Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
88 Humanistiska fakulteten i Göteborg språkhistoria inom språkämnena, med svenska som det viktigaste undantaget. Det bör etableras ett tvärinstitutionellt samarbete, så att den språkhistoriska forskningen inte utarmas. Det är positivt att det har tagits initiativ till forskarutbildningskurser i språkhistoria som också är öppna för forskarstuderande från fler institutioner. Samarbete mellan språkämnena I de flesta av de kommentarer som vi har fått i samband med vår utredning, både från fakultetens ledning och från enskilda forskare eller forskargrupper, har det varit ett genomgående tema: det finns önskemål om mer samarbete över ämnesgränserna. Det gäller samarbete mellan: de främmande språken de främmande språken och nordiska språk de främmande språken och lingvistik de främmande språken och litteraturvetenskap språkämnena och andra vetenskaper Sådant samarbete pågår redan, men det bör utvecklas och fördjupas. Kanske får det bättre villkor när forskarna får mer forskningstid, men detta utgör inte något skäl till tövan. Ett gott exempel på samarbete mellan språkinstitutionerna finner vi inom korpuslingvistik, parallellkorpusar, inlärningskorpusar och kontrastiv lingvistik. Både av forskningsöversikterna och kommentarerna till förslagen om forskningsstrategier framgår det att det finns stort intresse för forskning på dessa områden. Externa finansiärer spelar ibland en viktig roll. Tvärspråkliga seminarier inrättades efter det att Riksbankens Jubileumsfond hade kungjort sin satsning på forskarutbildning i moderna språk. Det är vår uppfattning att detta tvärspråkliga initiativ har varit uppskattat av både etablerade forskare och forskarstuderande, och det har medfört ny rörelse och dynamik vid språkinstitutionerna. Det är intressant att samarbetet inte begränsar sig till de främmande språken. Också svenska är med; vi har förstått att Språkbanken har spelat en viktig roll genom att ställa sin expertis till förfogande i tillrättaläggningen av korpusar på olika språk. Språkämnena bör sträva efter att finna beröringspunkter och möjligheter för gemensamma projekt. Möjliga områden som kunde vara av intresse för flera språkämnen är: lexikologi, fackspråk, interkulturell kommunikation. Bedömargruppen kommer senare tillbaka till frågan om hur fakulteten kan stimulera och utveckla samarbete över ämnesgränserna.
Humanistiska fakulteten i Göteborg Rangordning av icke-språkliga ämnen I den övervägande positiva analys av de icke-språkliga ämnenas situation, som avslutar Bo Lindbergs och Ingemar Nilssons genomgång i Göteborgs universitets historia (vol. II, 1996), framhålls att 1960- och 1970-talens universitetsreformer till att börja med skapade många problem för den humanistiska fakulteten. Under 1980-talet och början av 1990-talet hade emellertid, som betonas i samma skrift, de humanistiska ämnenas ställning stabiliserats vid universitetet. För de ämnen, som då fortfarande tillhörde den filosofiska eller icke-språkliga delen av fakulteten, blev antalet disputationer allt fler, detta i motsats till den situation som då rådde inom de språkliga disciplinerna. Bland de icke-språkliga ämnena kan vi urskilja en tätgrupp, som består av: arkeologi, filosofi (teoretisk och praktisk filosofi, logik), idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap, vetenskapsteori. Dessa ämnen, som är av varierande storlek, fungerar väl rent vetenskapligt även om forskningen i mindre miljöer med få aktiva forskare är mer koncentrerad. En betydligt större bredd kännetecknar den forskning som bedrivs vid de större institutionerna arkeologi, idéhistoria, litteraturvetenskap, och även musikvetenskap. Samtliga ämnen i denna kategori är relativt framgångsrika när det gäller att producera doktorsavhandlingar. De har också haft framgång med att skaffa extern finansiering för verksamheten. Några av ämnena i denna tätgrupp har också en hög placering i den bibliometriska undersökningen. I en andra grupp placerar vi: antikens kultur och samhällsliv, etnologi, historia, Iberoamerikanska institutet, konst- och bildvetenskap, religionsvetenskap. God och solid forskning bedrivs också vid dessa institutioner, även om kvaliteten gärna är något lägre än i tätgruppen. Några ämnen, bland dem konst- och bildvetenskap, har emellertid goda möjligheter att rycka upp till den förra gruppen. Disputationsfrekvensen kunde i några fall ha varit större, arbetet att tillföra ämnena externa medel varierar men har på vissa håll gett gott resultat. Inget icke-språkligt ämne har placerats i en tredje grupp, något som antyder var fakultetens problem ligger. Problem och utmaningar för icke-språkliga ämnen När det gäller ämnesgrupperna filosofi, idé- och lärdomshistoria och vetenskapsteori kan Göteborgs universitet bygga på fina lärdomstraditioner, som 89
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
88<br />
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
språkhistoria inom språkämnena, med svenska som det viktigaste undantaget.<br />
Det bör etableras ett tvärinstitutionellt samarbete, så att den språkhistoriska<br />
<strong>forskn</strong>ingen inte utarmas. Det är positivt att det har tagits initiativ<br />
till forskarutbildningskurser i språkhistoria som också är öppna för<br />
forskarstuderande från fler institutioner.<br />
Samarbete mellan språkämnena<br />
I de flesta <strong>av</strong> de kommentarer som vi har fått i samband med vår utredning,<br />
både från fakultetens ledning och från enskilda forskare eller forskargrupper,<br />
har det varit ett genomgående tema: det finns önskemål om mer samarbete<br />
över ämnesgränserna. Det gäller samarbete mellan:<br />
de främmande språken<br />
de främmande språken och nordiska språk<br />
de främmande språken och lingvistik<br />
de främmande språken och litteraturvetenskap<br />
språkämnena och andra vetenskaper<br />
Sådant samarbete pågår redan, men det bör utvecklas och fördjupas. Kanske<br />
får det bättre villkor när forskarna får mer <strong>forskn</strong>ingstid, men detta<br />
utgör inte något skäl till tövan.<br />
Ett gott exempel på samarbete mellan språkinstitutionerna finner vi<br />
inom korpuslingvistik, parallellkorpusar, inlärningskorpusar och kontrastiv<br />
lingvistik. Både <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingsöversikterna och kommentarerna till<br />
förslagen om <strong>forskn</strong>ingsstrategier framgår det att det finns stort intresse<br />
för <strong>forskn</strong>ing på dessa områden. Externa finansiärer spelar ibland en viktig<br />
roll. Tvärspråkliga seminarier inrättades efter det att Riksbankens Jubileumsfond<br />
hade kungjort sin satsning på forskarutbildning i moderna<br />
språk. Det är vår uppfattning att detta tvärspråkliga initiativ har varit<br />
uppskattat <strong>av</strong> både etablerade forskare och forskarstuderande, och det har<br />
medfört ny rörelse och dynamik vid språkinstitutionerna.<br />
Det är intressant att samarbetet inte begränsar sig till de främmande<br />
språken. Också svenska är med; vi har förstått att Språkbanken har spelat<br />
en viktig roll genom att ställa sin expertis till förfogande i tillrättaläggningen<br />
<strong>av</strong> korpusar på olika språk.<br />
Språkämnena bör sträva efter att finna beröringspunkter och möjligheter<br />
för gemensamma projekt. Möjliga områden som kunde vara <strong>av</strong> intresse för<br />
flera språkämnen är: lexikologi, fackspråk, interkulturell kommunikation.<br />
Bedömargruppen kommer senare tillbaka till frågan om hur fakulteten kan<br />
stimulera och utveckla samarbete över ämnesgränserna.