utsädesproduktion för området.
Om statsrådet utfärdar en förordning om stödet meddelar
Mavi i sin tur en föreskrift om hur stödet ska sökas.
I föreskriften anges vilka bilagor sökanden ska lämna in
till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och vilka
tidsfristerna är.
Ett villkor för att få stödet är att en kopia av det avtal om
utsädesproduktion som ingåtts mellan producenten och
fröaffären lämnas in som bilaga till stödansökan. När det
utsäde som produceras på gården förpackas i gårdens
packeri den förbindelse mellan producenten och gårdspackeriet
som ska ingås motsvarar avtalet. Avtalet eller
förbindelsen ska innehålla odlarens namn, lägenhetssignum,
packeriets namn, packeriets nummer, växtarten,
sorten samt arealen. Avtalet eller förbindelsen ska vara
försedda med underskrifter. Den producent av utsäde
och packeriets företrädare som undertecknat förbindelsen
är en och samma person.
En kopia av Eviras beslut om odlingsgranskning är
bilaga till stödansökan och om den/de lämnas in för sent
leder det till förseningsavdrag från stödet. Vanligen har
fristerna för inlämnande av bilagor varit medlet av september
när det gäller avtal eller förbindelser om utsädesproduktion
och utgången av januari året efter skördeåret
när det gäller beslut om odlingsgranskning.
På webbplatsen www.mavi.fi/sv kan utsädesproducenten
följa med de föreskrifter och meddelanden som Mavi
ger. Meddelandena publiceras på ingångssidan (Start)
och till föreskrifterna kommer man genom att klicka på
länken Mavis föreskrifter i Finlex till vänster på sidan.
Det går också att fråga landsbygdsnäringsmyndigheten
om läget för utsädesstödet under vårens lopp.

Tabell. Beloppen av enhetsstöd per hektar som betalas i samband med nationella
åkerbaserade stöd.
Det minsta stödbelopp som betalas ut är 100 euro. Om det sammanlagda beloppet av ansökt stöd överskrids minskas
enhetsstödets belopp.
Stödtyp Stödberättigande grödor Enhetsstödets
belopp (e/ha)
Stödets totalbelopp
(milj. euro)
Ha-stöd till husdjurslägenhet (A, B) LFA-stödberättigande grödor 30 9,69
Stöd för specialväxter (A, B) frilandsgrönsaker, stärkelsepotatis 100 0,94
Nordligt hektarstöd (C) stödenhetskoefficient 0,70
stödregionerna C1, C2 och C2p vete 67 1,66
stödregionerna C1, C2 och C2p råg 214
stödregionerna C1, C2 och C2p sockerbeta 143
stödregionerna C1, C2 och C2p stärkelsepotatis 190
stödregionerna C1-C4 frilandsgrönsaker 497
stödregion C1 andra åkergrödor 172
stödregion C2
Allmänt hektarstöd (C2-C4)
andra åkergrödor 67
stödregionerna C2 och C2p grödor som odlas 33
stödregion C3 grödor som odlas 49
stödregion C4 grödor som odlas 100
Stöd till unga jordbrukare (C) grödor som odlas 36
Stöd för potatisproduktion potatis 303 7,2
potatis: tillägg för avtalsproduktion
118
potatis: HG-området
(Tyrnävä, Limingo)
48
potatis: tillägg för avtalsproduktion
på HG-området
67
Stöd för sockerbeta sockerbeta 350
Stöd för utsädesproduktion 1) vissa arter och sorter av vallväxter 220 0,4422
1) Förutsatt att stödet fortgår
Ytterligare information om andra nationella stöd
och stödvillkor
Alla stöd som nämns i detta kapitel berörs också av de
villkor som beskrivs i kapitel 2 i ansökningsguiden (sö-
vissa spannmålssorter 73 2,19
kande, gårdsbruksenhet, odlingssätt). De nationella tillläggsdelarna
till miljöstödet och kompensationsbidraget
ingår i kapitel 6 i ansökningsguiden. I kapitel 12 berättas
om undantag från nationella stöd.
7
69

70
8. Andra stöd för åkerodling
Nytt 2010
EU:s direktstöd betalas om de uppgår till sammanlagt
minst 200 euro per stödår.
Produktionsbidraget för jordbruksgrödor och bidraget
för proteingrödor upphör i sin nuvarande form efter år
2010. Till exempel för höstsäd som sås hösten 2010 betalas
inte längre produktionsbidrag för jordbruksgrödor år
2011.
Stödet för energigrödor har slopats. Energiråvara som
har bärgats år 2009 från ett område som fått stöd för
energigrödor måste förädlas senast 31.7.2011. De andra
förpliktelserna som gäller bärgad skörd år 2009 ingår i
guiden om stöd för energigrödor 2009.
EU:s stöd för utsädesproduktion av timotej:
• Certifieringsbeslutet/-besluten om 2010 års skörd ska
lämnas till kommunen senast 16.5.2011.
Information om nationellt stöd för utsädesproduktion
finns i punkt 7.6 i Ansökningsguiden.
Produktionsbidrag för jordbruksgrödor, bidrag för
proteingrödor, stöd för stärkelsepotatis och stöd för
utsädesproduktion av timotej hör till de s.k. direktstöden
som finansieras av EU. De är produktionsbundna stöd
och för att få dem måste man följa tvärvillkoren. Vart och
ett stöd kan bara fås för en bestämd växtart eller växtsort,
exempelvis betalas stöd för stärkelsepotatis bara för
produktion av stärkelsepotatis. Produktionsbidrag för
jordbruksgrödor och bidrag för proteingrödor kan fås för
samma areal om växten är t.ex. bondböna.
8.1 Produktionsbidrag för
jordbruksgrödor
Produktionsbidrag för jordbruksgrödor söks i punkt 1E
på stödansökningsblankett 101B. De stödberättigande
grödorna uppges på jordbruksskiftesblankett 102B. Om
gården har en gällande miljöstödsförbindelse för programperioden
2000–2006 som ingåtts år 2006 och som
tilläggsåtgärd växttäcke vintertid och reducerad bearbetning,
skall sökanden också lämna in blankett 101F. Blanketten
postas inte till jordbrukarna. Blanketten finns att
få från blankettjänsten på adressen http://lomake.mmm.
fi. Den kan också begäras från kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
eller ELY-centralen. Blankett 101F
kan inte lämnas in elektroniskt.
8.1.1 Stödberättigande grödor och
stödvillkor
Stödberättigande grödor är följande grödor som såtts
hösten 2009 eller som sås våren 2010 senast 30.6:
• höstråg, höstvete, rågvete, speltvete som sås på
hösten, höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs,
solros, sojaböna, bondböna, oljelin, spånadslin.
• fiberhampa (se punkt 5.2 i ansökningsguiden).
• åkerärt (dvs. mat- och foderärter). Trädgårdsärt, till
vilken sprit-, märg-, socker- och brytärt hör, berättigar
inte till stöd.
• sådana sorter av sötlupin som producerar högst fem
procent bittra frön.
• blandade växtbestånd med proteingrödor
(bondböna, åkerärt, sötlupin) och spannmål där över
50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda utsädesmängden
av proteingröda och spannmål består
av utsäde av proteingröda.
För att produktionsbidrag ska beviljas förutsätts att den
sammanlagda åkerareal för odling av bidragsberättigande
grödor som jordbrukaren uppgett eller som
konstaterats vid en eventuell övervakning utgör minst
10 procent av den konstaterade åkerarealen. I fråga
om enskilda grödor kan produktionsbidrag emellertid
beviljas för högst 50 procent av den konstaterade
åkerarealen.
Med den konstaterade arealen avses den åkerareal som
jordbrukaren har uppgett i sin stödansökan eller som
konstaterats vid en eventuell övervakning. Stöd beviljas
för den mindre av de ovan nämnda åkerarealerna. Följande
arealer räknas in i den konstaterade arealen:
• odlingsarealen för jordbruks- och trädgårdsgrödor
• icke odlad åker som sköts (naturvårdsåkrar och trädor)
• jordbruksmark som uppgetts som tillfälligt icke odlad
• trädgårdsland
• växthusareal
Exempelvis permanenta betesmarker samt naturängar
och naturbeten räknas dock inte in i den konstaterade
åkerarealen.
En förutsättning för beviljandet av produktionsbidrag är
att tvärvillkoren följs. Information om tvärvillkoren ingår
i kapitel 9 i ansökningsguiden.
Beviljandet av stöd förutsätter inte att jordbrukaren
har ansökt om eller får gårdsstöd eller att han har
stödrättigheter. Stöd kan också beviljas för en areal som
betalas bidrag för proteingrödor.

8.1.2 Produktionsbidragets belopp
Produktionsbidrag kan beviljas till ett belopp om högst
50 euro per hektar åker som är i odling med stödberättigande
grödor. Stöd betalas i alla stödregioner i Fastlandsfinland
och på Åland.
I Finland kan sammanlagt högst 5,84 miljoner euro
beviljas i produktionsbidrag. Om det belopp av produktionsbidrag
för jordbruksgrödor som beräknas utgående
från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan
nämnda maximibeloppet, sänks produktionsbidraget per
hektar proportionellt med hänsyn till överskridningen.
Produktionsbidraget omfattas av modulering, dvs. en
gradvis nedtrappning av stödet (se punkt 14.4 i ansökningsguiden).
8.1.3 Sambandet mellan
produktionsbidrag och
tilläggsåtgärden växttäcke vintertid
och reducerad bearbetning
i samband med miljöstödet för
programperioden 2000–2006
Obs. Gäller inte jordbrukare som ingått miljöstödsförbindelse
2007, 2008, 2009 eller 2010.
En åkerareal som hösten 2009 besåtts med höstråg, rågvete,
höstvete, höstsått speltvete, höstrybs eller höstraps
och som under vinterperioden 2009–2010 har använts
för att uppfylla kravet på minimiareal för växttäcke inom
tilläggsåtgärden växttäcke vintertid och reducerad
bearbetning i samband med miljöstödet för programperioden
2000–2006 har inte rätt till produktionsbidrag för
jordbruksgrödor år 2010.
Om den areal om 30 % som är ett villkor för tilläggsåtgärden
växttäcke vintertid och reducerad bearbetning
i samband med miljöstödet för programperioden
2000–2006 under vinterperioden 2009–2010 har bestått
av stubbåker, vall eller något annat växttäcke enligt förbindelsevillkoren
för miljöstödet (utom höstråg, rågvete,
höstvete, höstsått speltvete, höstrybs eller höstraps) kan
produktionsbidrag beviljas för denna areal, förutsatt
att den våren 2010 besås med växter som berättigar till
produktionsbidrag för jordbruksgrödor.
8
71

72
Exempel 1. Produktionsbidragets krav på 10 % minimiareal och 50 % maximiareal
i praktiken
En gård med 100 hektar åker måste odla SAMMANLAGT minst 10 ha (10 %) bidragsberättigande
grödor för att få produktionsbidrag för jordbruksgrödor. Produktionsbidrag kan beviljas för högst
50 ha (50 %) av EN enskild bidragsgröda.
Exempel 2. Produktionsbidrag för jordbruksgrödor beviljas inte för den areal som
överstiger en enskild grödas andel om 50 % av den konstaterade
åkerarealen.
En gård med 30 hektar åker har 10 ha vårrybs och 17 ha höstvete.
Eftersom den SAMMANRÄKNADE odlingsarealen med vårrybs och höstvete överstiger 10 procent
(i detta exempel (27 ha / 30 ha) x 100 = 90 %) av den konstaterade åkerarealen, kan gården beviljas
produktionsbidrag för jordbruksgrödor.
När det gäller en ENSKILD gröda kan produktionsbidrag beviljas för högst 50 procent av den konstaterade
åkerarealen. En enskild gröda på exempelgården kan således beviljas produktionsbidrag för
högst 15 hektar (30 ha x 0.50 = 15 ha). Därmed blir 2 ha av gårdens höstvete utan produktionsbidrag
för jordbruksgrödor.
Gården beviljas produktionsbidrag för jordbruksgrödor för sammanlagt 25 hektar (= 10 ha vårrybs +
15 ha höstvete).
Exempel 3. Arealen med växttäcke vintertid i samband med miljöstödet för
programperioden 2000–2006 räknas inte in i kravet på 10 % minimiareal
inom produktionsbidraget för jordbruksgrödor.
En gård med 50 hektar åker har 8 ha höstråg som såtts hösten 2009. Av dessa 8 ha har 5 ha använts
under vinterperioden 2009–2010 för att fullgöra minimiarealen med växttäcke inom tilläggsåtgärden
växttäcke vintertid och reducerad bearbetning i samband med miljöstödet för programperioden 2000-
2006.
Den areal med 5 ha höstråg som vinterperioden 2009–2010 har använts för att fullgöra minimiarealen
med växttäcke inom miljöstödets tilläggsåtgärd för programperioden 2000-2006 kan inte räknas in i
den minimiareal om 10 % som behövs för produktionsbidraget för jordbruksgrödor.
Eftersom den sammanräknade odlade arealen med grödor som berättigar till produktionsbidrag för
jordbruksgrödor understiger 10 procent (i detta exempel (3 ha / 50 ha) x 100 = 6 %) av den konstaterade
åkerarealen, kan inget produktionsbidrag för jordbruksgrödor beviljas.

8.2 Bidrag för proteingrödor
Ansökan om EU:s bidrag för proteingrödor görs på stödansökningsblankett
nummer 101B. Jordbruksskiftena
inom bidraget för proteingrödor ska anges med beteckningen
VP på jordbruksskiftesblankett 102B. De växter
som berättigar till bidrag är
• matärt,
• foderärt,
• bondböna,
• sötlupin (en lupinsort som producerar frön av vilka
högst 5 % smakar bittert),
• blandade växtbestånd av ovan nämnda proteingrödor
och spannmål; i dem ska mer än 50 procent av den
sammanlagda utsädesmängden uttryckt i kilogram
bestå av utsäde av proteingrödan.
Jordbrukaren ska sträva efter att få en så god proteinskörd
som möjligt. Förhållandet mellan mängden
proteingröda och spannmål i växtbeståndet påverkas av
t.ex. den sort som valts och odlingsförhållandena (bl.a.
jordarten, gårdens läge, produktionsinriktningen). Olika
rådgivningsorganisationer ger råd om odlingen av blandningar
där proteingrödor och spannmål ingår.
Utsädesmängderna (kg/ha) i blandningen ska anmälas
skriftligen till exempel på blankett 165 (bilaga till
ifyllningsanvisningarna), i punkten för tilläggsuppgifter
på jordbruksskiftesblankett 102B eller genom att lämna
in en av odlaren undertecknad kopia av de skiftesspecifika
anteckningarna/bokföringen för jordbrukets miljöstöd
då dessa innehåller samma uppgifter. I syfte att visa att
lupinsorten är godkänd ska garantibeviset och inköpskvittot
eller ett intyg över en undersökning av halten av
bittra frön förvaras under ansökningsåret 2010 och de tre
följande kalenderåren, dvs. till utgången av 2013.
8.2.1 Stödvillkor
Bidraget för proteingrödor är ett stöd som är kopplat
till produktionen. Erhållandet av stödet förutsätter att
tvärvillkoren följs (se kap. 9).
För att bidrag ska betalas ut krävs det att stödansökan
omfattar minst 0,30 hektar av varje gröda som bidrag
söks för. Ett villkor för bidraget är därtill att man
på arealen tillämpar villkoren för normal jordbrukarsed
på orten (bl.a. tidpunkten för sådd, växtbestånd som är
tillräckligt täta).
Ett villkor för beviljande av bidrag är också att växtbeståndet
har bevarats till och med genomgången
mjölkmognad. Proteingrödorna har i regel genomgått
mjölkmognadsstadiet när huvuddelen av baljorna börjar
förlora sin gröna färg. Sådana ärtbestånd som bärgas för
att säljas som baljor, för djupfrysning eller konservering,
eller vilka bärgas som ensilage vid blomningstidpunkten
berättigar inte till bidrag för proteingrödor.
Bidragsbeloppet om 55,57 euro/hektar berörs av
en successiv minskning (se modulering, punkt 14.4).
På EU-nivå har en maximiareal om 1 600 000 hektar fastställts
som bidragsareal för proteingrödor. Om maximiarealen
överskrids, minskas den areal som är berättigad
till bidraget. De växter som får bidrag för proteingrödor
är berättigade till EU:s gårdsstöd, miljöstöd, kompensationsbidrag
och nationella stöd (obs. inte utsädesstöd)
samt produktionsbidrag för jordbruksgrödor, såvida
villkoren för stödsystemen i fråga uppfylls.
8.2.2 Växtbestånd som har förstörts före
genomgången mjölkmognad
Om ett växtbestånd som har såtts till tillräcklig täthet i
enlighet med normal jordbrukarsed på orten förstörs före
genomgången mjölkmognad på grund av exceptionella
klimatförhållanden, kan bidrag för proteingrödor betalas
i vissa fall.
Om det inte är möjligt att bevara växtbeståndet till och
med genomgången mjölkmognad på ett skifte eller en del
av ett skifte, ska detta meddelas skriftligen till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet omedelbart då man
upptäcker att villkoren inte uppfylls. Anmälan ska göras
innan odlaren har underrättats om en oegentlighet som
har framkommit vid den administrativa övervakningen
eller om kontroll på plats.
I undantagsfall kan anmälan göras även efter nämnda
kontakt gällande övervakning, till exempel när man efter
övervakning observerar att det inte är möjligt att bevara
växtbeståndet till och med genomgången mjölkmognad
och det inte har framkommit regelvidrigheter för skiftets
del vid övervakningen. Tilläggsuppgifter om dessa situationer
ges av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter
och ELY-centralen. Anmälan kan göras på blankett
166 (bilaga till ifyllningsanvisningarna) eller genom en
fritt formulerad skriftlig anmälan. Anmälan ska göras,
om den areal där villkoren för bidraget för proteingrödor
inte uppfylls utgör fem ar eller mera. Minimigränsen
för denna anmälningsskyldighet kan uppfyllas också om
arealen är spridd över flera jordbruksskiften.
8
73

74
Bidrag för proteingrödor betalas inte för ett skifte där
stödvillkoren inte uppfylls. Genom att göra en anmälan
före kontakt gällande övervakning undgår odlaren dock
de påföljder som skulle följa av att det vid övervakningen
konstateras att stödvillkoren inte uppfylls och ingen
anmälan om det har gjorts. I vissa fall av skada på grund
av exceptionella klimatförhållanden kan Mavi ge tillstånd
till utbetalning av bidrag också för skiftet i fråga. I dessa
fall ska de exceptionella klimatförhållandena beskrivas på
blankett nummer 166 och utredning om saken bifogas.
Obs. Växtbeståndet på ett skifte ska i enlighet med
villkoren för bevarande av växtbeståndet bevaras till och
med genomgången mjölkmognad utan att ett ersättande
växtbestånd sås. Bevarandet skall fortgå till och med 15.8.
En gård som bedriver ekologisk produktion får bearbeta
arealen före detta datum om det är nödvändigt med
tanke på bekämpning av ogräs och om ELY-centralen
har inspekterat den förstörda arealen.
8.3 Stöd för stärkelsepotatis
Stöd för stärkelsepotatis ska sökas på blankett 101B
i samband med vårens huvudstödansökan. Jordbruksskiftena
med stärkelsepotatis ska anges på blankett
102B. Till ansökan ska odlaren foga en kopia av det
odlingskontrakt som ingåtts med stärkelsefabriken (t.ex.
blankett 273 eller en avtalsmall som stärkelsefabriken
ställt upp och som innehåller samma uppgifter som
blankett nr 273). Odlaren ska lämna in stödansökan till
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast
30.4.2010. Odlingskontraktet ska lämnas in tillsammans
med stödansökan eller senast 30.6.2010.
En mera ingående guide om stödet för stärkelsepotatis
har även givits ut. Den kan fås hos kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter
och på webbadressen www.
mavi.fi/sv/index/odlarstod/Specialstod/Stodforstarkelsepotatis.html.
(Guide om kvotsystemet för potatisstärkelse,
fabriksbidrag och stöd för stärkelsepotatis).
8.4 EU­stöd för utsädesproduktion
av timotej
EU-stödet för utsädesproduktion kan betalas endast för
utsädesproduktion av timotej. Stödet baserar sig på
certifierat utsäde. Det gårdsstöd som beviljats för arealen
för utsädesproduktion av timotej dras av från det belopp
som räknats fram på basis av antalet kilogram. Det utsädesstöd
som återstår efter att gårdsstödet har dragits av
kan minskas ytterligare genom modulering (se exemplet i
punkt 8.4.3 och punkt 14.4). Stödet kan sänkas också till
följd av det stödtak som kommissionen har fastställt och
som för Finlands del är 1 150 000 euro.
8.4.1 Ansökan om stöd
1) Sökanden ska senast 30.4.2010 lämna in stödansökan
101B till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun
där gården är belägen. EU:s stöd för utsädesproduktion
söks i punkt 1 i stödansökan. Det avtal eller den
förbindelse som gäller utsädesproduktionen och Eviras
certifieringsbeslut utgör en del av stödansökan.
2) Sökanden ska uppge de jordbruksskiften som används
för utsädesproduktion av timotej på blankett 102B
eller senast 15.6.2010 på anmälan om ändring av såningsarealer
117. För jordbruksskiftet antecknas som växtart
timotej, sorten och beteckningen ST för utsädesproduktion
(t.ex. Timotej/ST/Tuukka).
3) Sökanden ska lämna en kopia av det avtal eller den
förbindelse om utsädesproduktion som ingåtts med
fröaffären eller packeriet till kommunen tillsammans med
stödansökan eller senast 15.9.2010. Om avtalet eller
förbindelsen lämnas in för sent, efter 15.9.2010, minskar
stödet med 1 %/ arbetsdag fram till den 25:e kalenderdagen.
Om ett gällande avtal eller en gällande förbindelse
har lämnats in till kommunen t.ex. året innan som bilaga
till stödansökan, ska en uppgift om detta antecknas i
punkten för bilagor i stödansökan. Producenten ska
Inlämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast de datum som anges nedan:
Ansökan (blankett 101B) Avtal/förbindelse om utsädesproduktion Certifieringsbeslut
30.4.2010 15.9.2010 16.5.2011

uppdatera avtalet eller förbindelsen, om det har blivit
ändringar i den areal eller andra uppgifter som nämns
där. Det uppdaterade avtalet eller förbindelsen lämnas in
till kommunen.
Av avtalet eller förbindelsen ska framgå odlarens namn,
lägenhetssignumet, packeriets namn, packerinumret,
växtarten, dvs. timotej, sorten och arealen. Avtalet eller
förbindelsen ska också innehålla underskrifter. Om
sökanden i egenskap av utsädesodlare har ett av Evira
godkänt gårdspackeri ingår han eller hon en förbindelse
som motsvarar avtalet när det gäller gårdens egen utsädesproduktion
av timotej som ska certifieras.
Originalavtalet om utsädesproduktion/förbindelsen i
original ska förvaras på gården under den tid som avtalet
gäller och ytterligare tre kalenderår efter det sista året för
ansökan om utsädesstöd.
Exempel: Avtalet är i kraft åren 2010–2011. Du ansöker
om EU:s stöd för utsädesproduktion bägge åren. Förvara
avtalet till utgången av 2014.
4) Sökanden lämnar en kopia av Eviras certifieringsbeslut
som verifierar det antal kilogram som godkänts
officiellt (certifierats) till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
senast 16.5.2011 för 2010 års skörd.
Stöd för utsädesproduktion av timotej kan betalas för
basutsäde och certifierat utsäde, men inte för utsäde som
certifierats som stamutsäde. Bestämmelserna om försening
tillämpas också på certifieringsbesluten.
Fröaffären eller fröpackeriet ska sända in ett officiellt
prov (= begäran om certifiering av utsäde) till enheten
för utsädeskontroll vid Evira i så god tid (rekommendation
senast 1.4.2011) att certifieringen hinner utföras, besluten
kan skickas till odlaren och de kopior som odlaren
skickar hinner registreras och stödutbetalningen skötas i
kommunerna före 30.6.2011. De EU-finansierade stöden
ska vara utbetalda senast 30.6.
8.4.2 Sorter som berättigar till stöd för
utsädesproduktion av timotej
En sort berättigar till stöd, om sorten har godkänts
för den officiella förteckningen över växtsorter i något
EU-land. Stöd för utsädesproduktion av timotej kan
betalas till exempel för följande sorter: Alma, Bottnia
II, Grindstad, Hankkijan Tiiti, Haukila, Iki, Jonatan,
Niilo, Nokka, Nuutti, Rigel, Saga, Tammisto, Tammisto
II, Tenho, Tryggve, Tuukka, Tuure, Uula, Vega och
Vähäsöyrinki.
En uppdaterad allmän sortlista för kulturväxter som sammanställts
utgående från EU-ländernas sortlistor finns
på webbadressen:
http://ec.europa.eu/food/plant/propagation/catalogues/
agri2009/; punkt 22 är timotej (Phleum pratense L. Timothy)
Obs! Kommissionen ansvarar inte för eventuella
fel i den elektroniska förteckningen.
8.4.3 Belopp och uträkning av stödet för
utsädesproduktion av timotej
Enhetsstödet per kilogram certifierat utsäde är högst
0,8356 euro/kg. Från den stödsumma (andelen stöd per
kilogram) som beräknats på basis av antalet certifierade
kilogram avdras det gårdsstöd (inkl. eventuella tilläggsdelar)
som räknats ut på basis av arealen för utsädesproduktion
av timotej. När stödet räknas ut används den
minsta av följande arealer: den areal för utsädesproduktion
av timotej som uppgetts i stödansökan, kontraktsarealen
för utsädesproduktion eller den odlingsareal för
timotejutsäde som godkänts vid övervakningen.
• Beloppet av stöd kan efter uträkningen vara noll euro
eller mera. Stödet är noll euro om det gårdsstöd som
dras av från andelen stöd per kilogram är lika stort
som eller större än den andel stöd per kilogram som
beräknats på basis av antalet certifierade kilogram.
• Nedtrappningen av stöd, dvs. modulering kan minska
stödet (se punkt 14.4).
• Det landsspecifika maximibeloppet är 1,15 miljoner
euro (stödtak, se punkt 14.5). Om det totala beloppet
av stöd som söks överskrider stödtaket, minskas
stödet per odlare.
8
75

76
Exempel på uträkningen av utsädesstödet för
timotej. Arealen för utsädesproduktion av timotej, den
producerade utsädesmängden, det belopp av gårdsstöd
som avdras och en eventuell modulering inverkar på den
slutliga stödsumman. Därför kan det kalkylerade stödet
per kilogram utsäde variera från gård till gård. Obs!
Uträkningen av moduleringen har ändrats så att den
utförs stegvis, vilket leder till att moduleringens inverkan
på utsädesstödet kan variera från gård till gård.
GÅRD X
(arealen av timotejfröodling)
9,00 ha
Utsädesstöd 4100 kg
* 0,8356 e/kg
Gårdsstöd 9,00 ha
* 195,84 e/ha * 0,92
Euro
= 3 425,96
= 1 621,56 (efter eventuellt
moduleringsavdrag)
Differens = 1 804,40
Eventuellt moduleringsavdrag
= 144,35
Utsädesstöd som
betalas ut
= 1 660,05
På denna exempelgård: skörden 455,56 kg/ha, det
kalkylerade stödet ca 0,405 euro/kg (utsädesstödet
dividerat med antalet kilogram)
8.4.4 Övriga villkor för att få stöd
• Beviljandet av EU:s stöd för utsädesproduktion
förutsätter att tvärvillkoren iakttas på odlingsarealen
(se kap. 9).
• Utsädet ska certifieras i enlighet med lagen om handel
med utsäde. Utsäde av timotej ska certifieras så att
det är till salu som utsäde senast den 15 juni det år som
följer på skördeåret. Utbetalningen av stöd för 2010
års skörd förutsätter att utsädet släpps ut på marknaden
senast 15.6.2011.
• Den odlingsareal för timotej för vilken man ansöker
om EU-stöd för utsädesproduktion ska vara minst
0,30 hektar.
• Om stödansökan (101B, 102B), avtalet/förbindelsen
eller certifieringsbeslutet/besluten försenas, minskas
stödet. Om någon av de ovan nämnda handlingarna
försenas över 25 kalenderdagar räknat från den sista
föreskrivna dagen betalas stödet inte alls, om det inte
är fråga om oöverstigligt hinder (force majeure) eller
exceptionella förhållanden (se kap. 3).
• Övriga bestämmelser om EU-stöd, bl.a. påföljder av
överträdelser som konstaterats vid övervakningen (se
kap. 13).

9. Tvärvillkor och system
för jordbruksrådgivning
Nytt 2010
• I samband med stödansökan för 2010 ska jordbrukaren
uppge naturminnesmärken som skyddats enligt
23 § eller 26 § i naturvårdslagen samt träd och trädgrupper
som har ett av myndigheten utfärdat skyddsbeslut
och som skyddats med stöd av 29 § i samma
lag och som är högst 0,2 ha stora och belägna inom
ett åkerskifte, på åkerskiftets ren eller på ett område
mellan åkerskiften som gränsar till varandra. Dessa
landskapssärdrag måste bevaras och de är stödberättigande
i fråga om alla jordbrukarstöd.
• Om jordbrukaren behöver ett tillstånd enligt 9 kap.
i vattenlagen 245/1961 för tagandet av bevattningsvatten
ingår tillståndet och iakttagandet av tillståndsvillkoren
i kraven för god jordbrukshävd och goda
miljöförhållanden.
• Växtföljdskravet berör inte gårdar vars alla jordbruksmarker
omfattas av ett avtal om miljöspecialstöd
för skötsel av skyddszon, främjande av naturens och
landskapets mångfald eller långvarig vallodling på
torvåkrar. Områden som på grund av växtföljden
något år är i en annan gårds besittning kan beaktas
när man bedömer huruvida växtföljdskravet uppfylls
på den gård som i regel besitter dessa områden.
• Slåtterskyldigheten på grönträdor kan frångås på
skiften som har besåtts med en blandning av ettåriga
viltväxter för vinterutfodring av vilda djur.
• Fleråriga vallåkrar på naturvårdsåkrar ska slås en
gång vart tredje år, men dock alltid om det behövs för
att förhindra spridningen av ogräs.
• Betesgång på permanenta betesmarker ska genomföras
så att betesgången inte ger upphov till erosion
och så att markytan behåller sitt växttäcke.
• De föreskrivna verksamhetskraven som gäller folkhälsa,
djurhälsa och växtskydd samt djurvälfärd har
preciserats (i synnerhet verksamhetskrav nr 11 i anslutning
till livsmedels- och fodersäkerhet, samt verksamhetskrav
nr 16–18 i anslutning till djurvälfärd) (se även
bilaga H).
• Stödet som betalas till jordbrukare för jordbruksrådgivning
om tvärvillkor var år 2009 högst 150 euro per
rådgivningsmodul. Maximistödet per rådgivningsmodul
stiger möjligen med 10 %.
För de flesta jordbrukarstöden krävs att man följer
tvärvillkoren. Tvärvillkoren har som mål att bibehålla
åkrarna i gott odlingsskick, bevara de permanenta betesmarkerna
öppna, undvika näringsutsläpp till vattendragen
och upprätthålla naturens mångfald. De innefattar
också ett flertal krav i anslutning till folkhälsa, djurhälsa
och växtskydd. Tvärvillkoren ska följas under hela kalenderåret.
Jordbrukaren kan få stöd för rådgivning om
tvärvillkoren.
9.1 Tvärvillkoren som villkor för
de stöd som helt eller delvis
betalas av EU
För att man ska få de jordbrukarstöd som helt eller delvis
finansieras av EU samt vissa nationella jordbrukarstöd
måste tvärvillkoren följas. De är villkor för exempelvis
gårdsstöd, EU-djurbidrag, produktionsstöd för jordbruksgrödor,
stöd för djurens välbefinnande, kompensationsbidrag,
miljöstöd och miljöspecialstöd för programperioden
2007–2013. För de nordliga hektarstödens del
ska kravet på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
i samband med tvärvillkoren följas. Alla stöd
som år 2010 förutsätter att man iakttar tvärvillkor har
förtecknats i tabellen här invid. Om det i samband med
övervakning upptäcks att tvärvillkoren har försummats,
leder det till en påföljd för alla stöd som jordbrukaren har
ansökt om och för vilka iakttagandet av tvärvillkor är en
förutsättning.
Ett av de betydelsefulla målen för tvärvillkoren är att öka
konsumenternas förtroende för jordbruket. Eftersom
det inte krävs att man producerar någon skörd för att få
gårdsstöd syftar tvärvillkoren framför allt till att säkerställa
att de åkrar som tas ur produktion förblir i gott skick
med tanke på odling och miljö. Tvärvillkoren har också
som mål att främja livsmedelssäkerheten och djurens
välbefinnande.
Den jordbrukare som har lämnat in stödansökan är ansvarig
för att tvärvillkoren följs på gården under hela det
kalenderår då stödansökan har lämnats in. En jordbrukare
som ansöker om stöd våren 2010 är således ansvarig
för att han eller hon följer tvärvillkoren under perioden
1.1.–31.12.2010.
När ett skifte byter innehavare, och den som tar över skiftet
själv har ansökt om stöd under det aktuella stödåret,
är han eller hon ansvarig för att tvärvillkoren följs på det
överförda skiftet under den tid det är i hans eller hennes
besittning. Om innehavaren av det överförda skiftet inte
ansöker om stöd det aktuella året är det den ursprungliga
sökanden som har ansvaret för att tvärvillkoren följs på
det överförda skiftet. Då är det bra att skriftligt avtala
om att vardera parten ansvarar för att tvärvillkoren följs
under den tid skiftet är i dennes besittning.
Tvärvillkoren gäller all jordbruksmark i sökandens
besittning, även om stöd söks för bara en del av den. I
kapitel 13 berättas om övervakningen av tvärvillkor.
77

78
Tvärvillkoren omfattar
• krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
samt
• föreskrivna verksamhetskrav som hänför sig till
miljö, folkhälsa, djurhälsa samt växtskydd och
djurens välbefinnande.
Mavi ansvarar för verkställigheten av kravet på god
jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt för de
föreskrivna verksamhetskraven i anslutning till miljön.
För verkställigheten av de föreskrivna verksamhetskraven
som rör folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurens
välbefinnande svarar Evira.
I detta kapitel ges en kort beskrivning av tvärvillkorens
innehåll. Närmare information fås i guiderna om
tvärvillkor. I kap. 9.2 nedan redogörs för ändringarna
i de uppgifter som ingår i guiderna. Till denna del har
guiderna reviderats år 2010.
Guiderna om tvärvillkor:
• Odlingssätt och miljövillkor (guiden som har uppdaterats
våren 2010)
• Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel,
foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens
välbefinnande (guiden som har uppdaterats våren
2010)
I elektronisk version finns guiderna på Mavis webbsida på
adressen: http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/Ansokningsguiderochanvisningar/guidernaomtvarvillkor.html
Guiden Odlingssätt och miljövillkor skickas till gårdarna
tillsammans med försändelserna för huvudstödansökan
2010. Vid behov kan guiderna fås av kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet eller blankettexpeditionen
vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
(TIKE) per telefon på numret 020 77 21242, med
fax på numret 020 77 21213 eller med e-post på adressen
lahettamo@mmmtike.fi.
Stöd år 2010 för vilka det krävs att man följer tvärvillkoren:
EU-finansierade direktstöd
• Gårdsstöd
• Bidrag per tacka
• Stöd för stärkelsepotatis
• Bidrag för proteingrödor
• EU:s stöd för utsädesproduktion av timotej
• Produktionsbidrag för jordbruksgrödor
• Mjölkkobidrag
• Bidrag för nötkreatur
Stöd ur Landsbygdsfonden
• Stöd för djurens välbefinnande
• Miljöstöd för programperioden 2007–2013
• Miljöspecialstöd för programperioden 2007–2013
• Kompensationsbidrag för programperioden
2000–2006
• Kompensationsbidrag för programperioden
2007–2013
Andra stöd
• Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget
• Nordliga hektarstöd (jord- och skogsbruksministeriets
förordning (183/2006) 3 § 1 mom., 7–9 § och 12 §)
• Hektarstöd till husdjurslägenheter
9.2 Krav på god jordbrukshävd
och goda miljöförhållanden
Kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
bygger på Rådets förordning 73/2009 och jord- och
skogsbruksministeriets förordning 189/2009 med ändringar.
Kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
beskrivs också i Mavis guide Odlingssätt och
miljövillkor (uppdaterad 2010).
9.2.1 Växtföljd
En gårdsbruksenhet skall mellan den 1 maj och den 30
september ha minst två olika odlingsväxter eller två
andra former för användning eller skötsel av jordbruksmarken.
Kravet på växtföljd uppfylls också med en odlingsväxt
och en annan skötsel- eller användningsform för
jordbruksmarken. Vardera odlingsväxten eller vardera
formen för användning eller skötsel av jordbruksmarken
skall utgöra ett sammanhängande område som är minst
0,05 ha stort. Ett område som inte odlas eller som tillfälligt
inte odlas godkänns inte som skötsel- eller användningsform.
Växtföljdskravet uppfylls om gårdsbruksenheten
har minst två av de odlingsväxter eller andra
skötsel- eller användningsformer för jordbruksmark som
har räknats upp i punkterna A eller B i bilaga 3 till Ifyllningsanvisningarna
2010. Blandade växtbestånd samt
olika användningsformer av samma odlingsväxt räknas
dock som en enda odlingsväxt, till exempel matpotatis
och matindustripotatis. Gårdsbruksenheten kan också
ha andra odlingsväxter än de som räknats upp i den ovan
nämnda bilagan 3.
Växtföljdskravet berör inte växthusarealer eller gårdsbruksenheter
som endast förfogar över areal med vallväxter
eller permanenta grödor eller vars hela areal omfattas
av ett avtal om miljöspecialstöd för skötsel av skyddszon,

främjande av naturens och landskapets mångfald eller
långvarig vallodling på torvåkrar. I växthusarealen ingår
växthusarealer med permanenta grödor.
I detta sammanhang betraktas utöver odlad vall också
följande arealer som areal med vallväxter: skyddsremsa
som uppgetts som jordbruksskifte, skyddszonvall,
gräsbevuxen icke odlad åker som sköts, växtbestånd med
rörflen och permanenta betesmarker. Som permanenta
grödor betraktas frukt- och bärväxter, energivirke med
kort omloppstid (inkl. energivide), prydnadsväxter (5 år
och äldre som ger kontinuerlig skörd på friland), snittgrönt
och barrväxter till snitt (minst 5 år gamla växter),
plantskolor för skogsträd på åker, plantskolor för permanenta
grödor (minst 5 år) och prydnadsvide för flätning
(minst 5 år – högst 20 år).
Områden som på grund av växtföljden något år är i en
annan gårds besittning kan beaktas när man bedömer
huruvida växtföljdskravet uppfylls på den gård som i
regel besitter dessa områden.
9.2.2 Odlad åker och skötsel av den
Med odlad åker avses en åker som odlas för produktion
av grödor och i enlighet med normal god jordbrukarsed
med beaktande av förhållandena på orten. En odlad åker
ska bearbetas, gödslas och besås eller planteras på ett
ändamålsenligt sätt så att sådden kan gro jämnt och plantorna
utvecklas till ett enhetligt växtbestånd. De växtarter
och sorter som odlas ska lämpa sig för området. Sådden
eller planteringen ska utföras senast 30.6. Avvikande
från detta är det möjligt att så eller plantera sallatsväxter,
kinakål, blomkål och broccoli också efter detta datum.
Om emellertid någon annan av de trädgårdsväxter som
nämns i tabellen här invid sås eller planteras efter 30.6,
kan stöd för växten i fråga betalas endast om skiftet besås
med en förgröda senast 30.6. Odlingsmetoden innefattar
också växtskydd vilket kan skötas med hjälp av växtföljd,
mekaniskt, biologiskt eller kemiskt växtskydd. Jordbrukaren
ska sträva efter att producera en bärgnings- och
marknadsföringsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas
från åkern måste man vid behov ta hand om den växtlighet
som åkern producerar så att det också nästa år går att
anlägga ett växtbestånd på åkern.
Trädgårdsväxter som kan sås senare än 30.6, om en
förgröda sås åt dem senast 30.6.
Ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland
för att användas som snittblommor och eterneller
Grönsaker
• också bl.a. dill, persilja, pepparrot, fleråriga grönsaker
(t.ex. jordärtskocka, rabarber, sparris)
Frökryddor
• också bl.a. koriander, kummin och senap
Krydd- och medicinalväxter
• bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop,
kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana,
sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris,
libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel,
mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod,
kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fibernässla,
rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram,
vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia,
spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre,
kryddtimjan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus,
vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma,
kvanne, anisört
• medicinalvide, då ett avtal om odlingen har ingåtts
med en läkemedelsfabrik
9.2.3 Motverkande av markerosion
Icke odlad åker som sköts
Med icke odlad åker som sköts avses åker som inte används
för produktion. En icke odlad åker som sköts ska
bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål
inte äventyras. Icke odlade åkrar som sköts får
utnyttjas ekonomiskt.
Icke odlad åker som sköts är ett överordnat begrepp till
vilket räknas olika former av träda och naturvårdsåkrar.
I dem ingår således följande skötsel- och användningsformer
enligt bilaga 3 till Ifyllningsanvisningarna 2010: grönträda,
stubbträda, svartträda, naturvårdsåker (vallväxter,
minst 2 år), naturvårdsåker (landskap), naturvårdsåker
(viltväxter) eller naturvårdsåker (ängsväxter, minst 2 år).
Naturvårdsåkrar kan uppges av jordbrukare som har en
miljöstödsförbindelse enligt programperioden 2007–
2013. Naturvårdsåkern ska ligga på ett åkerskifte som har
rätt till miljöstöd. Naturvårdsåkrar ska anläggas och skötas
på det sätt som beskrivs i samband med miljöstödet
i punkt 6.1.2 i Ansökningsguide 2010. Om jordbrukaren
anmäler naturvårdsåker över 15 % av arealen som har rätt
till miljöstöd bör den överskridande andelen skötas som
grönträda.
9
79

80
Växttäcke på icke odlad åker som sköts
Icke odlade åkrar som sköts ska i regel ha ett växttäcke,
varvid de uppges som grönträda eller naturvårdsåker
(se ovan) eller vara täckta av stubb varvid
de uppges som stubbträda. Växtligheten ska vid behov
förnyas. Stubbträdan ska vara täckt med stubb av spannmål,
oljeväxter, fiberväxter eller frökryddor från minst
föregående växtperiod och obearbetad.
Kravet på att en icke odlad åker måste ha ett växttäcke
eller inte får bearbetas kan frångås endast av särskilda skäl,
till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning
av svåra ogräs. Också i samband med en kortvarig
iståndsättningsåtgärd kan kravet på växttäcke eller
på att inte bearbeta frångås på det område som är föremål
för iståndsättningsåtgärden. Kortvariga iståndsättningsåtgärder
är exempelvis täckdikning, kalkning samt grävning
och rensning av utfallsdiken. Endast i de särskilda fall
som nämns ovan kan åkerskiftet vara svartträda. Svartträda
ska ändå undvikas framför allt längs utfallsdiken
eller större vattenfåror än utfallsdiken, på översvämmade
områden eller runt hushållsvattenbrunnar.
Icke odlade skötta åkerskiften på grundvattenområden
av klass I eller II ska utgöra grönträda eller naturvårdsåker.
På grundvattenområden av klass I eller II
kan kravet på växttäcke frångås av de särskilda skäl för
förbättring av åkerns kulturtillstånd som nämns ovan.
Endast i dessa fall kan ett åkerskifte på grundvattenområde
av klass I eller II bestå av stubb- eller svartträda.
Det är inte möjligt att avvika från kravet på växttäcke på
en icke odlad åker som sköts, om det gäller ett skifte som
tas i odling för första gången eller en natuvårdsåker.
Sådd på icke odlad åker som sköts
Naturvårdsåkrar ska sås senast 30.6. Information om
skötseln av naturvårdsåkrar ges i samband med miljöstödet
i punkt 6.1.2.
Grönträda ska sås senast 30.6 med användning av en
tillräcklig mängd utsäde av vall- eller gräsväxter. Vallfröblandningen
kan också innehålla frön av ängsväxter. På
en icke odlad åker som sköts kan det också odlas vilt-,
landskaps- och ängsväxter samt blandningar av dem.
Då en ny grönträda eller naturvårdsåker anläggs på ett
grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 % av
fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter.
Med kvävefixerande växter avses bl.a. klöverarter, vickerarter,
blålusern, getruta och sötväppling. Jordbrukaren
måste på begäran kunna bevisa fröblandningens innehåll,
till exempel med hjälp av skiftesvisa anteckningar eller
inköpskvitton.
Flerårig grönträda får gödslas i samband med att växtligheten
anläggs, detta gäller inte ettårig grönträda. Vid
gödslingen måste man beakta villkoren i nitratförordningen.
En jordbrukare som ingått miljöstödsförbindelse
måste dessutom följa villkoren för miljöstödet.
Slåtter av icke odlad åker som sköts och
förhindrande av att ogräsen sprids
Naturvårdsåkrar som är fleråriga vallar ska slås en gång
vart tredje år. Slåtter ska dock alltid utföras om det växer
rikligt med ogräs på skiftet. Information om skötseln av
naturvårdsåkrar enligt miljöstödet ingår i punkt 6.1.2 i
anslutning till miljöstödet.
Grönträdor samt vid behov också svart- och stubbträdor
måste slås en gång under växtperioden, senast 31.8.
Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och
på ett sådant sätt att ogräsbekämpningen lyckas. För
att förhindra att ogräsen sprids ska grön-, stubb- och
svartträda vid behov också skötas genom bearbetning,
med växtskyddsmedel eller på annat motsvarande sätt.
När tidpunkten för slåttern och slåttermetoden slås fast
ska man dessutom beakta skyddet för vilda fåglar och
däggdjur. Det rekommenderas att slåttern utförs så sent
på sommaren som möjligt och att man börjar från mitten
av åkern.
Slåtterskyldigheten på grönträdor kan frångås på skiften
som har besåtts med en blandning av ettåriga viltväxter
för vinterutfodring av vilda djur.
Slåtterskyldigheten tillämpas inte vid odling av rörflen,
om den skötta icke odlade åkerns användning för energiändamål
förutsätter att bärgningen utförs den vårvinter
som följer på växtperioden eller om det gäller ett rörflensbestånd
som har anlagts det aktuella året.
Att bärga skörd från en icke odlad åker som sköts
och att avsluta växtligheten
Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt,
dvs. det är tillåtet att bärga skörd. Betesgång är tillåten
på grönträda och fleråriga vallåkrar som är naturvårdsåkrar,
om åkerns yta förblir täckt av hö och gräs.
Växtligheten på trädesskiften får avslutas mekaniskt eller
kemiskt från och med 1.9. Växtligheten får också avslutas
tidigare om åkerskiftet besås. Då ska avslutandet och
gödslingen förläggas till samma tidpunkt som sådden.
Ovan i punkten Växttäcke på icke odlad åker som sköts
berättas om andra undantag. Information om avslutandet
av naturvårdsåkrar ges i samband med miljöstödet i
punkt 6.1.2.

Grön­, stubb­ och svartträda på skött icke odlad åker och skötseln av dem.
Se också texten om icke odlad åker som sköts, punkt 9.2.3.
Karaktärisering Ett- eller flerårigt växtbestånd
(vilt-, landskaps- eller
vallväxter)
Grönträda Stubbträda Svartträda
Stubb av föregående års
spannmåls-, olje- eller fiberväxter
eller frökryddor, också
äldre stubb av dessa grödor
Läge Inga begränsningar Begränsning som gäller
grundvattenområden:
– På grundvattenområden
av klass I och II endast av
särskilda skäl, t.ex. på ett
område där man bekämpar
svåra ogräs eller vidtar
kortvariga iståndsättningsåtgärder
Sådd Senast 30.6. Tillåten Tillåten
Gödsling – I samband med anläggande
av fleråriga bestånd
– Vid sådd av växter som sås
på hösten
Slåtter Senast 31.8.
– Ett ettårigt växtbestånd
som anlagts med blandningar
av viltväxter får
bevaras till våren för utfodring
av vilda djur
Bearbetning och avslutande
av växtbeståndet
Kortvariga iståndsättningsåtgärder
– I samband med anläggandet
– Fr.o.m.1.9.
– Före 1.9. om man vidtar
åtgärder som förbättrar
kulturtillståndet, t.ex.
bekämpar svåra ogräs eller
om skiftet sås
Endast i den omfattning
arealen kräver
– T.ex. täckdikning, kalkning
eller grävning och
rensning av utfallsdiken
Ekonomiskt utnyttjande Tillåtet
– Bör bevaras i god jordbrukshävd
– Areal som under lång tid
täcks av ensilagebalar etc.
anmäls som tillfälligt icke
odlad
– Endast vid sådd av växter
som sås på hösten
Senast 31.8.
– Endast vid behov
– Fr.o.m.1.9.
– Före 1.9. om man vidtar
åtgärder som förbättrar
kulturtillståndet, t.ex.
bekämpar svåra ogräs eller
om skiftet sås
Endast i den omfattning
arealen kräver
– T.ex. täckdikning, kalkning
eller grävning och
rensning av utfallsdiken
Tillåtet
– Bör bevaras i god jordbrukshävd
– Areal som under lång tid
täcks av ensilagebalar etc.
anmäls som tillfälligt icke
odlad
Åkerskifte som under växtperioden
är utan växttäcke eller
stubb
Begränsning på alla områden:
– Tillåten endast av särskilda
skäl, t.ex. på ett område
där man bekämpar svåra
ogräs eller vidtar kortvariga
iståndsättningsåtgärder
Rekommendation:
– Svartträda ska undvikas
längs utfallsdiken eller vattenfåror
större än utfallsdiken,
på översvämningskänsliga
områden och runt
hushållsvattenbrunnar
– Endast vid sådd av växter
som sås på hösten
Senast 31.8.
– Endast vid behov
– Om man vidtar åtgärder
som förbättrar kulturtillståndet,
t.ex. bekämpar
svåra ogräs
– Om svartträdan besås
Endast i den omfattning
arealen kräver
– T.ex. täckdikning, kalkning
eller grävning och
rensning av utfallsdiken
Tillåtet
– Bör bevaras i god jordbrukshävd
– Areal som under lång tid
täcks av ensilagebalar etc.
anmäls som tillfälligt icke
odlad
9
81

82
Dikesrenar
På åkerskiften längs med utfallsdiken och vattendrag ska
lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där
varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas.
Man får avvika från kravet på obearbetade dikesrenar av
samma särskilda skäl som när det gäller att frångå kravet
på att inte bearbeta en icke odlad åker som sköts.
Ingen dikesren behöver lämnas om
1) det mellan åkern och vattenfåran finns i genomsnitt
minst tio meter skog, tomtmark, vägområde eller annat
område och vattnet inte når fram till åkern ens vid
översvämning,
2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i genomsnitt
minst tio meter buskage, impediment eller
tvinmark eller motsvarande och vattnet inte når fram
till åkern ens vid översvämning, eller
3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet
exempelvis pumpas bort.
9.2.4 Bevarande av markens
skick och miljön
Bränning av halmstubb ska undvikas. Halmbränning
är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på
en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra
ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.
Man ska undvika att köra med tunga maskiner på våta
åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som
sköts, så att marken inte packas till.
Motverka spridningen av flyghavre
På ett basskifte som är smittat med flyghavre ska man se
till att flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt,
genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms
i lagen om bekämpning av flyghavre. Den anvisning
eller plan för bekämpning av flyghavre som kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet har gjort upp ska följas.
Bibehållande av landskapets särdrag
Om det på åkerskiftena växer i 29 § 9 punkten i naturvårdslagen
1096/1996 avsedda stora enstaka träd som dominerar
ett öppet landskap och trädgrupper med högst
fem stora träd för vilka det finns ett skyddsbeslut enligt
30 § i naturvårdslagen ska dessa bevaras. Träden som
dominerar landskapet på sådana skyddsobjekt har grov
stam, är gamla, ofta förgrenade och med bred krona.
Hos tall, gran, björk och ek ska stammen vara minst 60
cm i diameter på 1,3 meters höjd och hos andra trädslag
minst 40 cm. Sådana områden får inte röjas till åker eller
ändras på annat sätt.
Också naturminnesmärken som är fridlysta med stöd
av 23 eller 26 § i naturvårdslagen 1096/1996 ska bevaras.
Naturminnesmärken är träd, dungar, flyttblock eller
motsvarande naturformationer som har skyddats på
grund av sin skönhet, sällsynthet, betydelse i landskapet,
sitt vetenskapliga värde eller av annan motsvarande
anledning. Skyddade naturminnesmärken är vanligen
också utmärkta i terrängen. Naturminnesmärken får inte
skadas eller avlägsnas.
Skyldigheten att bevara gäller för Ålands del stora träd
som är skyddsvärda enligt 16 § i landskapslagen om
naturvård (ÅFS 82/1998) samt naturminnen som är
skyddsvärda enligt 6 §. I enlighet med 5 § 8 punkten i
förordning ÅFS 113/1998 ska de skyddsvärda träden vara
vilt växande ek, lönn och asp som 130 cm över markytan
har en omkrets på minst 170 cm samt enar med en höjd
av minst 6 meter. Skyddsobjekten ska vara avgränsade i
området och landskapsregeringen kan definiera gränserna
för skyddsobjektet på begäran av markområdets
ägare eller innehavare.
Skyldigheten att bevara granskas i samband med
tvärvillkoren på högst 0,20 ha stora skyddsobjekt som
omfattas av ett skyddsbeslut. Objekten ska ligga inom ett
åkerskifte, på åkerskiftets ren eller på ett område mellan
åkerskiften som gränsar till varandra. Dessa högst
0,2 hektar stora objekt är stödberättigande areal i fråga
om jordbrukarstöd. Villkoret gäller inte permanenta
betesmarker som omfattas av egna förpliktelser avseende
bevarandet i samband med tvärvillkoren.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska informeras
om objektens läge på blankett 442. Blanketten
fås av kommunens landsbygdsnäringsmyndight och på
internetadressen http://lomake.mmm.fi. Objekt på ett
område som ligger mellan skiften anmäls av områdets
innehavare.
Tillstånd att ta bevattningsvatten
Om jordbrukaren behöver ett tillstånd enligt 9 kap. i vattenlagen
245/1961 för tagandet av bevattningsvatten ingår
tillståndet och iakttagandet av tillståndsvillkoren i kraven
för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.
9.2.5 Permanenta betesmarker
Definition och anmälan av permanenta betesmarker
I punkt 5.2 i ansökningsguiden ges en definition av
permanent betesmark. Den i definitionen nämnda
femårsperioden innebär 1.5.2005–30.4.2010 när det gäller
stödansökan 2010.

På basskiftesblankett 102A ska jordbrukaren per basskifte
uppge arealen permanent betesmark år 2010. Användningsformen
för permanent betesmark antecknas med de
alternativ som anges i punkt B i bilaga 3 till Ifyllningsanvisningarna
för jordbruksskiftesblankett 102B.
Skyldighet att sköta permanent betesmark
En areal som anmälts som permanent betesmark måste
skötas. Om betesgång inte sker på skiften som anmäls
vara permanent betesmark, ska skiftena slås för att förbli
öppna. Betesgång på permanenta betesmarker ska genomföras
så att markytan behåller sitt växttäcke. Betesgången
får inte ge upphov till markerosion. Skyddet av
vilda fåglar och däggdjur skall beaktas då man bestämmer
tidpunkten för slåttern och utför den. På de delar
av ett skifte som inte kan slås skall man vid behov röja
sly och trädplantor så att den permanenta betesmarken
inte växer igen. Jordbrukaren kan ta vara på slåtteravfallet,
om han så önskar. Det är dock inte nödvändigt att
avlägsna slåtteravfallet från betesmarken.
Skyldighet att bevara permanent betesmark
Till kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
hör att mark som varit permanent betesmark år
2003 huvudsakligen bevaras som sådan. Landsbygdsverket
följer årligen upp förändringarna i den sammanlagda
arealen permanent betesmark på landsnivå med hjälp
av ett s.k. årligt relationstal. Syftet är att de permanenta
betesmarkernas andel av den sammanlagda arealen
jordbruksmark inte ska sjunka avsevärt jämfört med
situationen 2003. Andelen permanenta betesmarker följs
upp i alla EU-medlemsstater.
Arealuppgifterna om permanenta betesmarker 2003
bygger på de uppgifter som jordbrukarna lämnade i
samband med stödansökan 2005. Då frågades vilka
basskiften som uppfyllde definitionen av permanenta
basskiften år 2003.
För uppföljningen av relationstalet för permanent
betesmark behövs årligen en uppgift om den areal med
permanent betesmark som har beskogats med hänsyn till
miljöaspekterna. Dessa arealer räknas inte in i minskningen
av de permanenta betesmarkernas areal och de
försämrar inte det årliga nationella relationstalet för
permanenta betesmarker. Därför är det viktigt att de
skiften med permanenta betesmarker som har beskogats
med hänsyn till miljöaspekterna uppges på stödansökans
jordbruksskiftesblankett 102B med koden ”Beskogad
permanent betesmark”. Skiftena i fråga uppges också på
basskiftesblankett 102A, men inte på ändringsblanketten
för basskiften 102C. Se ifyllningsanvisningarna kap. V.
Till den ovan nämnda arealen räknas inte julgransodlingar
eller snabbväxande arter med kort odlingstid.
Förfarande med förhandstillstånd
Om den permanenta betesmarkens årliga andel av jordbruksmarken
på landsnivå sjunker mer än fem procent
under 2003 års referensnivå, tas ett s.k. förfarande med
förhandstillstånd i bruk. Då får jordbrukarna inte ändra
användningssättet för areal som uppgetts som permanent
betesmark, om inte landsbygdsnäringsmyndigheten
har gett sitt tillstånd till det.
Om jordbrukaren har ett gällande specialstödsavtal
inom ramen för systemet med miljöspecialstöd (avtal
om skötsel av vårdbiotoper, främjande av naturens och
landskapets mångfald, främjande av naturens mångfald,
utvecklande och vård av landskapet eller anläggning
och skötsel av skyddszon), omfattas avtalsarealen inte av
förfarandet med förhandstillstånd.
Återställande av areal till permanent betesmark
Om den permanenta betesmarkens andel av jordbruksmarken
minskar med mer än 10 procent jämfört med
2003 års referensandel, blir det nödvändigt att återställa
permanent betesmark. Återställandet gäller sådan
permanent betesmark som under de två föregående åren
har börjat användas till annat. Beslut om hur stor areal
som ska återställas och om tidtabellen för återställandet
fattas av jord- och skogsbruksministeriet. Jordbrukaren
står för kostnaderna för återställandet. Den jordbrukare
som återställningsskyldigheten gäller bestämmer själv
vilka skiften i hans besittning som ska återställas till
permanenta betesmarker. De skiften som återställs ska
vara täckta av vallväxtlighet och uppges som permanenta
betesmarker de fem följande åren.
Återställandet gäller dock inte arealer som omfattas
av specialstödsavtal och inte heller betesmark som har
beskogats med beaktande av miljöaspekter. Återställandet
gäller emellertid sådan betesmark som har börjat
användas för julgransodling eller kortvarig odling av
snabbväxande trädslag.
Relationstalets utveckling i Finland
I Finland har relationstalet för permanenta betesmarker
utvecklats i klart sämre riktning, men något förfarande
med förhandstillstånd eller någon återställningsskyldighet
har man hittills inte behövt ta i bruk hos oss.
9
83

84
9.3 Föreskrivna verksamhetskrav
9.3.1 Allmänt
De föreskrivna verksamhetskraven anknyter till följande
ämneshelheter (s.k. villkorsområden):
1. miljö
2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
3. djurens välbefinnande
År 2005 trädde föreskrivna verksamhetskrav i anslutning
till nitrat-, grundvatten-, avloppsslam-, habitat- och fågeldirektiven
samt märkning och registrering av djur i kraft
i överensstämmelse med rådets förordning 1782/2003. År
2006 trädde föreskrivna verksamhetskrav i anslutning
till växtskyddsmedel, foder, livsmedel och anmälan av
djursjukdomar i kraft. Sist i turen stod de föreskrivna
verksamhetskrav för djurens välbefinnande som trädde i
kraft år 2007.
I kapitlen nedan anges det centrala innehållet i respektive
verksamhetskrav samt de EU-rättsakter som kraven
bygger på. Det föreskrivna verksamhetskravets nummer
efter förordningarna refererar till numret på det
krav i Rådets förordning 73/2009 (har ersatt förordning
1782/2003) som författningen i fråga anknyter till. Närmare
information om verksamhetskravens betydelse vid
övervakningen ingår i kapitel 13 i Ansökningsguide 2010.
Ytterligare information om verksamhetskraven samt den
nationella lagstiftning genom vilken EU-rättsakterna har
verkställts fås i guiderna om tvärvillkor.
9.3.2 Föreskrivna verksamhetskrav som
gäller miljön och deras centrala
innehåll
Gödsling, användning och lagring av stallgödsel
Rådets direktiv 91/676/EEG (artiklarna 4 och 5)
det s.k. Nitratdirektivet (Verksamhetskrav nr 4)
Kravet gäller alla jordbrukare
Vid gödsling, användning och lagring av stallgödsel ska
jordbrukaren beakta bl.a. följande omständigheter:
• Det är förbjudet att sprida stallgödsel 15.10–15.4. På
vallväxtlighet får stallgödsel inte spridas efter 15.9.
• Organisk gödsel som spridits på hösten måste alltid
omedelbart och senast inom ett dygn myllas in eller
åkern plöjas.
• Kväveanalys av stallgödsel måste utföras med fem års
intervaller.
• En gödselstad ska i regel rymma den stallgödsel som
samlats under 12 månaders tid.
• Växtartsspecifika kvävegödselgivor måste iakttas.
• Den pressaft som uppkommer vid framställning av
ensilage måste tas till vara.
• Föreskrifterna som gäller lagring av stallgödsel i
stackar måste följas.
• Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag
än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling
med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka
av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent.
• De maximala mängder stallgödsel som får användas
på hösten och den maximala spridningsmängd som
beräknas per kalenderår (högst 170 kg totalkväve/ha/
år tillförs med stallgödseln) måste följas.
Skydd för grundvatten
Rådets direktiv 80/68/EEG (artiklarna 4 och 5) det
s.k. Grundvattendirektivet (Verksamhetskrav nr 2)
Kravet gäller alla jordbrukare med åkrar på grundvattenområden
Då det gäller skyddet för grundvatten bör jordbrukaren
beträffande sin egen gård ta reda på:
• Huruvida gården eller dess åkrar är belägna på ett
viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt (klass
I eller II) grundvattenområde och att inga ändringar
i indelningen av grundvattenområdena i olika klasser
har skett. Uppgifterna fås lämpligast hos kommunens
miljöbyrå.
• Om det finns grundvattenområden på gårdens
marker; att inga föreskrifter har meddelats i gårdens
miljötillstånd eller något annat gällande tillstånd eller
att kommunen inte har utfärdat odlingsbegränsningar
för grundvattenområdena.
• Att inga begränsningar på grundvattenområden gäller
för de växtskyddsmedel som används.
• Att inga gödselstackar har anlagts på grundvattenområden
och att ingen avrinning till grundvattnet från
djurstallar och rastgårdar förekommer.
Användning av avloppsslam
Rådets direktiv 86/278/EEG (artikel 3) det s.k.
Avloppsslamdirektivet (Verksamhetskrav nr 3)
Kravet gäller alla jordbrukare som tar emot eller hanterar
avloppsslam

Om en jordbrukare tar emot avloppsslam, slam från
slamavskiljare eller annat slam som uppkommer vid rening
av hushållsavloppsvatten ska slammet ha behandlats
i enlighet med lagen om gödselfabrikat (539/2006) och
jord- och skogsbruksministeriets förordningar 12/07 och
13/07 med ändringar eller behandlas på gården i överensstämmelse
med dessa författningar.
Jordbrukaren ska
• ha kännedom om samtliga analysresultat och behandlingsmetoden
för avloppsslammet samt om pH för de
skiften där spridningen sker,
• låta analysera tungmetallerna i marken på skiften
där avloppsslam sprids, om det på grund av beskaffenheten
hos marken i placeringsområdet eller dess
omgivning eller det tidigare händelseförloppet finns
anledning att misstänka att de högsta tillåtna halterna
av tungmetaller i odlingsjord kan överskridas
• iaktta föreskrifterna om användningsområden (tillåtna
grödor), spridningstidpunkter och spridningsmängder
för slam och
• föra in användningen av slam i odlingsanteckningarna.
Naturskydd
Rådets direktiv 79/409/EEG (artiklarna 3, 4
(punkterna 1, 2, 4) och 5) det s.k. Fågeldirektivet
(Verksamhetskrav nr 1); Rådets direktiv 92/43/EEG
(artiklarna 6 och 13) det s.k. Habitatdirektivet
(Verksamhetskrav nr 5)
Kravet gäller alla jordbrukare. Jordbrukare vars jordbruksmarker
hör till Natura 2000-områden kan dessutom
ha andra förpliktelser.
Som tvärvillkor för direktstöd ska jordbrukaren i jordbruksarbetet
också ta hänsyn till vissa bestämmelser om
naturvård som bottnar i EU:s habitat- och fågeldirektiv.
Dessa gäller å ena sidan skydd av individer inom arterna
och å andra sidan det skydd av områden som genomförs
med hjälp av nätverket Natura 2000 och som riktar sig
mot naturtyper och arternas livsmiljöer.
9.3.3 Föreskrivna verksamhetskrav som
gäller folkhälsa, djurhälsa samt
växtskydd och deras centrala
innehåll
Märkning och registrering av djur
Rådets direktiv 2008/71/EG om identifikation
och registrering av svin (kodifierad version av
rådets direktiv 92/102/EEG) (artiklarna 3, 4 och
5.) (Verksamhetskrav nr 6); Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) 1760/2000 om upprättande
av ett system för identifiering och registrering
av nötkreatur samt märkning av nötkött och
nötköttsprodukter och om upphävande av rådets
förordning (EG) nr 820/97 (artiklarna 4 och 7)
(Verksamhetskrav nr 7); Rådets förordning (EG)
21/2004 om upprättande av ett system för identifiering
och registrering av får och getter och om
ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt
direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (artiklarna
3, 4 och 5) (Verksamhetskrav nr 8)
Kraven gäller alla djurhållare (fysiska eller juridiska
personer) som ansvarar för åtminstone ett nötkreatur, ett
svin, ett får eller en get
På grund av livsmedelssäkerheten och spårbarheten för
livsmedel bör jordbrukare som ansvarar för djur:
• registrera sig som djurhållare (= anmäla sig hos kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet)
• märka sina djur
• upprätthålla en djurförteckning för varje djurhållningsplats
av vilken framgår basuppgifter om djuren
samt datum för köp, avlägsnande och förflyttning
• i fråga om enskilda djur göra anmälningar om födelse,
avlägsnande, köp och förflyttning till nötdjursregistret
och får- och getregistret samt i fråga om djurgrupper
anmälningar om köp, avlägsnande och antal djur till
svinregistret.
Användning av växtskyddsmedel
Rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden (artikel 3) (Verksamhetskrav
nr 9)
Kraven gäller alla jordbrukare som använder växtskyddsmedel
9
85

86
Alla jordbrukare som använder växtskyddsmedel måste
följa detta direktiv om användning av växtskyddsmedel
och lagen om växtskyddsmedel (1259/2006). Endast växtskyddsmedel
som är godkända i Finland får användas
här och de bruksanvisningar som godkänts för preparaten
måste följas vid användningen.
En jordbrukare som använder växtskyddsmedel måste:
• föra bok över användningen av växtskyddsmedel,
• se till att de växtskyddsmedel som inte är godkända
förstörs på vederbörligt sätt som problemavfall.
Ämnen som är förbjudna för produktionsdjur
Rådets direktiv 96/22/EG om förbud mot användning
av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk
verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion
och om upphävande av direktiv 81/602/
EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG; (artiklarna
3 (a, b, c, d, e), 4, 5 och 7) det s.k. Hormonförbuddirektivet
(Verksamhetskrav nr 10)
Kraven gäller alla som håller djur som används för
livsmedelsproduktion
Det är förbjudet att använda vissa läkemedelssubstanser
i synnerhet för främjande av djurs tillväxt och produktion,
frånsett de undantag där en veterinär får använda
vissa ämnen för vård av ett enskilt djur.
Livsmedel
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
178/2002 (artiklarna 14, 17(1), 18 och 19) den
s.k. Allmänna livsmedelsförordningen (Verksamhetskrav
nr 11)
Kraven gäller alla som bedriver primärproduktion av
livsmedel
Livsmedel ska vara säkra, de får inte vara skadliga för
hälsan eller annars olämpliga som människoföda.
• Djur vars hälsotillstånd kan äventyra livsmedlets säkerhet
får inte användas inom livsmedelsproduktionen
• Det vatten som används som dricksvatten för djur
samt för rengöring och avkylning av primärprodukter
samt för rengöring och sköljning av ytor, anordningar
och redskap på primärproduktionsstället ska vara
dricksvatten eller rent vatten. Kraven gäller också snö,
is och ånga.
• För rengöring av och direkt nedkylning med vatten
av växtdelar som är avsedda som livsmedel, rengöring
och sköljning av ytor, anläggningar och redskap som
kommer i kontakt med animaliska primärprodukter
och rengöring av ägg som levereras för att användas
som råvara för äggprodukter får endast användas vatten
som har analyserats åtminstone i fråga om Escherichia
coli och enterokocker och vars färg och lukt har
bedömts organoleptiskt.
• Endast tillåtna veterinärmedicinska läkemedel får
användas för vård av djur frånsett enskilda/vissa
undantag som veterinären bestämt.
Anmälan om primärproduktion:
• En primärproducent ska göra anmälan till kommunens
livsmedelstillsynsmyndighet om primärproduktionsstället
och den verksamhet som bedrivs där, om
kommunens livsmedelstillsynsmyndighet inte har fått
informationen från en annan myndighet.
Beskrivning av egenkontrollen:
• Primärproducenten ska ha en beskrivning av egenkontrollen
som tar upp följande saker:
1) åtgärderna för rengöring av lokaler, utrustning,
behållare, burar och transportmedel samt djur som
används för livsmedelsproduktion,
2) kontroll av renheten av sådana växt- och svampprodukter
som äts som sådana,
3) organoleptisk kontroll av fodrets och vattnets kvalitet,
bekämpning av skadedjur, försiktighetsåtgärder
vid införande av djur, växter och svamp till primärproduktionsstället,
användning och förvaring av fodertillsatser,
veterinärmedicinska läkemedel, växtskyddsmedel,
gödselmedel, biocider och farliga kemikalier samt
4) personalens introduktion till livsmedelshygien och
bekämpande av smittsamma sjukdomar.
Bokföringskrav
• Primärproducenten ska föra bok över följande faktorer:
1) Djur, primärprodukter, foder som har getts till
djurarter och -grupper, användningen av veterinärmedicinska
preparat, djur som behandlats med
läkemedel, förekomsten av sjukdomar som inverkar på
livsmedelssäkerheten samt användning av växtskyddsmedel
och biocider,
2) Restriktioner som utfärdats med stöd av djursjukdomslagen
(55/80) och föreskrifter som meddelats
med stöd av livsmedelslagen (23/2006),
3) Tagandet av vatten- och råmjölksprover samt
prover för övervakning av främmande ämnen och
provresultaten, prover av djur och andra prover för

diagnostiska ändamål som har betydelse för livsmedelssäkerheten,
4) Primärprodukter och djur som levererats från
primärproduktionsstället,
5) Observationer om miljö- och andra faktorer som
kan inverka negativt på primärprodukterna och på
kvaliteten hos de livsmedel som fås av dem,
6) Uppgifter om temperaturuppföljning då hanteringen
av primärprodukterna förutsätter kontroll av
temperaturen.
Hygien i byggnader där man
bedriver mjölkproduktion
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
178/2002 (artiklarna 14, 17(1), 18 och 19) den
s.k. Allmänna livsmedelsförordningen (Verksamhetskrav
nr 11)
Kraven gäller alla mjölkproducenter som producerar
mjölk för annat än eget bruk
De utrymmen som används för mjölkproduktion ska vara
sådana att det finns goda möjligheter att se till att djuren
är rena och friska samt att mjölken håller hög hygienisk
kvalitet.
Enligt författningarna ska
• utrymmen anvisas för olika verksamheter såsom
mjölkning, behandling av mjölken, rengöring av
utrustning för mjölkbehandling;
• förbindelsevägarna organiseras så att kontaminering
av mjölken förhindras;
• material och inventarier, belysning och ventilation i
mjölkrummet vara ändamålsenliga.
På en gård med mjölkproduktion ska man handla så att
kontaminering av mjölken förhindras och kvaliteten på
mjölk som är avsedd till livsmedel säkerställs. Kraven i
bestämmelserna gäller
• djurens renhet och hälsa;
• renhållning, avfallshantering och bekämpning av
skadedjur i utrymmena;
• mjölkningshygien;
• bedömning av mjölkens duglighet till livsmedel;
• mjölkbehandlingsutrustningens skick och skötsel;
• kylning av mjölken;
• hantering av kemikalier;
• undersökningar av mjölken och det vatten som används
på gården.
Mjölkproducenten ska underrätta livsmedelstillsynsmyndigheterna
om
• tillverkning av mjölkbaserade produkter och att sådana
produkter och mjölk överlåts från gården direkt
till den slutliga konsumenten;
• att råmjölk överlåts från gården.
Hygien i byggnader där man
bedriver äggproduktion
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
178/2002 (artiklarna 14, 17(1), 18 och 19) den
s.k. Allmänna livsmedelsförordningen (Verksamhetskrav
nr 11)
Kraven gäller alla äggproducenter som producerar ägg
till livsmedel, dock inte för eget bruk.
De utrymmen som används för äggproduktion ska vara
sådana att det finns goda möjligheter att se till att djuren
är rena och friska samt att äggen håller hög hygienisk
kvalitet.
På en gård med äggproduktion ska man handla så att
kontaminering av äggen förhindras och kvaliteten på
ägg som är avsedda till livsmedel säkerställs. Kraven i
bestämmelserna gäller:
• djurens renhet och hälsa
• att äggen är rena, förvaras torrt samt skyddas mot
lukter, stötar och solljus.
• lagring i konstant temperatur.
Salmonellaövervakning på fjäderfägårdar
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
178/2002 (artiklarna 14, 17 (1), 18 och 19) den
s.k. Allmänna livsmedelsförordningen (Verksamhetskrav
nr 11)
Kraven gäller djurhållare med värphöns, broilers, kalkoner
samt kläckningsanläggningar där ägg från ovan
nämnda fåglar ruvas.
Salmonellaövervakningsprogrammet syftar till att skydda
konsumenterna mot salmonellasmitta, förhindra spridningen
av salmonella och minska antalet salmonellainfektioner
hos fjäderfä.
• Prover för salmonella måste tas på gårdarna i enlighet
med övervakningsprogrammet
9
87

88
• Gården måste föra en förteckning varav framgår fåglarnas
ankomstdag till gården, fåglarnas ursprungsgård,
antalet fåglar som tagits emot, deras ålder och
datum för kläckningen, flocksignum samt datum för
slakt eller avlivning av fåglarna.
• Den ansvariga veterinären måste underrättas om
var och en flock som anlänt till gården. Anmälan ska
göras antingen inom en vecka efter det att flocken har
anlänt eller genom att på förhand lämna in en plan
över flockarnas ankomst med tanke på följande kalenderår.
• Då fåglarna slaktas ska ägaren se till att resultatet från
den sista salmonellaundersökningen skickas för kännedom
till slakteriets besiktningsveterinär.
• Vid kläckningsanläggningen ska man föra en förteckning
varav framgår från vilken moderflock kläckäggen
kommer, till vilket uppfödningsstall kycklingarna från
kläckäggen levererats och tidpunkten för överlåtelsen
av kycklingarna. Kycklingarna ska åtföljas av en
uppgift om vilken moderflock de härstammar från.
När kycklingar i produktionsledet sänds till ett uppfödningsstall
skall de också åtföljas av en uppgift om
huruvida kycklingarna har undersökts för salmonella
vid kläckningsanläggningen.
• Produktionsgårdarna ska föra bok över alla undersökningar
enligt det nationella salmonellaövervakningsprogrammet
och resultaten från dessa undersökningar.
• De ovan nämnda uppgifterna ska förvaras på produktionsgården
i minst två års tid.
Foder
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
178/2002 (artiklarna 15,17(1), 18 och 20), den
s.k. Allmänna livsmedelsförordningen (Verksamhetskrav
nr 11)
Kraven gäller jordbrukare som producerar, blandar,
framställer och använder foder
Kraven som ställts på foder berör foderanvändning,
foderproduktion, blandning och framställning av foder
för eget behov, försäljning samt överlåtelse av foder utan
vederlag.
Foder måste vara säkra
• De utrymmen, anordningar, behållare och transportmedel
som används vid produktion, blandning,
framställning, förpackning, lagring och transport av
foder måste hållas rena.
• Tillverkarens anvisningar måste följas vid användning
av gödselfabrikat och växtskyddsmedel.
• Avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, gödselfabrikat,
frön och foderläkemedel ska lagras och hanteras
vederbörligt och åtskilt från foder och djurhållningsplatser.
• De högsta halterna skadliga ämnen och produkter i
foder får inte överskridas.
• Förbjudna ämnen får inte användas.
• Endast godkända fodertillsatser får användas.
• Matavfall får inte användas.
• Fodret ska vara lämpligt för sitt ändamål.
Krav på bokföring av foder
• I fråga om foder som köpts/fåtts utan vederlag till
gården; säljarens/leverantörens namn och adress,
produktens namn eller beskaffenhet, leveransdatum,
mängd och djurgrupp som utfodrats med fodret.
• I fråga om foder som sålts/överlåtits från gården;
köparens/mottagarens namn och adress, produktens
namn eller beskaffenhet, leveransdatum och mängd.
• I fråga om egenproducerat foder; namnet på eller beskaffenheten
hos det foder som var och en djurgrupp
har utfodrats med.
• Tidpunkten för när foderanvändningen upphört, om
det finns en fastställd karenstid för användningen.
• Resultaten av de prov som tagits av foder.
• Användningen av växtskyddsmedel och biocider.
Registrering
• Jordbrukare som producerar, blandar till, framställer
och använder foder ska registrera sig som foderföretagare
• Registreringen som foderföretagare (nya jordbrukaren)
görs till Evira på den blankett som finns på Eviras
webbplats (blankett F). Registreringen är en engångsföreteelse,
men också varaktiga ändringar ska anmälas till
Evira på blankett F.
• Foder får skaffas endast från en registrerad eller godkänd
foderföretagare. En förteckning över dem finns
på Eviras webbplats (www.evira.fi/portal/se/v__xtproduktion_och_foder/foder/).
Ansvar
• Foderföretagarna, inbegripet jordbrukarna, ansvarar
för fodersäkerheten
• Alla foderföretagare, inbegripet jordbrukarna, är
skyldiga att vidta åtgärder om det finns misstanke om
att ett foder som de importerar, producerar, tillverkar
eller distribuerar inte är säkert. Fodret i fråga måste
dras bort från marknaden och utfodringen av djur
med fodret upphöra. Evira ska underrättas om saken.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
999/2001 (artikel 7) den s.k. TSE-förordningen
(Verksamhetskrav nr 12)
Kraven gäller alla som håller livsmedelsproducerande
djur.
Förbud som gäller utfodring av djur
• Livsmedelsproducerande djur får inte utfodras med
animaliskt protein eller foder innehållande sådant,
med vissa undantag.
• Det centrala i förbudet är i praktiken att kött-/benmjöl
är förbjudet vid utfodring av alla livsmedelsproducerande
djur.
• Det är tillåtet att använda fiskmjöl i kommersiella
mjölknäringar för diande djur som hör till idisslare
och är avsedda för livsmedelsproduktion. Fiskmjöl får
inte användas vid utfodringen av andra idisslare som
är avsedda för livsmedelsproduktion.
• Om diande djur som hör till idisslare och är avsedda
för livsmedelsproduktion utfodras med mjölknäring
innehållande rent fiskmjöl ska en anmälan lämnas till
Evira på en särskild blankett.
• När rent fiskmjöl eller kompletteringsfoder (koncentrat)
innehållande sådant används vid utfodring av
enkelmagade djur (fjäderfä, svin), måste gården vara
godkänd eller registrerad för ändamålet av Evira.
Verksamheten måste vara godkänd av Evira i följande
fall,
• när rent fiskmjöl används vid utfodringen,
• när foder innehållande fiskmjöl framställs för försäljning,
• när rent fiskmjöl eller foderkoncentrat innehållande
sådant används på gårdar som håller såväl enkelmagade
djur som idisslare.
Djursjukdomar
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
999/2001 (artiklarna 11, 12, 13 och 15) den s.k.
TSE -förordningen (Verksamhetskrav nr 12)
Kraven gäller alla djurhållare (fysiska eller juridiska
personer) och som har ansvar för minst ett nötkreatur, ett
får eller en get.
• I fråga om alla djur som misstänks ha TSE-smitta ska
en anmälan till (kommun)veterinären göras omedelbart
och givna föreskrifter följas.
• När det gäller handel på den inre marknaden och
import från länder utanför EU av får och getter samt
könsceller och embryon av dem ska författningarna
om handel och import iakttas i syfte att förhindra
spridningen av TSE.
Rådets direktiv 85/511/EEG om införande av
gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och
klövsjuka (artikel 3) (Verksamhetskrav nr 13); Rådets
direktiv 92/119/EEG om införande av allmänna gemenskapsåtgärder
för bekämpning av vissa sjukdomar
och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka
(artikel 3) (Verksamhetskrav nr 14); Rådets direktiv
2000/75/EG om fastställande av särskilda bestämmelser
om åtgärder för bekämpning och utrotning
av bluetongue (artikel 3) (Verksamhetskrav nr 15)
Kraven gäller alla djurhållare (fysiska personer eller juridiska
personer) som ansvarar för minst ett nötkreatur, ett
svin, ett får eller en get.
• Djurets ägare eller innehavare underrättar (kommun)
veterinären vid misstanke om att ett djur har insjuknat
i en allvarlig smittsam djursjukdom.
• Veterinären gör en bedömning av situationen och
djurets ägare eller innehavare vidtar åtgärder enligt
veterinärens anvisningar.
9.3.4 Föreskrivna verksamhetskrav som
gäller djurens välbefinnande
Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande
av lägsta djurskyddskrav för kalvar (artiklarna
3 och 4) (Verksamhetskrav nr 16); Rådets direktiv
2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav
vid svinhållning (artiklarna 3 och 4(1))
(Verksamhetskrav nr 17); Rådets direktiv 98/58/EG
om skydd av animalieproduktionens djur (artikel
4) (Verksamhetskrav nr 18)
De allmänna djurskyddskraven gäller alla som håller
animalieproduktionsdjur. Följande produktionsdjur
omfattas av djurartsspecifika krav: nötkreatur, svin,
värphöns, får, getter, ankor, gäss, myskankor, vildrenar,
strutsar, emuer och vanliga nanduer, hästar, bison,
pälsdjur, kalkoner.
I djurskyddskraven ingår:
• krav på förhållandena i djurstallet, djurhållningsplatsen,
utfodring, vattning samt bokföring över användning
av veterinär medicinska preparat.
9
89

90
• för nötkreaturens del krav på förbud mot uppbindning
av kalvar, förhållandena i ladugården, drickskärl
i lösdriftsstall, dimensionering av foderbord i lösdriftsstall,
dimensionering av båsen i båsladugårdar,
utfodring och vattning,
• för svinens del krav för kastrering av grisar, förbud
mot uppbindning, användning av stimulansmaterial,
uppfödning i grupper, utfodring och vattning,
• för värphönsens del krav för dimensionering av burar
och golvhönshus, förhållanden, ventilation, belysningsrytm,
utfodring och vattning,
• för fårens del krav för uppbindning, förhållanden,
dimensionering av grupp- och ensamboxar, utfodring
och vattning,
• för getternas del krav för uppbindning, förhållanden,
dimensionering av grupp- och ensamboxar, utfodring
och vattning.
9.4 Stöd som betalas till
jordbrukare för rådgivning om
tvärvillkor
9.4.1 System för jordbruksrådgivning
Jordbrukarna kan få stöd för individuell rådgivning om
tvärvillkor som en rådgivare som är godkänd inom systemet
för jordbruksrådgivning har gett på gården.
Inom systemet för jordbruksrådgivning är tvärvillkoren
indelade i följande rådgivningsmoduler:
1) krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
(inbegriper markskydd och minimikrav för
bevarande av miljön)
2) miljöbestämmelser (inbegriper skydd för fåglar,
grundvatten, vatten, naturtyper och vilda djur och
växter)
3) identifiering och registrering av djur
4) växtskyddsmedel
5) livsmedel (inbegriper bl.a. hygien i ladugårdar, salmonellaövervakning
och förbjudna ämnen)
6) foder
7) djurens välbefinnande och anmälan av djursjukdomar
Det system som beskrivs här gäller inte Åland, där man
har ett eget rådgivningssystem kring tvärvillkoren.
Det är frivilligt för jordbrukaren att använda sig av
systemet för jordbruksrådgivning om tvärvillkoren. Hos
kommunen får jordbrukaren på begäran en lista över rådgivare
som är godkända inom systemet. Bland dessa kan
jordbrukaren välja den rådgivare som är lämpligast för
ändamålet och med denne komma överens om gårdsbesöket
och rådgivningsmodulen. Jordbrukaren kan också
söka fram en rådgivare i rådgivningsregistret på webben.
Registret upptar de rådgivare som har godkänts inom
systemet för jordbruksrådgivning. Registret över rådgivare
finns på adressen www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/
Jordbruksradgivning/registretoverradgivare.
För att underlätta sökningen har man i registret skrivit
in i vilka kommuner rådgivaren har uppgett att han eller
hon arbetar. Om rådgivaren så vill kan han eller hon
också arbeta i andra kommuner i Fastlandsfinland. Om
den egna kommunen således saknar en rådgivare inom
någon rådgivningsmodul lönar det sig att göra en sökning
i registret och sedan kontakta rådgivare som arbetar
i närliggande kommuner.
När jordbrukaren avtalar om tidpunkten för rådgivningstjänsten
kan det vara skäl att fundera på när rådgivningsbesöket
för den aktuella modulens del ger den
största nyttan. Till exempel kan rådgivning om krav på
god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden vara till
störst nytta om den ges under växtperioden. I samband
med rådgivningsbesöket på gården går rådgivaren och
jordbrukaren för varje objekt igenom en observationslista
som anknyter till rådgivningsmodulen. På ort och ställe,
t.ex. i förrådet där man förvarar växtskyddsmedel och
växtskyddsmedelsutrustning, fyller rådgivaren i observationslistan
(i detta fall om växtskyddsmedel) och kryssar
för om sakerna är i ordning eller inte. Om rådgivaren
konstaterar att det finns sådant som borde förbättras ger
han eller hon muntliga råd åt jordbrukaren och skriver in
eventuella åtgärds- och utvecklingsförslag i observationslistan.
Jordbrukaren får sitt eget exemplar av den ifyllda
observationslistan. Ingen annan än jordbrukaren och
rådgivaren får vetskap om uppgifterna i listan. När jordbrukaren
efter rådgivningsbesöket lämnar in ansökan om
stöd för jordbruksrådgivning till kommunen kan han eller
hon ge respons som gäller t.ex. rådgivningens kvalitet
och vilken nytta som hafts av rådgivningen.
Jordbruksrådgivningen om tvärvillkor är konfidentiell.
Rådgivarna arbetar under tjänsteansvar. Rådgivaren
överlåter inga av de uppgifter han eller hon fått på
gården till övervakarna eller andra myndigheter, om det
inte gäller någon mycket allvarlig förseelse, exempelvis
ett djurskyddsbrott. Vid en övervakning kan jordbrukaren
påföras påföljder med anledning av överträdelse av
tvärvillkoren, även om han eller hon har använt sig av
jordbruksrådgivning om tvärvillkoren. Om jordbrukaren

anser att han eller hon i enlighet med åtgärdsförslaget
har korrigerat de brister som rådgivaren noterat, kan ersättning
sökas av rådgivaren för de stöd som jordbrukaren
gått miste om vid övervakningen. Den observationslista
som fylldes i vid gårdsbesöket har stor betydelse i
samband med en ersättningstvist. Både jordbrukaren
och rådgivaren bör spara den.
9.4.2 Beloppet av stöd för
jordbruksrådgivning, ansökan om
stöd samt stödets form
Rådgivningstjänsten är avgiftsbelagd för jordbrukaren,
men staten betalar stöd för de mervärdesskattefria
kostnaderna för rådgivningen. Jordbrukaren och rådgivaren
avtalar sinsemellan om priset på rådgivningstjänsten.
Det stöd till jordbrukaren som betalas av nationella
medel har varit högst 150 euro per rådgivningsmodul.
En förhöjning av stödet med 10 procent har föreslagits.
Stödbeloppet fastställs av statsrådet. Frågan avgörs
efter det att ansökningsguiden gått i tryck. Den maximala
ersättningen för en rådgivningsmodul anses motsvara
tre timmar som använts för rådgivning, inbegripet de
förberedelser som rådgivningsbesöket kräver, men jordbrukaren
och rådgivaren kan alltså också komma överens
om annat när det gäller hur länge rådgivningen ska pågå
och vad den kostar. Resekostnader som fakturerats
på kilometerbasis i enlighet med skatteförvaltningens
beräkningsgrunder kan ingå i den summa som ersätts.
Kostnaderna för anlitande av jordbruksrådgivningstjänster
ersätts dock högst upp till de faktiska mervärdesskattefria
kostnaderna. En gårdsbruksenhet kan få stöd för
högst två rådgivningsmoduler per år.
Jordbrukaren ansöker om stödet hos kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet inom 60 kalenderdagar
från rådgivningstillfället (blankett 364). Om ansökan
lämnas in för sent betalas inget stöd. Ett verifikat
över den betalda rådgivningstjänsten fogas till ansökan.
Om det av t.ex. en kopia på kvittot inte framgår vad betalningen
gäller och vem som har fått betalningen fogas
till ansökan dessutom en kopia av en faktura eller någon
annan handling där rådgivningsmodulen, rådgivarens
och rådgivningsorganisationens namn, tidpunkten för
rådgivningen och storleken på betalningen med mervärdesskatten
specificerad framgår.
I ansökan ska jordbrukaren uppge beloppen av de stöd
av mindre betydelse, dvs. de minimis -stöd, som beviljats
hans eller hennes jordbruksföretag under tre beskattningsår
(de två föregående beskattningsåren och innevarande
beskattningsår), eftersom stödet för jordbruksrådgivning
är de minimis -stöd (se punkt 14.6).
Kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007, av den
20 december 2007, om tillämpningen av artiklarna 87
och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom
sektorn för produktion av jordbruksprodukter
Europeiska unionens officiella tidning L 337,
21/12/2007 s. 0035–0041
Inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter är
den övre gränsen för beviljade stöd 7 500 euro under tre
beskattningsår. De minimis -stöden inom sektorn för
produktion av jordbruksprodukter och de s.k. allmänna
de minimis -stöden får sammanlagt inte överstiga
200 000 euro per stödtagare under granskningsperioden,
dvs. tre beskattningsår. Bestämmelser om allmänt de minimis
-stöd ingår i kommissionens förordning 1998/2006.
På ansökningsblanketten uppges också jordbruksföretagets
beskattningsår, eftersom granskningsperioden är
företagsspecifik. Oftast är beskattningsåret lika med kalenderåret.
Andra de minimis -stöd för jordbrukssektorn
är transportstöd för sockerbeta, det nationella stödet till
södra Finland för växtproduktion för 2007 och ersättningar
för jordbruksskador som orsakats av exceptionella
översvämningar. De begränsas således av taket på 7 500
euro.
Stödet för jordbruksrådgivning omfattas av ålderskravet
för nationella stöd (se kap. 2). Inget stöd betalas om
stödbeloppet per stödår är mindre än 100 euro.
År 2010 är anslaget för jordbruksrådgivning 0,5 miljoner
euro. Om anslaget inte räcker till för att betala ut de stöd
för jordbruksrådgivning som har sökts och godkänts kan
utbetalningen av stödet flyttas fram till nästa år. År 2009
räckte anslaget bra till, och därför kunde jordbruksrådgivningen
anlitas i större utsträckning än hittills.
9
91

92
10. Nationella husdjursstöd
och produktionsstöd för mjölk
Nytt 2010
Nationella husdjursstöd:
• Från och med 2010 krävs att tackorna ska producera
i genomsnitt minst 1,0 lamm/tacka det år som föregår
stödåret för att nationellt husdjursstöd för tackor ska
beviljas till fullt belopp. Lamningsvillkoret mildras för
fårgårdar som inleder och utvidgar sin verksamhet.
• I år är det sista året för att ansöka om medverkan i
stödsystemet för kompensation för strukturförändringar
inom svin- och fjäderfähushållningen. År 2011
tas inga nya sökande längre med, eftersom kompensationssystemet
upphör. Det finns två datum för
besittning av referenskvantiteten: för utbetalning
av förskott på stöd för svin- och fjäderfähushållning
1.3.2010 och för utbetalning av slutligt stöd 1.9.2010.
• Det förskottsbelopp som betalas för slaktnöt har
sjunkit från 80 % till 75 %.
• Den nedre gränsen för stödberättigande djurenheter
av hästar stiger från en djurenhet till 1,5 djurenheter.
• I C-regionen har man slutat använda sig av stödenhetskoefficienter
när det gäller nationellt stöd för
tackor, hongetter och hästar.
Produktionsstöd för mjölk:
• Från och med 1.4.2010 tar man i bruk en gräns för
antalet liter per sökande när det gäller produktionsstödet
för mjölk i C-regionen. För de liter som överstiger
gränsen betalas inget stöd. Gränsen följs upp
per kvotperiod.
Förhandsinformation om ändringar i C-regionen
år 2011–2013
År 2010 begränsas betalningen av produktionsbundna
stöd per djurenhet (= de-stöd) i C-regionen på samma
sätt som i fjol genom att stödet i C2p-regionen betalas
för högst 350 de/gård, i C3-regionen för högst 250 de/
gård och i C4-regionen för högst 150 de/gård. Begränsningen
gäller de-stöd för dikor, dikokvigor, tjurar,
stutar, tackor, hongetter och hästar.
Förhandlarna om nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling
har lagt fram följande förslag om differentiering
av de produktionsbundna nationella djurstöden
och stöden per djurenhet i C-regionen:
• Från och med 2011 utvidgas de ovan nämnda
begränsningarna för stödberättigande produktion i
anslutning till produktionsbundna nationella de-stöd
i C-regionen så att de också gäller C1- och C2-regionerna
samt också slaktkvigor som en ny djurgrupp
i hela C-regionen. Begränsningen utsträcks inte till
stödet för slakttjurar och slaktstutar i C3- och C4regionerna
eftersom dessa djur redan omfattas av
begränsningen via de-stödet för tjurar och stutar. I
regionerna C2p–C4 kommer de nuvarande de-gränserna
att höjas. Differentieringen sker gradvis så att
det i övergångsskedet åren 2011-2012 används en s.k.
trappstegsmodell och från och med 2013 en modell
med stödtak. Differentieringen tas i bruk i samband
med betalningen av förskott på husdjursstöd 2011.
Bestämmelser om differentieringen utfärdas i statsrådets
förordning om nordligt stöd 2011.
Differentieringen genomförs på följande sätt
vid betalningen av stöd:
Stödår Av stödet för
det berörda
djuret betalas
stöd upp till
tröskeln
(C1-C2: 700 de,
C2p: 500 de,
C3: 300 de och
C4: 225 de)
2010
Av stödet för
det berörda
djuret betalas
stöd för den
del som överstiger
tröskeln
2011
2012
100 %
100 %
2/3 = ca 67 %
1/3 = ca 33 %
2013 inget stöd

Tabell 1. Sammanfattning över nationella husdjursstöd för stödåret 2010.
Stödberättigande djurgrupper
N
Ö
T
K
R
E
A
T
U
R
T
A
C
K
O
R
H
O
N
G
E
T
T
E
R
H
Ä
S
T
A
R
• Dikor (kalvat minst
en gång)
• Dikokvigor (8 mån
eller äldre)
• Tjurar och stutar
(6 mån eller äldre)
Mjölkkor (kalvat minst
en gång)
Kvigor (6 mån eller
äldre)
kvigor som slaktats år
2010 (slaktvikt minst
170 kg)
tjurar och stutar som
slaktats år 2010 (slaktvikt
minst
220 kg)
tacka som senast
6.6.2010
– har lammat minst en
gång ELLER
– är minst 1 år
honget som senast
1.5.2010
– har fått killingar
minst en gång EL-
LER
– är minst 1 år
• avelssto som
betcäkts/fölat år 2009
• minst 1 år gammal
häst av finsk ras (född
senast år 2009)
• 1–3 år gammal annan
häst/ponny (= född
2007–2009)
SVIN- OCH FJÄDERFÄ-
HUSHÅLLNING:
– frikopplat stöd
– kompensation för strukturförändringar
Stödregion Sista dag för
ansökan och
ansökningsblankett
hela landet
yttre och inre
skärgård i AB
yttre och inre
skärgård i AB
samt Fasta Åland
hela landet
C3 och C4
hela landet
30.4.2010 vid
behov blankett
144 för
anmälan om
deltagande (se
bilaga E)
26.2.2010 med
blankett 107A
30.4.2010 med
blankett 101C
+ för hongetter
blnr 410
över mjölkproduktionen
som bilaga
15.9.2010
30.4.2010 på
blankett 101B
Fastställandet av
husdjursstöd
På basis av det
genomsnittliga antalet
djur i sökandens
besittning under
perioden 1.7.2009
–30.6.2010 från nötdjursregistret.
På basis av antalet
djur som slaktats år
2010
På basis av antalet
tackor i sökandens
besittning under en
100 dagar lång djurhållningsperiod
som
är 27.2.2010–6.6.2010
Hongetter som sökanden
besitter 1.5.2010
På basis av antalet
hästar i sökandens
besittning under
en 100 dagar lång
besittningstid som är
1.5.2010–8.8.2010
*enligt en individuell
referens-kvantitet
* för betalning av stödet
ska referenskvantiteten
vara i sökandens
besittning 1.3.2010 och
1.9.2010.
Att beakta Uppskattad
tidpunkt för betalningen
av stöd
(se punkt 10.3)
Beviljandet av stöd för dikor
förutsätter att dikon och
dikokvigan har koden ”diko”
som användningsätt i nötdjursregistret.
Slaktstöd betalas inte för
de slaktade kvigor som har
betalts de-stöd för dikokvigor.
Om en dikokviga säljs betalas
inget slaktstöd till köparen om
säljaren har betalts de-stöd för
djuret.
En slaktad kviga/tjur/stut ska
vara i sökandens besittning
utan avbrott i minst 60 av de
90 dygn som föregår slakten.
Sökanden
– ska ha en fastställd kvot för
bidrag per tacka (= maximalt
antal tackor per producent)
– ska ha minst 10 stödberättigande
tackor (=1,5 de)
– lamm i genomsnitt minst 1/
tacka
På blankett nr 107A söks både
nationellt tackstöd (förskott
och slutligt) och EU:s bidrag
per tacka.
Sökanden ska ha stödberättigande
hongetter i en omfattning
om minst 1 de (≈ 2,1 st.).
Den producerade mjölkmängden
inverkar på antalet
stödberättigande hongetter.
Sökanden ska ha stödberättigande
hästar i en omfattning
om minst 1,5 de.
Stöd för hästar betalas för
ett antal djurenheter som är
högst 5 djurenheter större än
det som sökanden har fått
betalt för år 2009.
Tillräcklig djurtäthet
(se 6.3.2).
Husdjursskötsel ska bedrivas
åtminstone t.o.m. 30.4.2010.
Sökanden måste avstå från
referenskvantiteten.
Måste bedriva jordbruk.
10
december 2010
april 2011
december 2010
93

94
10.1 Allmänt om de nationella
husdjursstöden
Nationellt stöd för husdjur betalas till sökandena som
nationellt stöd till södra Finland i stödregionerna AB och
som nordligt stöd i stödregion C, enligt det stödområde
där sökandens driftcentrum ligger. (De kommunspecifika
stödregionerna och skärgårdsområdena finns i bilaga 1 till
Ifyllningsguiden). Stödet fastställs på basis av det antal djur
som sökanden eller dennes familjemedlem (se punkt 2.1) besitter
och i fråga om stöd för svin- och fjäderfähushållning
på basis av en fastställd individuell referenskvantitet.
Här i kapitel 10 i Ansökningsguiden beskrivs villkoren för
nationella husdjursstöd i stora drag. Närmare information
om villkoren för nationella husdjursstöd ingår i anvisningen
för ansökan om förskott på nationella husdjursstöd som
har postats till husdjursgårdarna i månadsskiftet februarimars
2010 samt i anvisningen för ansökan om nationellt
husdjursstöd för tackor som har postats till fårgårdarna i
början av februari 2010. Anvisningarna och blanketterna
finns att få på webben (http://lomake.mmm.fi eller www.
mavi.fi -> odlarstöd -> nationella husdjursstöd) samt från
landsbygdsnäringsmyndigheterna.
Stödberättigande djur
Stöd per djurenhet (euro/de) betalas för följande djur:
• i hela landet för dikor, dikokvigor, tjurar, stutar,
tackor, hongetter och hästar
• i yttre och inre skärgården i stödregionerna AB
för mjölkkor och kvigor
• på fasta Åland för kvigor
Stöd per djur (euro/slaktat djur) betalas
• i hela landet för kvigor som slaktats under 2010
• för tjurar och stutar som har fötts upp i stödregionerna
C3–C4 och som slaktats under 2010.
I stöd enligt en individuell referenskvantitet betalas i hela
landet för svin- och fjäderfähushållning
• frikopplat stöd
• kompensation för strukturförändringar
10.2 Sammandrag av villkoren för nationella husdjursstöd
Tabell 2.
Stödvillkor som gäller sökanden/djuren
1. Nationella husdjursstöd söks hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med Mavis blanketter inom utsatt tid.
Förutom blanketterna i tabell 1 ska följande av Mavis blanketter för 2010 lämnas in till kommunen i samband med den
samlade ansökan om arealbaserade stöd (senast 30.4.2010): 101A, 102A och 102B samt vid behov 102C och 101D (se
punkt 1.2A). Vid behov lämnas dessutom blanketten för anmälan om ändring i såningsarealer (blnr 117) senast 15.6.2010.
2. Sökanden uppfyller ålderskravet. Också sökandens och makens/makans lföpl-ålderspension inverkar på beviljandet av
stöd (se kap. 2).
3. För att få nationella husdjursstöd ska sökanden senast 15.6.2010 inneha minst 3 ha odlingsbar åker under vegetationsperioden
2010 (se punkt 2.7.2). Åkern ska uppges på jordbruksskiftesblankett 102B senast 30.4.2010 (och vid behov på
anmälan om såningsarealer 117 senast 15.6.2010) oavsett om stöd söks för åkerarealen eller inte. I vissa fall kan man hos
Landsbygdsverket ansöka om undantag från kravet på åkerareal (se kap. 12).
4. Djurhållaren ska registrera sig som djurhållare i Livsmedelssäkerhetsverkets (Evira) register via kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet över djurhållare i fråga om de djur som hålls på gården: svin, värphöns, får och getter.
5. På gården ska föras uppdaterad bok över antalet djur och ändringar i djurantalet (= födelse, köp, försäljning till livs,
försäljning till slakt och dödsfall). Handlingarna (bl.a. djurförteckningar i anslutning till bokföringen, inköps- och försäljningskvitton
m.fl. verifikat) ska sparas minst året för stödansökan och de tre påföljande åren.
• Av bokföringen över hästar ska dessutom framgå hästens namn, registernummer (eller annan identifikation), besittningstid
och vistelseplats under besittningstiden.
• Man ska också föra bok över användningen av den mjölk som hongetterna producerat (t.ex. blnr 410).
6. Djuret ska vara i sökandens besittning under perioden för fastställande av stödet (se tabell 1. i kap. 10).
7. Djurarten ska vara stödberättigande. Förutom djurarten inverkar också t.ex. kön, ålder, vikt, kalvning och antal lamm
på stödberättigandet.

Stödvillkor som gäller sökanden/djuren
8. På gården ska bedrivas husdjursskötsel enligt gängse produktionssätt. Djurens välbefinnande ska ombesörjas i
enlighet med djurskyddsbestämmelserna. (Se punkterna 13.6 och 9.3.3.)
9. Djuren ska vara märkta enligt Eviras anvisningar. Nötkreatur, får och getter ska vara försedda med öronmärken.
10
10. Registrering av djuren:
• Nötkreaturen ska registreras i det nötdjursregister som Lantbrukets Datacentral för. Uppgifterna i nötdjursregistret
ska vara uppdaterade.
• Hästarna ska i regel vara registrerade i Finlands Hippos rf:s register senast 1.5.2010. Om hästen inte är registrerad
i Finlands Hippos hästregister ska som bilaga till ansökningsblanketten (blnr 101C) fogas en tillförlitlig utredning
över ägandet av hästen eller en bestyrkt kopia på hyres-/leasingavtalet.
• Man ska hålla uppgifterna om tackor och hongetter uppdaterade i får- och getregistret
• Uppgifterna i svin ska hållas uppdaterade i svinregistret.
11. Tackor. För att få stöd för tackor måste gården ha en fastställd kvot för bidrag per tacka som samtidigt utgör det
maximala antalet stödberättigande tackor per producent i fråga om nationellt stöd (se punkt 11.1.4). För tackor gäller
dessutom ett krav på 100 dagars djurhållningsperiod under tiden 27.2–6.6.2010.
Från och med 2010 krävs att tackorna ska producera i genomsnitt minst 1,0 lamm/tacka det år som föregår stödåret
för att nationellt husdjursstöd för tackor ska beviljas till fullt belopp. Kravet på antalet lamm gäller inte sådana sökande
som har börjat hålla får i egenskap av nya producenter stödåren 2009 eller 2010. Hållandet av tackor anses ha startat vid
den tidpunkt då sökanden blivit skyldig att registrera sig som djurhållare i får- och getregistret. Om antalet stödberättigande
tackor år 2010 är minst en tredjedel större än det antal tackor som berättigat till stöd år 2009 eller som konstaterats
vid övervakning 2009, tillämpas lamningskravet inte på fårgårdar som utvidgat verksamheten när det gäller
ökningen av antalet tackor.
Tackor för vilka ansökts om stöd med blankett 107A får avlägsnas (t.ex. säljas till livs eller slakt) från gården tidigast
7.6.2010 (= den dag som följer på den 100 dagar långa besittningstiden). Om man är tvungen att avlägsna tackor från
gården före besittningstidens utgång (= före 7.6.2010) och ingen skriftlig anmälan om avlägsnandet har gjorts till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet, sänks stödet i överensstämmelse med punkt 13.5.3. Om anmälan om avlägsnande
har lämnats in betalas stödet enligt antalet tackor som uppfyller besittningstiden. En fritt formulerad anmälan om
avlägsnandet räcker.
12. För hästar gäller ett krav på 100 dagars besittningstid under perioden 1.5 - 8.8.2010. Den som söker stöd ska ha det
antal hästar som nämns i stödansökan 101C i sin besittning under denna tid. Besittningen förutsätter att hästen hålls i
Finland utom när det gäller kortvariga tävlingsresor utomlands. Om antalet hästar minskar under besittningstiden ska
sökanden göra en skriftlig anmälan om det till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 10 dagar. En fritt formulerad
anmälan om avlägsnandet räcker, eftersom det inte finns någon särskild blankett för anmälan.
13. Betalningen av frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar förutsätter
att en referenskvantitet för svin- och fjäderfähushållning fastställs för gården.
• Betalningen av frikopplat stöd förutsätter att gården idkar husdjursskötsel fram tills 30.4.2010 och att gårdens
krav på djurtäthet uppfylls, dvs. att antalet djur stödåret 2009 är tillräckligt i förhållande till gårdens LFA-stödberättigande
åkerareal stödåret 2010 (se punkt 6.3.2)
• För att sökanden ska få kompensation för strukturförändringar förutsätts att han eller hon har åtagit sig att varaktigt
avstå från sin referenskvantitet, inte betalas LPA:s avträdelsestöd och att sökanden alltjämt bedriver jordbruk,
t.ex. har minst 3 ha åker i sin besittning.
14. Stödet för slaktade kvigor, tjurar och stutar förutsätter att djuren har slaktats i ett slakteri som Evira har godkänt
eller i ett litet slakteri som kommunens livsmedelstillsyningsmyndighet har godkänt, och att slakteriet har anmält djurens
slaktuppgifter till nötdjursregistret.
15. För att man ska få stöd för hongetter till fullt belopp krävs att hongetternas godkända mjölkproduktion uppgår till
minst 400 liter per honget under perioden 1.9.2009–31.8.2010. För den som börjat hålla getter efter 30.4.2009 ska den
godkända mjölkproduktionen vara minst 80 liter per honget under perioden 1.5–31.8.2010 för att stöd för hongetter till
fullt belopp ska beviljas.
95

96
10.3 Betalningen av nationella
husdjursstöd och
stödnivåerna
10.3.1 Allmänt
Nationellt husdjursstöd för stödberättigande husdjur
(se punkt 10.1) betalas som stöd per djurenhet (euro/
de) utom när det gäller stödet för slaktade kvigor, tjurar
och stutar som betalas per djur (euro/slaktat djur) samt
stöden för svin och fjäderfähushållningen (frikopplat
stöd samt kompensation för strukturförändringar) som
baseras på en individuell referenskvantitet.
Husdjursstöden betalas i två rater (förskott och slutligt
stöd). Producenterna har kunnat ansöka om förskott för
tackor med blankett nr 107A senast 26.2.2010 och för andra
stödberättigande djur samt stöden för svin och fjäderfähushållningen
med blankett nr 139 senast 22.3.2010. I april
2010 betalas 75 % av det slutliga sammanlagda stödbeloppet
i förskott för kvigor, tjurar och stutar som slaktats år
2010. För andra stödberättigande djur betalas 60 % av
stödbeloppet i förskott i april 2010. I förskott på frikopplat
stöd och kompensation för strukturförändringar beviljas
60 % av det stödbelopp som räknats ut på basis av den referenskvantitet
som sökanden innehar 1.3.2010. För att de
slutliga stöden för svin- och fjäderfähushållning ska betalas
måste sökanden inneha referenskvantiteten 1.9.2010.
I hela Finland används djurenhetskoefficienter vid uträknandet
av de nationella husdjursstöden för nötkreatur,
tackor, hongetter och hästar. Antalet djurenheter som
berättigar till stöd fås genom att multiplicera antalet djur
i djurgruppen (st.) med de de-koefficienter som anges i
tabell 3.
Allmänna begränsningar för betalningen av stöd:
• Se information om begränsningarna i C-regionen
i boxen ”Förhandsinformation om ändringar år
2011–2013” i början av kapitel 10.
• Inget stöd betalas om det sammanlagda beloppet av
nationella husdjursstöd per sökande och stödtyp är
mindre än 100 euro.
• Hur för sent inlämnade ansökningar om husdjursstöd
och bilagor som hör samman med stödansökan
inverkar på stödbeloppet beskrivs i kapitel 3.
• För nationella stöd som betalas för husdjur har
maximala stödbelopp (milj. euro) fastställts. När det
gäller det nationella husdjursstödet till södra Finland
är beloppet sammanlagt 24,08 miljoner euro för
nötkreatur, tackor, hongetter, hästar och mjölk. Det
maximala beloppet av nordligt stöd för nötkreatur,
tackor, hongetter och hästar är 73,7 miljoner euro. För
svin- och fjäderfähushållning är det maximala beloppet
35,22 miljoner i AB-regionerna och 32,54 miljoner
i C-regionen. Om det stödbelopp som räknas ut på
basis av godtagbara ansökningar överstiger dessa
maximala belopp sänks husdjursstödet.
Tabell 3. Djurenhetskoefficienter i fråga
om nationella husdjursstöd
DJURGRUPP DJU-
REN-
HET
(= de)
i hela
Finland
NÖT-
KREA-
TUR
• 1 tjur/stut (6–24 mån)
• 1 dikokviga (8–24 mån)
• 1 kviga (6–24 mån) 1)
• 1 diko
• 1 dikokviga (över 24 mån)
• 1 tjur/stut (över 24 mån)
• 1 mjölkko 2)
• 1 kviga (över 24 mån) 1)
0,6
SVIN 3) 1 sugga/galt
13 slaktade slaktsvin
13 unga suggor / galtar som
sålts till avel
0,7
FJÄDER-
FÄ 1
3)
223 slaktade kalkoner
325 slaktade gäss
585 slaktade ankor
1 375 slaktade fasaner
1 375 slaktade änder
• 1 värphöna (också avelshöna)
• 1 hägnad fasan-/andavelshöna 0,013
1 broileravelshöna 0,025
1 ank-, gås- /kalkonavelshöna 0,026
1 broiler 0,0053
TACKOR 0,15
HONGETTER 0,48
HÄSTAR 1 avelssto (häststo/
ponnysto)
1
1 finsk häst (1 år och över) 0,85
1 annan häst eller ponny
(1–3 år)
0,6
1) I fråga om nationellt husdjursstöd endast i AB-regionernas inre
och yttre skärgård samt på Fasta Åland. Samlar dock djurenheter för
LFA-tillägget i hela landet.
2) I fråga om nationellt husdjursstöd endast i AB-regionernas inre
och yttre skärgård. Samlar dock djurenheter för LFA-tillägget i hela
landet
3) Se ytterligare information på korrigeringssidan till Ansökningsguiden.
1

10.3.2 Stödnivåerna för husdjursstöd
Tabell 4. De nationella husdjursstöden högst i Finland 2010
STÖDREGIONER
€/de
DJUR GRUPPER
N
Ö
T
K
R
E
A
T
U
R
- Dikor
- Dikokvigor
(minst
8 mån)
Tjurar och
stutar (minst
6 mån)
Mjölkkor
Kvigor (minst
6 mån)
A och
B
83
187
AB-regionens
inre
skärgård 1)
83 + 218 =
301
187 + 218 =
405
- 218
ABregionens
yttre
skärgård 1)
83 + 220 =
303
187 + 391 =
578
Fasta
Åland 1)
C1 C2 C2p 2) C3 C4
P1-
P2
P3-
P4
P4 P5
83 300 376 451 636
187 + 50 =
237
220 -
391 50
422 430 506 582 767
TACKOR 184
184 + 218 = 184 + 391 =
402 575
184 + 52 =
236
390 398 474 664 745 956
HONGETTER 184 317 325 342 443 476 534 619
HÄSTAR 135 225
€ / djur som slaktats år 2010
N K
Ö R
Slaktade
kvigor
144 299 348 390 476
T E
- A
T
U
R
Slaktade tjurar
och stutar
– 131 182 333
SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING (€/ de i referenskvantiteten)
från produktionen
frikopplat stöd
För För
0-146 de 0-170 de
261 227
För
0-200 de
281
För 0-200 djurenheter
290
139
För dju- För djurenheterrenheter
över 146 över 170
de de
För djurenheter över 200 de
145
199 170
kompensation för
struktur förändingar 139 261 227 281 290
1) I inre och yttre skärgården i stödregionerna AB samt på Fasta Åland betalas förutom basstöd också tilläggsstöd för vissa djurgrupper. Tilläggsstödets
belopp i euro har angetts särskilt i tabellen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet lämnar ytterligare information om skärgårdsområdena. Skärgårdsområdena
finns också i bilaga 1 till Ifyllningsanvisningarna.
2) C2p = C2 norra och skärgården
-
10
97

98
Exempel.
– En gård i stödregion C2 har 40 tackor. Det nationella
nordliga stöd som betalas till gården räknas ut
på följande sätt:
40 st x 0,15 de/st = 6 de
6 de x 398 €/de = 2388 €.
– Förklaringar: Enligt tabell 3 motsvarar 1 tacka 0.15
de. Enligt tabell 4 är stödet för tackor i C2-regionen
398 €/de.
10.4 Produktionsstöd för mjölk
Produktionsstödet för mjölk är ett nationellt finansierat
stöd som betalas enligt producerade mjölkliter. Storleken
på stödet som betalas per liter mjölk fastställs enligt
den stödregion där sökandens driftscentrum är beläget.
10.4.1 Ansökan om stöd
Produktionsstöd för mjölk söks med Mavis blankett
282 (anmälan om deltagande i systemet för betalning
av produktionsstöd för mjölk). Blanketten lämnas in
till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där
gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenheten
saknar driftscentrum lämnas anmälan om
deltagande in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den
kommun där merparten av gårdsbruksenhetens åkrar är
belägna.
Närmare information om det nationella produktionsstödet
för mjölk ingår i anvisningarna för ansökan om
produktionsstöd för mjölk. Ansökningsanvisningarna
och anmälan om deltagande fås hos den egna kommunen
samt på webbadressen http://lomake.mmm.fi eller www.
mavi.fi -> odlarstöd.
Till skillnad från huvudstödansökan är ansökan om
produktionsstöd för mjölk fortlöpande. Anmälan om
deltagande lämnas in till kommunen endast en gång
och den är i kraft tills vidare, om producenten inte gör
ändringar i sin anmälan om deltagande eller anmäler om
att mjölkproduktionen upphör eller om producenten inte
utesluts från systemet av något annat skäl.
Produktionsstöd för mjölk kan betalas under månaden
i fråga, förutsatt att anmälan om deltagande har registrerats
vid kommunen senast den 10 dagen i den aktuella
månaden.
När det gäller produktionsringar för mjölk ska den aktiva
medlemmen, dvs. den medlem som bedriver mjölkpro-
duktion, lämna in anmälan om deltagande. Om det finns
flera medlemmar som bedriver mjölkproduktion ska var
och en av dem lämna in anmälan om deltagande.
Om en gårdsbruksenhet (t.ex. en sammanslutning eller
ett dödsbo) skiftas eller om gårdsbruksenheterna bildar
t.ex. en sammanslutning (sammanslagning av gårdsbruksenheter)
måste anmälan om deltagande lämnas in
på nytt. Ingen separat anmälan om deltagande behöver
lämnas in om en anmälan om överföring av besittningen
(Blnr 156) har lämnats till kommunen och det gäller
generationsskifte, köp eller arrendering som berör hela
gården eller en ändring i sammanslutningsformen för
hela gården.
Produktionsstödet för mejerimjölk betalas varje månad
på basis av de uppgifter om produktionen som mejeriet
lämnar.
Den som producerar mjölk för direktförsäljning ska
utöver anmälan om deltagande till landsbygdsnäringsmyndigheten
dessutom lämna in anmälan om direktförsäljning
(Blnr 230) för föregående kvotperiod till ELYcentralen
eller Statens ämbetsverk på Åland senast den 15
maj varje år.
Om en producent av mjölk för direktförsäljning så vill
kan han eller hon ansöka om att stödet för producerade
mjölkliter betalas ut också för en kortare period än
kvotperioden genom att lämna in förhandsanmälan om
direktförsäljning (Blnr 512007) till ELY-centralen eller
Statens ämbetsverk på Åland. Anmälan om direktförsäljning
(Blnr 230) måste ändå alltid lämnas in, eftersom den
fungerar som slutlig grund för betalning av stödet. Den
produktion som uppgetts i förhandsanmälan korrigeras
så att den motsvarar uppgifterna i anmälan om direktförsäljning,
vilket leder till att ytterligare stöd kan betalas
retroaktivt eller också kan man vara tvungen att återkräva
stöd. Anmälan om direktförsäljning skall i fråga om
kvotperioden 2010/2011 lämnas in senast 15.5.2011.
10.4.2 Betalning av produktionsstöd
Produktionsstödet utbetalas per stödår (1.1–31.12) på det
konto producenten har uppgett. Stödet betalas till alla
gårdar som uppfyller villkoren för att få stöd:
– krav på produktion
– ålderskrav som dessutom påverkas av lföpl-ålderspension
(se kap. 2)
– i stödregion C krav på kvot.

Avsikten är att produktionsstödet ska betalas senast
den 20 dagen varje månad. Stödet är på producentens
konto senast inom tre bankdagar efter betalningsdagen.
Efter det att anmälan om deltagande har trätt i kraft
kontrolleras betalningarna av produktionsstöd för hela
den aktuella kvotperioden (1.4–31.3), och om villkoren för
stödet uppfylls betalas produktionsstödet för mjölk också
retroaktivt.
Produktionsstöd för mjölk betalas för antalet producerade
mjölkliter utan fettkorrigering. I stödregionerna
A och B kan produktionsstöd för mjölk betalas för hela
den producerade mjölkmängden och stödbetalningen
begränsas inte av den individuella mjölkkvoten. Produktionsstöd
för mjölk betalas dock inte för de liter för vilka
man måste betala en avgift för överskridning av landskvoten.
I stödregion C används ett system för utjämning av
mjölkkvoter. Inom utjämningssystemet kan stöd betalas
också för de liter som överskrider den individuella
kvoten, om det i stödregion C finns producenter som på
motsvarande sätt underskridit sin kvot och om mängden
mjölk som kan få nordligt stöd inte överskrids. Producenten
måste emellertid inneha kvot för att han eller hon
ska kunna få stöd för det överskridande antalet liter. Stöd
betalas under stödåret för 50 procent av de liter som
överskrider kvoten. Den slutliga utjämningsprocenten
slås fast och stödet enligt den betalas efter kvotperioden.
I stödregion C tas en mängdbegränsning för produktionsstödet
för mjölk i bruk från ingången av kvotperioden
2010–2011. Per sökande kan produktionsstöd för
mjölk betalas högst upp till den gräns som fastställts för
antalet liter. För de liter som överstiger gränsen betalas
inget produktionsstöd. Gränserna per sökande anges i
tabell 6.
Tabell 5. Stödnivåerna för nationellt
produktionsstöd för mjölk till södra
Finland och nordligt produktionsstöd för
mjölk år 2010
I nationellt stöd till södra Finland och nordligt stöd kan
betalas högst, cent/liter**):
Stödregion
A
och
B *)
C1 C2 C2p
***)
C3 C4
P1 P2 P3-
P4
P4 P5
2,8 7,7 8,4 9,4 12,4 14,1 16,7 21,4 30,6
*) I yttre skärgården i stödregionerna A och B samt på Fasta Åland är
stödet 4,0 cent/liter.
**) Avsikten är dessutom att betala högst 0,3 cent/liter i efterlikvid
för mjölk i hela landet.
***) C2p = C2 norr och skärgården
Tabell 6. Produktionsstöd för mjölk kan
under den kvotperiod som inleds 1.4.2010
betalas för högst följande antal liter per
sökande:
Stödregion miljoner liter
C1 3,5
C2 3,5
C2P och skärgård 3,0
C3:P1 2,5
C3:P2 2,0
C3:P3–P4 2,0
C4:P4 1,5
C4:P5 1,0
10
99

100
11. EU:s djurbidrag och stöd
för djurens välbefinnande
Nytt 2010
EU:s djurbidrag
• EU:s bidrag för nötkreatur ändras från och med 2010.
• Alla jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för
nötkreatur och bidrag för mjölkkor i stödregion A
och B ska lämna in blankett nr 144 år 2010.
• Djurförteckningen och andra uppgifter om djur som
inverkar på betalningen av bidrag ska kunna kontrolleras
av myndigheterna minst ansökningsåret och de
fyra påföljande åren (se de separata anvisningarna om
EU:s bidrag för nötkreatur och bidrag per tacka).
• EU:s direktstöd betalas om de uppgår till sammanlagt
minst 200 euro per stödår.
• För slaktade lamm planeras ett kvalitetsbidrag för
slaktlamm från och med 2011.
Stöd för djurens välbefinnande
• Gränsen för det stöd som kan betalas per gård
(5 000 €) slopas.
• Hälsovårdsbesöken och hälsovårdsplanen under
förbindelseåret.
11.1 EU:s djurbidrag
EU:s djurbidrag ändras från och med 2010 i och
med halvtidsöversynen av EU:s jordbrukspolitik.
Staten och lantbruksproducenternas centralorganisationer
enades om det nationella verkställandet
av EU-bidragen i juni 2009. Finlands förslag till
nya bidragsformer skickades till kommissionen i
juli 2009. När Ansökningsguiden gick i tryck hade
kommissionen ännu inte bekräftat de EU-bidrag
för nötkreatur som presenteras i detta kapitel.
Tjur- och stutbidraget, bidraget för dikor samt
produktionsbidraget för slaktnöt av hankön och
slaktkvigor som tidigare betalades för nötkreatur
slopas från ingången av 2010. Dessa stöd ersätts
med ett nytt EU-bidrag för nötkreatur som betalas
i hela landet för dikor och dikokvigor samt för tjurar
och stutar. För mjölkkor i stödregion A och B
betalas dessutom ett nytt EU-bidrag för mjölkkor.
Från och med 2011 planeras ett kvalitetsbidrag för
slaktlamm som betalas för slaktade lamm.
11.1.1 EU:s bidrag för nötkreatur
Det nya EU-bidraget för nötkreatur betalas utgående
från de djurenheter som samlats i nötdjursregistret under
år 2010. Djurenheterna bildas av tjurar, stutar, dikor och
dikokvigor som uppfyller bidragsvillkoren och på basis
av de dagar djuret har varit registrerat i producentens
besittning i nötdjursregistret. Ett villkor för betalningen
av bidraget är att djuren är märkta och registrerade i
nötdjursregistret i enlighet med gällande bestämmelser.
Tjurar och stutar
Bidragsberättigande tjurar och stutar är 6-22 månader
gamla djur som föds upp eller har fötts upp för köttproduktion.
För tjurar och stutar gäller inte längre någon
djurhållningsperiod enligt det tidigare stödsystemet.
Dikor och dikokvigor
Bidrag betalas för dikor och minst åtta månader gamla
dikokvigor. En diko eller dikokviga ska till minst 50 %
vara av köttras. Dikokvigornas andel av det sammanräknade
genomsnittliga antalet dikor och dikokvigor som
uppfyller bidragsvillkoren kan uppgå till högst 40 %. Det
genomsnittliga antalet dikor och kvigor per år fås genom
att man adderar de enskilda djurens stödberättigande dagar
under kalenderåret och dividerar summan med talet
365. Det genomsnittliga antal djur som ligger till grund
för beviljandet av bidrag räknas ut med en decimals
noggrannhet. I nötdjursregistret ska en diko ha användningssättet
”diko”.
11.1.2 EU:s bidrag för mjölkkor
Bidrag för mjölkkor betalas i stödregion A och B. Ett
villkor för betalningen av mjölkkobidrag är att gården
producerar mjölk enligt gängse produktionssätt. En
bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur som har
kalvat och som används inom mjölkproduktionen.
Ett villkor för betalningen av bidraget är att djuren är
märkta och registrerade i enlighet med gällande bestämmelser.
11.1.3 Ansökan om och utbetalning av
bidrag för nötkreatur och bidrag
för mjölkkor
För att få bidrag för nötkreatur och/eller bidrag för
mjölkkor i stödregion A och B enligt de nya stödsystemen
ska alla nöt- och mjölkgårdar ansöka om bidragen.
Den anmälan om deltagande i EU-stödsystemen för
nötkreatur som lämnats in tidigare är inte längre i kraft.
De nya bidragen söks sannolikt i samband med huvudstödansökan
(senast 30.4.2010) med blankett nr 144 för
anmälan om deltagande. Efter detta är deltagandet i

idragssystemet i kraft tills vidare från ingången av det
år då anmälan om deltagande lämnades in. Därmed
behöver producenten inte ansöka om bidrag varje år,
utan bidraget betalas automatiskt på basis av de stödberättigande
djur som plockats ut från nötdjursregistret.
Anmälan om deltagande (Blnr 144) kan upphöra att
gälla om bidragssystemet läggs ner eller om producenten
utesluts från systemet t.ex. på grund av oriktig anmälan.
Bidraget för nötkreatur och bidraget för mjölkkor i
stödregion A och B betalas från och med 2010 utgående
från de stödberättigande djurenheter som samlats i
nötdjursregistret under kalenderåret. Bidraget betalas
åren 2010–2013. Bidragsbetalningen sker årligen i två
poster. Den första posten betalas tidigast i december och
den andra senast före utgången av juni månad följande
år. Det bidrag som samlats för samma djur kan betalas i
fler än två rater. Till exempel, om en tjur finns på gården
1.6.2010 - 31.3.2011, betalas bidragsposterna på följande
sätt:
– bidraget för perioden 1.6–31.6. 2010 tidigast i december
2010
– bidraget för perioden 1.7–31.12.2010 tidigast i april-maj
– bidraget för perioden 1.1–31.3.2011 tidigast i december
2011
Ett bidragsberättigande nötkreatur behöver inte vara på
gården hela året. Bidraget betalas på basis av de stödberättigande
dagar då djuret vistats på gården och samtidigt
varit registrerat i producentens besittning i nötdjursregistret.
Bidraget betalas också för de stödberättigande
nötkreatur för vilka har ansökts om tjur- eller stutbidrag
år 2009 och som fortfarande är på gården år 2010.
Närmare information om EU:s bidrag för nötkreatur
och mjölkkor ges i en separat anvisning om EU:s bidrag
för nötkreatur.
11.1.4 Bidrag per tacka
En tacka som berättigar till bidrag är ett får av honkön
som har lammat minst en gång eller ett minst ett år
gammalt får som inte har lammat. Ett får av honkön som
lammar första gången senast 6.6.2010, dvs. på djurhållningsperiodens
sista dag, eller som blir ett år gammalt
senast 6.6.2010, berättigar till bidrag. Den som ansöker
om bidrag ska hålla det antal djur som nämns i ansökan
en viss tid på sin gårdsbruksenhet, på den djurhållningsplats
som han eller hon har uppgett på ansökningsblanketten.
Djurhållningsperioden är 100 dagar räknat från
den dag som följer på den sista dagen för inlämnande av
ansökan. Djurhållningsperioden börjar 27.2.2010 och utgår
6.6.2010. Tackorna kan avlägsnas från gårdsbruksenheten
tidigast 7.6.2010.
Bidraget per tacka och dess tilläggsbidrag (nedan LFAtillägg)
söks med blankett nr 107A. Ansökningstiden börjar
1.2.2010 och utgår 26.2.2010. Samtidigt pågår också
ansökningstiden för kvoter och tilläggskvoter för bidrag
per tacka. Bidrag per tacka ska sökas för minst 10 tackor.
Bidraget per tacka och dess LFA-tillägg betalas tidigast
i början av december. Beloppet av bidrag per tacka
är 10,50 euro per tacka. För producenter som saluför
fårmjölk och fårmjölksbaserade produkter är bidraget
8,40 euro per tacka. Bidraget kan sänkas om man befarar
en överskridning av att det sammanlagda bidragsbelopp
som tilldelats Finland. Dessutom betalas tackorna ett
tilläggsbidrag som är 3,50 euro per tacka.
En förutsättning för betalningen av bidrag är att djuren
är märkta och registrerade i får- och getregistret enligt
gällande författningar.
Närmare information om bidraget ingår i den separata
anvisningen om EU:s bidrag per tacka.
11.1.5 Kvalitetsbidrag för slaktlamm
åren 2011–2013
Avsikten är att ett kvalitetsbidrag för slaktlamm ska
betalas som en ny bidragsform år 2011.
Kvalitetsbidraget för slaktlamm betalas för lamm
vars slaktvikt är minst 18 kg. Lammet ska ha slaktats i
ett godkänt slakteri och slaktkroppen vara godkänd.
Uppgifterna om slaktade lamm tas direkt från får- och
getregistret. Jordbrukarna informeras närmare om saken
i slutet av året.
Enligt förslaget till kommissionen kommer bidraget att
betalas åren 2011–2013. Då denna ansökningsguide gick i
tryck hade kommissionen dock ännu inte gett sitt slutliga
godkännande av bidraget.
11
101

102
11.2 Stöd för djurens
välbefinnande
Stödet för djurens välbefinnande är ett för nöt-och
svingårdar avsett stöd som främjar välmåendet hos
nötkreatur och svin. Jordbrukaren ingår förbindelse
om stödet för en femårsperiod. Stödet består
av grund- och tilläggsvillkor. I grundvillkoren
ingår bland annat hälsovårdsbesök som en veterinär
avlägger på gården och en hälsovårdsplan som
uppdateras årligen. Gården kan välja högst två
tilläggsvillkor.
11.2.1 Kort om stödet för djurens
välbefinnande 2010
Stödet för djurens välbefinnande är en landsbygdsutvecklingsåtgärd
som riktas till nöt- och svingårdar. EU
betalar 28 procent av stödet, resten finansieras nationellt.
Mer information om stödet ingår i de särskilda förbindelsevillkor
som bör läsas omsorgsfullt. Förbindelsevillkoren
finns på Landsbygdsverkets webbplats på adressen
http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/djurensvalbefinnande.html.
Man kan också begära dem exempelvis av
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. På webbsidorna
finns också annat material som hör samman med
stödet och tolkningar av stödvillkoren.
Innan jordbrukaren förbinder sig till stödet ska han
eller hon
• läsa förbindelsevillkoren noggrant
• avtala med en veterinär om att ingå ett hälsovårdsavtal,
om gården inte har ett sådant
• försäkra sig om att de valda grund- och tilläggsvillkoren
kan genomföras på gården (helst t.ex. tillsammans med
veterinären eller landsbygdsnäringsmyndigheten)
• beakta att stödvillkoren måste följas också i fråga
om de stödberättigande djur som är i jordbrukarens
besittning och som är placerade annanstans än på
gården
11.2.2 Ansökan om stöd för djurens
välbefinnande
Ingående av förbindelse
Stöd för djurens välbefinnande får sökas av nöt- och
svingårdar (inte av vildsvinsfarmer).
Förbindelsen ingås genom att man fyller i och undertecknar
blankett 188 och senast 30.4.2010 lämnar in den till
landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun på vars
område djurproduktionsbyggnaden är belägen. Under
alla förbindelseår ansöks dessutom om utbetalning av
stödet med en separat blankett (Blnr 101 B).
Förbindelsetiden är fem år. Jordbrukaren åtar sig att
iaktta de förpliktelser som åtgärden förutsätter i fråga om
det eller de djurslag han eller hon har valt. Jordbrukaren
ska ha minst 10 djurenheter av det berörda djurslaget i
sin besittning under hela förbindelsetiden.
Allmänna krav
Jordbrukaren ska uppfylla kraven för djurhälsovård på
sin gårdsbruksenhet. Jordbrukaren ska spara hälsovårdsavtalet,
veterinärintygen över avlagda hälsovårdsbesök,
de årligen uppdaterade hälsovårdsplanerna samt andra
dokument. De årliga hälsovårdsbesöken och hälsovårdsplanen
ska ha utförts under förbindelseåret 1.5.-30.4.
Jordbrukaren måste försäkra sig om att stödvillkoren
uppfylls till alla delar under hela förbindelseperioden.
Under det första förbindelseåret är tidtabellen för iakttagandet
av villkoren lindrigare. Lindringarna framgår
närmare av förbindelsevillkoren.
Förutom grundvillkoren kan jordbrukaren välja högst
två tilläggsvillkor. Ett tilläggsvillkor som gäller ett bestämt
djurslag får väljas om jordbrukaren har minst 10 de
av djurslaget i fråga under hela förbindelseperioden och
de andra förutsättningarna för tilläggsvillkoret uppfylls.
11.2.3 Stödbeloppet och
betalningen av det
Ansökan om utbetalning av stöd
för djurens välbefinnande
På nötgårdar ska en av lantbruksförvaltningen godkänd
blankett (Blnr 101 B) användas som ansökan om utbetalning.
Ingen separat anmälan av djurantal behövs,
de lagstadgade anmälningarna till nötdjursregistret
räcker. Antalet nötkreatur fås från nötdjursregistret som
upprätthålls av Lantbrukets Datacentral och därifrån
räknar förvaltningen ut antalet stödberättigande nötkreatur
på räkningsdagen. Stödet betalas på basis av
det genomsnittliga antalet djurenheter mellan den 1 juni
och den 1 augusti det år förbindelsen inleds. Under de
följande åren är antalet djurenheter det genomsnittliga
antalet djurenheter mellan den 2 augusti året som föregår
stödansökan och den 1 augusti ansökningsåret.
På svingårdar ska en av lantbruksförvaltningen godkänd
blankett (Blnr 101 B) användas som ansökan om utbetal-

ning. Blanketten lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten
i samband med vårens stödansökan. Antalet
svin fås från det svinregister som upprätthålls av Evira
och därifrån räknar förvaltningen ut antalet stödberättigande
svin på räkningsdagen. Jordbrukaren ska anmäla
svinen till svinregistret enligt Eviras anvisningar.
Antalet svin räknas utgående från antalen stödberättigande
djur på följande dagar:
• året då förbindelsen ingås: djurantalet den första maj,
juni, juli och augusti
• de övriga ansökningsåren: medeltalet av antalet
djurenheter den 1 september, oktober, november och
december det år som föregår stödansökan och den 1
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli och augusti
ansökningsåret.
Vid uträkningen lämnas dock det största och de två
minsta månatliga djurantalen obeaktade. Av antalet
smågrisar under tre månader beaktas endast hälften vid
uträkningarna.
Djurantalet kan i vissa situationer sjunka under de 10
djurenheter som krävs:
• produktionsuppehåll inom vissa former av husdjursproduktion
• grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad
• ändring av produktionsinriktningen
• oöverstigligt hinder, till exempel en djursjukdom som
ska bekämpas eller sanering av gården på grund av
smitta.
Produktionsuppehållet kan inte vara särskilt långt. En
paus i produktionen som hör samman med produktionsformen
kan vanligen pågå i högst två månader. Annars
görs en bedömning från fall till fall. Stödtagaren bör alltid
kontakta den kommunala myndighet som beviljar stödet
när djurantalet ser ut att sjunka under den nivå som krävs.
Stödberättigande djur omvandlas till djurenheter enligt
tabellen (se också kap. 7.):
DJURSLAG DJURENHET (DE)
Kor och andra nötkreatur
över 2 år
1,0
Nötkreatur 6 mån.–2 år 0,6
Nötkreatur under 6 mån. 0,4
Suggor (sinsuggor eller suggor
som grisat, över 8 mån.)
0,5
Övriga svin 0,3
Av antalet högst tre månader gamla smågrisar beaktas
hälften.
Beloppet av stöd för djurens välbefinnande
Antalet djur som berättigar till stöd årligen slås fast
på basis av uppgifter från nötdjurs- eller svinregistret.
Jordbrukaren ska anmäla djuren till dessa register i
enlighet med registerförarens anvisningar. Om gården
har övervakats av ELY-centralen, verifieras antalet
stödberättigande djur utgående från övervakningsuppgifterna.
Stöd betalas för de djur som är i jordbrukarens
besittning. Därför måste stödvillkoren följas också i fråga
om de stödberättigande djur som är placerade någon annanstans
än på gården. Om det inte går att säkerställa att
stödvillkoren följs i fråga om alla djur som är i jordbrukarens
besittning kan ingen förbindelse om stödet ingås.
En jordbrukare som ingått förbindelse betalas årligen
stöd för djurens välbefinnande i överensstämmelse med
de villkor han eller hon följer. Stödet betalas per djurenhet
som följer:
VILLKOR SOM FÖLJS STÖDNIVÅ E
Grundvillkor
Nötkreatur 17,50
Svin 5,00
Tilläggsvillkor som väljs
av en nöt- och/eller svingård
1. Brandbekämpnings- och räddningsplan
för nöt- och/eller svingårdar 1)
– nötkreatur 3,58
– svin 1,53
Tilläggsvillkor för nötgårdar
2. Främjande av de förhållanden under vilka
kalvarna hålls, inbegripet krav på utrymme 12,17
3. Främjande av de förhållanden under vilka
kalvarna hålls 9,92
4. Större möjligheter för uppbundna
nötkreatur att röra sig 8,73
5. Förbättrade förhållanden för nöt
som är minst 6 månader 21,06
6. Betesgång under växtperioden och
rastning om vintern för nötkreatur 21,29
7. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar
för nötkreatur 12,35
11
103

104
VILLKOR SOM FÖLJS STÖDNIVÅ E
Tilläggsvillkor för svingårdar
8. Betesgång eller rastning för sinsuggor
och gyltor 11,03
9. Betäckning och inseminering
av suggor och gyltor 6,69
10. Krav på utrymmet och liggplatserna
för dräktiga suggor och gyltor 3,07
11. Fri grisning för suggorna 13,29
12. Sjukboxar för svin 8,84
13. Bättre förhållanden i svinboxarna 9,40
1) sökanden betalas för genomförandet av brandbekämpnings- och
räddningsplanen i överensstämmelse med det djurslag som är föremål
för stödvillkoren. Om villkoren följs för bägge djurslagens vidkommande
betalas stöd för båda.
Det minsta stödbeloppet som betalas är 100 euro. Det
tidigare stödtaket 5 000 €/gård har avskaffats.
11.2.4 Tvärvillkoren som villkor för
stödet
Beviljandet av stöd för djurens välbefinnande förutsätter
att tvärvillkor iakttas. I kapitel 12 i ansökningsguiden
berättas mer om tvärvillkoren. Också i de guider om
tvärvillkoren som har skickats till jordbrukarna redogörs
för tvärvillkoren och de författningar som hör samman
med dem. Guiderna finns också att få hos kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet och på Landsbygdsverkets
webbplats.
Om en jordbrukare som ansöker om stöd för djurens välbefinnande
endast har en produktionsbyggnad för djur i
sin besittning, måste han eller hon följa de författningar
i anslutning till tvärvillkoren som gäller animalieproduktion.
11.2.5 Grundvillkor
Iakttagande av grundvillkoren
Stödtagaren måste följa grundvillkoren i fråga om svin eller
nötkreatur eller åta sig att följa grundvillkoren i fråga
om bägge djurslagen.
Grundvillkoren omfattar iakttagande av hälsovårdskraven
för djur, skydd mot sjukdomar på gårdsnivån, villkor
som gäller utfodring och skötsel av djuren samt beredskap
mot funktionsstörningar på gården. Kraven som
rör djurhälsovård indelas i uppgörandet av hälsovårdsavtal
och hälsovårdsplaner samt hälsovårdsbesök. Mer
information om dem finns i förbindelsevillkoren och på
Landsbygdsverkets webbplats på adressen http://www.
mavi.fi/sv/index/odlarstod/djurensvalbefinnande.html
11.2.6 Tilläggsvillkor
Val av tilläggsvillkor
En gård kan välja högst två tilläggsvillkor. Tilläggsvillkor
kan väljas om:
• jordbrukaren har åtagit sig att följa grundvillkoren för
den aktuella produktionsinriktningen,
• gården har minst 10 djurenheter av djurslaget i fråga
under hela förbindelseperioden, och
• tilläggsvillkoret lämpar sig för gårdens produktionsstruktur
och dess tekniska arrangemang.
Mer information om tilläggsvillkoren finns i förbindelsevillkoren
och på Landsbygdsverkets webbplats på
adressen http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/djurensvalbefinnande.html
11.2.7 Förändrade förhållanden
och anmälan om dem under
förbindelsens gång
Jordbrukaren är skyldig att anmäla om det på gården
sker förändringar i sådana förhållanden som inverkar på
stödet. Mer information om dessa förändringar och om
anmälningspraxis ges i förbindelsevillkoren.
Förbindelsevillkoren innehåller närmare upplysningar
om förändringar i djurantalet, överföring av förbindelsen
samt befrielse eller frånträdande av förbindelse.
Förbindelsen kan överföras och ändras på blankett 194.
11.2.8 Övervakning
ELY-centralernas djurövervakare kontrollerar att villkoren
för stödet för djurens välbefinnande följs. Separata författningar
och anvisningar utfärdas om övervakningen.

12. Ansökan om undantag
inom de nationella stöden
Landsbygdsverket kan av särskilda skäl bevilja tillstånd
till utbetalning av nationellt stöd också till en sådan
sökande, som inte uppfyller de förutsättningar som
jord- och skogsbruksministeriet ställt för beviljandet av
nationellt stöd till jordbruk och trädgårdsodling (tabell
om möjligheter till undantag).
Ansökan om undantag lämnas in till Landsbygdsverket
senast 30.4.2010. I fråga om stöd för lagring av
trädgårdsprodukter (samfund: att själv idka produktion)
skall dock ansökan om undantag lämnas in till Landsbygdsverket
senast 25.10.2010. Undantag söks årligen
och kan beviljas för ett år i taget.
En fritt formulerad skriftlig ansökan riktas till enheten
för djur- och specialstöd vid Landsbygdsverkets avdelning
för landsbygdsnäringar, PB 256, 00101 Helsingfors.
För att påskynda behandlingen av ansökan om undantag
rekommenderas att kommunens landsbygdsnäringsmyndighets
utlåtande om ansökan sänds med som bilaga.
1. Ansökan om undantag från att själv idka
jordbruk eller trädgårdsodling
När flera fysiska personer tillsammans idkar produktion
eller verksamhet tillsammans eller i sammanslutningsform
måste åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem
eller aktieägare vara en sådan fysisk person som själv
idkar jordbruk eller trädgårdsodling och som uppfyller
åldersvillkoret.
Åldersvillkoret uppfylls, då en fysisk person kalenderårets
sista dag det år som föregår stödåret är minst 18 år, men
inte över 68 år, och personen ifråga och dennes maka/
make inte får ålderspension som avses i lagstiftningen om
pension för lantbruksföretagare.
Att själv idka jordbruk och trädgårdsodling innebär
i detta sammanhang att en person som fyller övriga
stödvillkor deltar i produktionen eller verksamheten med
sin egen arbetsinsats och att han/hon har skatteansvaret
för den verksamhet eller produktion som idkas. Man kan
av speciella skäl beviljas undantag från detta villkor. Vid
prövning av om särskilda skäl föreligger skall särdragen
hos företagsformen, tidigare stödberättigande produktion
samt andra motsvarande omständigheter beaktas.
Från åldersvillkoret kan man inte beviljas undantag.
2. Ansökan om undantag från kravet på åkerareal
Landsbygdsverket kan av särskilda skäl bevilja en
sökande undantag för utbetalning av husdjursstöd, även
om sökanden inte skulle ha minst tre hektar åker i sin
besittning senast 15.6.2010.
Vid beviljandet av undantag bedöms i första hand den
sökandes möjlighet att på ett rimligt avstånd skaffa
tillräckligt med åkrar som lämpar sig för odling. Då åkrar
som lämpar sig för odling inte går att skaffa, kan undantag
beviljas om husdjursskötseln idkas i syfte att förvärva
inkomster och om andra motsvarande omständigheter
föreligger. Undantag beviljas inte om djurhållningen har
karaktär av hobby.
När det gäller frikopplat stöd för svin- och fjäderfä krävs
inget undantag i följande fall, utan tre hektar används
som kalkylerad åkerareal då förutsättningarna för beviljandet
av stöd bedöms:
a) Den sökande har år 2007 beviljats undantag från
kravet på åkerareal eller
b) det gäller en situation där flera fysiska personer år
2007 har bedrivit produktion eller verksamhet tillsammans
eller i sammanslutningsform och minst en jordbrukare,
bolagsman, medlem eller delägare har uppfyllt
kravet på tre hektar åkerareal och åkern har uppgetts i
stödansökan för året i fråga.
Exempel då man överväger behovet av undantag
Exempel 1.
Odlaren är delaktig i ett samfund eller företag som idkar
husdjursproduktion. Samfundet eller företaget har inte
minst tre hektar åker i sin besittning. En av odlarna har
minst tre hektar åkrar som lämpar sig för odling i sin
besittning. Samfundet eller företaget som idkar husdjursproduktion
behöver inget undantag från kravet på
besittning av tre hektar åker, utan stödet kan beviljas om
övriga villkor för stödets beviljande uppfylls.
105

106
Exempel 2.
Medlem A idkar själv jordbruk och trädgårdsproduktion
i Ab (deltar t.ex. i arbetet inom Ab:s husdjursproduktion).
Medlem A är till sin ålder 18-68 år gammal (ålderskravet
uppfylls).
Medlem A
Ab
Medlem C
Medlem B
Medlem B
kan till sin
ålder vara
också över
68 år
gammal
Medlem C innehar minst tre hektar odlingsbar åker i sitt
eget namn 15.6.2010. Medlem C kan också vara över 68
år gammal.
I detta fall idkar medlem A som uppfyller ålderskravet
Ab:s verksamhet dvs. husdjursproduktion och medlem
C innehar minst tre hektar odlingsbar åker 15.6.2010
(medlem C:s egen åker, inte Ab:s åker) –> inget undantag
behövs.
Tabell. Undantag för betalning av stöd kan av särskilda skäl beviljas i fråga om vissa
förutsättningar för nationellt stöd.
Förutsättning för Undantag möjligt Inte möjligt ens Inget undantag krävs
beviljande av stöd
med undantag
Djurhållning
av hobbynatur
X
Både sökande och make/
maka över 68 år 31.12.2009
X
Husdjursgård*: privat
jordbrukare: innehar inte
minst tre hektar odlingsbar
åker 15.6.2010
X
Husdjursgård*: varken
samfundet eller någon av
dess delägare innehar minst
tre hektar odlingsbar åker
15.6.2010
X
Husdjursgård*: samfund:
ingen jordbrukare, bolagsman,
medlem eller delägare
som uppfyller åldersvillkoret
(18–68 år) idkar själv
jordbruk eller trädgårdsodling
inom samfundet
X

Förutsättning för
beviljande av stöd
Husdjursgård*: Den som
ansöker om frikopplat stöd
för svin- och fjäderfähushållning
(privat jordbrukare,
/samfund) innehar inte
minst tre hektar odlingsbar
åker 15.6.2010 och den
sökande har inte beviljats
undantag från kravet på
åkerareal år 2007.
Växtodlingsgård: privat
jordbrukare: innehar inte
minst tre hektar odlingsbar
åker eller minst 0,5 hektar
i odling av trädgårdsväxter
15.6.2010
Växtodlingsgård: varken
samfundet eller någon av
dess delägare innehar minst
tre hektar odlingsbar åker
eller minst 0,5 hektar
i odling av trädgårdsväxter
15.6.2010
Växtodlingsgård: samfund:
ingen jordbrukare,
bolagsman, medlem eller
aktieägare som uppfyller
åldersvillkoret (18–68 år)
idkar själv jordbruk eller
trädgårdsodling inom
samfundet
Husdjursgård*: den som
ansöker om frikopplat stöd
för svin- och fjäderfähushållning
(privat jordbrukare/samfund)
innehar inte
minst tre hektar odlingsbar
åker 15.6.2010, men den sökande
har år 2007 beviljats
undantag från kravet på
åkerareal.
* djurhållning i syfte att förvärva inkomster
Undantag möjligt Inte möjligt ens
med undantag
X
X
X
X
Inget undantag krävs
X
12
107

108
13. Övervakning
Nytt 2010
• vid övervakningen av tvärvillkor tillämpas bestämmelserna
om ringa försummelse, dvs. inga stödavdrag
görs om jordbrukaren inom utsatt tid korrigerar en
försummelse som konstaterats vara ringa.
• förhandsgodkännande av digitalisering på ändringsblanketten
för basskiften 102C.
• extrapolering av påföljder av arealövervakning vid
arealfel under 3 %
13.1 Allmänt om övervakningen
Stöden övervakas för att det skall gå att säkerställa att
förutsättningarna för beviljandet av stöd existerar och i
syfte att trygga odlarnas rättsskydd och rättvisa behandling.
Övervakningarna utförs enligt samma regler i alla
medlemsländer.
Övervakningsmängden
År 2010 övervakas 5–10 % av gårdarna som ansökt om
arealbaserade stöd. Övervakningspåföljderna året innan
inverkar på övervakningsskyldighetens omfattning. Övervakningen
av tvärvillkoren omfattar minst 1 % av de gårdar
som ansökt om direkta EU-stöd, miljöstöd, kompensationsbidrag
och stöd för djurens välbefinnande. Minst 5 %
av de gårdar som ansökt om EU:s bidrag för nötkreatur,
gårdar som ingått avtal om uppfödning av lantraser samt
gårdar som ansökt om stöd för djurens välbefinnande
övervakas. Av gårdarna som ansökt om bidrag per tacka
och nationellt husdjursstöd på basis av svin, fjäderfä,
tackor, hongetter eller hästar övervakas 10 %. Varje ansökan
korsgranskas, dvs. uppgifterna i ansökan jämförs med
uppgifter i olika register, t.ex. nötdjursregistret eller åkerskiftesregistret,
och uppgifter i andra bidragsansökningar.
Meddelande om övervakning
I enlighet med kommissionens förordning 1122/2009 får
man i regel inte på förhand underrätta gården om ett
gårdsbesök. Av motiverade skäl går det ändå att meddela
om övervakning av arealbaserade stöd tidigast 14 dagar
före och om övervakning av djurstöd tidigast 48 timmar
före kontrollbesöket. I enlighet med kommissionens
förordning görs anmälan alltid med så kort varsel som
möjligt. Jordbrukaren bör se till att alla dokument som
behövs vid övervakningen är tillgängliga. Jordbrukaren
har rätt att befullmäktiga en annan person som representant
eller medhjälpare vid övervakningen. Övervakningen
kan utföras även om jordbrukaren eller dennes representant
inte är på plats (se djurövervakningar 13.4.2). Då
övervakningen inleds berättar ELY-centralens kontrollant
om övervakningens syfte och metoder. Jordbrukaren
får ett meddelande om övervakningsmetoder och
övervakningspåföljder.
Övervakningsprotokoll
Protokoll förs alltid över gårdskontrollen. Efter övervakningen
berättar ELY-centralens kontrollant om iakttagelser
som gjorts vid övervakningen och om deras eventuella
inverkan på de stöd som betalas till jordbrukaren.
Jordbrukaren eller dennes representant har möjlighet att
foga sina egna anmärkningar eller åsikter till protokollet.
Vid arealövervakningar görs observationer av de stödvillkor
som kontrollen gäller. I samband med övervakningen
får jordbrukaren en kopia av de observationer som gjorts
eller så kan de skickas till honom/henne senare tillsammans
med övervakningsresultaten. De slutliga resultaten
skickas till jordbrukaren för att undertecknas. Undertecknandet
är inte obligatoriskt, vilket medför att en underskrift
som saknas inte utgör ett hinder för den fortsatta
behandlingen av ärendet. Att protokollet undertecknas
medför inte heller att jordbrukaren förlorar sin rätt att söka
ändring i det egentliga stödbeslutet. I allmänhet förväntas
att jordbrukaren meddelar om han eller hon vill underteckna
protokollet och foga sina egna kommentarer till det
innan ärendet förs till fortsatt behandling. En underskrift
som saknas kan således leda till att stödbeslutet fördröjs
om inte jordbrukaren meddelat kontrollanten att han eller
hon inte önskar underteckna protokollet.
Protokoll förs också över de administrativa korsgranskningarna
och i detta antecknas utredningens resultat.
Övervakningsuppgifterna registreras i datasystemet
vid ELY-centralen. Stöd betalas till gården först då alla
gårdsövervakningar gällande ifrågavarande stöd utförts
och korsgranskningarna utretts.
Rätt att söka ändring
Jordbrukaren har rätt att genom ett rättelseyrkande söka
ändring i det stödbeslut som inbegriper övervakningens
resultat och som sänds senare i samband med utbetalningen.
Anvisningar om rättelseyrkande finns som bilaga
till stödbeslutet.
13.2 Arealbaserade stöd
De arealbaserade stöden övervakas med hjälp av
gårdsbesök och korsgranskningar. Vid gårdsbesöken
kontrolleras jordbruksskiftenas arealer, odlade grödor,
tillämpade odlingsmetoder och övrig stödduglighet för

de olika stödens del. Också andra stödvillkor än sådana
som hänför sig direkt till jordbruksskiftena granskas.
Efter övervakningen uträknas övervakningsresultaten,
och eventuella påföljder fastställs. Dessutom förrättas
särskilda gårdsbesök vid vilka endast stödvillkor övervakas
(bl.a. miljöstödsvillkor). I korsgranskningarna
jämförs till exempel de uppgifter som jordbrukaren gett
med de uppgifter som ingår i olika register. Alla skiften
som anmälts vara större än den digitaliserade arealen
granskas antingen på plats eller genom hörande innan
stöden betalas ut.
Jordbrukaren hörs alltid, om övervakningen leder till
att stödet minskas eller till att något redan utbetalt stöd
återkrävs. Ett undantag till detta förfarande är om jordbrukaren
på ändringsblanketten för basskiften 102C ger
ett förhandsgodkännande av de skiften för vilka han eller
hon har begärt omdigitalisering i samband med vårens
stödansökan. Med förhandsgodkännandet godtar jordbrukaren
att stödet minskas utan något separat hörande
i de fall att skiftets nya digitaliserade areal är högst 5 ar
mindre än det som jordbrukaren uppgett. Förfarandet
beskrivs i punkt VII Ändringsblankett för basskiften
(Blnr 102C) i Ifyllningsanvisningarna 2010.
13.2.1 Objekt som granskas
vid övervakning
I samband med gårdsövervakning av arealstöd kontrolleras
bland annat följande. Förteckningen är riktgivande
och objekten varierar beroende på gård och produktionsinriktning.
Om jordbrukaren inte kan delta i övervakningen,
kan han eller hon befullmäktiga någon annan
person att delta i sitt ställe. De dokument som uppräknas
nedan kan lämnas in senare om man inte kan/vill delta i
övervakningen.
Före gårdsbesöket kontrolleras som kontorsarbete:
• jordbrukarens ansökningar och övervakningskartor
• eventuella ändringsanmälningar
• den registrering av ansökningsdokumenten som
gjorts i kommunen
Före gårdsbesöket företas också ett urval av de skiften
som övervakas så att minst hälften av jordbruksskiftena
för varje stöd som övervakas väljs ut.
På gården kontrolleras
• för de skiften som valts att ingå i övervakningen
– areal
– anmäld växtart
– odlingssätt och bärgande av skörd
– skiftenas stödduglighet
– dikesrenar, skyddsremsor samt villkor i anslutning
till bevarande av naturens mångfald och landskapet
inom ramen för miljöstödet
• att kravet i fråga om djur på gården uppfylls för gårdar
som förbundit sig vid miljöstödsvillkoren för husdjursgårdar
• att tilläggsåtgärderna i samband med miljöstödet har
genomförts
• att villkoren i avtalet om miljöspecialstöd uppfylls (om
gården har ansökt om eller har ett avtal om miljöspecialstöd)
Dokument (miljöstöd):
Förbindelser för programperioden 2007–2013:
• odlingsplan
• markkarteringar
• skiftesvisa odlingsanteckningar
• kvitton över köpta gödselfabrikat
• nötkreatursförteckning (djurantal)
• eventuella andra dokument (kartläggning av mångfalden,
växtföljdsplan, skiftesvis åkerbalans, åtgärdsplan
för näringsbalansen, observations- eller åtgärdsjournal,
guiden ’Avomaanvihannesten taudit ja tuholaiset’,
”Hedelmä ja marjakasvien tuhoeläimet”, Kasvinsuojeluseuras
publikation nr 100 ”Aktuella växtskyddsanvisningar”)
Förbindelser för programperioden 2000–2006:
• de ovan nämnda med undantag av den sista punkten
• guider för balanserat växtskydd
• utbildning (första och andra utbildningsdagen, eventuella
utbildningar för tilläggsåtgärder)
Dokument (tvärvillkor):
• analys av mängden kväve i stallgödsel (skall företas
med fem års mellanrum)
• jordbrukarens anteckningar eller utredningar om
eventuella åtgärder som tvärvillkoren förutsätter (t.ex.
flyghavrebekämpning, växtskyddsmedel som använts
på gården; exempelvis kan skiftesvisa anteckningar
som hör ihop med miljöstödet användas)
• uppgifter om behandling och analys av slam från
reningsverk på gårdar som använder sådant slam och,
i fråga om de skiften där slammet sprids, en analys
av markens pH och halterna av tungmetaller, om det
finns skäl att misstänka att halterna av tungmetaller är
högre än normalt
• intyg över testning av växtskyddsspruta och avlagd
sprutförarkurs
13
109

110
13.2.2 Uppmätning av jordbruksskiften
Jordbruksskiftenas arealer granskas antingen genom att
arealen mäts utgående från digitalt kartmaterial eller i terrängen
med hjälp av takymeter eller GPS-utrustning. Vid
övervakningen används åkerskiftesregistrets skifteskartor
eller, om sådana saknas, annat tillgängligt kartmaterial.
Måttband kan användas för enkla kontrollmätningar.
Vid arealövervakningar bygger mätnoggrannhetens
tolerans på skiftets omkrets. Om till exempel toleransen
är 0,75 m * skiftets omkrets får skillnaden mellan den
uppmätta och den i stödansökan anmälda arealen av
jordbruksskiftet vara högst +/-0,75 * skiftets omkrets.
Skiftets anmälda areal är t.ex. 1,00 ha, den uppmätta
arealen är 0,98 ha och skiftets omkrets 500 m. Skiftets tolerans
räknas enligt formeln 500 m x 0,75 dvs. toleransen
är 0,0375 ha. Exempelskiftets areal skulle alltså godkännas
som sådan vid övervakningen (om inte andra skiften
inom samma växtartsgrupp/stödtyp leder till påföljder).
Den tillåtna maximiavvikelsen för ett skifte kan uppgå till
högst 1,0 ha. Om jordbrukaren avsiktligt har använt en
större areal än den digitaliserade arealen på flera skiften
och också under tidigare år systematiskt har använt
större arealer än de digitaliserade, mäts skiftena utan
toleranser.
Om skillnaden mellan jordbruksskiftets uppmätta och
anmälda areal är högst lika stor som den tillåtna, används
som godkänd areal den areal som jordbrukaren har
anmält. Om arealfelet är större än det tillåtna, används den
vid granskningen uppmätta arealen som jordbruksskiftets
godkända areal. Den uppmätta arealen kan inte omfatta
områden som inte är i odling eller t.ex. arealer under lador
och sten- eller stubbhögar. Jordbruksskiftet förkastas helt
om dess godkända areal efter granskningen är mindre än
den minsta tillåtna arealen för jordbruksskiften.
Av skatteförvaltningen tidigare godkända arealer eller
resultat av mätningar som utförts utanför administrationen
godkänns inte utan granskning vid övervakningen.
Resultaten av mätning med GPS-utrustning och
takymeter vid tidigare arealövervakning godkänns om
det kan påvisas att jordbruksskiftena är exakt desamma. I
praktiken betyder detta att jordbruksskiftet vid mätningen
omfattade och fortfarande omfattar ett i sin helhet
odlat basskifte.
Med hjälp av åkerskiftesregistret har det definierats en
areal för alla basskiften. Om basskiftet avgränsats kor-
rekt på den utskrivna basskifteskartan kan jordbrukaren
använda dessa arealer. Sökanden bör uppge jordbruksskiftena
inom den digitaliserade arealen korrekt och
beakta icke odlade områden. Områden som inte hör till
basskiftet, t.ex. stenhögar, skall dras av från basskiftets
areal. Om basskiftet ändrats efter digitaliseringen (t.ex.
en tomt har avskiljts som byggnadsplats), bör ändringarna
beaktas i arealen.
Det blir inga påföljder för att icke odlade områden inte
har markerats på kartan om de icke odlade områdena
har dragits av från basskiftets areal. Om icke odlingsbara
områden inte dragits av från basskiftesarealen i tillräcklig
utsträckning eller om jordbruksskiftena har uppgetts fel,
tillämpas arealövervakningens påföljder. Alla tillfälligt
icke odlade områden på ett och samma basskifte kan anmälas
som ett jordbruksskifte. Det minsta tillfälligt icke
odlade område som ska anmälas är 0,01 ha.
Vid övervakningen mäts inte alltid alla gårdens jordbruksskiften,
utan kontrollanten kan välja de skiften som
mäts. Därför är det viktigt att arealerna för alla jordbruksskiften
uppges så riktigt som möjligt. Om arealfelet
för urvalsskiftena är mindre än 3 % utsträcks arealpåföljderna
av övervakningen till att gälla (extrapoleras) också
jordbruksskiften som inte ingår i urvalet. Jordbrukaren
kan godkänna övervakningsresultatet efter urvalet och
extrapoleringen eller också har jordbrukaren rätt att
kräva mätning av alla skiften innan påföljden bestäms.
Om arealfelet efter kontrollen av urvalsskiftena är större
än 3 % breddas övervakningen till att gälla alla skiften.
Om övervakningen leder till att något arealbaserat stöd
minskas, kan jordbrukaren kräva att jordbruksskiftena
mäts med GPS-utrustning eller takymeter. Krav på
denna noggrannare mätning kan endast ställas för sådana
jordbruksskiften, vars vid övervakningen godkända
areal med beaktande av mätnoggrannheten är mindre än
den av jordbrukaren uppgivna arealen och vilka inte vid
första övervakningsbesöket har uppmätts med erfordrad
noggrannhet. Också efter det att protokollet har undertecknats
har jordbrukaren rätt att kräva en noggrannare
mätning av sådana jordbruksskiften. Kravet på en noggrannare
mätning bör dock framställas innan de första
arealbaserade stöden för året i fråga har betalats till gården
eller senast inom två veckor från det att jordbrukaren
har fått övervakningsresultatet för kännedom. Noggrannare
mätning kan inte krävas om oklarheterna hänför sig
till växtart eller odlingssätt, inte arealer. Jordbrukaren
kan godkänna övervakningspåföljderna också utan noggrannare
mätning.

Växtarten kontrolleras för alla jordbruksskiften som valts
till övervakning. Om det vid övervakningen konstateras att
grödan på jordbruksskiftet hör till en annan växtartsgrupp
än den uppgivna, förkastas jordbruksskiftet för stödet i
fråga. Växtartsgrupperna består av växter med samma
stödnivå. Undantag utgörs av situationer som kan tolkas
som uppenbart misstag. För de nationella stödens del, där
övervakningsresultatet uträknas stödtypsvis, leder utbytt
gröda till förkastande av jordbruksskiftet om den konstaterade
grödan inte berättigar till den ansökta stödnivån.
Förutom växtarten kontrolleras stödvillkor i anslutning
till stödtyp samt de allmänna villkoren gällande
odlingens intensitet. Stödvillkoren presenteras närmare i
respektive kapitel.
13.3 Övervakningspåföljder för de
arealbaserade stöden
13.3.1 Uträkning av övervakningsresultat
och påföljderna av arealfel
Efter att jordbruksskiftena uppmätts och de övriga
punkterna kontrollerats, uträknas övervakningsresultatet
växtartsgruppsvis för gårdsstödet, miljöstödet och kompensationsbidraget.
Övervakningsresultatet för stödet
för stärkelsepotatis, EU-stödet för produktion av timotejfrö,
bidraget för proteingrödor och produktionsbidraget
för jordbruksgrödor räknas ut per stödtyp. Övervakningsresultatet
uträknas per stödtyp också i fråga om
de nationella arealbaserade stöden. Dessa stödtyper är
den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget,
stöd till unga jordbrukare, nordligt hektarstöd, allmänt
hektarstöd, nationellt stöd för sockerbeta, hektarstöd för
husdjursgårdar, stöd för specialgrödor i södra Finland
och nationellt stöd för potatisproduktion samt även
nationellt hektarbaserat utsädesstöd om kommissionen
beviljar tillstånd för stödet 2010.
Ett villkor för de direktstöd som EU finansierar helt
och hållet är att jordbrukaren skall uppge all jordbruksmark
som är i hans eller hennes besittning, oberoende
av om stöd för den söks eller ej. Skyldigheten att uppge
jordbruksmarken gäller inte arealer som understiger
minimistorleken för basskiften, dvs. 0,05 ha. Om det
vid övervakningen konstateras att all jordbruksmark
(separata basskiften) inte har uppgetts vid ansökan om
stöd och skillnaden mellan den anmälda arealen och den
konstaterade arealen (= anmäld areal + arealen av de
skiften som inte har anmälts) överstiger 3 %, kommer alla
direktstöd som EU finansierar helt och hållet att minskas
med högst 3 %.
Påföljder vid arealfel
• De vid övervakningen godkända jordbruksskiftesarealerna
adderas växtartsgruppsvis eller stödtypsvis
och skillnaden mellan den anmälda och den godkända
arealen jämförs med den godkända arealen. Om den
areal som godkänts vid övervakningen är större än
den areal som jordbrukaren uppgett, utbetalas stödet
enligt den areal jordbrukaren uppgett.
• Om de anmälda stödrättigheterna och den anmälda
arealen avviker sinsemellan beräknas arealskillnaden
enligt det lägre antalet.
• Om skillnaden mellan den areal som anmälts växtartsgruppsvis
eller stödtypsvis och den areal som
godkänts vid övervakningen utgör högst 3 % av den
godkända arealen, men dock högst 2 ha, betalas stödet
enligt den vid övervakningen godkända arealen.
Denna nedskärning av stödet kan verkställas också då
endast en del av jordbruksskiftena inom växtartsgruppen
eller stödtypen uppmätts.
• Om skillnaden mellan den areal som anmälts för en
växtartsgrupp och den areal som godkänts är mer
än 3 % av den godkända arealen eller över 2 ha, men
högst 20 %, dras den dubbla konstaterade överskridningen
av från den godkända arealen, dvs. det
föranleder sanktion. För gårdsstödets del sänks stödet
med sanktionsprocenten. Vid den stödtypsvisa övervakningen
av de nationella stöden leder ett arealfel av
nämnd storlek till att den konstaterade överskridningen
dras av från den godkända arealen. Den nationella
tilläggsdelen till kompensationsbidraget och hektarstödet
för husdjursgårdar kan dock betalas för högst
samma areal som kompensationsbidraget och för
motsvarande förbindelseperiod.
• Om skillnaden är större än 20 %, betalas ifrågavarande
växtartsgrupp inga direktstöd eller EU-delfinansierade
stöd.
• Om arealfelet för någon stödtyp inom de nationella
stöden är större än 20 %, men mindre än 50 %, dras
den dubbla arealskillnaden av från den godkända
arealen. Om arealfelet är större än 50 % betalas inget
nationellt stöd. Mycket vårdslöst utförda växtartsanmälningar
kan leda till att de nationella stöden
minskas med 10–50 %.
• Stödrättigheter som beviljats utan grund kan också
behöva rättas till vid övervakningen. Då riktas återkraven
för gårdsstödets del mot åren 2006–2009.
13
111

112
Exempel:
Övervakningsresultatet räknas ut växtartsgruppsvis eller
stödtypsvis (nationella stöd). Den godkända arealen
inom växtartsgruppen eller stödtypen avviker i exemplet i
tabell 1 mer än 3 % från den anmälda (avvikelsen räknas ut
på basis av godkänd areal). Av denna anledning minskas
den dubbla avvikelse som konstaterats inom växtartsgruppen
från den vid övervakningen godkända arealen.
Tabell 1. Uträkning av övervakningsresultaten enligt växtartsgrupp och stödtyp.
Antagande: Jordbrukaren har 50 normala stödrättigheter fastställda. Gården ligger
i stödregion C
Jordbrukaren
uppgett
Godkänt vid
övervakningen
Konstaterad
skillnad ha
I fråga om bidraget från proteingrödor är skillnaden mellan
anmält och godkänt mer än 20 %, så stöd betalas inte
alls. Inom de nationella stöden dras endast den konstaterade
skillnaden av från stödtypens (allmänt hektarstöd)
godkända areal. Om skillnaden mellan godkänd och anmäld
areal växtartsgruppsvis eller stödtypsvis skulle vara
mindre än tre procent av den godkända arealen, skulle
stödet betalas ut enligt den godkända arealen.
Konstaterad
skillnad %
Arealsanktion
%
Areal, för
vilken
betalas
Gårdsstöd
Produktions-
50,00 47,80 -2,20 - 4,60 - 9,21 43,40
bidrag för
jbrgrödor
3,00 3,20 0,20 6,25 0,00 3,00
LFA-stöd 50,00 47,80 - 2,20 - 4,60 - 9,21 43,40
Miljöstöd 50,00 47,80 -2,20 - 4,60 - 9,21 43,40
Bidrag för
proteingrödor
LFA:s natio-
2,0 1,6 - 0,40 -25,00 -100,00 0,0
nellatilläggsdel Nationellt
50,00 47,80 - 2,20 - 4,60 - 9,21 43,40
allmänt hektarstöd
50,00 47,80 - 2,20 - 4,60 - 4,60 45,60
13.3.2 Påföljder av att villkor försummas
Förutom stödminskning som sker på grund av arealfel
kan stöden minskas på grund av att stödvillkoren försummats.
När påföljderna för försummelse av villkoren för
miljöstödet för programperioden 2007–2013 fastställs,
tas hänsyn till försummelsens allvar, omfattning och
varaktighet. Försummelse av ett villkor för basåtgärden i
samband med miljöstödet leder till en påföljd om 1–30 %
av stödet för basåtgärder. Om villkoren för en tilläggsåtgärd
inte har följts, blir stödet för tilläggsåtgärder
föremål för en påföljd om 30–100 % och dessutom påförs
stödet för basåtgärder en påföljd om 1–5 %. Vid lindrigare
försummelser av villkoren kan man ge en anmärkning
och övervaka uppfyllandet av villkoret på nytt senare.
Försummelse av villkoren för avtal om miljöspecialstöd
orsakar en påföljd om 1–100 % för stödet för avtalet om
specialstöd samt en försummelse om 1–5 % för stödet för
basåtgärder. I punkt 13.7.2 berättas närmare om uppsåtlighet.
Tvärvillkoren skall följas inom gårdsstödet, bidraget
för proteingrödor, produktionsbidraget för jordbruksgrödor,
EU-stödet för produktion av timotejfrö, stödet
för stärkelsepotatis, den nationella tilläggsdelen till
kompensationsbidraget, hektarstödet för husdjursgårdar
samt förbindelserna om miljöstöd (programperioden
2007–2013) och kompensationsbidrag. I samband med
nordliga hektarstöd skall de krav på god jordbrukshävd
och goda miljöförhållanden som förutsätts i tvärvillkoren
följas. Närmare uppgifter om vilka verkningar övervakningen
av tvärvillkoren har ingår i punkt 13.8.

13.4 Övervakning av stöd som
betalas på basis av djur
13.4.1 Övervakningsförpliktelse
EU:s djurbidrag
Minst 5 % av de gårdar som ansökt om EU:s nötkreatursbidrag
(för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor) och
bidrag för mjölkkor i stödregion A och B, gårdar som
ingått avtal om uppfödning av lantraser samt gårdar
som förbundit sig till stödet för djurens välbefinnande
övervakas genom gårdsbesök. Av de gårdar som ansökt
om bidrag per tacka kontrolleras 10 %.
Gårdarna väljs till övervakning ur centralregistret genom
riskanalys och slumpmässigt urval. Också ELY-centralen
kan välja ut gårdar för övervakning. Vilken gård som
helst som ansökt om stöd kan väljas ut för övervakning
under stödåret. Om det vid gårdsövervakningarna framkommer
betydande regelvidrigheter på något område
bör övervakningarna utökas.
EU:s nötkreatursbidrag och bidrag för mjölkkor övervakas
gårdsvis. Under gårdsbesöket övervakas alla bidragsdjur
på gården.
Nationella husdjursstöd
Minst 5 % av de gårdar som ansökt om nationella stöd för
nötkreatur övervakas genom gårdsbesök. Målsättningen
är att de nationella stöden för nötkreatur och tackor övervakas
i samband med övervakningen av EU:s djurbidrag.
De gårdar som ansökt om nationellt husdjursstöd för
hästar eller hongetter, frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning
eller kompensation för strukturförändringar
bildar ett eget övervakningsurval. 10 % av gårdarna
som ansökt om stöd för dessa djur övervakas årligen.
Nationellt produktionsstöd för mjölk
Gårdar som ansökt om nationellt produktionsstöd
för mjölk övervakas i samband med övervakningen av
mejeriernas bokföring och mjölkuppsamlingsbilarna.
Minst 2 % av producenterna övervakas för den aktuella
kvotperiodens del.
Av direktförsäljarna av mjölk övervakas årligen 1 % av
de producenter vars individuella kvot och direktförsäljning
av mjölk/mjölkprodukter är mindre än 5 000 kg per
produktionsperiod. Av andra direktförsäljare av mjölk
övervakas minst 5 %.
När det gäller nationella stöd ingår bestämmelser om
övervakningspåföljder i lagen om nationella stöd till
jordbruket och trädgårdsodlingen 1559/2001.
13.4.2 Gårdsövervakning
Vid gårdsövervakningen bör producenten visa nötkreatursförteckningen
och andra erfordrade dokument över
djuren såsom kvitton på köp och försäljning för kontrollanten.
Vid gårdsövervakning av EU:s djurbidrag
kontrolleras:
• öronmärkningen av nötkreatur
• registreringen av nötkreatur
• att nötkreatursförteckningen på gården är à jour
• att djuren för vilka ansökts om bidrag för nötkreatur
och bidrag för mjölkkor uppfyller villkoren för bidragets
beviljande (ålder, kalvning, kön, ras)
• öronmärkning, djurförteckning, registreringsuppgifter
och djurhållningstid för fårens del
Vid gårdsövervakning av stödet för djurens välbefinnande
kontrolleras:
• att det antal djur som anmälts till registren stämmer
• hälsovårdsavtalet samt veterinärbesöken
• genomförandet av hälsovårdsplanen
• reservplanerna med avseende på driftsstörningar
• eventuella tilläggsvillkor som gården förbundit sig vid
Vid gårdsövervakning av nationella husdjursstöd
kontrolleras:
• bokföringen över djuren på gården (att bokföringen
stämmer överens med stödansökan och verifikat på
köp och försäljning av djur)
• öronmärkningen av nötkreatur, får och getter
• registreringen av nötkreatur, får, getter, svin och
hästar
• att nötkreatursförteckningen på gården är à jour
• att gårdens svinregister är à jour
• att gårdens får- och getregister är à jour
• djurens stödduglighet på räkningsdagarna
(bl.a. ålder, kön, kalvning/lamning, registrering och
märkning)
• att den 100 dagar långa besittningstiden för hästar
och tackor uppfylls
Sökanden eller dennes företrädare skall på begäran delta
i övervakningen. Producenten bör se till att det finns
tillräckligt hjälp för att övervakningen skall kunna utföras
smidigt och att öronmärkena skall kunna kontrolleras för
13
113

114
alla nötkreatur på gården. Om gårdsövervakningen eller
identifiering av nötkreatur inte kan utföras av en orsak
som beror på producenten eller dennes representant,
mister producenten de djurbidrag som han eller hon har
ansökt om.
Kontroll av nötdjursregistret, nötkreatursförteckningen
och öronmärkena
Nötdjursregistret (ett register som förs av Lantbrukets
Datacentral Ab) och nötkreatursförteckningen skall
uppta följande uppgifter om alla nötkreatur på gården:
• EU-identifikation
• kön
• ras
• användning
• födelsetid
• eventuellt datum för köp eller avlägsnande samt uppgift
om köpare eller säljare
• moderns födelseidentifikation
• djurhållningsplats
Vid gårdsövervakningarna kontrolleras på basis av verifikaten
på gården att uppgifterna i nötkreatursförteckningen
och nötdjursregistret stämmer. Kontrollanten jämför
uppgifterna i nötdjursregistret och nötkreatursförteckningen
med datumen på köp-, försäljnings- och slaktkvitton.
Verifikat över förflyttning av djur, såsom köp- och
försäljningskvitton samt slaktlikvider och veterinärintyg,
bör finnas kontrollanten till handa för övervakningarna.
Anmälningarna till nötdjursregistret (födsel, död, köp,
försäljning) skall göras inom sju (7) dagar från händelsen.
En försenad anmälan kan i vissa fall leda till påföljd. Den
föregående ägarens försenade anmälningar om ett djur
inverkar inte på djurets rätt till bidrag hos den nya ägaren.
Med tanke på spårbarheten för djuret är det viktigt
att alla anmälningar görs inom 7 dagar.
Om anmälan görs på blankett via posten, skall anmälan
vara framme på Lantbrukets Datacentral senast på den
sjunde (7:e) dagen från händelsedatum. Vid gårdsövervakningarna
godkänns inte försenade anmälningar som
lämnats till nötdjursregistret efter att jordbrukaren har
informerats om kommande övervakning. Fel och brister
i nötdjursregistrets uppgifter vilka framkommer vid
gårdsövervakning leder till att bristfälligt registrerade
djur förkastas vid övervakningen.
Producenterna får sig tillsända en nötkreatursförteckning
sex gånger om året och i dessa kan riktigheten av
de anmälningar som gjorts till nötdjursregistret kon-
trolleras. Om producenten upptäcker fel eller brister
i registeruppgifterna skall de korrigeras så fort som
möjligt. Producenten ansvarar också för de uppgifter
som lämnats av en tredje part om han eller hon har varit i
tillfälle att kontrollera dem.
Anteckningarna i gårdens nötkreatursförteckning
(födsel, död, köp, försäljning osv.) skall göras inom tre
(3) dagar från händelsen. Den nötkreatursförteckning
som sänts i mars innehåller uppgifter om alla de nötkreatur
som varit vid liv från och med början av föregående
år. Mars månads nötkreatursförteckning samt verifikat
skall bevaras på gården åtminstone ansökningsåret ut
samt de fyra därpå följande åren (i fråga om nationella
stöd ansökningsåret och de tre påföljande åren).
Övriga nötkreatursförteckningar innehåller endast uppgifter
om de djur som varit vid liv under ifrågavarande
period. Om producenten använder dessa förteckningar
som gårdens officiella nötkreatursförteckning, skall de
bevaras på gården åtminstone ansökningsåret ut samt
de fyra därpå följande åren (i fråga om nationella stöd
ansökningsåret och de tre påföljande åren).
Alla nötkreatur på gården skall vara öronmärkta på korrekt
sätt. Öronmärkningen skall utföras senast 20 dagar
efter födelsen.
13.4.3 Övervakning av märknings­ och
registreringssystemen för
nötkreatur, svin och får/getter
Bakgrund
Märknings- och registreringssystemen för nötkreatur,
svin och får/getter har i främsta rummet byggts upp
för att förebygga allvarliga djursjukdomar. Märknings-
och registreringsplikten gäller även sådana gårdar och
djurhållare som inte ansöker om några husdjursstöd,
men som håller minst ett djur av nämnda djurarter. Från
ingången av 2005 ingår kraven på märkning och registrering
av nötkreatur, svin och får/getter i tvärvillkoren i
samband med direkta EU-stöd.
Övervakning av märkningen och registreringen av
nötkreatur
EU-förordningarna förutsätter att registrering och
märkning av alla nötkreatur (tama nöt, bison) granskas
genom gårdsbesök på minst 5 % av alla gårdar som håller
nötkreatur. Förutom gårdsövervakningar utförs även s.k.
administrativa övervakningar (korsgranskningar), vid
vilka man kontrollerar bl.a. om händelserna som gäller

djur (t.ex. födslar, köp eller avlägsnande) anmälts till
nötdjursregistret inom utsatt tid. Om gården upprepade
gånger överskrider tidsfristerna för lämnandet av anmälningar
eller om uppgifterna i anmälningarna uppvisar
stora brister, granskas gården genom gårdsbesök.
Vid gårdsbesöket granskas för alla nötkreatur åtminstone
följande:
• om djuren öronmärkts på behörigt sätt
• om djuren upptas i nötkreatursförteckningen på
gården, om förteckningen upptar alla uppgifter som
krävs och om uppgifterna är korrekta
• om djuren registrerats under vederbörande djurhållningsplatssignum
i nötdjursregistret, om registret
upptar alla uppgifter som behövs och om uppgifterna
är korrekta
• om uppgifterna om djuren anmälts till nötdjursregistret
inom utsatt tid
Brister i märkningen eller i anmälan av djuruppgifter till
nötdjursregistret kan leda till begränsningar gällande förflyttning
av enskilda djur eller hela besättningen. I dessa
fall får inga djur vare sig föras till gården eller avlägsnas
från gården ens för att slaktas.
Övervakning av märkningen och registreringen
av svin samt får/getter
På svingårdarna kontrolleras att gården registrerats,
registreringen av djurhållningsplatser, märkningen av
svinen, anmälan om förflyttningar och djurantal till svinregistret
samt förandet av djurförteckning.
På får/getgårdarna kontrolleras att gården registrerats,
registreringen av djurhållningsplatser, märkningen av
fåren/getterna, förandet av djurförteckning, att får- och
getregistret är à jour samt förflyttningarna av djur. Får
och getter övervakas som individer.
13.4.4 Förbjudna ämnen eller olaga
innehav av sådana
Sökanden får inte vid uppfödning eller skötsel av sina
djur använda ämnen som avses i jord- och skogsbruksministeriets
förordning nr 847/2008 (om förbud mot
eller begränsning av användningen av vissa läkemedelssubstanser
i fråga om djur) (stilbener och stilbenderivat
samt deras salter och estrar, ämnen som har tyreostatisk
verkan, 17-beta-estradiol och dess esterderivat, bovint
somatotropin och dess derivat samt beta-agonister).
Om vården av produktionsdjur kräver det får en veterinär
använda vissa ämnen med östrogen, androgen och
gestagen verkan samt beta-agonister. Förbjudna är också
nitrofuraner, kloramfenikol, dapson, ronidazol, dimetridazol,
metronidazol, kloroform, klorpromazin, kolkicin
samt Aristolochi spp. eller dess derivat. De ovan nämnda
ämnena får endast användas för hästar i vilkas hästpass
eller identifikationsdokument det har antecknats att slakt
av hästen till livsmedel är förbjuden.
Användningen av följande mikrobläkemedel till djur är
också förbjuden: avoparcin, vankomycin, teikoplanin,
virginiamycin, tredje och fjärde generationens cefalosporiner,
rifampicin, rifabutin, moxifloxacin, ofloxacin,
levofloxacin, gatifloxacin, tigecyklin, mupirocin, telitromycin,
daptomycin, linezolid, kinupristin-dalfopristin,
karbapenemer och monobaktamer med vissa undantag.
Sökanden får inte heller inneha dessa läkemedelssubstanser
om inte en veterinär har skrivit ut dem för behandling
av djuren.
Om det konstateras rester av förbjudna ämnen i sökandens
djur eller om det på sökandens gård hittas förbjudna
ämnen eller olaga innehav av ämnen i vilken form som
helst, kan inga djurbaserade nationella stöd eller EU:s
djurbidrag betalas till sökanden under det kalenderår
då upptäckten görs. Iakttagandet av lagstiftningen om
förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen är också
en del av tvärvillkoren och överträdelser inverkar därmed
på alla EU:s direktstöd, kompensationsbidrag och på
miljöstöd för programperioden 2007–2013.
Om det vid gårdsövervakning än en gång konstateras att
producenten fortfarande använder eller i sin besittning
håller förbjudna ämnen som stimulerar djurens tillväxt,
utesluts han eller hon från EU:s djurbidrag för det år då
upptäckten görs samt de fyra därpå följande kalenderåren.
13.4.5 Administrativ övervakning och
korsgranskningar
Administrativ övervakning innebär jämförande av uppgifterna
i olika källor och register, såsom jämförande av
uppgifter som sökanden gett vid ansökan med uppgifterna
i nötdjursregistret eller med uppgifterna i andra
ansökningar (korsgranskning). Genom korsgranskningarna
strävar man efter att försäkra sig om att bl.a.
ansökningsuppgifterna är korrekta och att bidragsdjuren
har registrerats på tillbörligt sätt.
Korsgranskningen ger som resultat en förteckning över
djur vilka enligt övervakningskörningen inte uppfyller
13
115

116
stödvillkoren. Förteckningen tar upp djurets födelseidentifikation,
uppgifter om gården samt andra uppgifter som
behövs för utredning av ärendet.
Korsgranskningslistorna sänds till ELY-centralerna
för utredning av om djuren på listan är berättigade till
bidrag. Om det på basis av utredningarna kan väntas att
det stöd som betalas till odlaren minskas, leder det till
gårdsbesök eller skriftlig kontakt med odlaren (brev för
hörande).
13.5 Övervakningspåföljder för
djurstödens del
13.5.1 Förkastande av djur vid
övervakning
Vid gårdsövervakningar kan ett djur förkastas:
• på grund av felaktiga eller bristfälliga registeruppgifter
(nötdjursregister, nötkreatursförteckning och
svinregister)
• för att stödvillkoren inte uppfylls eller
• på grund av felaktig öronmärkning.
Om det vid övervakningen konstateras att uppgifterna i
det av producenten uppdaterade gårdsregistret (nötkreatursförteckningen)
innehåller fel (dvs. uppgiften
finns, men den är felaktig) eller brister (uppgiften har inte
antecknats) angående djuren, kan dessa fel godkännas
vid den första övervakningen. Om det vid en övervakning
som utförs inom påföljande 24 månader upptäcks
motsvarande fel i gårdens nötkreatursförteckning,
godkänns de inte längre, utan djur med fel förkastas vid
övervakningen.
Fel eller brister i uppgifterna i nötdjursregistret som
framkommer vid övervakning leder till att djuret förkastas
vid övervakningen, även om djuret i övrigt skulle vara
berättigat till stöd. Stödet utbetalas minskat med ett
sanktionsbelopp.
13.5.2 Övervakningspåföljder inom EU:s
djurbidrag
EU:s djurbidrag har identiska räkneregler när det gäller
fel i antalet djur.
Om det vid gårdsövervakning och/eller korsgranskning
blir nödvändigt att förkasta bidragsdjur, leder detta
förutom till att producenten mister bidragen för de
förkastade djuren även till sanktionering av de stöd som
betalas. Vid sanktioneringen behandlas de djur för vilka
ansökts om bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor
som en enhetlig grupp.
Uträknandet av sanktionsprocenten för bidragsdjur:
Bidragsdjur med fel under kalenderåret x 100
Bidragsdjur som konstaterats vara stödberättigande (felfria)
och för vilka gården har ansökt om EU-djurbidrag
Sanktionsprocentens inverkan på det stöd som
betalas till gården:
De EU-bidrag för nötkreatur (för tjurar, stutar, dikor
och dikokvigor), mjölkkor och EU-delfinansierat stöd för
djurens välbefinnande som sökts/betalts under kalenderåret
minskas:
a) om de felaktiga bidragsdjurens antal under kalenderåret
varit högst 3:
• i enlighet med sanktionsprocenten
• inget bidrag för ansökningsåret betalas, om påföljderna
beror på avsiktliga överträdelser
• om sanktionsprocenten är större än 20 och påföljderna
beror på avsiktliga överträdelser, leder detta förutom
förlust av bidragen till en treårig summakarens
(= alla bidrag som utbetalas under de tre påföljande
åren minskas tills man uppnår det eurobelopp som
skulle ha betalats till gården, se punkt 13.7.1).
b) om de felaktiga bidragsdjurens antal är fler än 3:
• med sanktionsprocenten, om den är högst 10
• med den dubbla sanktionsprocenten, om sanktionsprocenten
är större än 10 men mindre än 20
• alla nötkreatursbidrag under ansökningsåret förkastas
om sanktionsprocenten är större än 20 eller om påföljderna
beror på avsiktliga överträdelser
• om sanktionsprocenten är större än 50 eller om sanktionsprocenten
är större än 20 och påföljderna beror
på avsiktliga överträdelser, leder detta förutom förlust
av bidragen till en treårig summakarens.
De djur som ingår i ansökan och som förkastats vid
övervakning av bidraget per tacka minskar det tackbidrag
som utbetalas. Vid fastställandet av påföljder inom
tackbidrag tillämpas dock inte undantaget gällande
tre förkastade bidragsdjur, utan påföljden fastställs
direkt utgående från förhållandet mellan förkastade och
godkända bidragsdjur å ena sidan och den uträknade
procentsatsen å andra sidan. Minskningen skärps i enlighet
med sanktionsprocenten på samma sätt som inom
nötkreatursbidragen.

I avsiktliga fall med sanktioner över 20 procent och
i samtliga fall med sanktioner över 50 procent riktas
övervakningspåföljderna mot alla EU-bidrag för nötkreatur
och bidrag för mjölkkor som redan har sökts under
det aktuella stödåret och som kommer att sökas efter
kontrollen. Dessutom påförs gården en tre år lång summakarens.
Om övervakningspåföljderna stannar under
20 procent drabbar sanktionerna det aktuella stödårets
bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor. De påföljder
som övervakningen av tvärvillkor föranleder sänker
också de EU-djurbidrag som ska betalas ut.
13.5.3 Övervakningspåföljder inom de
nationella husdjursstöden
Nordligt husdjursstöd och nationellt husdjursstöd
till södra Finland (förutom nationella stöd för
svin- och fjäderfähushållning)
Vid övervakning av de nationella husdjursstöden kontrolleras
att de djurantal som producenten uppgett i ansökan
överensstämmer med gårdens bokföring av djuren.
Om det vid övervakning konstateras att det vid tidpunkten
för fastställande av stöd (räkningsdag/räkningsdagar eller
annan tidpunkt för fastställande av stöd) finns färre djur
på gården än vad som anmälts, uträknas antalet stödberättigande
djur inom ifrågavarande djurgrupp på nytt.
Om skillnaden mellan det i stödansökan anmälda och det
vid övervakningen konstaterade djurantalet/det genomsnittliga
djurantalet i förhållande till det vid övervakningen
konstaterade antalet inom djurgruppen är:
• högst 5 % eller högst två djur, fastställs stödet på basis
av det djurantal som konstaterats vid övervakningen;
• större än 5 % men högst 20 % eller om skillnaden är
över 2 eller högst 4 djur, fastställs stödet på basis av
det antal som erhålls då man drar av skillnaden mellan
det vid övervakningen konstaterade antalet och det
i stödansökan anmälda antalet från det vid övervakningen
konstaterade antalet;
• större än 20 % men högst 40 %, fastställs stödet på basis
av det antal som erhålls då man drar av den dubbla
skillnaden mellan det vid övervakningen konstaterade
antalet och det i stödansökan anmälda antalet från det
vid övervakningen konstaterade antalet, eller
• större än 40 %, antecknas det djurantal som ligger till
grund för stödet som noll.
Om skillnaden leder till olika slutresultat beroende på om
den uttrycks i antal djur eller i procent, används det för
producenten fördelaktigare resultatet vid övervakningen.
Exempel 1.
Gården har ansökt om nationellt husdjursstöd för 10
avelsston. Vid gårdsövervakning konstateras att det
finns 8 stödberättigande djur.
Påföljdsprocent:
Förkastade stöddjur = Skillnaden mellan ansökt och
konstaterat 10 – 8 = 2
Förkastade stöddjur / godkända stöddjur x 100
2 / 8 x 100 = 25 %
Vid övervakningen godkänns 4 avelsston
(8 – 2 x (10 - 8) = 4).
Stöd betalas inte för sådana djur, vilka inte alls upptas i någon
bokföring eller om det på basis av bokföringen av djur
på gården inte tillförlitligt går att reda ut antalet stödberättigande
djur vid tidpunkten för fastställande av stöd.
Om sökanden har anmält antalet djur särskilt vårdslöst,
betalas inget stöd. En uppsåtligt felaktig anmälan av
djurantalet kan förutom förlorade stöd leda till straffrättsliga
påföljder.
Från produktionen frikopplat stöd
för svin- och fjäderfähushållning
När det gäller frikopplade stöd för svin- och fjäderfähushållning
inverkar bl.a. uppfyllandet av djurtäthetskraven i
fråga om LFA:s nationella tillägg på övervakningspåföljderna.
Om djurtätheten inte uppfylls betalas inget stöd.
Brister i anmälningarna till svinregistret kan leda till
att hela stödet går förlorat. En försummelse kan också
minska andra jordbruksstöd som beviljas gården, exempelvis
via tvärvillkoren.
Kompensation för strukturförändringar
inom svin- och fjäderfähushållningen
Jordbruksutövningen inverkar på övervakningspåföljderna
för kompensation för strukturförändringar; gården måste
bedriva jordbruk år 2010. Om jordbruket har lagts ner helt
och hållet beviljas ingen kompensation för strukturförändringar.
En sökande som får LPA:s avträdelsestöd kan inte
heller få kompensation för strukturförändringar.
13.5.4 Övervakningspåföljder inom
stödet för djurens välbefinnande
Påföljderna av övervakning av djurantalet riktar sig mot
hela den stödsumma som betalas till jordbrukaren.
Påföljderna av övervakning av grundvillkoren riktar sig
mot det stöd som beviljas enligt grundvillkor.
13
117

118
Påföljderna av övervakning av grundvillkoren varierar
från grundvillkor till grundvillkor.
Påföljd med anledning av hälsovårdsavtalet 30 %
Påföljd med anledning av hälsovårdsbesök 15 % / gårdsbesök
som saknas
Påföljd med anledning av sjukdomsskydd
på gårdsnivå 25 %
Partiell påföljd med anledning av sjukdomsskydd
på gårdsnivå 5–15 %
Påföljd med anledning av utfodring och skötsel
av djuren 5–100 %
Påföljd med anledning av beredskap för funktionsstörningar
på gården 20 %
Partiell påföljd med anledning av beredskap för funktionsstörningar
på gården 5–15 %
Om ett tilläggsvillkor underkänns leder det alltid till
att det stöd som beviljats för tilläggsvillkoret avslås och
dessutom minskas stödet för grundvillkoret med 5 %.
Inget stöd för djurens välbefinnande betalas om de minskningar
av stödet som gäller grundvillkoren och som beror
på annat än antalet djur överskrider 50 procent.
Om försummelsen att iaktta stödvillkoren beror på
uppsåtliga överträdelser går stödtagaren miste om alla
stöd som han eller hon skulle ha fått under det berörda
landsbygdsfondåret och året därpå.
13.6 Beaktande av
djurskyddslagstiftningen vid
utbetalning av stöd
Överträdelse av djurskyddsbestämmelserna kan leda
till beskärning av alla de stöd för vilka iakttagandet av
tvärvillkor är ett krav. Därmed kan bl.a. gårdsstödet,
miljöstödet, kompensationsbidraget, stödet för djurens
välbefinnande och vissa nationella stöd sanktioneras om
djurskyddsbestämmelserna inte följs.
EU:s djurbidrag och stödet
för djurens välbefinnande
Det gäller att dra försorg om djurens välbefinnande i
enlighet med djurskyddsbestämmelserna. Om det vid
gårdsövervakningen konstateras att djuren sköts eller
behandlas i strid med djurskyddslagen (247/1996) eller de
bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd
av den, anmäls iakttagelsen omedelbart till kommunens
veterinär, hälsoinspektören eller polisen. Kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet avbryter utbetalningen av
EU:s djurbidrag när han eller hon får kännedom om att
sökanden misstänks för djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelse
och ärendet har förts till åklagaren för prövning.
I överensstämmelse med tvärvillkoren leder brott mot
djurskyddsbestämmelserna till att alla EU:s direktstöd
skärs ned. Därmed sanktioneras bl.a. gårdsstödet om
djurskyddsbestämmelserna inte iakttas.
Utbetalningen av stöd för djurens välbefinnande avbryts,
om det på sökandens gårdsbruksenhet har utförts tillsyn
som gäller produktionsdjur eller någon annan tillsyn och
det som ett resultat av detta på initiativ av djurskyddsmyndigheten
har inletts åtalsprövning. Om sökanden
döms för djurskyddsbrott ska stödet för djurens välbefinnande
återkrävas eller inget stöd betalas med början från
det kalenderår under vilket gärningen har uppdagats i
samband med tillsyn och till följd av vilket åtalsprövning
har inletts. Om sökanden samtidigt döms till djurhållningsförbud
betalas inget stöd tills djurhållningsförbudet
upphör att gälla (Lag 1440/2006 18 § och Strafflag
39/1889).
Nationella husdjursstöd
När det gäller nationella husdjursstöd (nationellt
husdjursstöd till södra Finland, nordligt husdjursstöd,
frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt
kompensation för strukturförändringar inom svin- och
fjäderfähushållningen) finns bestämmelser om påföljderna
i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen
(1559/2001, ändr. 1446/2006, 430/2007,
283/2008 och 301/2009).
Om kommunens landsbygdsnäringsmyndighet får kännedom
om fall där åtalsprövning har inletts på grund av
misstanke om djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelse,
avbryter kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
stödutbetalningen i fråga om stödet för djurslaget. Det
slutliga beslutet i frågan fattas efter att domstolens beslut
har vunnit laga kraft.
Om sökanden eller en medlem i dennes familjeföretag
döms för djurskyddsbrott eller lindrigt djurskyddsbrott
eller om sökanden eller en medlem i dennes familjeföretag
döms för djurskyddsförseelse och samtidigt åläggs
djurhållningsförbud, beviljas inte stöd för husdjursskötsel
och eventuellt beviljat stöd betalas inte ut för
det stödår då den behöriga myndigheten konstaterat
gärningen som lett till dom. Om den sökande eller en
medlem i hans eller hennes familjeföretag har dömts till
djurhållningsförbud, betalas stöd för husdjursskötsel inte
ut för tiden då förbudet är i kraft och inte heller för tiden
mellan gärningsåret och lagakraftvunnen dom. Utbetal-

ningen av stöden för husdjursskötsel skall beträffande
stöden för djurarten i fråga avbrytas när åtalsprövning
inletts i ärendet. Ett redan beviljat stöd för husdjursproduktion
återkrävs och det kan bestämmas att ränta skall
betalas på det återkrävda beloppet.
Miljöstöd och miljöspecialstöd
för programperioden 2000-2006
För stöd för bas- och tilläggsåtgärder i samband med
miljöstödet, miljöspecialstöd samt den nationella tilläggsdelen
till miljöstödet för programperioden 2000–2006 förutsätts
att man iakttar normal god jordbrukarsed, vilken
omfattar bl.a. djurskyddslagen och djurskyddsförordningen.
Misstanke om djurskyddsförseelse som framkommer
vid övervakning eller på annat sätt leder till administrativ
övervakning av den normala goda jordbrukarseden.
Som en följd av lindrig djurskyddsförseelse minskas
eller återkrävs 1–20 % av stödet för miljöstödets bas- och
tilläggsåtgärder samt specialstöden. Den nationella
tilläggsdelen till miljöstödet minskas med anledning av
en påföljd för miljöstödets del. Om djurskyddsförseelsen
är grov, lämnas stödet för övervakningsåret obetalt eller
återkrävs i sin helhet.
Övervakningens fortskridande vid djurskyddsförseelser
(kompensationsbidrag, stöd för bas- och tilläggsåtgärder
i samband med miljöstödet, miljöspecialstöd):
Misstanke om djurskyddsförseelse ELY-centralen
underrättas ELY-centralen begär utlåtande av
den ansvariga myndigheten (kommunalveterinär,
regionförvaltningsverkets veterinär) Den veterinära
myndigheten besöker gården och ger ett skriftligt
utlåtande om situationen, bl.a. graden av förseelse
ELY-centralen utför en övervakning ELYcentralen
fastställer påföljder för de tidigare nämnda
stöden om djurskyddsförseelse framgår av utlåtandet
(i allvarliga fall utförs brottmålsrannsakan)
13.7 Allvarlig vårdslöshet och
felaktiga anmälningar
En avsiktligt felaktigt uppgjord anmälan kan, förutom
att sökanden mister bidragen, få straffrättsliga påföljder.
Gårdsstöd, bidrag för proteingrödor, kompensationsbidrag,
miljöstöd, den nationella tilläggsdelen till miljöstödet,
den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget,
EU-stödet för produktion av timotejfrö, stöd för
stärkelsepotatis, nationella hektarbaserade stöd och EU:s
djurbidrag (bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och
bidrag per tacka) betalas inte överhuvudtaget till gården,
om jordbrukaren avsiktligt eller genom grov oaktsamhet
anmält felaktiga uppgifter i stödansökan. Stöd betalas inte
heller, om någon omständighet eller åtgärd för erhållande
av stöd har getts en sådan form som inte motsvarar dess
verkliga natur eller syfte, eller om förutsättningar för erhållande
av stöd har ordnats uteslutande i avsikt att erhålla
stöd i strid med målen för stödsystemen. Se t.ex. kap. 13.4.4
om användningen av förbjudna ämnen vid djuruppfödning.
13.7.1 Tre (3) års summakarens
Om den areal som jordbrukaren anmält i fråga om gårdsstöd,
bidrag för proteingrödor och produktionsbidrag
för jordbruksgrödor avviker från den vid övervakningen
godkända arealen med mer än 50 % på gårdsnivå, fastställs
en treårig summakarens för jordbrukaren.
Detta innebär att inget av ansökningsårets stöd inom
ramen för dessa stödsystem betalas till jordbrukaren.
Dessutom minskas de EU-direktstöd som betalas till
jordbrukaren under de tre påföljande åren med det belopp
som det vid övervakningen förkastade antalet skulle
ha berättigat till.
Om jordbrukaren t.ex. ansökt om gårdsstöd för en
areal om 100 hektar och endast 40 hektar godkänns vid
övervakning, mister han eller hon gårdsstödet för året i
fråga. Dessutom återkrävs stöd för 60 hektar under de
tre därpå följande åren.
Från ingången av 2007 har en treårig summakarens hört
samman med kompensationsbidraget och miljöstödet
(förbindelser för programperioden 2007–2013). Om den
areal i fråga om kompensationsbidrag och miljöstöd som
jordbrukaren uppgett i stödansökan avviker från den vid
övervakningen godkända arealen med mer än 50 %, påförs
jordbrukaren en tre år lång summakarens. Under ansökningsåret
betalas inga stöd alls. Dessutom dras det belopp
som förkastats vid övervakningen av ytterligare en gång
från de kompensationsbidrag, miljöstöd och direktstöd
som kommer till betalning under de tre följande åren.
13.7.2 Uppsåtliga överträdelser
Vid uppsåtliga överträdelser blir påföljderna större än
normalt. Om en jordbrukare avsiktligt uppger för stor
areal kan det ansökta stödet lämnas obetalt om den vid
övervakningen konstaterade arealskillnaden är över 0,5 %
eller över en hektar.
13
119

120
Om det gäller en uppsåtlig överträdelse och den areal för
gårdsstöd, bidrag för proteingrödor, produktionsbidrag
för jordbruksgrödor, miljöstöd och kompensationsbidrag
som uppgetts i stödansökan avviker med mer än
20 % från den vid övervakningen godkända arealen, dras
det belopp som förkastats vid övervakningen av ytterligare
en gång från de stöd som kommer till betalning under
de följande tre kalenderåren.
Om försummelsen att följa stödvillkoren för miljöstöd och
kompensationsbidrag beror på uppsåtliga överträdelser
kan kompensationsbidraget och miljöstöden lämnas obetalda
för det aktuella och det följande kalenderåret.
13.8 Övervakning
av tvärvillkoren 2010
Åtminstone en procent av de jordbrukare som ansöker
om EU:s direktstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd
och stöd för djurens välbefinnande (programperioden
2007–2013) övervakas i fråga om iakttagandet av tvärvillkoren.
I fråga om märkning och registrering av djur är
övervakningsmängden dock större.
Under året kan ett flertal tvärvillkorskontroller utföras på
gården. Om möjligt försöker man avlägga gårdsbesöken
i samband med andra kontroller av stöd. Kontrollerna utförs
i regel av ELY-centralernas inspektörer och regionförvaltningsverkens
veterinärer. För varje kontroll fyller
inspektören i ett observationsprotokoll varav framgår de
objekt som kontrollerats och eventuella försummelser.
Om inspektören under gårdsbesöket upptäcker brister
i iakttagandet av tvärvillkoren fyller han eller hon också
i en bilaga för bedömning av försummelserna. I den bedöms
försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och
upprepning samt uppsåtlighet. Utifrån dessa faktorer
föreslår inspektören med anledning av försummelsen en
påföljdsprocent som kan vara 1 %, 3 % eller 5 %.
Utöver gårdsbesöket kan kontrollen också utföras på
administrativ väg vid ELY-centralerna eller regionförvaltningsverken.
Den administrativa kontrollen utförs
utifrån de uppgifter jordbrukaren lämnat eller på basis av
observationerna från en annan kontroll på gården. Om
det till exempel i livsmedel som producerats på gården
upptäcks ämnen som strider mot bestämmelserna utförs
en administrativ kontroll av tvärvillkoren för gården.
Kraven
Tvärvillkorskraven är indelade i fyra olika moduler som
kallas för villkorsområden.
Dessa är:
• krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
• miljö (föreskrivna verksamhetskrav 1–5)
• folkhälsa, djurhälsa och växtskydd (föreskrivna verksamhetskrav
6–15)
• djurens välbefinnande (föreskrivna verksamhetskrav
16–18)
Mer information om kraven på god jordbrukshävd
och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav
ingår i kapitel 9 i ansökningsguiden samt i
den separata guiden om tvärvillkor ”Odlingssätt och
miljövillkor” som skickats till gården tillsammans med
ansökningsguiden och dessutom i guiden ”Märkning och
registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel,
anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande”.
I bilaga H berättas om uppdateringen av den senare
guiden och om ändringar i övervakningen av kraven.
Stödavdrag
Underlåtelse att följa tvärvillkoren ger upphov till en eller
två påföljdsprocenter som riktar sig mot jordbrukarens
direktstöd som helt finansieras av EU, kompensationsbidragen
för programperioden 2000–2006 och 2007–2013
samt deras nationella tillägg, miljöstödet för programperioden
2007–2013, miljöspecialstöden och stödet för
djurens välbefinnande samt det nationella hektarstödet
till husdjurslägenheter.
Förbindelserna om miljöstöd för programperioden
2000–2006 förutsätter att jordbrukaren iakttar normal
god jordbrukarsed. Man måste uppmärksamma att en
gård som ansöker om gårdsstöd, men har en miljöstödsförbindelse
för programperioden 2000–2006, följer både
tvärvillkoren och normal god jordbrukarsed.
Påföljderna av miljöstödets minimikrav för användning av
gödselmedel och växtskyddsmedel påförs via tvärvillkoren.
Påföljderna riktar sig enbart mot de stöd för programperioden
2007–2013 som betalas ur landsbygdsfonden och de
nationella stöden, och därför kan gården påföras två olika
slutliga påföljdsprocenter. Miljöstödets minimikrav för
användning av gödselmedel hör till villkorsområdet för
miljö och minimikraven för användning av växtskyddsmedel
till villkorsområdet för djurhälsa och växtskydd.
De slutliga påföljdsprocenterna blir klara först i slutet
av 2010 eller början av 2011 när ELY-centralen skickar det
slutliga protokollet över tvärvillkor till jordbrukaren. Det
slutliga protokollet upprättas av ELY-centralens koordinator
för tvärvillkor som sammanställer alla tvärvillkors-

kontroller som utförts under året och fastställer de slutliga
påföljdsprocenterna. I protokollet uppräknas alla försummelser
som upptäckts under kontrollerna. Stödavdragen i
euro framgår av kommunens beslut om stöd eller återkrav
i vilket jordbrukaren kan söka rättelse hos ELY-centralen.
Exempelvis på en gård som ingått miljöstödsförbindelse
och som får gårdsstöd, miljöstöd och kompensationsbidrag
samt nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget
till ett sammanlagt belopp om 15 000 euro, utgör en
påföljd om 3 % för försummelse av tvärvillkoren 450 euro.
Det att övervakningen av tvärvillkoren inte har avslutats
hindrar inte utbetalningen av stöd. Om stöd börjar
betalas ut innan övervakningarna av tvärvillkoren blivit
klara, betalas stöd också till de gårdar för vilkas del
övervakningen av tvärvillkor alltjämt pågår. En eventuell
påföljd har då formen av återkrav. Ett stödbeslut som
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sänt är ett
beslut i vilket ändring får sökas, om jordbrukaren önskar
överklaga resultatet av övervakningen av tvärvillkoren.
Hur påföljdsprocenten bildas
På basis av sin bedömning föreslår inspektören en påföljdsprocent
för var och en observerad försummelse. Påföljden
av en försummelse är i regel 3 %. Koordinatorn för tvärvillkor
kan antingen sänka denna procentsats till en procent
eller höja den till fem procent. Om inspektören upptäcker
flera försummelser av samma villkorsområde, bestäms
påföljdsprocenten för villkorsområdet enligt den högsta
föreslagna påföljdsprocenten för en enskild försummelse.
Om fler än en försummelse upptäcks i fråga om olika
villkorsområden fastställs en påföljdsprocent separat
för vart och ett villkorsområde. Påföljdsprocenterna för
de olika villkorsområdena räknas samman. Om ingen
upprepning eller uppsåtlighet förekommer kan påföljden
dock vara högst fem procent.
En försummelse kan betraktas som ringa och inte leda
till stödavdrag om jordbrukaren rättar till situationen
inom utsatt tid. Tidsfristen kan variera beroende på
försummelse. När tidsfristen har löpt ut kontrollerar
man om jordbrukaren har korrigerat försummelsen. Om
inga korrigerande åtgärder har vidtagits är avdraget för
försummelsen i fråga 1 %.
Om samma försummelse upprepas fler än en gång under
tre års tid multipliceras avdragsprocenten med tre. Vid den
första upprepningen gör man till först en bedömning av
situationen och fastställer en påföljdsprocent (1 %, 3 % eller
5 %) som multipliceras med tre. Vid ID-övervakning multipliceras
den sammanlagda sanktionsprocent som getts
efter bedömningen av försummelsen med tre. I samband
med senare upprepningar multipliceras den påföljdsprocent
som getts för försummelsen gången innan och vid IDövervakning
den föregående sammanlagda sanktionsprocenten
med tre utan någon situationsbedömning. Avdraget
kan dock vara högst 15 %. Om man når upp till ett avdrag
om 15 % skickas ett anmärkningsbrev till jordbrukaren. Om
jordbrukaren efter att ha fått anmärkningsbrevet fortsätter
att bryta mot samma bestämmelse eller krav betraktas
försummelsen som uppsåtlig. Den påföljdsprocent som
gången innan hade getts för den aktuella försummelsen
utan 15 % gränsen multipliceras med tre. I uppsåtliga fall
kan påföljdsprocenten rentav stiga till 100 %.
Om en försummelse betraktas som uppsåtlig enligt
strafflagens definition är påföljden i regel 20 %.
Påföljdsprocenten för upprepade försummelser som är
uppsåtliga enligt strafflagens definition är 15–100 %. När
det gäller synnerligen allvarliga försummelser kan jordbrukaren
uteslutas ur stödsystemet för ett eller flera år.
13.9. Kontroller av
specialstöd år 2010
Iakttagandet av villkoren för specialstöd övervakas i regel i
samband med kontrollerna av gårdsstödet. Vissa specialstöd
förutsätter ett kompletterande urval på grund av att
övervakningsskyldigheten är mer omfattande än normalt.
Exempelvis i fråga om gårdsstödet för hampa kontrolleras
minst 30 % av produktionsarealen för hampa. Om kontrollen
bygger på kompletterande urval fokuserar kontrollen
på specialvillkoren för stödsystemet i fråga.
Om det konstateras att jordbrukaren har försummat
något villkor inom systemet med specialstöd utan att det
varit fråga om ett oöverstigligt hinder, påförs jordbrukaren
en påföljd. Följande regel gäller för nivå på påföljden:
Ju allvarligare försummelse desto större påföljd. I det
lindrigaste fallet får jordbrukaren en anmärkning för att
stödvillkoret försummats. En allvarligare försummelse
leder till att stödet minskas eller rentav avslås. I vissa fall
kan försummelse av villkor för specialstöd leda till att
jordbrukaren utesluts från stödsystemet.
I ett flertal specialstödsystem fastställs påföljderna på
samma sätt som i fråga om arealbaserade stöd.
I specialstödssystemen ingår också villkor som vid
försummelse kan leda till att stödet avslås. Till exempel
betalas inget gårdsstöd för hampa om jordbrukaren har
sått annat än certifierat utsäde på området.
13
121

122
14. Betalning av stöd
Nytt 2010
• Moduleringsprocenten stiger från 7 till 8 procent
i fråga om den del av gårdens direktstöd som överstiger
5 000 euro och till 12 procent i fråga om den
del som överstiger 300 000 euro.
• Kontonumren ska uppges i internationell IBANform.
Betalningen av stöd följer i huvudsak fjolårets tidtabell.
Också i år betalas miljöstödet och kompensationsbidraget
i två poster. Stödansökningarna ska fyllas i omsorgsfullt
så att stöden kan betalas ut enligt tidtabellen. Det är
också skäl att försäkra sig om att kontonumret är korrekt.
För vissa stödformer gäller begränsningar i eurobelopp,
och vid överskridning måste stödens enhetsnivå sänkas.
14.1 Betalning av stöd och
sökandens bankuppgifter
Om ansökningarna har fyllts i omsorgsfullt och uppgifterna
i dem är korrekta kan utbetalningen ske enligt tidtabellen.
Bristfälligt lämnade uppgifter och sinsemellan
motstridiga uppgifter kan leda till att stödet inte beviljas,
skärs ned eller att utbetalningen av stödet försenas.
Det är skäl att se till att rätt bankkontonummer uppges
i stödansökan. Ändringar i bankkonto- och adressuppgifter
ska skickas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
och/eller ELY-centralen, inte till Landsbygdsverket.
Bankkontot skall vara detsamma för stöd
som söks via såväl ELY-centralerna som kommunernas
landsbygdsnäringsmyndigheter.
Inom euroområdet övergår man till ett gemensamt
eurobetalningsområde vilket leder till att de nuvarande
kontonumren tas ur bruk. Ändringen har beaktats på de
förhandsifyllda blanketterna, men om ditt kontonummer
ändras ska du komma ihåg att meddela ditt nya kontonummer
i internationell IBAN-form. Dessutom ska du
meddela bankens BIC-, dvs. SWIFT-kod som krävs för
internationella betalningar. IBAN-formen för ditt kontonummer
och den BIC-kod som också alltid behövs hittar
du säkrast i kontoutdraget, på nätbanken eller också
frågar du direkt av banken.
Miljöstöd, kompensationsbidrag, stöd för djurens
välbefinnande och stöd för icke-produktiva investeringar
betalas om stödet överstiger 100 euro per ansökan om
var och en stödform. Den nedre gränsen för beloppet av
nationella stöd som betalas ut är 100 euro per sökande
och utbetalningsgång.
14.2 Handläggning av
betalningsmaterial och
eftersträvade tidtabeller
för utbetalningen
Efter det att kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
har registrerat och godkänt uppgifterna i stödansökningarna
samlas det betalningsmaterial som bildats av
uppgifterna centraliserat in till Landsbygdsverket från
alla kommuner. En förutsättning för handläggningen av
betalningsmaterialet vid Landsbygdsverket är att de stöd
som ingår i betalningsmaterialet är berättigade till betalning.
Med detta avses att stöden har givits betalningstillstånd
genom Landsbygdsverkets föreskrift.
Då Landsbygdsverket har kontrollerat och godkänt
de inkomna betalningsmaterialen, betalas stöden via
Nordea. Om stödtagaren har sitt konto i en annan bank
än Nordea finns stöden på hans/hennes konto inom cirka
tre bankdagar efter betalningsdagen.
Landsbygdsverket understryker att tidtabellerna för
betalningen av jordbruksstöd är de datum som administrationen
eftersträvar, och inte förfallodagarna.
Antalet gårdar som valts ut till övervakning samt hur
övervakningen framskrider inverkar avsevärt på stödbetalningen.
Landsbygdsverket beviljar tillstånd till
betalning av stöden genom en föreskrift först i det skede
då den riksomfattande övervakningsskyldigheten enligt
författningarna har uppfyllts. Dessutom är det skäl att
minnas att även om utbetalningsföreskriften har utfärdats
betalas stöd inte till sådana gårdar för vilka övervakningen
ännu inte är slutförd.
Den eftersträvade tidtabellen för utbetalning av jordbruksstöden
år 2010 är följande:
• det nationella produktionsstödet för mjölk betalas
varje månad efter halva månaden, efterlikviden betalas
efter kvotperioden det år som följer på stödåret
• den första posten (70 procent) av miljöstödet till
jordbruket betalas i september och miljöspecialstöden
betalas från och med månadsskiftet september-oktober
2010
• den första posten (70 procent) av kompensationsbidraget
(LFA) betalas i september 2010
• den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget
betalas i oktober 2010
• gårdsstödet betalas i december 2010
• bidraget per tacka betalas i december 2010

• produktionsbidraget för jordbruksgrödor betalas
i december 2010
• den andra posten (30 procent) av miljöstödet till jordbruket
betalas i december 2010
• den andra posten (30 procent) av kompensationsbidraget
(LFA) betalas i december 2010
• bidraget för proteingrödor betalas före utgången av
juni 2011
• de nationella arealstöden betalas i januari-februari 2011
• den första posten av bidraget för nötkreatur (dikor
och dikokvigor samt tjurar och stutar) och bidraget
för mjölkkor i stödregion A och B betalas sannolikt i
december och den andra posten före utgången av juni
• förskottet på nationella husdjursstöd (också frikopplat
stöd för svin- och fjäderfähushållning och kompensation
för strukturförändringar) betalas i april 2010 och
restbeloppet i november-december 2010, förutom
slutdelen för slaktade nötkreatur som betalas i april 2011
• det stöd för stärkelsepotatis som betalas till producenten
betalas i april-maj 2011.
14.3 Återkrav av stöd
Om sökanden har betalts stöd utan grund eller till ett
högre belopp än vad som kunde ha beviljats honom eller
henne kan den myndighet som beviljat stödet bestämma
att stödet skall återkrävas. Förfarandet för återkrav berör
såväl nationella som EU-stöd. Det kan bestämmas att
på det belopp som återkrävs skall betalas ränta enligt en
årlig ränta på sex procent.
Bestämmelser om återkrav ingår i lagen om förfarandet
vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar
(1336/1992, ändr. 726/2000, 1345/2003 och
694/2004).
Betalningskarenser och deras inverkan på de stöd som
skall betalas behandlas närmare i kapitel 13.7 i ansökningsguiden
2010.
14.4 Modulering
Med modulering avses en nedtrappning av de direktstöd
som finansieras av EU och styrning av de genererade
medlen till program för utveckling av landsbygden. Sedan
år 2005 har moduleringen varit obligatorisk för alla
medlemsstater. Moduleringen utförs som en procentuell
minskning av alla direktstöd som finansieras av EU. Genom
moduleringen minskas den andel av gårdens
sammanlagda belopp av EU-finansierade direktstöd
som överstiger 5000 euro innan stödet betalas
ut. De första 5000 eurona i det sammanlagda beloppet
av direktstöd som beviljats gården berörs således inte
av moduleringen. Moduleringsprocenten är 8 % år
2010. Dessutom, om det sammanlagda beloppet av direktstöd
som betalas till gården överstiger 300 000 euro
är moduleringsprocenten 12 % för den del som överstiger
300 000 euro.
Stöden betalas till gården i en bestämd ordningsföljd.
Om gården betalas flera olika direktstöd till ett sammanlagt
belopp av mer än 5000 euro, betalas stöden i
tur och ordning utan modulering tills det sammanlagda
beloppet av direktstöd till gården överstiger 5000 euro.
De stöd som därefter betalas till gården minskas med
moduleringsprocenten. Därmed kan en del av direktstöden
betalas till gården helt utan modulering och en del
av direktstöden efter moduleringsavdrag beroende på
det sammanlagda belopp av direktstöd som betalas till
gården och antalet stödtyper (dvs. stöd). Moduleringen
granskas därmed enligt gård och inte enligt stödtyp.
De moduleringsavdrag som gjorts från den del av
gårdens direktstöd som överstiger 5000 euro blir kvar
i EU:s budget varifrån de enligt vissa kriterier styrs
till medlemsländerna för att användas som medel för
program för utveckling av landsbygden. Från landsbygdsutvecklingsprogrammen
finansieras bland annat
kompensationsbidrag och miljöstöd.
År 2010 berörs följande EU-finansierade stöd av moduleringen:
• Gårdsstödet
• Produktionsbidraget för jordbruksgrödor
• Bidraget för proteingrödor
• Stödet för stärkelsepotatis
• EU:s stöd för utsädesproduktion
• Bidraget per tacka och dess LFA-tillägg
• EU:s bidrag för nötkreatur (tjurar, stutar, dikor och
dikokvigor)
• EU:s bidrag för mjölkkor i stödregion A och B
14.5 Stödtak
I samband med reformen av jordbrukspolitiken har man
avtalat om vissa bestämmelser för att reglera och styra
EU:s jordbruksbudget. I anslutning till detta har det
bl.a. avtalats att vissa gränser i euro fastställs för de stöd
som finansieras av EU. Om dessa gränser överskrids
måste enhetsnivån på stöden skäras ned. I samband med
utarbetandet av stödkalkyler bör den sökande beakta
eventuella beskärningar av stödets enhetsnivå.
14
123

124
14.6 Stöd av mindre betydelse
dvs. de minimis ­stöd
Om statliga stöd
Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de
planerar att betala statligt stöd eller ändra på gällande
stödsystem. Om kommissionen konstaterar att det av
staten eller av statens medel beviljade stödet inte lämpar
sig för den gemensamma marknaden, eller att ett sådant
stöd missbrukas, måste stödsystemet avskaffas eller
ändras så att det bättre lämpar sig för den gemensamma
marknaden. Det finns vissa undantag till denna anmälningsplikt.
Stöd av mindre betydelse (de minimis)
Ett undantag när det gäller beviljandet av statligt stöd är
att stödet beviljas som stöd av mindre betydelse (de minimis
-stöd). Det stödbelopp som en stödtagare får är då
försumbart och också det sammanlagda beloppet av det
stöd som står till förfogande är försumbart i förhållande
till värdet av jordbruksproduktionen.
Inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter
har man bestämt att 7 500 euro är ett sådant belopp
av mindre betydelse som varken inverkar på medlemsstaternas
handel eller snedvrider eller hotar snedvrida
konkurrensen. Perioden under vilken detta stödbelopp
kan beviljas är tre beskattningsår. När beskattningsåret
växlar flyttas granskningsperioden så att den tre beskattningsår
långa perioden är innevarande beskattningsår
plus de två föregående beskattningsåren. Möjligheten att
få de minimis -stöd för jordbrukssektorn prövas således
per granskningsperiod.
De minimis -stöd beviljas också annanstans än inom
jordbrukssektorn. Enligt kommissionens riktlinje får de
minimis -stöden till sektorn för produktion av jordbruksprodukter,
de minimis -stöden till fiskerisektorn och
de s.k. allmänna de minimis -stöden sammanlagt inte
överstiga 200 000 euro per stödtagare under granskningsperioden,
dvs. tre beskattningsår. Bestämmelser
om allmänt de minimis -stöd ingår i kommissionens
förordning 1998/2006.
Som de minimis -stöd beviljas bl.a. ersättningar för översvämningsskador
som gäller jordbruksskador, stöd för
jordbruksrådgivning och transportstöd för sockerbeta.
Om ett jordbruksföretag under innevarande beskattningsår
och de två föregående beskattningsåren har
beviljats 7 500 euro i de minimis -stöd till sektorn för produktion
av jordbruksprodukter, kan jordbruksföretaget
inte längre beviljas nytt de minimis -stöd till sektorn för
produktion av jordbruksprodukter under granskningsperioden.
Också beviljade allmänna de minimis -stöd kan
sätta gräns för beviljandet, om ett sammanlagt belopp av
200 000 euro i alla de minimis -stöd till samma sökande
har uppnåtts.
Stödtagarens skyldighet att uppge de minimis -stöd
Om en producent tidigare under pågående beskattningsår
eller under de två föregående beskattningsåren har
beviljats stöd, skall han uppge det i samband med ansökan
om nytt de minimis -stöd. Av beslutet om beviljande
av stöd framgår att stödet har beviljats på de minimis
-villkor. Underlåtelse att uppge tidigare de minimis -stöd
leder till att stödet återkrävs med ränta.

15. Ersättande av skador
Nytt 2010
Ersättning för skördeskador
• Avtal om trädgårdsväxter som odlas för vidareförädling
ska ingås årligen senast 30.4 och skiften
med vinbär ska antecknas i avtalet.
• Normal odlingssed på orten har preciserats i synnerhet
vad gäller odling av vinbär.
• Ett nedklippt vinbärsbestånd kan inte få skördeskadeersättning
i två års tid.
Ersättning för översvämningsskador
• Inget nytt.
Ersättningar för skador som
orsakats av hjortdjur och rovdjur
• Den nya viltskadelagen sammanför nästan alla ersättningar
för skador som orsakats av djur.
• Självriskandelen för skador som kan få ersättning
slopas. Skadan ersätts i sin helhet om ersättningsbeloppet
överstiger 170 euro.
Ersättning för skördeskada som drabbat växande eller
skördemogen gröda på grund av ogynnsamma väderförhållanden,
skador som en exceptionell översvämning
har orsakat på t.ex. trädgårdsväxter, bärgad skörd,
byggnader eller lösöre samt skador orsakade av hjortdjur
eller rovdjur söks med Mavis blanketter. Kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet är i huvudsak ansvarig för
värderingen av dessa skador. Ersättning för skördeskador
betalas endast till jordbrukare, men för andra skador
kan också andra sökande få ersättning.
15.1 Ersättande av
skördeskador orsakade av
väderförhållanden
15.1.1 Systemet med
skördeskadeersättning
Skördeskadeersättning kan med stöd av skördeskadelagen
(1214/2000 med ändringar) betalas för skada som
drabbat växande eller skördemogen gröda till följd av
frost, hagel, störtregn, oväder, exceptionella översvämningar,
exceptionell torka eller någon annan liknande,
av odlaren oberoende onormalt stor växling i naturförhållandena.
Ersättning kan också betalas för skador
som till följd av exceptionella övervintringsförhållanden
har orsakats övervintrande växter, eller skador som
åsamkats av att sådden omöjliggjorts av väta till följd av
exceptionell översvämning eller osedvanligt rikliga regn.
I statsrådets förordning bestäms om vilka växtarter
som har rätt till skördeskadeersättning. Mavi fastställer
årligen de normskördar och enhetspriser som ska
användas vid uträknandet av ersättningarna. En skördeskada
ersätts inte helt och hållet av statens medel, utan
jordbrukaren har en självriskandel. Dessutom bestämmer
statsrådet vilken andel som ersättas av det belopp
som överstiger självrisken. Ytterligare information på
webben: www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/ersattandeavskador/skordeskador.html.
15.1.2 Ansökan om
skördeskadeersättning
Skördeskadeersättning för skador som inträffat under
vegetationsperioden söks med Mavis blankett 118. Ersättning
ska sökas innan skörden inleds på skadeområdet
eller, om skörden inte går att bärga, senast 29.10.2010
utom i fråga om sockerbeta vars deadline är 30.11.2010.
För utvintringsskador ska ersättning sökas innan det skadade
växtbeståndet bryts upp eller senast 15.6.2010 med
blankett 212. Blanketter och närmare anvisningar hittar
du på webbplatsen www.mavi.fi, Blankettjänst, http://
lomake.mmm.fi/, eller så kan du begära dem från kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet. De som använder
Viputjänsten kan från den skriva ut en blankett 118 som
fyllts i på förhand enligt jordbruksskifte.
Jordbrukaren bör meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
om skördeskadan genast när skadan
upptäcks. Då kan en lägesbedömning och, vid ansökan
om ersättning, en värdering på plats utföras flexibelt.
När det gäller ersättande av skördeskador som orsakats
av fåglar får jordbrukaren mer information av den
regionala miljöcentralen. Också i samband med dessa
skador kan jordbrukaren ta kontakt med kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet. Kommunens myndighet
värderar de skador som fåglarna orsakat. Jordbrukaren
betalas inte ersättning för dessa skador med stöd av
skördeskadelagen, utan möjligen via miljöförvaltningen.
(Miljöministeriets beslut (1626/1991) om bidrag för att
ersätta skador förorsakade av fridlysta sällsynta djur.)
125

126
15.2 Ersättande av skador som
orsakats av exceptionella
översvämningar
15.2.1 Systemet med ersättning för
översvämningsskador
Enligt lagen om ersättande av skador som förorsakats av
exceptionella översvämningar (284/1983 med ändringar)
kan ersättning betalas för skador som orsakats av exceptionella
översvämningar i vattendrag.
Ersättning för översvämningsskador får sökas för skada
som åsamkats
• växande, skördemogna eller bärgade trädgårdsprodukter,
om inte skadan kan ersättas enligt skördeskadelagen
• bärgad skörd
• växande trädbestånd
• enskilda vägar, broar, diken eller vallar
• byggnader eller konstruktioner
• lösöre som behövs i hushållen
• produkter som tillverkats vid yrkesutövning eller däri
erforderligt lösöre.
Ersättning kan sökas även för skada som förorsakats
odlare på grund av att översvämning omöjliggjort sådd
samt för kostnader som föranletts av åtgärder som vidtagits
i syfte att förebygga eller begränsa skador som
avses i föregående stycke.
15.2.2 Ansökan om ersättning
Ersättning söks med Mavis blankett 129A. Blanketten
och anvisningarna finns på webben under adress http://
lomake.mmm.fi med sökordet 129A eller så kan de
begäras av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
Ersättning ska sökas omedelbart efter skadan inträffat,
dock senast inom en månad från det att översvämningen
upphört. Ersättning för skada på växande trädbestånd
ska sökas senast den sista juni det kalenderår som följer
på översvämningen.
15.3 Ersättande av skador som
orsakats av hjortdjur och
rovdjur
15.3.1 Systemet med ersättning för
viltdjursskador
Ersättning för skador orsakade av hjortdjur och rovdjur
kan betalas enligt viltskadelagen (105/2009).
Som skada orsakad av hjortdjur (dovhjort, kronhjort, sikahjort,
älg, vitsvanshjort och skogsvildren) kan ersättas
• skada på åker, trädgård, plantskoleodling och bärgad
skörd
• skada på husdjur
• skada på skog eller skogsodlingsmaterial.
Som skada orsakad av stora rovdjur (brunbjörn, varg,
järv och lodjur) kan ersättas
• skada på åker, trädgård, plantskoleodling och bärgad
skörd
• skada på husdjur och uppfödda djur, honungsskörd
samt för djurhållning använda stängsel, byggnader
eller andra motsvarande konstruktioner
• skada på annat dött lösöre
• skada på renar inom renskötselområdet
• personskada.
15.3.2 Ansökan om ersättning för
viltskador
Ersättning för skada som hjortdjur har orsakat på odling,
djur och lösöre söks med Mavis blankett 148. För skada
som stora rovdjur har orsakat på odling, djur och lösöre
söks ersättning med Mavis blankett 131 och för skada på
renar med blankett 149. Blanketterna och anvisningarna
finns på webben under adress http://lomake.mmm.fi eller
så kan de begäras av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
Ersättning för skador som hjortdjur orsakat på skog söks
hos skogscentralen för den ort där skadan inträffat. För
personskador orsakade av rovdjur söks ersättning hos
statskontoret.
Ersättning ska sökas genast då skadan upptäckts.

Bilaga A. Stöd och övervakning
Bara gällande författningar och rättsakter är
officiella källor
De nationella författningarna finns i statens författningsdatabas:
http://www.finlex.fi/sv/
och
http://www.mmm.fi/sv/index/framsida/jordbruk/lainsaadanto/Nationell_lagstiftning.html
Rådets
förordning
Kommissionensförordning
Gårdsstöd Produktionsbidrag
för jordbruksgrödor
(EG) nr 1234/2007 om upprättande
av en gemensam organisation av
jordbruksmarknaderna och om
särskilda bestämmelser för vissa
jordbruksprodukter (enda förordningen
om de gemensamma organisationerna
av marknaden).
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare,
om ändring av förordningarna (EG)
nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006
och (EG) nr 378/2007 samt om
upphävande av förordning (EG)
nr 1782/2003.
(EG) Nr 1120/2009, om tillämpningsföreskrifter
för det system med
samlat gårdsstöd som föreskrivs i
avdelning III i rådets förordning
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare
(EG) Nr 1121/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller de
stödordningar för jordbrukare som
föreskrivs i avdelningarna IV och V
i den förordningen
(EG) Nr 1122/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller
tvärvillkor, modulering och det
integrerade administrations- och
kontrollsystem inom de system
för direktstöd till jordbrukare som
införs genom den förordningen och
om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EG) nr 1234/2007
när det gäller tvärvillkoren för stöd
inom vinsektorn.
Länk till Landsbygdsverkets föreskrifter
http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/440001/
Europeiska gemenskapens gällande lagstiftning
http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm
(EG) Nr 73/2009, om upprättande
av gemensamma bestämmelser för
system för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande
av vissa stödsystem för jordbrukare,
om ändring av förordningarna (EG)
nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006
och (EG) nr 378/2007 samt om
upphävande av förordning (EG) nr
1782/2003
(EG) Nr 1120/2009, om tillämpningsföreskrifter
för det system med
samlat gårdsstöd som föreskrivs i
avdelning III i rådets förordning
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare
(EG) Nr 1121/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller de
stödordningar för jordbrukare som
föreskrivs i avdelningarna IV och V
i den förordningen
(EG) Nr 1122/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller
tvärvillkor, modulering och det
integrerade administrations- och
kontrollsystem inom de system
för direktstöd till jordbrukare som
införs genom den förordningen och
om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EG) nr 1234/2007
när det gäller tvärvillkoren för stöd
inom vinsektorn.
Djurbidrag som helt finansieras av
Europeiska gemenskapen
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare,
om ändring av förordningarna (EG)
nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006
och (EG) nr 378/2007 samt om
upphävande av förordning (EG)
nr 1782/2003.
(EG) nr 21/2004 om upprättande
av ett system för identifiering och
registrering av får och getter och
om ändring av förordning (EG) nr
1782/2003 samt direktiven 92/102/
EEG och 64/432/EEG.
(EG) nr 911/2004 om genomförande
av Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1760/2000
beträffande öronmärken, pass och
register på anläggningarna.
(EG) Nr 1122/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller
tvärvillkor, modulering och det
integrerade administrations- och
kontrollsystem inom de system
för direktstöd till jordbrukare som
införs genom den förordningen och
om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EG) nr 1234/2007
när det gäller tvärvillkoren för stöd
inom vinsektorn.
(EG) Nr 1121/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller de
stödordningar för jordbrukare som
föreskrivs i avdelningarna IV och V
i den förordningen
127

128
Lag
Statsrådets
förordning
Jord- och
skogsbruksministerietsförordning
Landsbygdsverkets
föreskrift
Europaparlamentets
och
rådets
förordning
Rådets
förordning
Lag 557/2005 om verkställighet av
systemet med samlat gårdsstöd
Statsrådets förordning om systemet
med samlat gårdsstöd xx/2010
Statsrådets förordning 187/2009
om användning av den nationella
reserven inom systemet med samlat
gårdsstöd.
JSMf 834/2005 om ansökan om
ändring och tilldelning ur reserven.
JSMf 954/2006 om beviljande och
fastställande av gårdsstödrättigheter.
Miljöstöd för jordbruket
– gamla förbindelser (2004–2006):
(EG) nr 1257/1999 (ändr. genom
bl.a. 1783/2003) om stöd från Europeiska
utvecklings- och garantifonden
för jordbruket (EUGFJ) till
utveckling av landsbygden och om
ändring och upphävande av vissa
förordningar.
SRf xx/2010 om produktionsbidrag
för vissa jordbruksgrödor som
betalas för 2010.
Miljöstöd för jordbruket
– nya förbindelser
(EG) nr 1698/2005 om stöd för
landsbygdsutveckling från Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU).
SRf 604/2005 (jämte ändringar) om
stödregioner, stöd som är bundna
till produktionen och trädning inom
systemet med samlat gårdsstöd
SRf 1452/2006 om övervakningen av
tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa,
växtskydd och anmälan om
sjukdomar, djurens välbefinnande
samt identifiering och registrering
av djur.
SRf 592/2007 (jämte ändringar) om
övervakning av djurbidrag som helt
finansieras av Europeiska gemenskapen.
Srf XX/2010 om mjölkkobidrag och
bidrag för nötkreatur som betalas
för 2010.
JSMf 469/2005 (jämte ändringar)
om märkning och registrering av får
och getter.
JSMf 1391/2006 om märkning och
registrering av nötkreatur.
JSMf 1347/2007 (jämte ändringar)
om djurbidrag som helt finansieras
av Europeiska gemenskapen.
JSMf 1124/2005 (jämte ändringar)
om kvoter för bidrag per tacka.
Föreskrift xx/10 om ansökningstider
och blanketter för ansökan om
djurbidrag som helt finansieras av
Europeiska Gemenskapen år 2010.
Föreskrift 2/10 om ansökningstider
och blanketter för ansökan om EU:s
bidrag per tacka och dess tilläggsbidrag
samt om kvoter för bidrag per
tacka år 2010
(EG) nr 1760/2000 om upprättande
av ett system för identifiering och
registrering av nötkreatur samt
märkning av nötkött och nötköttsprodukter
och om upphävande av
rådets förordning (EG) nr 820/97.
Stöd för djurens välbefinnande
(EG) nr 1698/2005 om stöd för
landsbygdsutveckling från Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU).

Kommissionensförordning
Lag
Statsrådets
förordning
Jord- och
skogsbruksministerietsförordning
(EG) nr 817/2004 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1257/1999 om stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden
för jordbruket (EUGFJ)
till utveckling av landsbygden jämte
ändringar.
SRf 644/2000 (jämte ändringar) om
kompensationsbidrag och miljöstöd
för jordbruket.
JSMf 646/2000 (jämte ändringar)
om bas- och tilläggsåtgärder i
samband med miljöstödet samt
utbildningsstöd i anslutning till
miljöstödet för jordbruk.
JSMf 647/2000 (jämte ändringar)
om specialstöd i samband med
miljöstödet för jordbruk.
JSMf 106/2000 (jämte ändringar)
om ingående av avtal om specialstöd.
(EG) nr 1974/2006 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1698/2005 om stöd för
landsbygdsutveckling från Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU).
(EG) nr 1975/2006 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1698/2005 i fråga om
kontroller och tvärvillkor i samband
med stöd för lands-bygdsutveckling.
Lag 1440/2006 (ändr. 269/2008) om
kompensationsbidrag, miljöstöd för
jordbruket samt om vissa andra stöd
som har samband med förbättrande
av miljöns och landsbygdens
tillstånd.
SRf 366/2007 (jämte ändringar) om
kompensationsbidrag och miljöstöd
för jordbruket åren 2007–2013.
SRf x/2010 om ansökan om kompensationsbidrag
och miljöstöd för
jordbruket 2010.
SRf 213/2007 om kännetecknen
för en funktionellt och ekonomiskt
självständig gårdsbruksenhet.
JSMf 503/2007 (jämte ändringar)
om bas- och tilläggsåtgärder i
samband med miljöstödet samt specialstöd
i samband med miljöstödet
för jordbruk.
(EG) Nr 1122/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller
tvärvillkor, modulering och det
integrerade administrations- och
kontrollsystem inom de system
för direktstöd till jordbrukare som
införs genom den förordningen och
om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EG) nr 1234/2007
när det gäller tvärvillkoren för stöd
inom vinsektorn.
(EG) nr 1974/2006 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1698/2005 om stöd för
landsbygdsutveckling från Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU).
(EG) nr 1975/2006 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1698/2005 i fråga om
kontroller och tvärvillkor i samband
med stöd för landsbygdsutveckling.
Lag 1440/2006 (ändr. 269/2008) om
kompensationsbidrag, miljöstöd för
jordbruket samt om vissa andra stöd
som har samband med förbättrande
av miljöns och landsbygdens
tillstånd
SRf 130/2008 om stöd för djurens
välbefinnande åren 2008–2013,
ändr. SRf om ändring av 9 och
25 § i statsrådets förordning om
stöd för djurens välbefinnande åren
2008―2013,
SRf 243/2009 om ändring av statsrådets
förordning om stöd för djurens
välbefinnande åren 2008–2013.
SRf xx/2010 om ändring av statsrådets
förordning om stöd för djurens
välbefinnande åren 2008–2013.
JSMf 133/2008 om stöd för djurens
välbefinnande åren 2008–2013.
JSMf 247/2009 om ändring av
jord- och skogsbruksministeriets
förordning om stöd för djurens
välbefinnande åren 2008―2013.
JSMf xx/2010 om ändring av jord-
och skogsbruksministeriets förordning
om stöd för djurens välbefinnande
åren 2008―2013
A
129

130
Landsbygdsverkets
föreskrift
Lag om fi- Lag 329/1999 (jämte ändringar).
nansiering
av landsbygdsnäringar
Kompensationsbidrag:
gamla förbindelser:
Rådets
förordning
Kommissionensförordning/
beslut
Lag
Statsrådets
förordning
(EG) nr 1257/1999 (ändr. genom
bl.a. 1783/2003) om stöd från Europeiska
utvecklings- och garantifonden
för jordbruket (EUGFJ) till
utveckling av landsbygden och om
ändring och upphävande av vissa
förordningar.
(EG) nr 817/2004 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1257/1999 om stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden
för jordbruket (EUGFJ)
till utveckling av landsbygden jämte
ändringar.
SRf 644/2000 (jämte ändringar) om
kompensationsbidrag och miljöstöd
för jordbruket.
Föreskrift x/2010 Föreskrift x/2010 om stöd för djurens
välbefinnande åren 2008–2013.
Kompensationsbidrag: nya förbindelser
(EG) nr 1698/2005 om stöd för
landsbygdsutveckling från Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU).
(EG) nr 1974/2006 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1698/2005 om stöd för
landsbygdsutveckling från Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU).
(EG) nr 1975/2006 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1698/2005 i fråga om
kontroller och tvärvillkor i samband
med stöd för landsbygdsutveckling.
Lag 1440/2006 om kompensationsbidrag,
miljöstöd för jordbruket
samt om vissa andra stöd som har
samband med förbättrande av miljöns
och landsbygdens tillstånd.
SRf 366/2007 (jämte ändringar) om
kompensationsbidrag och miljöstöd
för jordbruket åren 2007–2013.
SRf 213/2007 om kännetecknen
för en funktionellt och ekonomiskt
självständig gårdsbruksenhet.
Nationella stöd
Beslut C(2008)696 om godkännande
av ett finskt nationellt stödprogram
för genomförande av särskilt
artikel 141 i Akten om villkoren för
Republiken Österrikes, Republiken
Finlands och Konungariket Sveriges
anslutning jämte ändringar.
Beslut K(2009)3067/EG om systemet
för långsiktigt statligt stöd till
jordbruket i de nordliga områdena
i Finland jämte ändringar.
Lag om nationella stöd till jordbruket
och trädgårdsodlingen
(1559/2001) jämte ändringar.
• SRf 37/2010 om nationellt stöd
till södra Finland 2010.
• SRf 38/2010 om nordligt stöd
2010.
• SRf 759/2008 om från produktionen
frikopplat stöd för
svin- och fjäderfähushållning
samt kompensation för strukturförändringar
inom svin- och
fjäderfähushållning.
• SRf 42/2010 om nationellt stöd
för sockerbeta 2010.
• SRf 39/2010 om nationell tillläggsdel
i miljöstödet för 2010.
• SRf 41/2010 om nationellt stöd
för potatisproduktion 2010.
• SRf x/2010 om övervakning av
nationella stöd för växtproduktion
och husdjursskötsel 2010.
• SRf 213/2007 om kännetecknen
för en funktionellt och ekonomiskt
självständig gårdsbruksenhet.

Jord- och
skogsbruksministerietsförordning
Landsbygdsverkets
föreskrift
Lag om finansiering
av landsbygdsnäringar
Rådets
förordning
Kommissionensförordning
JSMf 645/2000 (jämte ändringar)
om kompensationsbidrag.
Lag om finansiering av landsbygdsnäringar
329/1999 (jämte ändringar)
Nationell tilläggsdel
till kompensationsbidraget
• JSMf 440/2009 om ansökande
av och förutsättningar för betalande
av produktionsstöd för
mjölk.
• JSMf 27/2002 om delområden
av kommuner som räknas som
skärgård i nationella stöd till
jordbruket och trädgårdsodlingen
jämte ändringar.
• JSMf x/2010 om administrationen
av nationella stöd till jordbruket
och trädgårdsodlingen
2010.
• JSMf 75/2010 om inlämnande av
ansökningar om nationella stöd
till jordbruket och trädgårdsodlingen
samt om räkningsdagar
och räkningstidpunkter för
husdjur år 2010.
Föreskrift 10/10 om utbetalning av
nationellt produktionsstöd för mjölk
2010.
Föreskrift 9/10 om ansökningstider
för ansökan om nationella stöd år
2010.
Specialstöd Beredningsstöd för spånadslin och
fiberhampa
(EG) nr 1234/2007 om upprättande
av en gemensam organisation av
jordbruksmarknaderna och om
särskilda bestämmelser för vissa
jordbruksprodukter (enda förordningen
om de gemensamma organisationerna
av marknaden).
(EG) nr 507/2008 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1673/2000 om den gemensamma
organisationen av marknaderna
för lin och hampa som odlas
för fiberproduktion.
(EG) Nr 1122/2009om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor,
modulering och det integrerade
administrations- och kontrollsystem
inom de system för direktstöd till
jordbrukare som införs genom den
förordningen och om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1234/2007 när det gäller
tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn
A
131

132
Statsrådets
förordningLandsbygdsverkets
föreskrift
Rådets
förordning
Kommissionensförordning
SRf 40/2010 om nationell tilläggsdel
till kompensationsbidraget för 2010.
Föreskrift 9/10 om ansökningstider
för ansökan om nationella stöd år
2010.
Bidrag för proteingrödor och EU:s
stöd för utsädesproduktion
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare,
om ändring av förordningarna (EG)
nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006
och (EG) nr 378/2007 samt om
upphävande av förordning (EG) nr
1782/2003.
(EG) Nr 1121/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller de
stödordningar för jordbrukare som
föreskrivs i avdelningarna IV och V
i den förordningen
(EG) Nr 1122/2009om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor,
modulering och det integrerade
administrations- och kontrollsystem
inom de system för direktstöd till
jordbrukare som införs genom den
förordningen och om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1234/2007 när det gäller
tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn
Föreskrifter om ansökan om stöd,
bidrag och ersättningar år 2010.
Skördeskadeersättning Stöd för stärkelsepotatis
(EG) nr 1857/2006 av den 15 december
2006 om tillämpningen av
artiklarna 87 och 88 i fördraget på
statligt stöd till små och medelstora
företag som är verksamma inom
produktion av jordbruksprodukter
och om ändring av förordning (EG)
nr 70/2001.
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare,
om ändring av förordningarna (EG)
nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006
och (EG) nr 378/2007 samt om
upphävande av förordning (EG) nr
1782/2003.
(EG) nr 1234/2007 om upprättande
av en gemensam organisation av
jordbruksmarknaderna och om
särskilda bestämmelser för vissa
jordbruksprodukter (”enda förordningen
om de gemensamma organisationerna
av marknaden”)
(EG) nr 2235/2003 om gemensamma
regler för tillämpningen av rådets
förordningar (EG) nr 1782/2003
och (EG) nr 1868/94 när det gäller
potatisstärkelse.
(EG) nr 571/2009 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 1234/2007 om upprättande
av ett kvotsystem avseende produktionen
av potatisstärkelse
(EG) Nr 1122/2009, om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning
(EG) nr 73/2009 vad gäller
tvärvillkor, modulering och det
integrerade administrations- och
kontrollsystem inom de system
för direktstöd till jordbrukare som
införs genom den förordningen och
om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EG) nr 1234/2007
när det gäller tvärvillkoren för stöd
inom vinsektorn

Lag
Statsrådets
förordning
Jord- och
skogsbruksministerietsförordningLandsbygdsverkets
föreskrift
Rådets
förordning
Kommissionensförordning
Lag om ersättande av skördeskador
(1214/2000) jämte ändringar.
SRf 297/2008 om ersättande av
skördeskador.
SRf x/2011 om lägenhetsbestämda
ersättningsandelar för 2010 års
skördeskador.
JSMf x/2010 om specialstöd. JSMf 331/2008 om ersättande av
skördeskador.
Det integrerade systemet
(EG) nr 73/2009 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd för jordbrukare
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av
vissa stödsystem för jordbrukare,
om ändring av förordningarna (EG)
nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006
och (EG) nr 378/2007 samt om
upphävande av förordning (EG) nr
1782/2003.
(EG) Nr 1122/2009
om tillämpningsföreskrifter för det
system med samlat gårdsstöd som
föreskrivs i avdelning III i rådets
förordning (EG) nr 73/2009 om
upprättande av gemensamma bestämmelser
för system för direktstöd
för jordbrukare
Föreskrifter om ansökan om skördeskadeersättning,
normskördar
som används vid ersättandet och
enhetspriser. Efter att föreskrifterna
har meddelats publiceras de på internetadressen
http://www.finlex.fi/
sv/viranomaiset/normi/440001
JSMf x/2010 om specialstöd.
A
133

134
Statsrådets
förordning
Jord- och
skogsbruksministerietsförordning
SRf 591/2007 (jämte ändringar) om
övervakning av arealbaserade stöd
som helt eller delvis finansieras av
Europeiska gemenskapen.
SRf 592/2007 (jämte ändringar) om
övervakning av djurbidrag som helt
finansieras av Europeiska gemenskapen.
SRf 636/2007 (jämte ändringar)
om övervakning av kraven på god
jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
samt av föreskrivna verksamhetskrav
som hänför sig till miljön
och ingår i tvärvillkoren.
SRf x/2010om övervakning av nationella
stöd för växtproduktion och
nationella husdjurstöd 2010.
SRf 660/2007 (jämte ändringar)
om övervakning av miljöstöd och
kompensationsbidrag.
SRf 659/2007 (jämte ändringar) om
övervakning av stöd som helt finansieras
av Europeiska gemenskapen.
SRf 418/2008 (jämte ändringar)
om övervakning av stöd för djurens
välbefinnande åren 2008―2013
SRf 823/2008 (jämte ändringar) om
övervakning av stöd för icke-produktiva
investeringar.
SRf 400/2009 om övervakning av
kompensationsbidrag och miljöstöd
för programperioden 2000―2006
och avtal om miljöspecialstöd för
programperioden 1995―1999.
JSMf 31/1999 om åkerskiftesregistret.
JSMf 189/2009 om minimikrav
för god jordbrukshävd och goda
miljöförhållanden som anknyter till
tvärvillkoren

Bilaga B. Separat administrerade
gårdsbruksföretag samt gemensamma
företag och samarbete
Om ett gårdsbruksföretag enligt reglerna för stöd som
helt eller delvis finansieras av EU kan lämna en enda
ansökan om stöd, kan det likaledes lämna en enda anmälan
om deltagande i bidrag för nötkreatur och mjölkkor
(mjölkkobidrag bara i AB-regionen) som fastställs
på basis av nötdjursregistret och en enda ansökan om
bidrag per tacka samt en ansökan om miljöstöd och
kompensationsbidrag och om nationella tilläggsdelar till
miljöstödet och kompensationsbidraget.
Separata ansökningar kan lämnas enbart av gårdsbruksföretag
vars företagsverksamhet är åtskilda från varandra.
Då separata gårdsbruksföretags situation definieras
måste man eventuellt be sökanden om tilläggsutredning.
Härvid beaktas om den gårdsbruksenhet som jordbrukaren
leder är funktionellt och ekonomiskt självständig
(se 2.6) som produktionsenhet. Omständigheter som
beaktas är bl.a. hur företaget behandlas i beskattningshänseende,
jordbrukarens ställning på gårdsbruksenheten
och frågor som hänför sig till de tillstånd som
företagets produktion förutsätter och till organiserandet
av produktionsverksamheten. Ingen av dessa faktorer är
dock ensam avgörande.
Följder av kringgående
av villkoren för stöd
Bestämmelserna om gårdsstöd och EU:s djurbidrag
förutsätter att myndigheterna utreder ändringar
av befintliga gårdar och bildandet av nya gårdar som
eventuellt verkställts i syfte att undgå begränsningar som
hänför sig t.ex. till stödmodulering. Därför kan separata
ansökningar om gårdsstöd eller separata djurbidragsansökningar
sammanslås. Då man överväger sammanslagning
av ansökningarna kan man jämföra tidigare års
ansökningsuppgifter och klarlägga huruvida ansökan om
stöd via ett annat gårdsbruksföretag leder till kringgående
av begränsningar för stödförmåner eller modulering.
Jämförelsen av tidigare års ansökningsuppgifter begränsar
sig inte till det närmast föregående året. Sålunda
kontrolleras också sådana fall där sökanden eftersträvar
obefogade stödförmåner genom successiva förändringar.
Bidrag för proteingrödor, EU-stöd för utsädesproduktion
av timotej, stöd för stärkelsepotatis,
kompensationsbidrag och miljöstöd samt nationella
tilläggsdelar till kompensationsbidraget och
miljöstödet kan inte beviljas, om sökanden vidtagit
sådana åtgärder för ändring av åkerarealens besittningsförhållanden
eller motsvarande vars uppenbara syfte är
att kringgå de allmänna villkoren för beviljande av ovan
nämnda stöd. De nationella stöden kan sänkas eller
lämnas obetalade om något förhållande eller någon åtgärd
i syfte att erhålla stöd har givits en sådan form som
inte motsvarar dess ursprungliga natur eller ändamål.
En sådan åtgärd kan till exempel bestå av konstgjord
uppspjälkning av produktionen över flera sökande i uppenbar
avsikt att kringgå stödvillkoren.
B.1 Gemensamma ladugårdar
En gemensam ladugård är en produktionsbyggnad som
är gemensam för flera producenter. Den gemensamma
ladugården är inte en separat producent, inga inkomststöd
söks alltså i dess namn och den har inte djur i sin
besittning. En gemensam ladugård kan anses vara en
produktionsbyggnad som hör till gården i sådana fall
då det ingåtts klara hyres- eller andra besittningsavtal,
nedan hyresavtal, gällande den. Härvid kan den gemensamma
ladugården anses utgöra en del av den gård
som är i sökandens besittning. Dessutom skall avtal om
skötsel av djuren och om kompensationsgrunder för
sådant arbete för en annans räkning som överstiger den
egna andelen ingås.
I nötdjursregistret har också gemensamma ladugårdar
egna djurhållningsplatssignum. Om en gemensam ladugård
inte har registrerats som djurhållningsplats, skall
detta göras på Eviras blankett. De delaktiga gårdarna
skall anmäla djur som de har i sin besittning i den gemensamma
ladugården och eventuella förflyttningar mellan
djurhållningsplatser till nötdjursregistret.
Driftscentrumen för de sökande som är delaktiga i en
gemensam ladugård ska ligga på lämpligt avstånd från
den gemensamma ladugården. I allmänhet kan högst
12 km anses vara ett ändamålsenligt avstånd med tanke
på skötsel och utfodring av djuren.
Sökandenas gårdsbruksföretag bör utgöra funktionellt
sett separata helheter. Makar anses i detta sammanhang
utgöra en och samma sökande. Ett undantag som gäller
släktskapsförhållanden kan utgöras av en situation där de
sökande bor åtskils och har separata jordbrukslägenheter
i sin besittning.
Eftersom det är förbjudet att bilda nya gårdar för att
kringgå bidragsbegränsningar kan också tidigare lantbruksproduktion
granskas. En sökande som inte tidigare
har idkat jordbruk kan i regel anses vara berättigad till
djurbidrag i egenskap av delaktig i gemensam ladugård
endast vid generationsväxling eller någon därmed jämförbar
besittningsöverföring av en hel gård.
135

136
När man beslutar om huruvida hyresavtalet för den
gemensamma ladugården uppgjorts eller hela ladugården
grundats i syfte att kringgå begränsningar som gäller
bidragsbestämmelserna granskas alla omständigheter i
varje enskilt fall särskilt. Härvid beaktas bl.a. hur länge
djuren har varit i de olika sökandenas ägo, om sökandena
har lämnat egna djurbidragsansökningar innan
de hyrt in sig i den gemensamma ladugården och hur
många bidragsberättigande djur de sökande har haft vid
dessa ansökningar. Vid byte av produktionsinriktningen
beaktas sökandens produktionsinriktning före ingående
av hyresavtalet för den gemensamma ladugården och
faktorer som påverkat bytet av produktionsinriktning.
Dessutom beaktas vid utredning av eventuella försök till
kringgående av bestämmelserna bl.a. sökandens ålder,
övrig yrkesverksamhet, jordbruksinkomstens andel vid
beskattningen, företagsformen för gemensamt företag
eller andra motsvarande faktorer.
B.2 Samarbete vid nyttjande
av betesmark
Enligt bestämmelserna om djurhållningsperiod får inte
djur som omfattas av pågående djurhållningsperiod flyttas
från den egna gården eller skiften som är i besittning.
Bidragsdjur kan under djurhållningsperioden flyttas till
områden där avsikten med betesgången är landskapsvård
eller främjande av naturens mångfald. I så fall rekommenderas
att man ingår arrendeavtal för det område som är
föremål för skötselåtgärden. Det är också möjligt att ingå
avtal med markägaren om att området används som bete.
Sådana avtal jämställs med arrendeavtal. Avtalet bör
klart visa markägarens samtycke till att området betas av
djur som är i sökandens besittning. Det är skäl att notera
de begränsningar i stödanvändning som nämns nedan.
Man kan erbjuda bete åt grannens djur efter att stödvillkoren
för det skifte som anmälts i den egna stödansökan
har uppfyllts. Stödvillkoren uppfylls enligt följande:
• Areal som berättigar till gårdsstöd
– grannens djur kan släppas på bete på stödberättigande
arealer med iakttagande av tvärvillkoren
• Miljöstöd och kompensationsbidrag
– grannens djur kan släppas på bete på skiftet efter att
kravet på bärgande av skörd på det har uppfyllts. Kravet
på bärgande av skörd kan också uppfyllas genom
att grannens djur går på bete.
• Ett skifte för vilket inga stöd har sökts:
– grannens djur kan gå på bete på skiftet utan begränsningar
Betesskiftena skall vid behov registreras som djurhållningsplatser.
Då bör djurägaren göra anmälan till nötdjursregistret
om förflyttning av djuren när djuren byter
djurhållningsplats. Tilläggsuppgifter om anmälningarna
ges i Eviras guide om märkning och registrering av
nötkreatur.
B.3 Speciella frågor i anslutning
till ägarförhållandena för djur
Det är inte att rekommendera att djur ägs i kors eller
hyrs ut, eftersom det kan leda till förlust av stöd och
bidrag samt problem, bl.a. vid beskattningen. Om det
framkommer att sådana lösningar baserar sig på en strävan
att kringgå villkor för beviljande av bidrag, tvingas
man i enlighet med EU-bestämmelserna till begränsning
av bidragsutbetalningar.
Sökanden behöver inte äga de djur för vilka han eller hon
är berättigad till bidrag. En producent som är berättigad
till bidrag bör dock ha en gård i sin besittning. Sökanden
bör fatta de ekonomiska besluten i anslutning till sin
gård och ansvara för den ekonomiska vinst eller förlust
som uppfödningen av de djur som han eller hon håller på
gården föranleder.
En sådan ägare (företagare, slakteri, livsmedelsfabrik)
som inte har en produktionsenhet till sitt förfogande och
vars djurskötsel handhas av andra lantbruksföretagare
mot fast ersättning eller helhetsersättning lämnas utan
bidrag.

Exempel: Gård a äger djuren, men de föds upp på gård d. EU:s bidrag för nötkreatur (samt EU:s övriga djurbidrag
och de nationella stöden) betalas till antingen gård d eller gård a beroende på avtalstyp:
Avtalstyp A) Besittningen av djuren överförs till gård d, dvs. djuren registreras i gård d:s besittning. Då skall
gård a göra en anmälan om avlägsnande till nötdjursregistret och anteckna avlägsnandet i nötkreatursförteckningen.
Gård d skall göra en anmälan om köp till nötdjursregistret och en anteckning om ankomst till gården i nötkreatursförteckningen.
Nu besitter gård d djuren. Det är inte nödvändigt att sälja djuren även om händelserna i nötdjursregistret
är avlägsnande och köp. Genom avtal mellan parterna och kvitton osv. kan man visa att avsikten är att hyra ut djuren.
Den som hyrt djuren, dvs. gård d, bär det ekonomiska ansvaret för djuren och är berättigad till bidrag och stöd för de
djur som registrerats på den. Registreringen på gård d bör ha utförts så att registreringen i fråga om det ovan nämnda
EU-bidraget för nötkreatur ska företas inom föreskriven tid före ansökan om bidrag. I fortsättningen har nötkreaturen
ingen djurhållningsperiod.
Avtalstyp B) Gård a hyr båsplats av gård d, varvid de uthyrda båsplatserna på gård d utgör en del av gård a. Ett
skriftligt hyresavtal skall ingås, och till det fogas en förteckning över de djur som flyttats från gård a till gård d. Nötkreatursförteckningarna
på gårdarna a och d skall också uppta motsvarande anteckningar om förflyttningsdagar och
anteckningarna skall hållas à jour. Gård a skall göra en förflyttningsanmälan till nötdjursregistret där det anmäls att
djuren har förflyttats till en ny djurhållningsplats, gård d.
Det är skäl att med tanke på en eventuell övervakningssituation teckna ett skriftligt avtal om utfodring och övrig skötsel
av djuren som visar att gård d endast erbjuder skötseltjänster men inte har ekonomiskt ansvar för de djur som omfattas
av avtalet. Avtalet kan till exempel stipulera att veterinärmedicinska tjänster inte omfattas av skötselavtalet utan att ansvaret
för dem ligger hos den som bär den ekonomiska risken, dvs. djurägaren, som är gård a. Då ansvarar gård a också
för att öronmärkena och nötkreatursförteckningen hålls à jour.
När gård a övervakas fortsätter övervakningen på gård d som övervakning av de djur som befinner sig där.
Övervakningen kan utvidgas att omfatta gård d, om det i samband med övervakningen framkommer brister i fråga om
djuren på gård d. När gård d övervakas utvidgas övervakningen att beröra gård a, om det i det sammanhanget framkommer
brister i fråga om de djur som tillhör gård a. Eftersom gård a bär det ekonomiska ansvaret för djuren är den
berättigad till EU:s bidrag för nötkreatur (och EU:s övriga djurbidrag och nationella stöd) för de djur som registrerats
i gårdens namn (se registrering ovan).
B
137

138
Tabell 1. Trefasuppfödning av tjurar på en nötkreatursgård
Tjurar
Gård 1 (mjölkgård) Gård 2 (mellanuppfödning) Gård 3 (slutuppfödning)
Små tjurkalvar
Dricksutfodring
Slutuppfödning
(7–14dygn)
(2 veckor – 5–6 mån)
(5–6 mån – 15–20 mån)
Flyttas till gård 1
Flyttas till gård 2
• Bägge gårdarnas anmälningar till nötdjursregistret (7 dygn)
• Anteckningar i nötkreatursförteckningen på båda gårdarna (3 dygn) + dokument (kvitto, avtal el.dyl.) för verifiering
av anteckningen och för att påvisa besittningen av djuren (Även om slakteriet tar hand om flyttningarna mellan
gårdarna, är gårdarna ansvariga för att anmälningarna och märkningen är riktiga)
Exempel: tjurar (tabell 1)
• Producenten, eller någon gång slakteriet, äger djuren
(härvid tillfaller stöden den som bär det ekonomiska
ansvaret för djuren; se punkt B.3 ”Speciella frågor i
anslutning till ägarförhållandena för djur”)
• För att djurbidrag och nationella husdjursstöd skall
erhållas skall djuren alltid registreras på den gård
som föder upp dem och då bör det åtminstone vara
fråga om ett skriftligt hyresavtal på basis av vilket det
ekonomiska ansvaret ligger på uppfödargården.
• Gård 1 (mjölkgården) och gård 2 (anläggningen för
mellanuppfödning) är inte berättigade till stöd: djuren
är inte minst 6 månader gamla, dvs. de kan inte beviljas
till exempel bidrag för nötkreatur.
• Förmedling (slakteriet sköter förmedlingen) inträffar
när kalvarna flyttas från mjölkgården till mellanuppfödning
och från mellanuppfödning till den slutliga
uppfödaren.
• Djurenheterna inom de nationella stöden och EU:s
djurbidrag räknas till godo för den gård på vilken
djuret är registrerat vid respektive tidpunkt.
• Om ett djur måste slaktas innan djurhållningsperioden
räknat från registrering i nötdjursregistret uppfyllts,
kan inte nationellt stöd för tjurar som slaktats på
C3- och C4-området beviljas för djuret.
Tabell 2. Trefasuppfödning av slaktkvigor på en nötkreatursgård
Slaktkvigor (kokalvar, vilka inte används för nyrekrytering av mjölkkorna)
Gård 1 (mjölkgård) Gård 2 (mellanuppfödning) Gård 3 (slutuppfödning)
Små kokalvar
Uppfödning
Slutuppfödning
(till 7–14 dygns ålder)
(ca 2 veckor – 5–6 mån)
(ca 9–11 mån ålder)
Flyttas till gård 1
Flyttas till gård 2
• Bägge gårdarnas anmälningar till nötdjursregistret (7 dygn)
• Anteckningar i nötkreatursförteckning på båda gårdarna (3 dygn) + dokument (kvitto, avtal el.dyl.) för verifiering
av anteckningen och för att påvisa besittningen av djuren (Även om slakteriet tar hand om flyttningarna mellan
gårdarna, är gårdarna ansvariga för att anmälningarna och märkningen är riktiga)
Exempel: slaktkvigor (tabell 2)
• Djurenheterna inom de nationella stöden (skärgårdsområdena
i stödregion A och B) räknas till godo för
den gård på vilken djuret är registrerat vid respektive
tidpunkt.
• Om ett djur måste slaktas innan djurhållningsperioden
räknat från registrering i nötdjursregistret
uppfyllts, kan inte nationellt stöd för slaktade kvigor
beviljas för djuret.

B.4 Betydelsen av ändrad företagsform
Med ändrad företagsform avses till exempel en situation
där fysiska personer, dvs. odlare, inleder samarbete med
användning av sina produktionsinsatser och bildar en
lantbrukssammanslutning, ett aktiebolag, öppet bolag
eller kommanditbolag eller där företagsformen för ett befintligt
företag ändras. Enligt nationella författningar och
EG:s rättsakter skall myndigheterna noggrant undersöka
bildandet av nya producenter som utgör sökande för
att försäkra sig om att inte nya sökande bildas i syfte att
kringgå stödvillkor (se bilaga A).
Exempel
Två odlare som tidigare har odlat sina gårdar i form av en lantbrukssammanslutning bildar ett aktiebolag. Förutom
aktiebolaget har de åker som ansöker om stöd för i sammanslutningens namn, dvs. all åker har inte överförts till aktiebolaget.
Det är inte fråga ett fall som tolkas som kringgående av stödvillkor.
Aktiebolaget och lantbrukssammanslutningen utgör för stödens, de nationella författningarnas samt EG-förordningarnas
del två separata producenter, även om deras ägare utgörs av samma personer.
Genom att grunda aktiebolaget har odlarna bildat en ny fristående producent som för de olika stödformernas del omfattas
av samma bestämmelser som berör enskilda odlare som lämnar in separata ansökningar, exempelvis:
• För att aktiebolaget skall kunna erhålla stöd för de åkrar som det har anmält i sin stödansökan skall det ha åkrarna i
sin besittning.
– den sammanslutning som överlåtit åkrarna till aktiebolaget har överlåtit besittningsrätten till åkrarna till aktiebolaget,
och sammanslutningen kan inte erhålla stöd för dem
• De djur för vilka aktiebolaget ansöker om stöd bör vara i aktiebolagets besittning och registrerade i aktiebolagets
namn
• Aktiebolaget skall för att erhålla djurbidrag hålla de i aktiebolagets namn registrerade djuren på sin gård den minimitid
som djurbidraget förutsätter
• När en gårdsbruksenhet (t.ex. dödsbo eller sammanslutning) skiftas skall anmälningarna om deltagande i det nya
EU-bidraget för nötkreatur och i nationellt stöd (Blnr 144) lämnas på nytt i den nya producentens namn. När flera
gårdsbruksenheter bildar en sammanslutning bör de noggranna anvisningar om det nya EU-bidraget för nötkreatur
och räknande av antalet djurenheter som anges på blankett nr 156 studeras.
• För de nationella stödens del skall följande beaktas vid ändring av sökandens företagsform:
– beviljandet av nationella husdjursstöd förutsätter bland annat att sökanden senast den 15 juni 2010 i sin besittning
har minst tre hektar för odling lämplig åker som förblir i sökandens besittning under hela växtperioden
– krav på eget deltagande i arbetet
• möjligheterna till undantag från det ovanstående
– när produktion eller verksamhet bedrivs av fysiska personer gemensamt eller i form av en sammanslutning skall
minst en odlare, bolagsman, medlem eller delägare vara en fysisk person som uppfyller ålderskraven och förutsättningarna
för LFöPL-pension och som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling. Det går dock att söka undantag
från dessa villkor genom ansökan om undantag som inlämnas till Landsbygdsverket senast 30.4.2010 (se kap. 12).
B
139

140
Bilaga C. Besittningsöverföringar
C.1 Överföring av besittningen av
skiften t.o.m. 15.6.2010
1. Allmänna förutsättningar
Överföring av besittningen av enskilda odlingsskiften är
möjliga enligt EU-rättsakterna, om överföringen företas
och anmäls till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
senast 15.6.2010. Med odlingsskifte avses bas- eller
jordbruksskifte i Finlands åkerskiftessystem. Således är
ökningar av såväl enskilda bas- som enskilda jordbruksskiften
möjliga.
Överföring av besittningen av ett enskilt odlingsskifte
när skiftet har anmälts i en annan odlares
stödansökan kan godkännas endast om alla villkor
nedan uppfylls senast 15.6.2010:
• den nya innehavaren har lämnat in sin stödansökan
senast 30.4.2010
• den nya innehavaren anmäler besittningsöverföringen
på blankett 102A senast 15.6.2010
• den nya innehavaren lägger till basskiftet på blankett
102 A och anmäler den odlade grödan på blankett 117
senast 15.6.2010
• den tidigare innehavaren tar bort skiftet ur sin besittning
på blankett 102A senast 15.6.2010
• det arrendekontrakt eller avtal av annat slag som ligger
till grund för överföringen av skiftesbesittningen
har uppgjorts skriftligen och innehåller klara villkor
för överföringen av odlings- och besittningsrätten.
Den nya innehavaren ska lämna in avtalen till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet.
För att överföringen av besittningen skall godkännas
förutsätts att ett skriftligt köpebrev eller arrendeavtal och
anmälan om ändring av såningsarealer (Blnr 117) lämnas
in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och
att skiftet läggs till på basskiftesblanketten 102A senast
15.6.2010.
Att foga ett helt nytt skifte till stödansökan t.o.m.
15.6.2010
Det är möjligt att till stödansökan foga också ett sådant
bas- eller jordbruksskifte som inte har upptagits i en
annan odlares stödansökan. För jordbruksskiftenas del
ska anmälan om ändring av såningsarealer (Blnr 117)
och för basskiftenas del ändringsblankett 102C lämnas
in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast
15.6.2010. Ett skifte som fogas till ansökan skall tas upp
som U-skifte, om det ännu inte har tilldelats ett basskiftessignum
(se också inlämnande av kartbilaga punkt
4.4.1) och skiftet skall läggas till på blankett 102A.
2. Gårdsstöd
Inom gårdsstödet är det möjligt att lägga till enstaka
skiften t.o.m. 15.6.2010, om de ovan nämnda allmänna
förutsättningarna har iakttagits.
3. Nationellt stöd
Inom de nationella stöden är ändringar som gäller
jordbruksskiftena möjliga, om de ovan nämnda allmänna
förutsättningarna har iakttagits.
4. Kompensationsbidrag och miljöstöd
samt de nationella tilläggsdelarna till
dem
Inom kompensationsbidraget och miljöstödet samt de
nationella tilläggsdelarna till dem är ändringar som gäller
jordbruksskiftena möjliga, om de ovan nämnda allmänna
förutsättningarna har iakttagits. För kompensationsbidragets
och miljöstödets del finns emellertid ytterligare
villkor för att lägga till skiften (se kap. 6 i ansökningsguiden
och förbindelsevillkoren för närmare information om
förutsättningarna).
5. Bidrag för proteingrödor
Inom bidraget för proteingrödor är ändringar som gäller
jordbruksskiftena möjliga, om de ovan nämnda allmänna
förutsättningarna har iakttagits.
6. Stöd för stärkelsepotatis
Ändringar som gäller jordbruksskiften där stärkelsepotatis
odlas är möjliga t.o.m. 15.6.2010, om de ovan nämnda
allmänna förutsättningarna har iakttagits.
C.2 Överföring av besittningen av
hela gården t.o.m. 1.9.2010
Med överföring av besittningen av hela gården avses
sådana fall då gårdens alla stöddjur och odlingsjordar
övergår till en ny innehavare. Då utbetalas stöden till den
nya innehavaren. Den tidigare innehavaren kan lämna
kvar högst 10 % av åkerarealen som trädgårdsland, dock
högst en hektar. Inom kompensationsbidraget och miljöstödet
kan åkerområdet i fråga dock bara vara mindre
än 0,5 hektar. Exempelvis vid en generationsväxling där
övertagaren har en gård från tidigare betalas stöden i
enlighet med begränsningarna i punkt C.5, som gäller
sammanslagning av gårdar (se också punkt C.6)

Överföring av besittningen av hela gården, dvs.
ändring av den sökande i fråga om arealstöd, är
möjlig att utföra 30.4–1.9.2010 både vid generationsväxling
som gäller hela gården och vid annan överföring av
besittningsrätten till hela gården. Beträffande undantag
som gäller EU:s djurbidrag i samband med besittningsöverföringar
av hela gården, se punkt C.5. Nationella
husdjursstöd, se punkt C.6.
Förutsättningarna för stöd måste uppfyllas
Även i fall av besittningsöverföring kan stöd erhållas endast
om de stödspecifika villkoren uppfylls för areal stödens
respektive djurstödens del. Då man företar gårdsköp,
arrenderingar, ändringar av bolagsformen osv. bör man
särskilt för husdjursstödens del noggrant reda ut tidpunkten
för överföring av besittningen av gården. Alltid då det
är möjligt är det skäl att förlägga besittningsöverföringar
som gäller hela gården till årets början, dvs. innan de första
utbetalningarna för ifrågavarande stödår inleds.
För att skiftena ska behålla sin rätt till stöd måste man
i samband med besittningsöverföringar av hela gården
också beakta förbindelsevillkoren för kompensationsbidrag
samt förbindelsevillkoren för miljöstöd och villkoren
för avtal om specialstöd.
Det är skäl att undvika byte av lägenhetssignum
då besittningen av hela gården överförs, eftersom
byte av lägenhetssignum leder till att risken för fel i stödutbetalningen
ökar.
Överföring av besittningen av hela gården kan
godkännas endast om alla förutsättningar nedan
uppfylls:
• den tidigare innehavaren har senast 30.4.2010 anmält
gårdens basskiften i sin egen stödansökan (vid behov
ändrad senast 15.6.2010)
• den nya innehavaren har lämnat in sin stödansökan
senast 30.4.2010 , utom då det är fråga om sådan överföring
av besittningen av hela gården att den nya innehavaren
inte har haft en egen stödansökan 30.4.2010
• den nya innehavaren anmäler besittningsöverföringen
senast 13.9.2010 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
på blankett 156
• den tidigare innehavaren anmäler besittningsöverföringen
senast 13.9.2010 på blankett 156
• det arrendeavtal, det köpebrev eller det avtal av annat
slag på basis av vilket besittningen av hela gården
överförts skall uppgöras skriftligen. Avtalet skall
uppta klara villkor för överföringen av besittnings- och
odlingsrätten. Avtalen skall lämnas in till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet senast 13.9.2010
• då besittningen av hela gården överförs skall även
ansökan om överföring av eventuella miljöstöds-
och kompensationsbidragsförbindelser till den nya
innehavaren göras (dock inte i sådana fall då den nya
innehavaren redan har en förbindelse för den gård
som han eller hon besitter). Närmare anvisningar
ingår i förbindelsevillkoren. Överföring av förbindelse
söks med blankett 160.
• då besittningen av hela gården överförs skall man
också ansöka om att en förbindelse om stöd för djurens
välbefinnande överförs. Se närmare anvisningar i
förbindelsevillkoren. Överföring av förbindelsen söks
med blankett 194.
• den nya innehavaren kan ändra skiftesanvändningen
enligt vad som beskrivs vid punkt C.1, om besittningen
av hela gården överförs och överföringen anmäls
senast 15.6.2010
• ändringsanmälningar gällande nötkreatur skall göras
inom 7 kalenderdagar till det djurregister som Lantbrukets
Datacentral för. Uppgifterna i får- och getregistret
och svinregistret ska också hållas uppdaterade.
Överföring av besittningen av hela gården inom
gårdsstödet och stödrättigheter
Om besittningen av hela gården överförs under tiden
30.4–1.9.2010 skall överlåtaren ansöka om gårdsstöd. Ansökan
om gårdsstöd kan överföras på den nya innehavaren,
om de ovan nämnda förutsättningarna för överföring
av besittningen av hela gården uppfylls.
I samband med överföring av besittningen av hela
gården kan också stödrättigheterna överföras. I dessa fall
skall blanketterna 103A och 103B lämnas in till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet.
C.3 Överföring av besittningen av
hela gården efter 1.9.2010
Vid överföring av besittningen av hela gården är det
efter 1.9.2010 inte möjligt att byta stödtagare i
fråga om de arealbaserade stöden (se också om EU:s
djurbidrag, punkt C.4, C.5 och nationella husdjursstöd,
punkt C.6). Sålunda betalas stöden till den som varit
egentlig sökande senast 30.4.2010 . I fall av överföring
av besittningen av hela gården betalas stöden till den
på vilken besittningen har överförts senast 1.9.2010 , när
besittningsöverföringen har anmälts till kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet senast 13.9.2010. Då
överföringen av besittningen eller en ändring av annat
slag sker efter 1.9.2010 kan parterna sinsemellan komma
överens om hur de arealbaserade stöden skall fördelas.
C
141

142
C.4 Överföring av besittningen
av hela gården och EU:s
djurbidrag
Instruktioner om betalningen av EU:s djurbidrag vid
överföring av besittningen av hela gården ges i en separat
anvisning om EU:s bidrag för nötkreatur och mjölkkor.
C.5 Sammanslagning av gårdar
och EU:s djurbidrag
Instruktioner om betalningen av EU:s djurbidrag vid
överföring av besittningen av hela gården ges i en separat
anvisning om EU:s bidrag för nötkreatur och mjölkkor.
C.6 Överföring av besittningen av
hela gården och de nationella
husdjursstöden
I datasystemet kan en enda ansökan per stödår inrättas
för var och en stödtyp (till exempel nationellt husdjursstöd
till södra Finland) under ett och samma lägenhetssignum
(=gård). Ansökan inrättas i datasystemet i fråga
om den som lämnar stödårets första ansökningsblankett
för ett enskilt stöd (till exempel ansökan om förskott
på de nationella husdjursstöden). Det går inte att flytta
ansökan mellan den tidigare och den nya innehavaren i
datasystemet efter att den första utbetalningen har skett
(till exempel efter att förskott har betalats).
1) Ansökan om slutliga nationella
husdjursstöd
Om besittningen av hela gården har överförts innan förskott
på de nationella husdjursstöden har sökts eller om
den nya innehavaren har ändrats till sökande av förskott
på husdjursstöden och förskottet har utbetalats till den
nya innehavaren, ansöker den nya innehavaren om de
slutliga husdjursstöden.
Om besittningsöverföringen sker efter att förskott har
betalats ut, innan de slutliga husdjursstöden betalas ut,
kan det slutliga stödet ha sökts av den tidigare innehavaren,
den nya innehavaren eller bägge. I datasystemet
utgör dessa dock en enda ansökan under ifrågavarande
lägenhetssignum. Uppgifterna på ansökningsblanketterna
registreras i datasystemet på den sökande till vilken
förskottet har betalats, dvs. den tidigare innehavaren.
Ansökan om nationella husdjursstöd kan, om den nya
och den tidigare innehavaren kommer överens om det,
omfatta alla djur som den tidigare innehavaren haft i sin
besittning och som omfattas av stödet 2010. Stödansökan
kan sålunda omfatta dikor, dikokvigor och tjurar samt i
A- och B-områdenas skärgårdsdelar mjölkkor och kvigor
från och med 1.7.2009.
Sammanslagning av gårdar
Om två eller flera gårdar har slagits samman kan den vid
sammanslagningen uppkomna gården, då de berörda
parterna kommer överens om det, ansöka om de slutliga
stöden för de djur som fötts upp på de sammanslagna
gårdarna och som omfattas av stödet 2010. Stödansökan
kan sålunda omfatta dikor, dikokvigor och tjurar samt
i A- och B-områdenas skärgårdsdelar mjölkkor och
kvigor från och med 1.7.2009. Ett eventuellt förskott på
husdjursstöd som eventuellt betalats till en gård vars lägenhetssignum
tas ur bruk i och med sammanslagningen
kommer att återkrävas till staten.
2) Utbetalning av slutliga nationella
husdjursstöd
I fråga om överföring av besittningen av hela gården anses
det krav på besittning av åker (se punkt 2.7) som ligger
till grund för beviljande av husdjursstöd vara uppfyllt,
om ifrågavarande lägenhetssignum (=gård) 15.6.2010
har haft minst tre hektar odlingsbar åker i sin besittning
under växtperioden 2010.
I fråga om köp eller andra avtal för överföring av besittningen
av en gård kan parterna sinsemellan komma
överens om hur de delar på de nationella husdjursstöd
som har betalats ut till gården.
a) Förskott på husdjursstöd har betalats ut
Om en producent har erhållit förskott på husdjursstöd
och besittningen av hela gården överförs efter att förskottet
har betalats ut, betalas de slutliga nationella husdjursstöden
till den sökande som har erhållit förskottet, dvs.
den tidigare innehavaren.
b) Inget förskott på husdjursstöd har betalats ut
Om en producent inte har erhållit förskott på husdjursstöd,
kan gårdens nya och tidigare innehavare sinsemellan
komma överens om till vem de slutliga nationella husdjursstöden
utbetalas. Om parterna önskar att de slutliga
stöden betalas till gårdens nya innehavare, skall den nya
innehavaren innan stödet har betalats ut lämna kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet en kopia av avtalet som
gäller detta. Utbetalningen av slutliga nationella husdjursstöd
inleds enligt den målsatta tidtabellen i novemberdecember
2010. Dessutom bör den nya innehavaren visa
att besittningen av hela gården har överförts genom att
han eller hon innan de första slutliga husdjursstöden har
betalats ut lämnar in till kommunens landsbygdsnärings-

myndighet jord- och skogsbruksministeriets blankett
nr 156 för anmälan av överföring av besittningen av hela
gården tillsammans med behövliga kopior på köpebrev,
arrendeavtal och andra motsvarande utredningar, såvida
dessa handlingar inte har lämnats in tidigare.
3) Kompensation för
strukturförändringar inom svin­ och
fjäderfähushållningen och överföring
av besittningen av hela gården
Om en referenskvantitet överförs till sökanden i samband
med överföring av besittningsrätten till en hel gård efter
det att kompensation för strukturförändringar har beviljats,
slås referenskvantiteterna inte samman. Förutsättningarna
för betalning av kompensation för strukturförändringar
avgörs separat under vart och ett stödår.
Kompensation för strukturförändringar inom svin- och
fjäderfähushållningen och generationsväxling
Om en gård som planerar att ansöka om kompensation
för strukturförändringar står i begrepp att genomföra
en generationsväxling år 2010 eller 2011, lönar det sig att
övertagaren ansöker om kompensationen. Om överlåtaren
har ansökt om kompensation och generationsväxlingen
sker innan det andra årets kompensation betalas
ut, lämnas kompensationen för det andra året obetald.
Detta beror på att den tidigare innehavaren sannolikt
inte längre uppfyller kravet på att bedriva jordbruk och
den nationella stödlagen inte medger att den referenskvantitet
som berättigar till kompensation överförs
till övertagaren efter det att sökanden har beviljats kompensation.
Refe renskvantiteten för frikopplat stöd går
däremot att över föra vid generationsväxling.
Om generationsväxlingen sker innan någon som helst del
av kompensationen har betalts kan kompensationen fastställas
för och beviljas gårdens nya innehavare.
4) Frikopplat stöd för svin­ och
fjäderfähushållning och överföring
av besittningen av en hel gård
En referenskvantitet för frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning
kan generellt sett inte överföras eller bytas,
men referenskvantiteten kan överföras, slås samman,
delas, minskas, återtas eller dras in. Referenskvantiteten
för svin- och fjäderfähushållning för en gård i stödregion
A eller B kan överföras, slås samman och delas endast
inom AB-regionen. Referenskvantiteten för svin- och
fjäderfähushållning för en gård i stödregion C kan överföras,
slås samman och delas endast inom C-regionen.
Referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning kan:
a) överföras till en ny sökande i samband med generationsväxling
eller överföring av hela gårdens besittning.
Gårdens nya innehavare ska i fråga om överföring av besittningsrätten
till en hel gård lämna in Mavis blankett nr
156 samt kopior på köpebrevet, arrendeavtalet och andra
motsvarande utredningar till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
På blankett 156 finns en särskild punkt
för ansökan om överföring av referenskvantitet.
I samband med överföring av besittningsrätten till en
hel gård har gårdens ägare ändå rätt att utanför besittningsöverföringen
lämna driftscentrumområdet med
bostadsbyggnaderna samt ett åkerområde för att odla
trädgårdsprodukter till husbehov eller bygga en bostad.
Åkerområdet får utgöra högst 10 % av den åkerareal som
överföringen gäller, dock inte mer än en hektar.
Om överföringen av besittningsrätten till en hel gård
bygger på ett arrendeavtal, kan referenskvantiteten
överföras endast om arrendegivaren inte har behållit mer
än de ovan nämnda byggnaderna och åkerområdet i sin
besittning genom arrendeavtalet. Arrendeavtalet måste
dessutom omspänna minst 5 kalenderår räknat från
avtalets början.
b) slås samman i samband med generationsväxling eller
överföring av besittningsrätten till en hel gård.
Om två gårdar slås samman till en ny gård kan gårdens
nya innehavare ansöka om att en gemensam
referenskvantitet för den nya gården ska fastställas.
Referenskvantiteten dras in för den gård på vilken verksamheten
upphör i samband med sammanslag ningen.
Beakta de-begränsningarna (se tabell 4 i kapitel 10) för
betalningen av frikopplat stöd i C-regionen.
c) delas i samband med generationsväxling, om var och
en mottagare uppfyller förutsättningarna för att få stöd.
Om gården i samband med generationsväxling har delats
upp i två eller flera gårdar kan de nya gårdarnas innehavare
ansöka om att en referenskvantitet för de delade
gårdarna ska fastställas enligt de andelar som sökandena
kommit överens om eller, om avtal saknas, i lika stora
delar enligt antalet övertagare. När det gäller den nya
gårdens innehavare tas det djur antal som den nya gården
besitter och som ligger till grund för fastställandet av
referenskvantiteten i beak tande från och med datumet
för besittningsöverfö ringen när stödet fastställs för den
berörda sökanden.
d) dras in, när förutsättningarna för frikopplat stöd inte
har uppfyllts två år i rad, om det inte är fråga om force
majeure.
C
143

144
Bilaga D. Insamling av uppgifter om
användningen av växtförädlarrättsligt
skyddade sorter till förökningsändamål
Obs!
Denna bilaga har flyttats. I Ifyllningsanvisningar 2010 är
den bilaga 2.

Bilaga E. Stöd för jordbruket och
trädgårdsproduktionen 2010
Stödet betalas i stödregionerna
A B C1 C2 C2n+
skärgården
C3 C4 Ansökningsförfarande 2010
1. EU-STÖD OCH EU-DELFINANSIERADE STÖD
1.1 GÅRDSSTÖD X X X X X X X Söks hos kommunen i samband med
huvudansökan senast 30.4.2010 (på blanketterna
101A, 101B, 101D (vid behov),
102A, 102B och 102C samt vid ändringar
också 117). Garantibevisen för hampa till
kommunen senast 30.6.2010.
1.2 PRODUKTIONSBI- X X X X X X X Söks hos kommunen i samband med
DRAG FÖR JORD-
BRUKSGRÖDOR
huvudansökan senast 30.4.2010.
1.3 STÖD FÖR STÄRKEL- X X X X X X X Söks med stödansökningsblankett 101B
SEPOTATIS
senast 30.4.2010. Odlingsavtal som ingåtts
med potatisstärkelsefabrik lämnas
som bilaga till ansökan (eller senast
30.6.2010).
1.4 EU:S STÖD FÖR UTSÄ- X X X X X X X Söks med stödansökningsblankett 101B
DESPRODUKTION
senast 30.4.2010. En kopia av det med
AV TIMOTEJ
en fröaffär ingångna avtalet/förbindelsen
om utsädesproduktion skall fogas
till ansökan senast 15.9.2010. Kopior av
certifieringsbeslut ska lämnas in senast
16.5.2011. Jordbruksskiften som omfattas
av stödet för utsädesproduktion (t.ex.
Timotej/Tuukka) anmäls med beteckningen
ST på jordbruksskiftesblankett
102B under produktionsåret (2010).
1.5 BEREDNINGSSTÖD X X X X X X X Beredningsstödet söks hos ELY-cen-
FÖR SPÅNADSLIN
tralen
OCH FIBERHAMPA
1) senast 20.9.2010 (se den separata
guiden om beredningsstöd).
1.6 BIDRAG FÖR
X X X X X X X Söks hos kommunen i samband med
PROTEINGRÖDOR
huvudansökan senast 30.4.2010.
1.7 EU:S DJURBIDRAG OCH STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE
– stöd för djurens välbefinnande
X X X X X X X Söks hos kommunen i samband med
huvudansökan senast 30.4.2010. Förbindelsen
ingås på blankett 188 för fem år.
– EU:s mjölkkobidrag X X Söks hos kommunen med blankett
144 för anmälan om deltagande senast
30.4.2010.
EU:s bidrag för nötkreatur
– dikor och dikokvigor
– tjurar och slutar
X X X X X X X Söks hos kommunen med blankett
144 för anmälan om deltagande senast
30.4.2010.
– bidrag per tacka X X X X X X X Söks senast 26.2.2010 hos kommunen på
blankett 107A.
1.8 KOMPENSATIONS-
BIDRAG
1.9 MILJÖSTÖD FÖR
JORDBRUKET
X X X X X X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen i
samband med huvudansökan.
X X X X X X X
145

146
Stödet betalas i stödregionerna
A B C1 C2 C2n+
skärgården
C3 C4 Ansökningsförfarande 2010
1.10 BETALNING AV MIL- X X X X X X X Söks senast 30.4.2010 i samband med
JÖSPECIALSTÖD
huvudansökan. Dessutom skall en
separat anmälan lämnas in till ELYcentralen
när det gäller utbetalning av
specialstöd för effektiverad stallgödselanvändning,
placering av flytgödsel
i åker, uppfödning av lantraser och
ekologisk husdjursproduktion.
1.11 AVTAL OM MILJÖSPE- X X X X X X X Avtal söks senast 30.4.2010 på särskilda
CIALSTÖD
blanketter (blanketterna 211, 214, 215E,
FÖR JORDBRUKET
215K, 218, 252, 253, 257, 258, 259, 261, 262,
263) hos ELY-centralen.
2. NATIONELLA STÖD
2.1 STÖD FÖR HUSDJURSPRODUKTION (Nationellt stöd till södra Finland i regionerna
A och B samt nordligt stöd i region C)
Produktionsstöd för mjölk X X X X X X X Söks hos kommunen på blankett
282. För direktsåld mjölk dessutom
genom särskild ansökan hos ELYcentralen.
1)
Stöd som betalas per djurenhet
– tackor X X X X X X X Utbetalning av förskott och slutligt stöd
söks hos kommunen med ansökningsblankett
107A senast 26.2.2010.
– hongetter och hästar X X X X X X X Söks hos kommunen på blankett 101C
senast 30.4.2010. 2)
– dikor, dikokvigor, tjurar
och stutar
– mjölkkor och kvigor
(i yttre och inre skärgården
i regionerna A och B)
– kvigor (på Fasta Åland)
– frikopplat stöd enligt
referenskvantiteten för
svin och fjäderfähushållning
och kompensation för
strukturförändringar
Stöd som betalas per djur
X X X X X X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen på
blanketten för anmälan om deltagande
X X
2) och 3) 144.
X X X X X X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen i
samband med huvudansökan. 2)
– kvigor som slaktats 2010 X X X X X X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen på
– tjurar och stutar som
slaktats 2010
X X blanketten för anmälan om deltagande
2) och 4) 144.
2.2 STÖD FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION (nationellt stöd till södra Finland i regionerna
A och B samt nordligt stöd i region C
Stöd för växthusproduktion X X X X X X X Söks våren 2010 hos ELY-centralen1) på
blankett 109.

Stödet betalas i stödregionerna
A B C1 C2 C2n+
skärgården
C3 C4 Ansökningsförfarande 2010
Lagringsstöd för trädgårds- X X X X X X X Söks hösten 2010 hos ELY-centralen på
produkter
blankett 228.
Lagringsstöd för skogsbär
X X X X X Söks sommaren 2010 hos ELY-centra-
och skogssvampar
len på blankett 237.
2.3 AREALBASERADE STÖD (nationellt stöd till södra Finland i regionerna A och B samt nordligt
stöd i region C)
Hektarstöd till husdjurslä- X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen i
genheter
samband med huvudansökan.
Stöd för specialgrödor i södra
Finland
X X
Nordligt hektarstöd X X X X X
Allmänt hektarstöd X X X X
Stöd till unga jordbrukare X X X X X
2.4 ANDRA NATIONELLA STÖD
Nationellt hektarbaserat stöd X X X X X X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen i
för utsädesproduktion
samband med huvudansökan. Uppgif-
– utsäde av vissa vallväxter
terna om jordbruksskiften för utsädes-
och stråsäd
produktion (art, ST-beteckning och
sort) uppges på jordbruksskiftesblankett
102B för produktionsåret (2010). Avtalet/förbindelsen
om utsädesproduktion
är en del av ansökan, deadline 15.9.2010.
Om stödet fortgår lämnas beslutet om
odlingsgranskning till kommunen (Mavi
fastställer tidsgränsen).
Nationell tilläggsdel till X X Söks senast 30.4.2010 hos kommunen i
miljöstödet
samband med huvudansökan.
Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget
X X X X X X X
Nationellt stöd för
sockerbeta
X X X X X X X
Nationellt stöd för potatisproduktion
X X X X X X X
Transportstöd för sockerbeta X X X X X X X Söks hos kommunen med en separat
ansökan våren 2010 (blankett 178)
1) ELY-centralen =Närings- trafik och miljöcentralen, på Åland Statens ämbetsverk på Åland undantaget miljöstöden
som administreras av landskapsregeringen.
2) Förskott på stödbetalningen söks hos kommunen med blankett 139 (Ansökan om förskott på nationella husdjursstöd
2010) i mars 2010.
3) Om producenten under tidigare år har lämnat in blankett 167 (Ansökan om nationella nötkreatursstöd baserade på
nötdjursregistret) till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller lämnat in blankett 144 för anmälan om deltagande,
behöver blankett 144 inte lämnas in år 2010.
4) Om producenten under tidigare år har lämnat in blankett 162 (Anmälan om deltagande i EU:s system med slaktbidrag
och nationellt stöd för slaktade kvigor och tjurar) till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller lämnat in
blankett 144 för anmälan om deltagande, behöver blankett 144 inte lämnas in år 2010.
E
147

148
Bilaga F. Vissa förutsättningar
för erhållande av stöd 2010
Gårdsstöd
Kompensationsbidrag (LFA)
LFA-tilläggsdel
Miljöstöd
Nationella åker- och djurstöd
Stödberättigande grödor Gårdens minimistorlek Stödets nedre gräns Skiftets minimiareal
Arealer med gårdsstödsegenskapen
åker och permanent
betesmark. Undantagen anges
i bilaga 3 till ifyllningsanvisningarna.
Stödberättigande sorter av
hampa.
Odlade stödberättigande
åkerskiften med sedvanliga
jordbruksgrödor eller trädgårdsväxter
samt icke odlad åker som
sköts, upp till en viss gräns.
Odlade stödberättigande
åkerskiften med sedvanliga
jordbruksgrödor eller trädgårdsväxter
samt icke odlad åker som
sköts, upp till en viss gräns.
Odlade stödberättigande
åkerskiften med sedvanliga
jordbruksgrödor eller trädgårdsväxter
samt naturvårdsåkrar
(programperioden 2007–2013)
(se förbindelsevillkoren för närmare
information).
Åkerstöd: varierar beroende på
stödformen.
3,00 ha i besittning, till vilken
räknas arealen av stödberättigande
åkerskiften.
3,00 ha i besittning, till vilken
räknas arealen av stödberättigande
åkerskiften.
3,00 ha i besittning, till vilken
räknas arealen av stödberättigande
åkerskiften. På trädgårdslägenheter
är det tillräckligt om
trädgårdsväxter odlas på 0,5 ha
stödberättigande skiften.
Åker- och djurstöd: minst 3,00 ha
åker som lämpar sig för odling.
Nordligt hektarstöd för odling av
trädgårdsväxter får man om det
odlas minst 0,50 ha trädgårdsväxter.
I fråga om djurstöd möjlighet
till undantag, se kap. 12.
Det sammanräknade beloppet
av alla direktstöd, gårdsstödet
medräknat, ska vara 200 € eller
mera.
Stödet beviljas inte om det inte
uppgår till minst 100 euro per
ansökan, 50 euro i fråga om förbindelser
för programperioden
2000–2006.
100 euro per sökande och utbetalning,
men stödet betalas ändå för
samma areal som får kompensationsbidrag.
Stödet beviljas inte om det
uppgår till mindre än 100 euro
per ansökan, 50 euro i fråga om
förbindelser för programperioden
2000–2006.
Åker- och djurstöd: 100 euro per
sökande och stödtyp.
Jordbruksskiftets
minimiareal är 0,05 hektar.
Jordbruksskiftets
minimiareal är 0,05 hektar.
Jordbruksskiftets
minimiareal är 0,05 hektar.
Jordbruksskiftets
minimiareal är 0,05 hektar.
Åker- och djurstöd: Jordbruksskiftets
minimiareal är 0,05
hektar.

Boende/ålder (se kapitel 2.3 i
ansökningsguiden)
Inga krav gällande boende på
gården eller ålder.
Odlaren eller maken/makan
under 65 år och minst 18 år när
förbindelsen ingås. 1) I samfund
minst en under 65 år. Gäller
inte offentligrättsligt samfund,
förening, stiftelse, skol- eller
fängelselägenhet. Inget krav på
boende när det gäller förbindelser
för programperioden 2007–2013.
Om förbindelsen har ingåtts
2004–2006,bör stödtagaren bo
där företaget befinner sig eller
på ett sådant avstånd från det att
företaget sköts på tillbörligt sätt
med beaktande av bl.a. bestämmelserna
i djurskyddslagen.
1) född 31.12.1944–31.12.1991.
Villkoren sammanfaller med
LFA-villkoren.
Odlaren eller maken/makan
under 65 år och minst 18 år när
förbindelsen ingås. 1) I samfund
minst en under 65 år. Gäller inte
offentligrättsligt samfund, förening,
stiftelse, skol- eller fängelselägenhet.
Inget krav på boende.
1) född 31.12.1944–31.12.1991.
Åker- och djurstöd: Produktion
i Finland.
Odlaren eller maken/makan har
31.12.2009 varit minst 18 år men
inte över 68 år, och båda får inte
LFöPL-ålderspension. I ett
samfund ska minst en delaktig
uppfylla ålderskravet och delta
i arbetet utan att få LFöPLålderspension.
Odlingskrav Skörd Djurtäthet/areal
Skiftet ska uppfylla de krav på odlingssätt
som anges i tvärvillkoren
(se kapitel 9 i Ansökningsguiden).
Skiftet ska uppfylla de krav på odlingssätt
som anges i tvärvillkoren
(se kapitel 9 i Ansökningsguiden).
Skiftet ska uppfylla de krav på odlingssätt
som anges i tvärvillkoren
(se kapitel 9 i Ansökningsguiden).
Skiftet ska uppfylla de krav på odlingssätt
som anges i tvärvillkoren
(se kapitel 9 i Ansökningsguiden).
Åkerstöd: Åkern ska vara i odling
under växtperioden.
Ingen bärgningsskyldighet.
Hampa ska dock bevaras tills
förvaltningen ger bärgningstillstånd.
Inte ens vid skördeskada får
växtbeståndet av hampa förstöras
el.dyl. förrän bärgningstillstånd
har getts.
Skörd ska bärgas. Undantag:
naturvårdsåkrar och gröngödslingsvallar.
Inom specialstöden
iakttas en plan.
Anvisningarna för LFA iakttas. Växtodlings- eller husdjurslägenhet.
Djurtätheten på husdjurslägenheter
minst 0,4 de/ha eller
minst 10 de och djurtätheten minst
0,2 de/ha.
Skörd ska bärgas. Undantag:
naturvårdsåkrar och gröngödslingsvallar.
Inom specialstöden
iakttas en plan.
En husdjurslägenhet ska ha minst
0,4 djurenheter produktionsdjur
per stödberättigande hektar åker
eller minst 25 djurenheter (programperioden
2007–2013).
Åkerstöd: Skörden ska bärgas. Frikopplat husdjursstöd inom
svin- och fjäderfähushållning:
djurtäthet minst 0,4 de/LFA-ha
eller minst 10 de och minst 0,2 de/
LFA-ha.
F
149

150
Bilaga G. Exempel på stödnivåerna
för vissa växter på huvudproduktionsområdena
2010 (euro/ha)
Region enhetligt
stöd
inom
gårdsstödet
EU-stöd Nationella stöd 1)
miljöstöd
2)
kompensationsbidrag
stöd för
specialgrödor
i södra
Finland
hektarstöd
för
husdjurslägenhet
allmänt
hektarstöd
nordligt
hektarstöd
nationell tilläggs del
till LFA 3)
växt odl.lägen
het
husdjurslägenhet
Vete
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 47 20 100
C2 153 127 210 33 47 25 105
C2n 153 127 210 33 47 25 105
Råg
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 150 20 100
C2 153 127 210 33 150 25 105
C2n 153 127 210 33 150 25 105
Maltkorn
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 20 100
C2 153 127 210 33 25 105
C2n 153 127 210 33 25 105
Fodersäd
(korn och havre)
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 20 100
C2 153 127 210 33 25 105
C2n 153 127 210 33 25 105
Oljeväxter
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 120 20 100
C2 153 127 210 33 47 25 105
C2n 153 127 210 33 25 105
Proteingrödor
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 120 20 100
C2 153 127 210 33 47 25 105
C2n 153 127 210 33 25 105
Sockerbeta 4)
A 247 151 150 30 20 100
B 196 151 200 30 20 100
C1 196 127 200 100 20 100
C2 153 127 210 33 100 25 105
C2n 153 127 210 33 100 25 105
Frilandsgrönsaker
A 247 450 150 100 30 20 100
B 196 450 200 100 30 20 100
C1 196 450 200 348 20 100
C2 153 450 210 33 348 25 105

Region enhetligt
stöd
inom
gårdsstödet
EU-stöd Nationella stöd 1)
miljöstöd
2)
kompensationsbidrag
stöd för
specialgrödor
i södra
Finland
hektarstöd
för
husdjurslägenhet
allmänt
hektarstöd
nordligt
hektarstöd
nationell tilläggs del
till LFA 3)
växt odl.lägen
het
husdjurslägenhet
C2n 153 450 210 33 348 25 105
C3 153 450 210 49 348 25 105
C4 153 450 210 100 348 25 105
Bär
A 247 438 150 30 20 100
B 196 438 200 30 20 100
C1 196 438 200 20 100
C2 153 438 210 33 25 105
C2n 153 438 210 33 25 105
C3 153 438 210 49 25 105
C4 153 438 210 100 25 105
Vall
A 247 162 150 30 20 100
B 196 162 200 30 20 100
C1 196 134 200 20 100
C2 153 134 210 33 25 105
C2n 153 134 210 33 25 105
C3 153 134 210 49 25 105
C4 153 134 210 100 25 105
Naturvårdsåkrar
A 247 170 /300 6) 150 5) 30 20 100
B 196 170 /300 6) 200 5) 30 20 100
C1 196 170 /300 6) 200 5) 20 100
C2 153 170 /300 6) 210 5) 25 105
C2n 153 170 /300 6) 210 5) 25 105
C3 153 170 /300 6) 210 5) 25 105
C4 153 170 /300 6) 210 5) 25 105
Träda
A 247 150 5) 30 20 100
B 196 200 5) 30 20 100
C1 196 200 5) 20 100
C2 153 210 5) 25 105
C2n 153 210 5) 25 105
C3 153 210 5) 25 105
C4 153 210 5) 25 105
Stöden är avrundade till fulla euro.
De stöd som betalas på de olika produktionsområdena presenteras heltäckande i ansökningsguiden.
1) Maximibelopp av nationellt stöd. För vissa växter har stödets totalbelopp en övre gräns. Inkluderar inte husdjursstöd.
2) Tilläggsåtgärderna för växtodlingslägenhet i stödregionerna C är dels preciserad kvävegödsling av åkerväxter, dels
växttäcke vintertid och reducerad bearbetning, i stödregionerna A och B dessutom mångsidigare odling. Vallbeloppen
enligt husdjurslägenhet, i stödregionerna C med tilläggsåtgärden spridning av stallgödsel under vegetationsperioden,
i stödregionerna A och B med tilläggsåtgärden extensiv vallproduktion.
3) Nationell tilläggsdel till LFA betalas mindre än i ansökningarna, om de basarealer som fastställts för Finland överskrids.
4) För sockerbeta betalas också nationellt stöd för sockerbeta, 350 €/ha år 2010
5) För naturvårdsåkrar och trädor betalas LFA-stöd, om arealen utgör högst 50 % av den LFA-stödberättigande sammanlagda
arealen.
6) För Naturvårdsåker (vallväxter, minst 2-år.) betalas 170 €/ha och för Naturvårdsåker (ängsväxter, minst 2-år.),
Naturvårdsåker (landskap) och Naturvårdsåker (viltväxter) betalas 300 €/ha.
G
151

152
Bilaga H. Ändringar i tvärvillkorskontrollerna
år 2010: märkning och registrering av djur,
växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan
av djursjukdomar och djurens välbefinnande
Närmare information om tvärvillkorens föreskrivna
verksamhetskrav som gäller jordbrukare ingår i kapitel 9
i ansökningsguiden samt i den separata jordbrukarguiden
”Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel,
foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens
välbefinnande” som skickades ut år 2007. Bestämmelserna
om övervakningar av de ovan nämnda tvärvillkoren ändras
genom en förordning av jord- och skogsbruksministeriet
och därför kommer jordbrukarguiden att uppdateras våren
2010. Efter att guiden är klar finns den att få på webben
(http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/Ansokningsguiderochanvisningar/guidernaomtvarvillkor.html
och www.
evira.fi). Kopior av guiden skickas också till kommunernas
landsbygdsnäringsmyndigheter.
Om övervakningen och kraven år 2010
Märkning och registrering av djur. De krav i samband med
märkning och registrering av djur som beskrivs i guiden
från år 2007 har inte ändrats i någon större utsträckning.
Användningen av transportdokument för får och getter och
anmälningar av djurantal har slopats. Förflyttningarna av
djur och andra anmälningar som lagstiftningen kräver (t.ex.
anmälan om födslar, köp och utmönstring) ska göras på
webben eller med pappersblanketter och i problemsituationer
per telefon till får- och getregistret. Lantbrukets Datacentral
Ab svarar för registrets kundtjänst och kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet administrerar åtkomsträttigheterna
till Internettillämpningen.
Växtskyddsmedel. Inga ändringar av betydelse i de krav
som rör jordbrukarna.
Foder. Inga ändringar av betydelse i de krav som rör jordbrukarna,
men vid övervakningen kommer man utöver de
tidigare övervakningsobjekten (begränsningar för/förbud
mot att använda kött-benmjöl och fiskmjöl i foder, åtskiljande
av dessa från andra foder samt bokföring över foder)
också att lägga fokus på att
1) avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, utsäde och foderläkemedel
förvaras och hanteras åtskilt från foder och
avsides från djurhållningsplatserna
2) att användningen av växtskyddsmedel är bokförd och att
tillåtna växtskyddsmedel används och
3) att fodret har skaffats från registrerade eller godkända
foderföretagare.
Livsmedel. De krav för jordbrukarna som beskrivs i guiden
från år 2007 har inte ändrats vad gäller författningarna om
hygien vid primärproduktion av livsmedel. Från och med
2010 kommer övervakningen av tvärvillkorens hygienkrav att
vid sidan av mjölkgårdar också gälla gårdar med äggproduktion.
Vid övervakningen kommer man utöver de tidigare
övervakningsobjekten också att fokusera på att gården har
iakttagit primärproduktionsförordningens bestämmelser
om bl.a. skriftlig beskrivning av egenkontrollen, bokföring
och förvaring av bokföringen samt livsmedelslagens krav på
anmälan om primärproduktionsstället. På gårdar med mjölk-
produktion övervakas dessutom att kraven på granskning av
mjölkmaskinens skick och funktion samt kraven på hygien
i samband med mjölkning och mjölkhantering följs och på
gårdar med äggproduktion övervakas att kraven på förvaringsförhållandena
för ägg följs. På broiler-, kalkon- och hönsgårdar
kommer man utöver tagandet av salmonellaprov också
att övervaka kraven på bokföring av flockarna. Ytterligare
information om hygienförfattningarna fås i jordbrukarguiden
samt från kommunens livsmedelstillsynsmyndighet och regionförvaltningsverket.
Anvisningar om hur beskrivningen av
egenkontrollen utarbetas finns bl.a. på följande webbplatser:
www.naseva.fi, www.etl.fi, www.etu.fi.
Från och med 2010 kan gården påföras tvärvillkorspåföljder
också om det i samband med övervakningen av restsubstanser
upptäcks överskridningar av de högsta tillåtna resthalterna
eller sådana ämnen som det är förbjudet att använda.
- Övervakning av rester av växtskyddsmedel. Övervakningen
av att resterna av växtskyddsmedel är förenliga med
bestämmelserna utförs bl.a. inom ramen för det nationella
kontrollprogrammet för bekämpningsmedelrester där prover
samlas in från partiaffärer, packerier, detaljaffärer och
gårdsbruksenheter. En påföljd för stödet kan påföras om
det på basis av resthaltsprovet går att konstatera att gården
inte har använt växtskyddsmedlet på vederbörligt sätt.
- Övervakning av rester av veterinärmedicinska läkemedel.
Övervakningen av att animaliska livsmedel uppfyller
bestämmelserna ingår bl.a. som ett led i programmet för
övervakning av främmande ämnen i fråga om animaliska
livsmedel där prover tas direkt från gårdsbruksenheterna
eller exempelvis från slakterierna. En påföljd för stödet kan
påföras om det i provet påträffas ett ämne som används som
veterinärmedicinskt läkemedel i mängder som överskrider
de tillåtna gränsvärdena eller ett sådant läkemedelspreparat
som är förbjudet att använda för produktionsdjur.
Djursjukdomar. Skyldigheten att anmäla djursjukdomar
förblir oförändrad. Utöver anmälningsskyldigheten kommer
man framöver att kontrolla att djurhälsokraven vid handel
på EU:s inre marknad och import uppfylls i fråga om TSEsjukdomar
(skrapie) på får- och getgårdar. Om gården på
grund av import har pålagts spärrbestämmelser för sju år
kontrolleras iakttagandet av dem.
Djurens välbefinnande. Iakttagande av gällande djurskyddsbestämmelser
har utgjort ett krav för djurens välbefinnande
i samband med tvärvillkoren sedan år 2007. Då
fokuserade övervakningen av djurens välbefinnande på
gårdar som håller kalvar och svin samt på värphönsstall.
Från och med 2010 väljs också gårdar med får, getter eller
minst 6 månader gamla nötkreatur ut till övervakningen av
tvärvillkor. Om gården har andra produktionsdjur (hjortar,
strutsdjur, hästar, bison, ankor, myskankor, gäss, kalkoner
eller pälsdjur) övervakas också välbefinnandet hos dessa
djur. De grundläggande kraven för alla produktionsdjur är
vissa krav på utrymme och förhållanden som är specifika för
djurarten, bokföring över medicinering samt utfodring och
vattning av djuren.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur
tfn 020 636 0000
www.ely-centralen.fi
Nylands ELY-central
Magistratsporten 2, PB 36, 00521 Helsingfors
tfn 020 636 0070
Besöksadress i registraturtjänster:
Stinsgatan 14, 00520 Helsingfors
Egentliga Finlands ELY-central
Bangårdsgatan 36, PB 236, 20100 Åbo
tfn 020 636 0060
Satakuntas ELY-central
Kuninkaanlahdenkatu 14, PB 266, 28101 Björneborg
tfn 020 63 60150
Tavastlands ELY-central
Rauhankatu 10, 15110 Lahtis
Raatihuoneenkatu 11, 13100 Tavastehus
tfn 020 636 0130
Birkalands ELY-central
Kauppakatu 4, PB 297, 33101 Tammerfors
tfn 020 636 0050
Sydöstra Finlands ELY-central
Salpausselänkatu 22, PB 1041, 45101 Kouvola
Kauppakatu 40 D, 53100 Villmanstrand
tfn 020 636 0090
Södra Savolax ELY-central
Mikonkatu 3 och 5, PB 164, 50101 S:t Michel
tfn 020 636 0120
Norra Savolax ELY-central
Käsityökatu 41, PB 2000, 70101 Kuopio
tfn 020 636 0080
Norra Karelens ELY-central
Kauppakatu 40 B, PB 69, 80101 Joensuu
tfn 020 636 0110
Ytterligare information ger också:
• Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter
• Leader-aktionsgrupperna
www.landsbygd.fi
• Landsbygdsverket
www.mavi.fi
• Jord- och skogsbruksministeriet
www.mmm.fi
Mellersta Finlands ELY-central
Cygnaeuksenkatu 1, PB 250, 40101 Jyväskylä
tfn 020 636 0040
Södra Österbottens ELY-central
Huhtalantie 2, 60220 Seinäjoki
tfn 020 636 0030
Österbottens ELY-central
Hovrättsesplanaden 19 A, PB 131, 65101 Vasa
Ristrandsgatan 1, PB 240, 67101 Karleby
tfn 020 636 0140
Norra Österbottens ELY-central
Veteraanikatu 1, PB 86, 90101 Uleåborg
Valtakatu 4, PB 103, 84101 Ylivieska
tfn 020 636 0020
Kajanalands ELY-central
Kalliokatu 4, 87100 Kajana
tfn 020 636 0100
Lapplands ELY-central
Ruokasenkatu 2, PB 8060, 96101 Rovaniemi
Asemakatu 19, 94100 Kemi
tfn 020 636 0010
Åland
Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling:
Europa investerar i landsbygdsområden
Statens ämbetsverk på Åland
Torggatan 16 B, PB 58, 22101 Mariehamn
tfn (018) 635 270, telefax (018) 635 268
www.ambetsverket.ax
Ålands landskapsregering
Självstyrelsegården, PB 1060, 22111 Mariehamn
tfn (018) 25 000, telefax (018) 191 55
www.regeringen.ax
Utgivare: Landsbygdsverket • Pärmbild: JSM & Mavi / Martina Motzbäuchel • Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab