CykelplanDel1.pdf - Borlänge kommun

På två hjul
– cykelplan för Borlänge kommun
1

Sammanfattning
Cykelplanen för Borlänge Kommun är en del i arbetet för att bygga ett långsiktigt hållbart trafiksystem
därför är det viktigt att propagera för cykeln och att arbeta med cykelfrågor på en konkret
och systematiskt sätt. Tillsammans med motsvarande underlag för gator och bilvägar utgör
den ett viktigt planeringsunderlag för övrig fysiskplanering (översikts- och detaljplaner) samt
övrig samhällsplanering, t ex trafikstrategiplanering.
Förutom att mindre fossil energi används och klimatpåverkan därmed minskar så finns ytterligare
vinster att göra för samhället och för den enskilde då folkhälsan ökar genom att borlängebon
blir fysiskt aktivare och friskare.
Kommunens mål är att cyklandet i Borlänge kommun ska öka och att säkerheten för cyklister
och fotgängare ska förbättras. Det är även viktigt för att skapa en attraktivt hållbar stad med ett
lockande och trafiksäkert cykelnät.
Avsikten med cykelplanen är att skapa ett övergripande nät av primära och sekundära förbindelser
som har god standard avseende trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö och trygghet.
Cykelplanen är uppdelad i två delar. Del 1 beskriver en rad viktiga förutsättningar i detaljutformningen
som bör eftersträvas för att skapa attraktivare gång- och cykelstråk. Del 2 redovisar
förslag till prioriteringar i cykelvägnätet samt ger en nulägesbeskrivning och analys av brister i
det befintliga cykelvägnätet
3

Innehållsförteckning
Del 1
Inledning……………………………………....7
– Bakgrund 7
– Syfte 7
– Ett levande dokument 7
Vision…………………………………………..8
Mål och riktlinjer………………………………8
Cykeln – en symbol för hållbarhet………….9
– Hälsa 9
– Miljö 9
– Barn och cykling 10
– Jämställdhet 10
– Trygghet 11
– Cykeln en del av den goda staden 11
Definitioner, analys
och förbättringsåtgärder……………………..12
– Cykelvägnät 12
– Cykelväg (gång- och cykelväg) 12
– Cykelbanor 13
– Cykelfält 13
– Gångfartsområden 14
– Blandtrafik 14
– Cykelpassager och korsningar 15
– Cykeltunnlar 15
– Signalerade korsningar 16
– Stolpar, möbler och träd 16
– Grindar och avspänningar 16
– Farthinder på väg som ingår i cykelvägnätet 17
– Sikt 17
– Vägvisning 17
– Cykelparkering 18
– Belysning 19
– Etableringar 19
– Drift och underhåll 19
– Vinterväghållning 20
4

– Byggnation och reparation 21
– Markandsföring 21
Referenser…………………………………............ 22
Del 2
Förslag till primärt cykelvägnät för Borlänge……. 24
Förslag till sekundärt cykelvägnät………………... 27
Nulägeskarta (kvalitetsnivå)………………………. 29
Sevärdheter och rekreation……………………….. 31
Allmänhetens synpunkter………………………….. 33
5

Del 1
6

Inledning
En arbetsgrupp med representanter för kommunala förvaltningar samt Borlänge Energi har
tagit fram ett förslag till cykelplanen.
Cykelplanen är uppdelad i två delar. Del 1 beskriver en rad viktiga förutsättningar i detaljutformningen
som bör eftersträvas för att skapa attraktivare gång- och cykelstråk. Del 2 redovisar
förslag till prioriteringar i cykelvägnätet samt ger en nulägesbeskrivning och analys av brister i
det befintliga cykelvägnätet
Bakgrund
Resor med cykel är efter de dominerande bilresorna de mest förekommande i Borlänge. Den
stora andelen resor med cykel kan spåras till faktorer som bl.a. Borlänges fördelaktiga topografi
och omfattande cykelvägnät, men även en tradition att använda cykeln till vardags och på fritiden.
För att förbättra cykeltrafikens villkor och öka användandet av cykel ytterligare bedöms
främst behovet vara att skapa ett sammanhängande attraktivt cykelvägnät, som är och upplevs
tillgängligt, tryggt och trafiksäkert. Att ge cykeltrafiken en egen plats i trafiken är en av huvudprinciperna
för en säker och trygg cykelmiljö.
Syfte
Cykelplanen för Borlänge Kommun är en del i arbetet för att bygga ett långsiktigt hållbart trafiksystem,
planen ska användas som en del i samhälls- och trafikplaneringen och utgöra ett stöd
vid översikts- och detaljplanering.
Cykelplanen ska fungera som ett styrmedel för fortsatt utveckling av cyklingen i kommunen och
utgöra ett viktigt underlag för framtida cykelvänliga investeringar och driftsåtgärder i infrastrukturen.
Den ska även vara grund för och underlätta det dagliga arbetet med olika projekt och
arbeten som påverkar cykling.
Cykeln som viktig kugge för byggandet av den ”goda staden” ska därmed tas tillvara, enskilt
men även i kombination med kollektivtrafik och gång.
Cykelplanen utgör vidare ett samlande dokument för huvuddragen i cyklingens fortsatta utveckling
under de närmaste åren, riktat till kommunens samtliga enheter. Vilket kan beröra utveckling
av drift och underhåll samt för kunskaps- och beteendepåverkande arbeten.
Cykelplanen avses bli godkänd av kommunfullmäktige som underlag för översikts- och detaljplanering
i kommunen.
Ett levande dokument
Cykelplanen ska leva tillsammans med den verklighet den vill spegla och påverka. Den behöver
kontinuerligt följas upp, utvärderas och förbättras. Hållbar Samhällsbyggnad har huvudansvaret
och bör vid varje årsskifte se över cykelplanen och revidera de delar som är inaktuella.
7

Vision
• Cykeln är ett förstahandsval för de flesta på sträckor kortare än 5 km
• Cykelvägnätet är lättorienterat och tillgängligt med trygga, säkra och välskötta cykelvägar.
• Cyklister i Borlänge cyklar året runt.
Mål och riktlinjer
Kommunens förvaltningar och kommunala bolag ska:
– skapa ett välplanerat, sammanhängande, säkert och tryggt cykelvägnät
– upprätthålla hög servicenivå för god trafiksäkerhet, hög framkomlighet och välskött miljö
utmed cykelvägnätet.
– genomföra attityd- och beteendepåverkande aktiviteter för att marknadsföra cykel som
transsportsätt
– använda och hänvisa till cykelplanen som underlag
Avsikten med detta är att:
– öka andelen borlängebor som cyklar
– minska olycksriskerna
– ge motivation och kunskap till borlängebon så att denne väljer cykel före bil
– samhället och borlängebon drar nytta av cyklingens fördelar avseende hälsa, ekonomi
och miljö
– borlängebon upplever att Borlänges cykelvägar är av god kvalité ur alla aspekter.
– Öka tillgängligheten för barn och ungdomar att kunna ta sig till och från olika målpunkter
inom kommunen.
8

Cykeln - en symbol för hållbarhet
En använd förklaring som avser begreppet hållbart samhälle är en ekologisk, social och ekonomisk
samhällsutveckling som inte äventyrar framtida generationers livskvalitet och möjlighet
att tillgodose sina behov. Förutsättningarna att förflytta sig i samhället är en viktig funktion och
förutsättning för utveckling. Därför krävs ökad tillgänglighet för färdsätt som medför liten påverkan
på miljön. Cykeln är ett hållbart transportalternativ som åstadkommer en minskad klimatpåverkan,
en ökad folkhälsa och en bättre privat- och samhällsekonomisk nytta.
Miljö
Mer än hälften av borlängebornas bilresor är kortare än 5 km. Potential
finns för att överföra flera av dessa bilresor till cykel- och
kollektivtrafik. Utsläppen av hälsopåverkande emissioner från
diesel- och bensindrivna personbilar är som störst då motor och
katalysator är kalla, upp till tre gånger så stora. Efter ett par
kilometers färd har katalysatorn värmts upp och utsläppen minskar
radikalt, men vid ungefär hälften av våra resor har vi då redan nått
vårt mål och motorn stängs av.
Biltrafiken orsakar även buller, främst av ljud från däck mot
vägbanan och motorljud. Under 30 km/h dominerar motorbullret
och över 40 km/h dominerar däck- och vägbanebuller. Problemen
som orsakas är lokala även om trafiken på en väg kan höras långa
sträckor. Buller stör sömn, tal, prestation och inlärning vilket ger
både psykosociala och fysiologiska problem. Detta kan leda till
trötthet, illamående, sjukdom, stress och hjärtinfarkt. (Lindqvist, 2005)
Speciellt större väganläggningar kan verka som barriärer och förstöra platser för det sociala
mötet samt natur- och kulturmiljöupplevelser. Vägar med kringområden upptar enorma arealer.
Bara i svenska tätorter utnyttjas mellan 10 och 20 % av ytan för kommunikation, där vägarna
utgör den största delen (Berndtsson, 1995). Därutöver används stora mängder lagerresurser,
fossilt- och förnybart bränsle för att få vägtransportsystemets alla fordon och hela infrastrukturen
att fungera.
Hälsa
Det är idag välkänt att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma
effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Aktivitetsnivån i
Sverige har minskat kontinuerligt och idag är ungefär 50 procent av
den vuxna befolkning otillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt.
Även aktivitetsnivån bland barn och ungdomar har minskat vilket har
resulterat i en kraftig ökning av övervikt och fetma.
Den negativa utvecklingen beror till stor del på att utformningen av
våra städer, tätorter och tekniska uppfinningar har skapat ett
samhälle där det inte längre upplevs som naturligt eller tryggt att röra
på sig. Mest oroande är det för våra barn eftersom deras frihet att
vistas utomhus har minskat rejält på grund av samhällets utformning
och föräldrars ökande oro för sina barn.
För att förbättra folkhälsan i Sverige är det därför av stor vikt att skapa ett samhälle som ger
förutsättningar för ökad fysisk aktivitet. En viktig del i det arbetet är att skapa säkra och tillgängliga
gång- och cykelbanor för att öka den aktiva transporten och därmed vår hälsa och vår rörelsefrihet.
9

Barn och cykling
Barns ökande bilresande, till och från skolan såväl som under fritid, är ett växande problem.
Redan i dag sker 50 % av barns resande i Borlänge som passagerare i bil.
Biltrafiken utanför skolorna, främst för att lämna och hämta upp barn, skapar miljö-, hälso- och
trafiksäkerhetsrisker. Föräldrar som är oroliga för trafiksituationen bidrar i allra högsta grad till
att förvärra situationen genom att skjutsa barnen till skolan. Ett exempel utgör trafiken vid Ornässkolan
i Borlänge - där man nu ansökt om mer plats för parkeringar för upphämtning och
avlämning av barn.
Det stora bruket av bil ökar inte bara risken för olyckor utan påverkar också barns och föräldrars
hälsa, föräldrarnas rörelsefrihet och inte minst miljön negativt. Enligt statistik från "Skaderapportering
för fotgängare, cyklister och mopedister", hämtade från vårdcentraler i Borlänge,
är åldersgruppen 7-14 år överrepresenterade vid singelolyckor. Just denna åldersgrupp har vi
möjlighet att nå via skolan.
Skolungdomar och deras föräldrar behöver mer kunskap och ökad medvetenhet om hur deras
egna och andra människors resbeteende påverkar miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Detta kan ge
förståelse för den problematik som alla transporter genererar och är ett underlag för aktivare
och mer medvetna transportmedelsval såväl nu som i framtiden
Under våren 2005 genomförde Hållbar Samhällsbyggnad en enkätundersökning på tre grundskolor
i Borlänge; Forssaängskolan, Ornäs skola och Gylle skola. Frågorna i enkäten handlade
om hur barn och personal tar sig till skolan, hur trafikmiljön ser ut runtom skolan, avstånd till
skola/arbete, samåkning, säkerhet och trygghet i samband med skolväg mm.
Nämnda skolor har sedan en tid haft problem med mycket bilar runt skolområdet. Enkätundersökningen
ligger till grund för utformningen av strategier till hur eventuella problem i trafikmiljön
kan åtgärdas. Strategierna utformas tillsammans med personal, föräldrar och elever.
Det finns stora möjligheter framöver att genom olika incitament inspirera skolorna i Borlänge till
att arbeta med de transporter som sker inom och till/från skolan och med den trafikmiljö som
råder kring skolan. Genom den beställning som barn- och skolnämnden lägger till respektive
skola kan krav om redovisning av arbete inom området ställas. Ett annat incitament kan vara att
begära motprestationer från skolan när och om skolan har önskemål om trafiksäkerhetshöjande
åtgärder som kräver infrastrukturella insatser som t ex vägbulor, hastighetsminskningar mm.
Motprestaionerna från skolans sida kan vara allt från att få in trafikundervisning tydligare i undervisningen
till att en strategi för att arbeta med frågorna på ett systematiskt sätt tas fram av
elever, föräldrar och personal gemensamt. Det är också viktigt att framhålla den kunskap och
de resurser som finns inom kommunen för att stödja skolan i detta arbete.
Jämställdhet
Globalt sett lever kvinnor mer hållbart och åstadkommer mindre ekologiska fotavtryck än män.
Detta medför att kvinnor genererar mindre mängd utsläpp av klimatpåverkande gaser. Nyligen
kom en studie från Utrikesdepartementet som avhandlade just dessa frågor. Studien utgör ett
bidrag till ett pågående arbete inom FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) som bland
annat belyser energifrågor, klimatförändringar, hållbar konsumtion och produktion samt jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Studien visar att det finns förbisedda könsspecifika skillnader mellan kvinnor och män i fråga
om livsstil, konsumtionsmönster och därmed påverkan på klimatet. En sådan skillnad är att
män bland annat genom mer tillgång till ekonomiska resurser, större mobilitet och resande står
för mer koldioxidutsläpp än kvinnor, både i rika och fattiga länder.
Undersökningar som mätt den totala färdlängden för svenskar över 18 år mellan 2005 och
2006 visar att manliga personbilsförare kör i snitt 110 miljoner kilometer och motsvarande siffra
10

för kvinnor är 50 miljoner kilometer. Män reser mer med flyg och bil medan kvinnor i större utsträckning
väljer tåg, buss och andra allmänna kommunikationer.
För att vi ska få ett hållbart samhälle framöver behöver vi satsa mer på de transportslag som
kvinnor väljer. Det är både utifrån jämställdhetsskäl och för att vi ska få en hållbar framtid.
Trygghet
Otrygghet kan leda till att cyklingens potential inte utnyttjas fullt ut eftersom det kan innebära att
cyklisten istället väljer att ta bilen, resa under andra tider eller helt avstå från förflyttningen.
Otryggheten bland dem som över huvud taget inte cyklar kan vara en bidragande orsak till att
de valt bort cykeln och därmed fått en begränsad rörelsefrihet i det offentliga rummet. Tryggheten
kan förbättras genom att cykelvägar exponeras mer i stadsbilden i kombination med god
utformning av miljön. Tryggheten kan även ökas genom mindre fysiska åtgärder, som att ta bort
skymmande buskage, förbättra siktförhållandena och förbättra belysningen.
Borlänges utspridda struktur och funktionsuppdelning medför att somliga områden under vissa
tidpunkter kan utgöra barriärer då fotgängare och cyklister måste ta sig genom området för att
nå sina målpunkter. Exempel på barriärer är externa köpcentrum och stora områden av arbetsplatser
då dessa bara har verksamhet under en begränsad del av dygnet. För fotgängare och
cyklister är barriärerna mycket viktiga att brygga över för att öka deras konkurrenskraft mot
andra färdmedel.
Cykeln en del av den goda staden
Arbetet med strategier för stadsutveckling och transporter är vanligt i större städer runt om i
Europa. Strategier för cykel förekommer ofta i dessa arbeten, det sker ofta i kombination med
andra färdmedel eftersom samordning kan ge ett bättre utnyttjande av investeringarna genom
att de tillgodoser både enskilda cykelresor och kombinationsresor. Cykeltrafik medför mycket
låg miljöbelastning och är ett utrymmessnålt färdsätt vilket ger utrymme till stadens sociala liv.
Stöd och inspiration till planerare och handläggare
SKL, Sveriges kommuner och landsting, har utarbetat en handbok* för att förtydliga och inspirera
till en utformning som stöder trafikantgrupperna gång, cykel och moped. Avsikten med
handboken är att ge idéer och konkreta lösningar för att skapa attraktivare infrastruktur och bra
drift och underhåll för dessa trafikantkategorier. Handboken består av fyra huvuddelar utformning
sträcka, utformning korsningar, drift och underhåll samt övriga anordningar. Skriften baseras
på gällande och kommande lagstiftning samt råd och riktlinjer och har en tydlig koppling till
VGU och TRAST.
GCM-handboken är riktad till alla planerare och handläggare av trafikfrågor från upprättande av
planer och projektering av byggnation till drift och underhåll.
* GCM-handboken utkommer under hösten 2009.
11

Definitioner, analys och förbättringsåtgärder
Avsnittet beskriver flera viktiga förutsättningar i detaljutformningen, som bör eftersträvas för att
skapa attraktiva cykelstråk.
Cykelvägnät
I en enkätundersökning, som togs fram 2008, framkom att många borlängebor anser att Borlänge
har ett väl utbyggt cykelvägnät men att det finns en stor förbättringspotential. Dels saknas
cykelbanor utmed ett antal gator och vägar med mycket biltrafik och att cykelvägnätet inte
alltid är helt sammanhängande. Dessutom är det känt att detaljutformning och planering av
cykelstråk och cykelvägar är mycket viktiga faktorer för en ökad användning av cykeln.
För att göra cykling mer attraktivt och öka cyklandet måste cykelvägnätet förbättras och göras
tydligt, tryggt, gent och sammanhängande.
Det är viktigt att skapa ett sammanhängande gång- och cykelvägnät till skolor, arbetsplatser,
buss- och tågstationer samt samhällets service för att möjliggöra att vardagsresorna kan ske
med cykel. Säkerhet- och trygghetfrågor bör alltid beaktas var cykelvägar än planeras och kunna
ändra fokus beroende på om omgivningen är ett bostadsområde eller köpcentrum.
Cykelväg (Gång- och cykelväg)
Gång- och cykelväg endast avsedd för cykel- och gångtrafik. Friliggande med minst tre
meters skyddszon mot körbana för biltrafik. Moped klass II jämställs med cykel om inte
annat föreskrivs i lokal trafikföreskrift.
Gång- och cykelväg
är den dominerande
separeringsformen för
att åtskilja fotgängare
och cyklister från
biltrafik i Borlänge. I
huvudsak består det
nuvarande gång- och
cykelvägnätet av tre
meter bred gång- och
cykelväg. Fotgängare
och cyklister har i sig
inte separerats, men
istället förespråkas
landsvägsbeteende.
De främsta anledningarna
till att fotgängare
och cyklister inte har
separerats är att
trafikflödena generellt
är låga samt den
ökade olycksrisken, med personskador till följd, för cyklister, som vid separering skulle trängas
ihop på en liten yta. Där flödena av fotgängare och cyklister är mycket stora bör gång- och cykelvägnätets
motsvarigheter till motorvägar anläggas. Trafikanterna separeras och vägens
bredd anpassas efter behov. Vid denna typ av arbete kan även omgivande gång- och cykelvägar
behöva separeras för att nätet ska bli enhetligt, tydligt avgränsat och därigenom vara enkelt
att förstå. Separerade ytor för fotgängare och cyklister har med fördel olika kontrast för att skilja
de olika ytorna åt.
12

En av gång- och cykelvägens stora fördelar ur trygghets- och säkerhetssynpunkt är att den
ligger fritt med avstånd till körbanan för biltrafiken. Singelolyckorna medför ofta bara mindre
skador. Avståndet till fasta föremål såsom lyktstolpar, soptunnor och parkbänkar bör dock vara
minst 1 m från vägens kant.
Cykelbanor
Väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II.
Cykelbanor anläggs både som dubbelriktade eller enkelriktade vägar och är avskiljda från körbana
genom förhöjning eller genom att vara förskjutna i sida. Cykelbanor används med fördel
på innerstadsgator där utrymmet är begränsat, men där det ändå anses att cykeln inte ska
blandas med biltrafiken. Precis som vid anläggande av gång- och cykelväg måste bredden
anpassas till hur stor cykeltrafiken är på den aktuella platsen. I miljöer där cykelbanor anläggs
konkurrerar ofta fotgängare och cyklister om utrymmet. Därför bör kontrasterande ytor och
symboler användas för att tydliggöra utrymmet för respektive trafikgrupp och vara en del i ett
större hänsynstagande mellan fotgängare och cyklister.
Vid anläggning av cykelbanor finns två sätt att lösa problematiken vid korsningar och cirkulationsplatser.
Antingen fortsätter cykelbanan vid sidan av vägen och passerar intill korsningen i
anslutning till övergångsställe eller gångpassage. Alternativt kan cyklisten från cykelbanan ledas
ut i ett cykelfält en kort sträcka före korsningen. Om det finns trafikljus i korsningen måste
cyklisten kunna detekteras, även om denne kommer från cykelbana. Vid korsningar och cirkulationer
bör cyklister dessutom ha framdragen väjningslinje jämfört med biltrafiken. Det för att
tydliggöra cyklisterna i en utsatt position.
Cykelfält
Cykelfält är ett särskilt körfält som genom vägmarkering är anvisad för cyklande och
förare av moped klass II.
Cykelfält avmålas som ett särskilt enkelriktat fält i vägbanan och markeras med cykelsymboler.
Åtgärden är ett kostnadseffektivt sätt för att stärka cykelns utrymme längs en gata eller ett stråk
och kostnaden uppgår till ca 20 % av att anlägga en cykelbana. Cykelfält har även positiv inverkan
på trafiksäkerheten och antalet olyckor längs sträckor där de anläggs, det gäller för
13

såväl cyklister som biltrafikanter. Fältets bredd bör vara minst 0,8 meter och fältet ska upphöra
genom korsningar och cirkulationsplatser.
Gångfartsområden
Gator skyltade gångfartsområde kan användas i
skiftande miljöer men förekommer främst i
bostadsområden och innerstäder. På gångfartsområden
blandas alla typer av trafikanter på
de gåendes villkor. Detta ska framgå av gatans
utformning och påverka anpassningen av fordonens
faktiska hastighet till mycket låg. Vid denna
typ av lösning är det viktigt att tillse att det ges
utrymme att parkera cyklar och att eventuella
cyklar ansluter på ett bra sätt.
Blandtrafik
Cykeltrafiken är på många platser hänvisad
till körbanan, tillsammans med
motorfordonstrafiken Där cykling
rekommenderas eller måste ske i blandtrafik
bör hastigheten inte vara högre än 30
km/tim på biltrafiken.
Cykelstråk som förläggs i blandtrafik kan
genom låga hastigheter och mycket
resande av cyklister bli mycket säkra
miljöer. Den täta cykeltrafiken gör snabbt
stråken kända för bilisterna.
14

Cykelpassager och korsningar
Cykelpassager, ofta i kombination med övergångsställen eller gångpassager, bör anläggas på
platser med goda siktförhållanden kombinerat med låga hastigheter på fordonstrafiken. Utformningen
bör tydligt förmedla hur cyklisterna
förväntas att färdas genom passagen eller
korsningen. Cykelpassagerna längs det
prioriterade cykelvägnätet bör utformas
förhållandevis enhetligt och förses med
hastighetsdämpande åtgärder och bra
belysning.
Cykelpassage på sträcka bör utformas med
mittrefug och körytorna över vägen bör vara
lika breda som de anslutande gång- och
cykelvägarna.
Passagers övergång mellan cykelbana och
väg ska vara utan kant och de omgivande
kantstenarnas höjder låga för att minska
risken för olyckor där cykelns trampor tar i kantstenen samt för konsekvenserna av en påkörning
av kantstenen.
Cykeltunnlar
Cykeltunnlar bör utformas med öppna lösningar för att öka genomsikten i tunneln och därigenom
skapa ökad trygghet och säkerhet. Vägarna in mot tunnelns öppningar bör hållas så raka
som möjligt.
Vägbanan bör inte gå ända ut till tunnelväggen, utan avskiljas av ett sidoområde. Sidoområdena
utformas på ett sådant sätt att de under vintern ger möjlighet till att utgöra snöupplag och
därigenom undvika eller minska problemet med att smältvatten blir stående på vägbanan.
Korsningar i gång- och cykelvägnätet bör ligga minst 20 meter från en tunnelöppning på grund
av den olycksrisk, med stora personskador till följd, som korsande cykeltrafik utgör. I Borlänge
har vi kunnat se en förhöjd risk av olyckor i och invid tunnlar.
Foto: Nina Fredriksson Tyrens Linköping
15

Signalreglerade korsningar
Signalreglerade korsningar med mycket cykeltrafik bör förses med cykelbox eller framdragen
stopplinje för cyklisterna jämfört med biltrafiken. Orsaken till det är framförallt för att undvika
olyckor mellan högersvängande biltrafik och cyklister.
Exempel på en cykelbox Exempel på en cykelbox i Malmö
Stolpar, möbler och träd
Fasta föremål såsom lyktstolpar, parkbänkar, elskåp, sopkorgar och hundlatriner bör placeras
minst en meter ifrån vägbanans kant. Detta avstånd gäller även större växter och träd. I undantagsfall,
såsom i centrala delar av staden, i parker eller där det framgår av omgivningen att låg
fart råder kan fasta föremål placeras en halv
meter ifrån vägbanans kant. Vägmärken får
dock alltid placeras en halvmeter utanför
vägens kant.
Samhällets ökande krav på att miljön ska
anpassas till funktionshindrade medför en
konflikt med trafiksäkerheten för
cykeltrafiken. Framförallt kan pollare och
staket, som synskadade behöver för att
orientera sig och ta ut riktning ifrån, utgöra
farliga element och medföra singelolyckor
för cyklister. Där tillgänglighetsstråk anläggs
bör därför fotgängare och cyklister
separeras för att i större utsträckning
undvika olyckor.
Grindar och avspärrningar
Grindar kan placeras ut på gång- och vägar för att förhindra smittrafik av bilar, men bör användas
med återhållsamhet. Grindarna ska vara eftergivliga för att minska eventuella skador vid
påkörning och möjliggöra snöröjning vintertid.
Användning av betongsuggor för att stoppa obehörig trafik bör upphöra och vid nya avstängningar
bör tydliga lösningar användas. Detta beror på att betongsuggor givit upphov till en stor
mängd olycksfall, med såväl lätta som svåra skador till följd, för framförallt cyklister och mopedister
som kört in i de oeftergivliga hindren.
Oönskad trafik på ytor avsedda för fotgängare och cyklister ställer krav på genomtänkta lösningar
redan på plan- och ritningsstadiet.
16

Farthinder på gata eller väg som ingår i cykelvägnätet
Väg eller gata som ingår som en del i kommunens cykelvägnät bör inte förses med farthinder
av typen ”busskudde” om inte någon alternativ väg bredvid kan anordnas. Det på grund av de
sidolutningar i längsled som uppstår i och kan få cyklister, framförallt under vintertid, att råka ut
för halkolyckor då de kommer upp på den lutande ytan.
Sikt
Cyklisters siktbehov på gång- och cykelvägnätet är mycket viktigt att ta hänsyn till. Främst för
att få trafiken att flyta och för att undvika de stora följdverkningar som kollisioner mellan oskyddade
trafikanter kan få. I korsningar mellan
cykelvägar bestäms sikttrianglarna av cyklisternas
hastighet. Vid normala förhållanden
krävs en sikttriangel med 10 m sida, på det
övergripande gång- och cykelvägnätet ökar
längden till 15 m. Vid långa eller kraftiga
lutningar ökar längden på sikttrianglarna. I
korsningar med gata krävs en sikttriangel med
20 m sida längs gatan och 10 m längs gång-
och cykelvägen.
Vägvisning
Cykelvägvisningens stomme utgörs av huvudstråk, som skyltas upp med olika färg enligt fjärrortsmodellen.
Stråken förstärks genom att fjärrortsskyltarna kombineras med cykelledsskyltar i
stråkets färg, vilket t.ex. kan ske där stråket svänger eller byter sida. För närvarande finns fyra
stråk.
Gula stråket: Romme – Buskåker – Åselby – Centrum – Tjärna Ängar – Norr Amsberg
Röda stråket: Färjegårdarna – Mjälga – SSAB Västra porten – Centrum – Forssa – Lergärdet
– Kvarnsveden
Gröna stråket: Skräddarbacken – Nygårdarna – Kupolen – Centrum – Östermalm – Islingby
Blå stråket: Skräddarbacken – Jakobsgårdarna – Framtidsdalen – Forssa – Domnarvet –
Medväga
17

Fjärrortsvägvisningen kan också kombineras med närortsskyltar ut efter huvudstråken för att
därifrån hänvisa till målpunkter som ligger vid sidan av. Därigenom kan det totala antalet skyltar
reduceras. Justeringar i fjärr- eller närortsvägvisningen kan behöva göras i samband med nyexploateringar
eller vid större trafikomläggningar. Cykelvägvisningen kompletteras på ett bra
sätt med kartor, som bör finnas i flera olika former.
Cykelvägvisningen är även ett bra sätt att marknadsföra hela cykelvägnätet. Då kan människor
själv se och bilda sig en uppfattning om vad som är tillgängligt med cykel.
Vägvisning på det gula stråket
Cykelparkering
Vägvisning till de olika stråken
Cykelparkeringar ska tillgodose olika cyklisters olika
behov och önskemål. Parkeringarna ska placeras i
förhållande till målpunkterna så att det är enkelt och
naturligt att använda dem. För att det ska upplevas
som tryggt att använda cykelparkeringen ska den
ligga synligt och vara upplyst. Där parkering kan förväntas under längre tid bör ställen vara
väderskyddade, stöldsäkra och eventuellt också inhängnade. Cykelställ ska utformas så att
cykeln enkelt kan låsas fast genom ramen, därigenom minskar stöldrisken eftersom den inte
snabbt kan förflyttas. Avståndet mellan två cykelställ ska vara så brett att cyklarna kan parkeras
utan problem utan att kroka ihop. Cykelställen kan även skyltas upp för att tydliggöra var man
vill att cyklarna ska stå.
18

Väl planerade och designade cykelparkeringar bidrar till att öka statusen för cykeln som färdmedel.
Genom att anlägga fler och säkra cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken knyts
två olika färdmedel ihop som tillsammans blir ett alternativ till bilen. Cykelparkeringar bör med
jämna intervaller eller i samband med större förändringar inventeras för att erbjuda god tillgänglighet
till centrum eller andra målpunkter.
Cykelparkeringarna ska även ha en regelbunden översyn för reparationer och för att ta bort
cykelvrak.
Belysning
Belysning på gång och cykelvägar och cykelbanor ska vara jämn och inte medföra bländning.
Huvudstråk och övriga delar av det primära cykelvägnätet ska vara försedda med belysning.
Det är viktigt att omgivande vegetation inte skymmer ljuset. Särskilt viktiga platser att lysa upp
är tunnlar, broar, alla typer av korsningar.
Inventeringar och analyser bör utgöra
underlag för åtgärdsplaner.
Belysning avsedd för bilväg har i vissa fall
ansetts vara tillräckligt för att lysa upp en
intilliggande gång- och cykelväg. Denna
lösning bör undvikas då denna belysning
ofta inte täcker in hela cykelvägen och
dess närmaste omgivning.
Etableringar
Vid etablering av affärsrörelser och publika verksamheter bör krav ställas på att de ansluts till
närliggande gång- och cykelväg. Åtgärden är mycket viktig inför att cyklisten ska bedöma hela
sin färdväg och nå sin målpunkt. Exploatören bör även tillse att utrymme avsätts för cykelparkering
och att gång- och cykeltrafiken når entrén lättförståeligt och trafiksäkert, utan att behöva
passera genom en hårt trafikerad parkeringsyta med backande trafik.
19

Underhåll
Regelbunden inventering av gång- och cykelvägnätet är en viktig förutsättning för ett bra underhåll
och bidrar till god fördelning av resurserna. De inventeringar utifrån ”cyklistens uppfattning”
som har genomförts har främst inriktats på beläggning och växtlighet men avser även
faktorer, som trygghet och trafiksäkerhet. Även enskilda bidragande faktorer bör inventeras,
exempel på det är belysning i tunnlar och korsningar längs gång- och cykelvägnätet.
Ytbeläggningen på gång- och cykelvägnätet ska hålla hög standard för att erbjuda cyklisterna
god komfort och säkerhet, men en jämn beläggning är även en förutsättning för bra vinterväghållning.
Återasfalteringen av gång- och cykelvägnätet styrs av bedömningar av vägars kondition
samt inventeringar genomförda utifrån cyklistens uppfattning.
Vegetation längs cykelvägnätet ska hållas efter av skäl som framkomlighet, trafiksäkerhet och
trygghet, det gäller såväl planterade som vilt förekommande växter. God planering vid nyplantering
av växtlighet är viktigt för att underlätta detta arbete. Vegetation från angränsande fastigheter
ska beskäras och får inte skjuta in över gata och väg samt att den fria höjden över gångbana
är minst 2,5 m och över cykelbana minst 3,2 m.
Sopning av gång- och cykelvägnätet sker vid sidan av den stora sandupptagningen på våren,
bara på enskilda platser och sträckor som anses särskilt viktiga återkommande. Sträckor och
platser med t.ex. grus eller glas, som rapporteras in från allmänhet eller personal sopas genom
punktinsatser, vilket även gäller omgivningen efter publika evenemang.
Vinterväghållning
Vinterväghållningen har, tillsammans med utbyggnad av gång- och cykelvägnätet, återkommande
varit de viktigaste faktorerna då cyklande Borlängebor tillfrågats om vad som är viktigast
för att förbättra möjligheterna att cykla.
Snöröjning och halkbekämpning av gång-
och vägnätet handlas sedan flera år upp
separat och ska utföras i enlighet med av
kommunen uppställda mål. Grus och
sandningssand som under vintern läggs ut
som halkbekämpning ska sopas upp så
fort snö och is smält bort efter
vintersäsongen. Detta är av yttersta vikt
eftersom grus och sand ger upphov till en
stor mängd omkullkörningar under
barmarksperioden. Olyckorna av denna
typ dominerar singelolyckorna under
barmarksperioden.
Utveckling av ett prioriterat gång- och
cykelvägnät bör även inkludera området
drift och underhåll. Nätet bör utöver
ordinarie snösväng erbjuda en högre
standard, speciellt under dagtid.
Halkbekämpningsmaterial ska vara långsiktigt
hållbara, ge god friktion och vara
enkla att hantera. Borlänge kommunen
har de senaste åren valt bort sand som
halkbekämpningsmedel på gång- och
cykelvägarna och idag används istället
bergskross som halkbekämpningsmaterial
20

(storlek 2-5 mm). Det finns två skäl till detta; Dels tär inte bergskrossen på grusåsarna som är
viktiga naturresurser. Det andra skälet är att sanden också kräver inblandning av salt för att
snön inte ska frysa ihop och bilda klumpar. Kombinationen av sand och salt leder till att vägarna
blir både moddiga och spåriga och plogning måste därför ske vid flera tillfällen och ökar
kostnaderna för kommunen, och detta anses inte vara ekonomiskt hållbart. De alternativ som
finns till bergskross är kubiserat krossgrus och naturgrus. Det kubiska materialet kräver en mer
omfattande bearbetning vid framställning vilket gör materialet dyrare än vanlig bergskross. Naturgrus
är en ändlig resurs och används därför inte.
Uppföljning av drift och underhållsinsatser bör ständigt utvecklas och är viktiga för en långsiktigt
väl fungerande vinterväghållning. Resultat från uppföljningar kan användas för att revidera insatstider
och öka kunskapen inom området mm. De kan också ligga till grund för tilldelning av
rätt resurser och ekonomiska medel. Resultaten kan även användas ihop med enkätsvar, NKIundersökningar
och i samband med enskilda ärenden.
Byggnation och reparationer
Nybyggnation och reparation av gång-
och cykelvägnätet medför ofta svårigheter
för cyklister. Framförallt genom avsaknad
av nödvändiga avstängningar och god
utmärkning för att leda om cykeltrafiken.
Stängs hela stråk av ska cyklister och
fotgängare ledas runt arbetsplatsen med
tillfällig vägvisning på alternativ väg.
Dessa krav ska ingå i
upphandlingsförfarande och grävningstillstånd.
Krav på återställning efter alla typer av
grävningsarbeten är viktigt för cykelns
status som färdmedel. Kommunen bör
eftersträva att minska återställningstider
och den maximala tid som en grävning får
ligga innan den åter blir belagd.
Vid arbeten på trottoar och cykelbanor ska
avspärrningar vara tydliga och stabila.
Utrymme på gångbanan ska vara minst
1,5 m, det måttet gäller även för
provisoriskt gångutrymme i körbana. Leds
gående ut i gatan ska ytan avgränsas
med skyddsräcke och kantstenen fasas
ut. Cykeltrafiken leds med fördel förbi hela
kvarteret i körbanan, för att undvika att
cyklister svänger ut i trafiken mitt på en
sträcka.
21

Marknadsföring och information
För att få Borlängebon att välja cykeln istället för bilen, bör stor vikt läggas vid information, utbildning
och marknadsföring.
Lättåtkomliga cykelkartor, bra och tydliga cykelbanor, välbelägna cykelparkeringar, snygg vägvisning
och gott om synliga markeringar i cykelbanorna ger positiva impulser rörande cykling.
Nya cykelstråk, större cykelparkeringar, nya servicestationer etc. bör uppmärksammas med
officiell invigning eller liknande aktivitet. Andra åtgärder kan vara deltagande i evenemang som
”Hela Borlänge cyklar” och reklam för hjälmanvändning m.m.
En strategi för marknadsföring bör tas fram. Förutom ovanstående aktiviteter bör den innehålla
regelbundna redovisningar rörande infrastrukturen, cykeltrafiken, trafiksäkerheten, cyklisternas
uppfattning m m samt kampanjer riktade till både cyklister och andra trafikanter.
22

Referenser
Berndtsson Anders (1995) ”Vart leder vägen – Fakta om vägtrafikens miljöpåverkan”
Vägverkets rapport nummer: 1995:31. Skövde, Rolf& Co
Föreläsning
Lindqvist Magnus (2005-11-27) ”Bullerstörningar och deras åtgärder samt bullerinventering
enligt EU:s direktiv” Lunds Tekniska Högskola: Trafikens miljö och säkerhetseffekter
23