Utv.rderingen av hum forskn

Humanistiska fakulteten i Göteborg
Rangordning av icke-språkliga ämnen
I den övervägande positiva analys av de icke-språkliga ämnenas situation,
som avslutar Bo Lindbergs och Ingemar Nilssons genomgång i Göteborgs
universitets historia (vol. II, 1996), framhålls att 1960- och 1970-talens
universitetsreformer till att börja med skapade många problem för den
humanistiska fakulteten. Under 1980-talet och början av 1990-talet hade
emellertid, som betonas i samma skrift, de humanistiska ämnenas ställning
stabiliserats vid universitetet. För de ämnen, som då fortfarande tillhörde
den filosofiska eller icke-språkliga delen av fakulteten, blev antalet disputationer
allt fler, detta i motsats till den situation som då rådde inom de
språkliga disciplinerna.
Bland de icke-språkliga ämnena kan vi urskilja en tätgrupp, som består av:
arkeologi, filosofi (teoretisk och praktisk filosofi, logik), idé- och
lärdomshistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap, vetenskapsteori.
Dessa ämnen, som är av varierande storlek, fungerar väl rent vetenskapligt
även om forskningen i mindre miljöer med få aktiva forskare är mer
koncentrerad. En betydligt större bredd kännetecknar den forskning som
bedrivs vid de större institutionerna arkeologi, idéhistoria, litteraturvetenskap,
och även musikvetenskap. Samtliga ämnen i denna kategori är relativt
framgångsrika när det gäller att producera doktorsavhandlingar. De
har också haft framgång med att skaffa extern finansiering för verksamheten.
Några av ämnena i denna tätgrupp har också en hög placering i den
bibliometriska undersökningen.
I en andra grupp placerar vi:
antikens kultur och samhällsliv, etnologi, historia, Iberoamerikanska
institutet, konst- och bildvetenskap, religionsvetenskap.
God och solid forskning bedrivs också vid dessa institutioner, även om
kvaliteten gärna är något lägre än i tätgruppen. Några ämnen, bland dem
konst- och bildvetenskap, har emellertid goda möjligheter att rycka upp
till den förra gruppen. Disputationsfrekvensen kunde i några fall ha varit
större, arbetet att tillföra ämnena externa medel varierar men har på vissa
håll gett gott resultat.
Inget icke-språkligt ämne har placerats i en tredje grupp, något som antyder
var fakultetens problem ligger.
Problem och utmaningar för icke-språkliga ämnen
När det gäller ämnesgrupperna filosofi, idé- och lärdomshistoria och vetenskapsteori
kan Göteborgs universitet bygga på fina lärdomstraditioner, som
89