Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
92 Humanistiska fakulteten i Göteborg och internationellt, något som kan modifiera ämnets kanske väl västsvenska profil. Publiceringsprofilen bland etnologerna är nationell, något man delar med de flesta andra svenska etnologiinstitutioner. Inte minst bland de yngre forskarna präglas etnologiämnet i Göteborg även av spirande kontakter med nya och friska fläktar i disciplinen. Inom religionsvetenskap, ett ämne som fakulteten satsat stort på under 1990-talet, är forskningsinsatsen imponerande, trots att verksamheten sträcker sig över vida kronologiska och geografiska fält och skilda vetenskapliga metoder därvid kommer till användning. Det är naturligt att ämnet upparbetat åtskilliga kontakter med forskningen vid landets två teologiska fakulteter. Däremot får man konstatera att ämnets religionshistoriska profil är starkt markerad för Göteborgs del. Vidare har ett spännande samarbete utvecklats med andra ämnen vid den egna fakulteten. Ämnet har utan tvivel goda möjligheter att nå upp till tätgruppen vid fakulteten men har haft för få disputationer. Samarbetet mellan ämnets deldiscipliner borde också intensifieras. Att publikationer har kommit främst från religionshistoria visar att kommunikationen inom ämnet borde bli bättre. De icke-språkliga ämnena lever ett till synes lyckligt liv innanför sina egna institutioners landamären. Inom tätgruppen har en koncentration på ett mindre antal styrkeområden lett till goda forskningsresultat, men detta förhållande får inte leda till en långtgående avsmalning av ämnesrepertoaren eller till ökad inåtvändhet. Ämnena från både grupp ett och två kunde vinna mycket på att samarbetet i fakulteten byggdes ut och institutionaliserades. De flesta ämnen är alltför svagt utvecklade i fråga om de tidiga perioderna, bl.a. på grund av att latinämnet inte fungerar som en aktiv samarbetspartner. Bortsett från forskningen i svensk och engelsk litteratur lyser den latinska litteraturen som dominerande förebild, inspiration och provokation så gott som helt med sin frånvaro. God och effektiv forskarutbildning i form av kurser är vidare något som inte bara mindre ämnen kommer att ha svårt att prestera i en nära framtid, då antalet doktorander kommer att minska. Det finns även i mindre institutioner dolda forskningsmässiga resurser som skulle kunna komma bättre till sin rätt om forskarna arbetade inom andra ramar än den egna institutionen.
IV Fakulteten och forskningen – starka och svaga sidor Det förra kapitlets karakteristik av fakulteten och den ämnesvisa värderingen ger anledning till ett antal reflektioner och frågor som gäller det centrala i bedömargruppens uppdrag, nämligen den fortsatta utvecklingen av fakultetens forskning. Om tonvikten i det föregående kapitlet låg på utbyggnaden av vissa ämnen och tillkomsten av nya under 1990-talet, liksom på kvaliteten i forskningen i olika ämnen, så kommer därför tyngdpunkten i detta kapitel att läggas vid de fakultetsgemensamma förhållanden som påverkar forskningen och dess utvecklingsmöjligheter. Fakultetens roll Till att börja med är det i detta sammanhang av viss vikt att beskriva fakultetens roll. Fakulteten är ett begrepp som inte längre har någon formell status i den svenska högskolan. De direkta forskningsanslagen från statsmakten fördelas till (högst fyra) vetenskapsområden; begreppet fakultetsanslag finns inte. Enligt högskolelagen skall en högskola eller ett universitet inrätta ett eller flera organ under styrelsen för att planera forskning och forskarutbildning. De beslutande organens ämnesmässiga bredd beslutas av lärosätet självt. I Göteborg har man valt att bibehålla fakultetsnämnderna och att inte inrätta något nytt organ på vetenskapsområdesnivå. Fördelningen av forskningsmedlen görs på styrelsenivån. Däremot har kontakterna mellan de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteternas ledningar blivit tätare allt eftersom frågor av gemensam angelägenhet under den nya ordningen tenderar att uppkomma oftare. Än så länge fördelas medel mellan de två delarna av vetenskapsområdet i enlighet med tidigare fördelning på de två fakulteterna; ingen ny fördelningsnyckel har införts. I det dagliga livet fungerar därmed den humanistiska fakultetsnämnden i Göteborg i stort sett som tidigare, med ett ”eget” anslag och en egen beslutande församling, fakultetsnämnden. Man kan emellertid inte ta för givet att detta är ett bestående tillstånd. Förändringens vindar har svept över universiteten, och det är inte uteslutet att de kan fortsätta att göra det
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
IV Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
– starka och svaga sidor<br />
Det förra kapitlets karakteristik <strong>av</strong> fakulteten och den ämnesvisa vä<strong>rderingen</strong><br />
ger anledning till ett antal reflektioner och frågor som gäller det<br />
centrala i bedömargruppens uppdrag, nämligen den fortsatta utvecklingen<br />
<strong>av</strong> fakultetens <strong>forskn</strong>ing. Om tonvikten i det föregående kapitlet låg på<br />
utbyggnaden <strong>av</strong> vissa ämnen och tillkomsten <strong>av</strong> nya under 1990-talet, liksom<br />
på kvaliteten i <strong>forskn</strong>ingen i olika ämnen, så kommer därför tyngdpunkten<br />
i detta kapitel att läggas vid de fakultetsgemensamma förhållanden<br />
som påverkar <strong>forskn</strong>ingen och dess utvecklingsmöjligheter.<br />
Fakultetens roll<br />
Till att börja med är det i detta sammanhang <strong>av</strong> viss vikt att beskriva fakultetens<br />
roll. Fakulteten är ett begrepp som inte längre har någon formell<br />
status i den svenska högskolan. De direkta <strong>forskn</strong>ingsanslagen från statsmakten<br />
fördelas till (högst fyra) vetenskapsområden; begreppet fakultetsanslag<br />
finns inte. Enligt högskolelagen skall en högskola eller ett universitet<br />
inrätta ett eller flera organ under styrelsen för att planera <strong>forskn</strong>ing och<br />
forskarutbildning. De beslutande organens ämnesmässiga bredd beslutas<br />
<strong>av</strong> lärosätet självt.<br />
I Göteborg har man valt att bibehålla fakultetsnämnderna och att inte<br />
inrätta något nytt organ på vetenskapsområdesnivå. Fördelningen <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingsmedlen<br />
görs på styrelsenivån. Däremot har kontakterna mellan de<br />
<strong>hum</strong>anistiska och samhällsvetenskapliga fakulteternas ledningar blivit tätare<br />
allt eftersom frågor <strong>av</strong> gemensam angelägenhet under den nya ordningen<br />
tenderar att uppkomma oftare. Än så länge fördelas medel mellan de två<br />
delarna <strong>av</strong> vetenskapsområdet i enlighet med tidigare fördelning på de två<br />
fakulteterna; ingen ny fördelningsnyckel har införts.<br />
I det dagliga livet fungerar därmed den <strong>hum</strong>anistiska fakultetsnämnden<br />
i Göteborg i stort sett som tidigare, med ett ”eget” anslag och en egen<br />
beslutande församling, fakultetsnämnden. Man kan emellertid inte ta för<br />
givet att detta är ett bestående tillstånd. Förändringens vindar har svept<br />
över universiteten, och det är inte uteslutet att de kan fortsätta att göra det
Change language