Miljöavdelningen informerar om egenkontroll för skolor och förskolor

Miljöavdelningen informerar om:
Egenkontroll
på förskolor och skolor enligt
Miljöbalken
2011-01-25

Varför ska en egenkontroll finnas?
Eftersom lokaler för skolor, förskolor och fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken gäller
också förordningen om egenkontroll (1998:901). Du som driver verksamheten har ansvaret för att se
till att lagstiftningen och myndighetens krav följs genom egenkontroll. En fungerande egenkontroll
gör att du tydligt kan redovisa hur du säkerställer att lokalerna är bra, att verksamheten tar hänsyn
till både hälsa och miljö och hur riskfaktorer kan elimineras.
Exempel på riskfaktorer är fukt, mögel, radon, brister i ventilationen, avfallshanteringen, otillräcklig
städning, kemikaliehantering och annat som kan påverka hälsan och miljön negativt. Tänk på att
dokumentera din egenkontroll noggrant. Här följer en sammanfattning av vad förordningen om
egenkontroll innebär.
Ansvar
Ansvarsfördelningen i verksamheten ska vara dokumenterad. Brister tar ofta längre tid att åtgärda på
grund av oklarheter i ansvarsfördelningen. Här är några viktiga frågeställningar:
Är ansvaret för egenkontrollen fördelat mellan dig som verksamhetsutövare och
fastighetsägaren?
Vem har det organisatoriska ansvaret för frågor som gäller för din verksamhet enligt
miljöbalken? Är detta dokumenterat?
Har du kännedom om de lagar och förordningar som gäller för din verksamhet?
Vem ansvarar för uppdatering av egenkontrollen t.ex. rutiner?
Rutiner
Dokumenterade rutiner måste finnas för att kontinuerligt kontrollera att utrustning med mera är i
gott skick samt att drift och underhåll fungerar. Dokumentationen underlättar bedömningar av de
risker som verksamheten medför. Exempel på rutiner för fortlöpande kontroll:
o Rutiner för underhåll av lokaler, inredning och annan utrustning.
o Städning: metoder, tidpunkt, vem som utför den, omfattning och uppföljning.
o Hygien- och smittskyddsrutiner
o Rutiner för olyckor och andra tillbud, t.ex. allergiska reaktioner.
o Hantering av avfall
o Hantering av kemikalier
o Kontroll av ventilation och värme i lokalerna

Risker
Oberoende om ansvaret för kontrollen ligger på fastighetsägaren eller någon annan måste den som
ansvarar för verksamheten ha kunskap om riskerna. Det innebär att du som verksamhetsutövare
löpande ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt.
Riskundersökningar och bedömningar ska vara dokumenterade.
Exempel på riskområden är:
Avfallshantering, även farligt avfall
Luftkvalitet
Buller
Golv och lufttemperatur
Städning
Kemikaliehantering
Kemikalier
Det måste finnas en förteckning över alla kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och
som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. Av förteckningen ska framgå produktens namn,
användningsområdet, information om hälso- och miljöskadlighet samt klassificeringen avseende
hälso- eller miljöfarlighet. Denna information brukar framgå av en produkts säkerhetsdatablad.
Städschema
Den avgörande utgångspunkten när ett rengöringsprogram upprättas är att bestämma vilken kvalitet
på städningen som ska uppnås och upprätthållas. När städfrekvenserna sedan bestäms är det viktigt
att ta hänsyn till:
nedsmutsningsgrad
hur fort lokalerna smutsas ner
verksamhetsintensitet
möblering och inredning
tillgänglighet vid rengöring,
mängd textilier, m.m.
Det är därför viktigt att varje lokal får en individuell städkvalitetsbedömning och en egen plan för hur
den hygieniska standarden skall vara efter utfört arbete.

Ett skriftligt program bör upprättas där det framgår hur ofta, när, var och vad som skall städas och av
vem. Detta program bör omfatta samtliga utrymmen, inklusive det rum där städutrustningen
förvaras. Städmetoder och kemikalieval bör också framgå av programmet. Den som är beställare
och/eller ansvarig för städningen bör ansvara för att detta program upprättas och finns tillgängligt.
Städschema bör finnas dels för den personal som utför städning och dels för förskolans personal om
de hjälper till att plocka undan och förbereda inför städningen.
I regel behövs storstädning komplettera den dagliga städningen genom att bland annat ha periodisk
golvvård med polish, golvvaxer eller dylikt för att underlätta städningen och för att skydda mot
slitage.
Egenkontroll är ett kvalitetsverktyg!
Tänk på att en väl dokumenterad egenkontroll fungerar som ett kvalitetsverktyg. En fungerande
verksamhet i välskötta lokaler är en lönsam investering. Exempelvis leder undersatt underhåll av
lokalen ofta till krångliga och kostsamma reparationer. Med en fungerande egenkontroll upptäcker ni
brister och fel i verksamheten, lokalen eller på utrustning och rutiner innan de orsakar skada.
För mer information
Miljöbalken är den grundläggande författningen inom miljöområdet. Den inkluderar bland annat de
allmänna hänsynsreglerna i 2 kap, och bestämmelser om egenkontroll i 26 kap 26:19§. Miljöbalken
och övrig lagstiftning finns att tillgå på Internet på Rättsnätets hemsida: www.notisum.se
Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901). Förordningen innehåller
bestämmelser om egenkontroll. Den gäller för alla tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter
enligt 9 eller 11-14 kapitlet i miljöbalken. Miljöbalken (SFS 1998:808)
Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Förordningen definierar
vad som är miljöfarlig verksamhet samt skyldigheter för dessa verksamheter. I bilaga till förordningen
finns en förteckning över vilka typer av miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan.
Socialstyrelsen allmänna råd och tillsyn enligt miljöbalken Ventilation (SOSFS 1999:25), Radon i
inomhusluft (SOSFS 1999:22), Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21), Buller inomhus (SOSFS
2005:6 ), temperaturer inomhus (SOSFS 2005:15)Städning i skolor, förskolor, fritidshem och
fritidsgårdar (SOSFS 196:33).
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska
produkter. Föreskrifterna innehåller bland annat regler om förpackningars utformning,
varuinformationsblad och bekämpningsmedel. I föreskriften KIFS 1994:12 finns regler för
klassificering och märkning av kemiska produkter. Mer information finns på www.kemi.se.

Checklista för internrevision egenkontroll enligt miljöbalken
Checklistan fylls i minst en gång per termin och förvaras på förskolan/ skolan.
Datum: Tid: Plats:
Närvarande:
Ytor och luft
I skolor och lokaler för barnomsorg bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person vid
stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea bör göras så att hänsyn också
tas till föroreningar från andra källor än människor. Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK)
anger luftomsättningen.
Avdelning/Klassrum Yta (m 2 ) Antal barn och
personal per
avdelning
Antal
barn/m 2
Uppmätt
luftomsättning
(l/s)
Erfordrad
luftomsättning (l/s)
(räkna ut själv)

Har rumtemperaturen varit mindre än 20 ˚C sedan förra revisionen? ja □ nej □
Har golvtemperaturen varit lägre än 18 ˚C sedan förra revisionen? ja □ nej □
Om uppmätt luftomsättningen inte stämmer överens med erfordrad luftomsättning eller om du
svarat nej på någon fråga ange vilka åtgärder som vidtagits och när blev åtgärdades.
Städning och rengöring
Finns städschema i verksamheten? ja □ nej □
Finns schema för storstädning? ja □ nej □
Är städningen anpassad efter verksamheten? ja □ nej □
Är det tillfredställande rent efter utförd städning? ja □ nej □
Om nej vidarebefordra till fastighetsavdelningen
Är möbler och textiler rena efter städning? ja □ nej □
Finns varmt, kallt vatten, utslagsvask och ventilation i städskrubben? ja □ nej □
Om du svarat nej på någon fråga ange vilka åtgärder som vidtagits och när blev åtgärdades.

Hygien och smitta
Flytande tvål ja □ nej □
Engångshanddukar ja □ nej □
Handsprit vid skötbord ja □ nej □
Desinficeringsmedel till skötbord ja □ nej □
Engångsunderlägg vid skötbord ja □ nej □
Uppsamlingskärl för blöja har lock ja □ nej □
Är golvbrunnarna rena ja □ nej □
Finns rutiner för att förebygga Legionella? ja □ nej □
Finns personalens rutiner dokumenterade? ja □ nej □
Finns rutiner för vad göra vid utbrott av smitta? ja □ nej □
Vem kontaktas vid behov för att få mer information om smittskydd:………………………….tel:…………………
Om du svarat nej på någon fråga ange vilka åtgärder som vidtagits och när blev åtgärdades.
Lokaler och inredning
Finns mikrobiell påväxt någonstans i verksamhetens lokaler? ja □ nej □
Finns obehaglig eller mikrobiell lukt i lokalerna ja □ nej □
Är inredning söndrig så att rengöring förhindras? ja □ nej □
Om du svarat nej på någon fråga ange vilka åtgärder som vidtagits och när blev åtgärdades.

Ljud och buller
Har bullermätning och efterklangstid uppmätts i lokalerna ja □ nej □
Om nej, när kan ljudmätning utföras?..................................................................................
Om ja, var Maximalt ljud under 110 dB och Ekvivalent ljud under 97 dB? ja □ nej □
och hur lång var efterklangstiden:……………………………………...................................................
Vilka åtgärder har vidtagits med att minska bullernivån?
Kemikalier
Förvaras alla miljö- och hälsoskadliga kemikalier inlåst?
ja □ nej □
Finns säkerhetsdatablad på samtliga kemikalier i anslutning till förvaringsplats? (ink kemikalier i
städskrubben)
ja □ nej □
Om nej på någon fråga vilka åtgärder har vidtagits och när ha de blivit åtgärdade?
Avfallshantering
Vilka fraktioner sorteras ut? Finns kärl till fraktionen?
Organiskt avfall: ja □ nej □ ja □ nej □
Mjukplast: ja □ nej □ ja □ nej □
Hårdplast: ja □ nej □ ja □ nej □

Metall: ja □ nej □ ja □ nej □
Papp och kartong: ja □ nej □ ja □ nej □
Farligt avfall ja □ nej □ ja □ nej □
har transportör tillstånd att transportera farligt avfall ja □ nej □
om nej bör ni kontakta miljöavdelningen för mer information eller läs mer på:
http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/Miljo/Miljoskydd_/Avfall_/Transporter/Transport_av_far
ligt_avfall.htm
Ansvarig för revisionen Namnförtydligande