Utv.rderingen av hum forskn

Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn

torenordenstam.se
from torenordenstam.se More from this publisher
01.09.2013 Views

88 Humanistiska fakulteten i Göteborg språkhistoria inom språkämnena, med svenska som det viktigaste undantaget. Det bör etableras ett tvärinstitutionellt samarbete, så att den språkhistoriska forskningen inte utarmas. Det är positivt att det har tagits initiativ till forskarutbildningskurser i språkhistoria som också är öppna för forskarstuderande från fler institutioner. Samarbete mellan språkämnena I de flesta av de kommentarer som vi har fått i samband med vår utredning, både från fakultetens ledning och från enskilda forskare eller forskargrupper, har det varit ett genomgående tema: det finns önskemål om mer samarbete över ämnesgränserna. Det gäller samarbete mellan: de främmande språken de främmande språken och nordiska språk de främmande språken och lingvistik de främmande språken och litteraturvetenskap språkämnena och andra vetenskaper Sådant samarbete pågår redan, men det bör utvecklas och fördjupas. Kanske får det bättre villkor när forskarna får mer forskningstid, men detta utgör inte något skäl till tövan. Ett gott exempel på samarbete mellan språkinstitutionerna finner vi inom korpuslingvistik, parallellkorpusar, inlärningskorpusar och kontrastiv lingvistik. Både av forskningsöversikterna och kommentarerna till förslagen om forskningsstrategier framgår det att det finns stort intresse för forskning på dessa områden. Externa finansiärer spelar ibland en viktig roll. Tvärspråkliga seminarier inrättades efter det att Riksbankens Jubileumsfond hade kungjort sin satsning på forskarutbildning i moderna språk. Det är vår uppfattning att detta tvärspråkliga initiativ har varit uppskattat av både etablerade forskare och forskarstuderande, och det har medfört ny rörelse och dynamik vid språkinstitutionerna. Det är intressant att samarbetet inte begränsar sig till de främmande språken. Också svenska är med; vi har förstått att Språkbanken har spelat en viktig roll genom att ställa sin expertis till förfogande i tillrättaläggningen av korpusar på olika språk. Språkämnena bör sträva efter att finna beröringspunkter och möjligheter för gemensamma projekt. Möjliga områden som kunde vara av intresse för flera språkämnen är: lexikologi, fackspråk, interkulturell kommunikation. Bedömargruppen kommer senare tillbaka till frågan om hur fakulteten kan stimulera och utveckla samarbete över ämnesgränserna.

Humanistiska fakulteten i Göteborg Rangordning av icke-språkliga ämnen I den övervägande positiva analys av de icke-språkliga ämnenas situation, som avslutar Bo Lindbergs och Ingemar Nilssons genomgång i Göteborgs universitets historia (vol. II, 1996), framhålls att 1960- och 1970-talens universitetsreformer till att börja med skapade många problem för den humanistiska fakulteten. Under 1980-talet och början av 1990-talet hade emellertid, som betonas i samma skrift, de humanistiska ämnenas ställning stabiliserats vid universitetet. För de ämnen, som då fortfarande tillhörde den filosofiska eller icke-språkliga delen av fakulteten, blev antalet disputationer allt fler, detta i motsats till den situation som då rådde inom de språkliga disciplinerna. Bland de icke-språkliga ämnena kan vi urskilja en tätgrupp, som består av: arkeologi, filosofi (teoretisk och praktisk filosofi, logik), idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap, vetenskapsteori. Dessa ämnen, som är av varierande storlek, fungerar väl rent vetenskapligt även om forskningen i mindre miljöer med få aktiva forskare är mer koncentrerad. En betydligt större bredd kännetecknar den forskning som bedrivs vid de större institutionerna arkeologi, idéhistoria, litteraturvetenskap, och även musikvetenskap. Samtliga ämnen i denna kategori är relativt framgångsrika när det gäller att producera doktorsavhandlingar. De har också haft framgång med att skaffa extern finansiering för verksamheten. Några av ämnena i denna tätgrupp har också en hög placering i den bibliometriska undersökningen. I en andra grupp placerar vi: antikens kultur och samhällsliv, etnologi, historia, Iberoamerikanska institutet, konst- och bildvetenskap, religionsvetenskap. God och solid forskning bedrivs också vid dessa institutioner, även om kvaliteten gärna är något lägre än i tätgruppen. Några ämnen, bland dem konst- och bildvetenskap, har emellertid goda möjligheter att rycka upp till den förra gruppen. Disputationsfrekvensen kunde i några fall ha varit större, arbetet att tillföra ämnena externa medel varierar men har på vissa håll gett gott resultat. Inget icke-språkligt ämne har placerats i en tredje grupp, något som antyder var fakultetens problem ligger. Problem och utmaningar för icke-språkliga ämnen När det gäller ämnesgrupperna filosofi, idé- och lärdomshistoria och vetenskapsteori kan Göteborgs universitet bygga på fina lärdomstraditioner, som 89

88<br />

Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />

språkhistoria inom språkämnena, med svenska som det viktigaste undantaget.<br />

Det bör etableras ett tvärinstitutionellt samarbete, så att den språkhistoriska<br />

<strong>forskn</strong>ingen inte utarmas. Det är positivt att det har tagits initiativ<br />

till forskarutbildningskurser i språkhistoria som också är öppna för<br />

forskarstuderande från fler institutioner.<br />

Samarbete mellan språkämnena<br />

I de flesta <strong>av</strong> de kommentarer som vi har fått i samband med vår utredning,<br />

både från fakultetens ledning och från enskilda forskare eller forskargrupper,<br />

har det varit ett genomgående tema: det finns önskemål om mer samarbete<br />

över ämnesgränserna. Det gäller samarbete mellan:<br />

de främmande språken<br />

de främmande språken och nordiska språk<br />

de främmande språken och lingvistik<br />

de främmande språken och litteraturvetenskap<br />

språkämnena och andra vetenskaper<br />

Sådant samarbete pågår redan, men det bör utvecklas och fördjupas. Kanske<br />

får det bättre villkor när forskarna får mer <strong>forskn</strong>ingstid, men detta<br />

utgör inte något skäl till tövan.<br />

Ett gott exempel på samarbete mellan språkinstitutionerna finner vi<br />

inom korpuslingvistik, parallellkorpusar, inlärningskorpusar och kontrastiv<br />

lingvistik. Både <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingsöversikterna och kommentarerna till<br />

förslagen om <strong>forskn</strong>ingsstrategier framgår det att det finns stort intresse<br />

för <strong>forskn</strong>ing på dessa områden. Externa finansiärer spelar ibland en viktig<br />

roll. Tvärspråkliga seminarier inrättades efter det att Riksbankens Jubileumsfond<br />

hade kungjort sin satsning på forskarutbildning i moderna<br />

språk. Det är vår uppfattning att detta tvärspråkliga initiativ har varit<br />

uppskattat <strong>av</strong> både etablerade forskare och forskarstuderande, och det har<br />

medfört ny rörelse och dynamik vid språkinstitutionerna.<br />

Det är intressant att samarbetet inte begränsar sig till de främmande<br />

språken. Också svenska är med; vi har förstått att Språkbanken har spelat<br />

en viktig roll genom att ställa sin expertis till förfogande i tillrättaläggningen<br />

<strong>av</strong> korpusar på olika språk.<br />

Språkämnena bör sträva efter att finna beröringspunkter och möjligheter<br />

för gemensamma projekt. Möjliga områden som kunde vara <strong>av</strong> intresse för<br />

flera språkämnen är: lexikologi, fackspråk, interkulturell kommunikation.<br />

Bedömargruppen kommer senare tillbaka till frågan om hur fakulteten kan<br />

stimulera och utveckla samarbete över ämnesgränserna.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!