Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
80 Humanistiska fakulteten i Göteborg Nygrekiska har fått medel från HSFR för ett datorbaserat korpusprojekt om tidningsspråk och ett projekt om ”den problematiska greklandsbilden”, men har på senare år inte genererat externa medel (bortsett från ett anslag på 23 000 år 1999) och syns inte alls i den bibliometriska undersökningen. De föreliggande upplysningarna visar ett litet ämne som efter att ha funnits i drygt 25 år ännu inte riktigt funnit sin form. Man kan dock anta att ämnet går att motivera både internt som en del av fakultetens språkpalett och externt med tanke på de många grekiska invandrarna i Sverige och vikten av kulturella och ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Grekland. Nygrekiskans framtid i Göteborgsfakulteten bör också ses i ljuset av det vidare samarbetet med systerfakulteten i Oslo. Religionsvetenskap Inom religionsvetenskap, ett av de större ämnena vid fakulteten, är forskningsinsatsen imponerande. De två delområden, som är centrala för ämnets forskning och forskarutbildning, är religionshistoria och tros- och livsåskådningsvetenskap. De monografier och artiklar som insänts från religionsvetenskap speglar verksamheten vid en levande och forskningsinriktad institution. Tyngdpunkten i de insända arbetena ligger på bibelvetenskap, religionshistoria och kyrkohistoria. Inom forskningen om Gamla testamentet har inlämnats flera arbeten om Septuaginta, den grekiska versionen av Gamla testamentet. Två monografier tar därvid upp problem som uppstår vid en översättning av en helig skrift till ett språk från en helt annorlunda kultursfär. Också Nya testamentet är ett aktivt forskningsområde på institutionen. En lärd monografi, Story as History – History as Story, bygger vidare på Birger Gerhardssons forskningar om evangelietraditionens judiska rötter varvid tillämpas bl a. de lärdomar som framkommit genom aktuella studier av den muntliga traditionen i den grekisk-romerska världen. Det rör sig således om en komparativ undersökning med stor relevans också utanför bibelvetenskaperna. Att verket blivit publicerat i en prestigefylld tysk serie visar att det rör sig om ett arbete av hög vetenskaplig klass. Den nordiska förkristna religionen står i centrum i en diskuterande artikel och i en monografi om Freja, där spännande komparativa aspekter också lagts på det fornnordiska materialet. Även missionstiden med dess konflikter med den hedniska religionen är ett ämnesområde som är centralt i institutionens forskning, bl. a. i ett instruktivt arbete som ingår i det ännu inte avslutade verket Sveriges kyrkohistoria. Modern kyrkohistoria representeras av en doktorsavhandling, Påven i spegellandet, som behandlar tyska och svenska mediers behandling av Pius XII och Johannes XXIII och hur påvarnas syn på sig själva påverkades av denna uppmärksamhet i
Humanistiska fakulteten i Göteborg pressen. Denna avhandling behandlar ett kyrkohistoriskt ämne, men är skriven inom ramen för tros- och livsåskådningsvetenskap, det andra av institutionens två delområden. Detta område företräds därutöver bara av en längre artikel om Edmund Husserls fenomenologiska tradition. Kvaliteten på dessa arbeten är genomgående god, men speciellt arbetena om nytestamentlig bibelforskning befinner sig på en internationellt mycket hög nivå. Det bör framhållas att lärare vid institutionen också ägnat sig åt meriterande populärvetenskaplig verksamhet. Internationella kontakter är viktiga för religionsvetenskap, som arbetar globalt samtidigt som det är ett traditionellt lärdomsämne. Presentationen av verksamheten i häftena om forskning vid Humanistiska fakulteten understryker att lärare och forskare inte bara håller sig à jour med forskningen i världen utanför Göteborg utan aktivt deltar i olika projekt. Att institutionen har fungerat som koordinator för ett ERASMUS-samarbete under flera år är ett bevis på denna ambition. Den bibliometriska undersökning, som kommit till användning för denna granskning, är föga givande för religionsvetenskap eftersom centrala tidskrifter för teologi inte ingår bland de bibliografiska databaserna. Under den senaste femårsperioden har tre disputationer hållits, vilket är för litet för ett så stort ämne med såpass många doktorander. På detta fält måste institutionen intensifiera sin verksamhet. Det är positivt att institutionen för år 1999 har erhållit betydligt mer externa medel än under närmast föregående år. Slaviska språk De inlämnade publikationerna rör till största delen polonistik, forskning i polska språket. Denna del är inte speciellt omfattande. Det tyngsta bidraget är en betydande del (cirka 250 sidor) av ett verk om polskans morfologi (Gramatyka współczesnego języka polskiego, Warszawa 1998–1999). Produktionen som skall evalueras omfattar också ett antal artiklar i två encyklopedier om polska språket och lingvistik samt en intressant artikel om hur polska barn i Sverige tillägnar sig polskans kasus (1993). En kort preliminär artikel berör en ljudförändring i urslaviskan (1998). Till denna del är den inlämnade produktionen inte speciellt omfattande. Något överraskande representeras forskningen i ryska språket bara av en doktorsavhandling (1998) om de fyra ryska verb som uttrycker stående, liggande, sittande och hängande. Också en avhandling om rysk litteratur har inlämnats, rörande delar av Vladimir Nabokovs produktion (1996). Det är vårt intryck att forskningen i ryska är i behov av vitalisering. Den dokumenterade akademiska återväxten i polonistik är också relativt anspråkslös. 81
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
pressen. Denna <strong>av</strong>handling behandlar ett kyrkohistoriskt ämne, men är<br />
skriven inom ramen för tros- och livsåskådningsvetenskap, det andra <strong>av</strong><br />
institutionens två delområden. Detta område företräds därutöver bara <strong>av</strong><br />
en längre artikel om Edmund Husserls fenomenologiska tradition. Kvaliteten<br />
på dessa arbeten är genomgående god, men speciellt arbetena om<br />
nytestamentlig bibel<strong>forskn</strong>ing befinner sig på en internationellt mycket<br />
hög nivå. Det bör framhållas att lärare vid institutionen också ägnat sig åt<br />
meriterande populärvetenskaplig verksamhet.<br />
Internationella kontakter är viktiga för religionsvetenskap, som arbetar<br />
globalt samtidigt som det är ett traditionellt lärdomsämne. Presentationen<br />
<strong>av</strong> verksamheten i häftena om <strong>forskn</strong>ing vid Humanistiska fakulteten<br />
understryker att lärare och forskare inte bara håller sig à jour med <strong>forskn</strong>ingen<br />
i världen utanför Göteborg utan aktivt deltar i olika projekt. Att<br />
institutionen har fungerat som koordinator för ett ERASMUS-samarbete<br />
under flera år är ett bevis på denna ambition.<br />
Den bibliometriska undersökning, som kommit till användning för denna<br />
granskning, är föga givande för religionsvetenskap eftersom centrala tidskrifter<br />
för teologi inte ingår bland de bibliografiska databaserna.<br />
Under den senaste femårsperioden har tre disputationer hållits, vilket är<br />
för litet för ett så stort ämne med såpass många doktorander. På detta fält<br />
måste institutionen intensifiera sin verksamhet.<br />
Det är positivt att institutionen för år 1999 har erhållit betydligt mer<br />
externa medel än under närmast föregående år.<br />
Sl<strong>av</strong>iska språk<br />
De inlämnade publikationerna rör till största delen polonistik, <strong>forskn</strong>ing i<br />
polska språket. Denna del är inte speciellt omfattande. Det tyngsta bidraget<br />
är en betydande del (cirka 250 sidor) <strong>av</strong> ett verk om polskans morfologi<br />
(Gramatyka współczesnego języka polskiego, Warszawa 1998–1999).<br />
Produktionen som skall evalueras omfattar också ett antal artiklar i två<br />
encyklopedier om polska språket och lingvistik samt en intressant artikel<br />
om hur polska barn i Sverige tillägnar sig polskans kasus (1993). En kort<br />
preliminär artikel berör en ljudförändring i ursl<strong>av</strong>iskan (1998). Till denna<br />
del är den inlämnade produktionen inte speciellt omfattande.<br />
Något överraskande representeras <strong>forskn</strong>ingen i ryska språket bara <strong>av</strong><br />
en doktors<strong>av</strong>handling (1998) om de fyra ryska verb som uttrycker stående,<br />
liggande, sittande och hängande. Också en <strong>av</strong>handling om rysk litteratur<br />
har inlämnats, rörande delar <strong>av</strong> Vladimir Nabokovs produktion<br />
(1996). Det är vårt intryck att <strong>forskn</strong>ingen i ryska är i behov <strong>av</strong> vitalisering.<br />
Den dokumenterade akademiska återväxten i polonistik är också relativt<br />
anspråkslös.<br />
81
Change language