Utv.rderingen av hum forskn

98
Fakulteten och forskningen
en hög genomförandegrad under rimliga studietider, balanserad könsfördelning
på doktoranderna och bra kvalitet på avhandlingarna. Dessutom
är yrkeskarriärerna efter doktorsexamen goda såväl inom som utanför det
akademiska systemet. (Graninger 2000)
För att öka genomförandegraden av doktorsavhandlingar föreslår vi att
doktorandernas projekt i större grad anknyts till större forskningsprojekt;
ett exempel är avhandlingar i de moderna språken med anknytning till det
tvärvetenskapliga samarbetet om kontrastiv lingvistik och översättningsforskning.
Institutionerna bör stimuleras till att planera stora och goda
forskningsprojekt där grupper av etablerade forskare och doktorander kan
arbeta tillsammans. Det finns med andra ord en symmetri mellan detta
önskemål och bedömargruppens synpunkt i föregående avsnitt om vägarna
att öka den externa finansieringen genom forskningsprojekt.
De nyutexaminerade doktorernas arbetsmarknad
Under 1980- och 1990-talen har antalet disputationer i några ämnen visat
en stigande tendens. Ett nytt drag i utvecklingen var dock att de nya doktorerna
inte som tidigare gick vidare till skolor eller ämbetsverk utan fortsatte
sin verksamhet vid ett universitet (Fägersten m. fl., 1995). Tidigare
hade disputerade lektorer vid regionens läroverk utgjort en reserv för både
undervisning och forskning vid Göteborgs universitet, något som numera
knappast är fallet. Samtidigt utgör gymnasieskolan inte längre någon betydande
arbetsmarknad för fakultetens doktorer. Frågan hur dessa skall finna
en försörjning efter disputationen har också blivit ett problem både för
fakulteten och för institutionerna. Extra kritiskt blev läget när fakulteten
drog in de forskarassistenttjänster som bekostades av ordinarie budget. De
institutioner som varit framgångsrika att söka projektpengar från fonder
har kunnat bereda möjlighet för nya doktorer att kvalificera sig för fasta
tjänster. Ämnen, som inte kunnat bygga upp ett sådant kontaktnät, har
svårt att försvara sina adepters intressen. Fakultetens uppgift i framtiden
blir dels att genom postdoktor-stipendier bygga upp en reservoar av rekryter
för framtida befattningar vid Göteborgs universitet och andra universitet
och högskolor, dels att göra reklam för sina doktorer i statsförvaltningen
och på den privata marknaden. En aktiv marknadsföring kan skapa
ett alternativ för de doktorer, som hittills levat ett föga inspirerande liv på
osäkra vikariat eller extratimmar på hemmainstitutionerna. Strängt taget
borde det vara universitetets styrelse, som också omfattar representanter
både för det privata näringslivet och kommunal/statlig förvaltning, som
tar ett större ansvar i denna fråga för att på ett professionellt sätt föra ut de
nya doktorerna på nya arbetsområden. Initiativet till en sådan kampanj bör
dock komma från den humanistiska fakulteten, och åtskilligt av genom-