Människor och miljö - kurs årskurs 8.pdf

Människor och miljö
Källor: Du kommer att få tillgång till datasalen och läroboken.
459-479 i lärobok SOL 3000 årskurs 9
Googla på FN+vatten
Googla på världens vatten”green cross” + rollspel+ konflikter
Under denna kurs ska du få göra kopplingar och se samband, givetvis
använda andra färdigheter så som att resonera, kring vattenförsörjning,
fattigdom och ohälsa.
Det är viktigt att du resonerar kring de fakta du får fram, se problem
som uppstår men även försöka finna möjliga lösningar. Försök att se
ur flera perspektiv.
Är vatten en självklarhet?
Du vrider på kranen och vattnet kommer. Det är bara att hålla fram glaset, fylla
och dricka! Det är väl inget konstigt med det tänker du kanske. Men det är
faktiskt bara en liten del av jordens befolkning som har ett så bra vatten i
ledningsnätet så att det går att dricka utan problem.
I många länder är kranvattnet smutsigt eller klorerat så att det inte går att
dricka utan att man först kokar det. För många miljoner andra människor är
situationen ännu sämre. För att få vatten måste de gå långa sträckor eller också
tvingas de hämta smutsigt vatten i diken och floder.

En kort presentation av vatten
En av de viktigaste naturresurserna vi har är vattnet. Vattnet kan vara i fast form
i form av is, eller rinnande som vi har i kranen men också i gasform i form av
ånga.
Vattnet är ojämnt fördelat i världen och vissa börjar också tala om vattenbrist.
Varje människa klarar sig på ca 7 dl vatten per dag, men för att må bra behöver
man dricka mellan 1 och 3 liter varje dag. Tillgången till vatten är därför något
av det viktigaste för alla levande varelser.
Vattnet i ett ständigt kretslopp
Vatten behövs för att vi ska kunna leva, både människor, djur och växter. Vatten
cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer
vattnet i marken och i våra hav, sjöar och vattendrag.
När det uppvärmda (avdunstade) vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner,
kondenserar (övergår från gas till vätska), och bildar moln. När molnen så
småningom blir tunga börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där
rinner vattnet vidare till havet, till en sjö eller till en å. Det tas också tillvara av

växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens jord, sand och
berg där det bildar grundvatten.
Salt- och sötvatten (färskvatten)
97 procent av allt vatten utgörs av saltvatten, två procent är bundet i glaciärer
eller finns som sötvatten i sjöar och vattendrag, och en procent är grundvatten.
Det vatten som vi dricker är sötvatten. Saltvattnet däremot måste avsaltas för att
kunna drickas. Saltvatten är inte drickbart för människor i större mängder; detta
beror på att saltvattnet får våra celler att tömmas på vätska och därmed orsakar
uttorkning.
Hav består av saltvatten, liksom vissa insjöar, exempelvis Döda havet och
Aralsjön. Om sötvattnet innehåller lite salt men ändå mindre än havsvattnet så
kallas det för bräckt vatten.
De flesta av människorna på jorden får sitt vatten från sjöar och vattendrag. Men
en tredjedel av världens befolkning är beroende av grundvatten för att få vatten
till matlagning, att dricka, och att tvätta sig med. Varje år använder vi människor
en femtedel av det tillgängliga grundvattnet.
Om användningen av grundvattnet är för stor sjunker grundvattennivåerna.
Det kan i sin tur leda till att saltvatten tränger in i grundvattnet. Om
grundvattennivåerna är för låga eller saltskadade blir det svårt att bevattna
odlingar och se till att matproduktionen i ett land fungerar. Därför är
grundvattentillgången mycket viktig.
I många områden i världen används alltför stora mängder grundvatten, inte
minst till bevattning. Kina, Indien, Mexico, Ryssland, USA och länder på
Arabiska halvön är sådana områden.

Vattenfördelning i världen
Varje svensk gör av med omkring 200 liter vatten per dag. I många delar av
världen använder människor 10-20 liter vatten per dag och ungefär en miljard
människor saknar tillgång till rent vatten. De flesta av dem bor i Afrika men det
råder också vattenbrist i Asien. Vi använder vatten för att t ex släcka törsten,
laga mat, tvätta oss, till att skapa energi och mycket mer.
Mängden vatten i ett land beror på hur mycket det regnar och om det finns
vattenflöden till eller från grannländerna som man kan använda. Tillgången till
vatten i ett land varierar beroende på vilken tid på året det är. Det kan också vara
så att klimatförändringar påverkar vattenmängden. Vattenmängden kan se olika
ut mellan länder men också inom ett och samma land. Vissa länder har mycket
vatten, medan andra lider av vattenbrist eller torka.
Unicef (FN:s barnfond) delar in världens länder i fem
vattenförsörjningsgrupper. Kategorierna baseras på forskning som utgår från hur
många människor som delar på 1 miljon kubikmeter vatten. (Se siffrorna inom
parentes.)
1. God vattentillgång hela året. Hit hör Sverige och Norge. (max 500
människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
2. Säsongsproblem. Här behöver man spara vatten från perioder med överskott
till torrperioder. Hit hör de flesta europeiska länderna, bland annat Danmark.
(max
1 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
3. Vattenstress. Här har man stor vattenbrist under torrperioder. Hit räknas till
exempel Polen. (max 2 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
4. Absolut vattenbrist. Hit hör länder som Syrien och Egypten. (max 3 000
människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
5. Vattengränsen redan nådd. Här har man redan passerat gränsen för hur
många människor området kan försörja med vatten. Hit hör till exempel Israel
och Namibia. (Fler än 3 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)

Klimatet och världens vatten
FN:s klimatpanel IPCC förutspår att framtida klimatförändringar och
temperaturökningar kommer att få stor inverkan på världens vatten. Jordens
befolkning måste vänja sig vid längre torrperioder och kraftiga översvämningar.
Under 1900-talet har temperaturen på jorden stigit och fått glaciärer att smälta.
På norra halvklotet har nederbörden ökat medan det har blivit ännu torrare än
tidigare vid ekvatorn. På 30 år har de områden som betraktas som mycket torra,
blivit mer än dubbelt så många.
Enligt klimatforskare minskar tillgången på sötvatten kraftigt i
Medelhavsområdet, västra USA och södra Afrika under de närmaste 50 åren.
Man räknar med att en till två miljarder människor kommer att ha brist på vatten
år 2050. Den siffran kan öka till mer än tre miljarder i slutet av seklet.
FN och världens vatten
FN har antagit ett antal milstolpar som ska nås till år 2015. Bland annat ska
andelen människor som lever i absolut fattigdom och hunger halveras fram till
2015. Även andelen människor som saknar rent dricksvatten. För att visa på
vikten av de här frågorna har FN också deklarerat årtiondet 2005–2015 som det
internationella vattenårtiondet.
Ett varmare klimat i Sverige innebär att giftiga, blågröna alger får lättare att
föröka sig. Därför kan det bli nödvändigt att bygga om vattenverk med nya
reningsmetoder för att säkra vattenkvaliteten.

Uppgifter som vi samtalar om tillsammans
1. I vilka former finns vatten i naturen?
2. Vilken betydelse har vattnet för oss?
3. Hur använder vi vattnet? Vi enskilda människor är intresserade av
tillgången till vatten, vilka är mer intresserade av att få vatten?
4. Vilka delar av världen hotas av vattenbrist?
___________________________________________________________________________