Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
78 Humanistiska fakulteten i Göteborg inte minst den göteborgska avhandlingsspecialitet som innebär en kombination av humanistisk forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Med inriktningen på musiksociologi och musiketnologi och konstnärligtkreativa avhandlingar har institutionen fått en distinkt forskningsprofil (”Göteborgs-skolan”). De inskickade åtta arbetena visar att bredd gott kan förenas med hög kvalitet. Där finns fem arbeten i flerhundrasidorsklassen: om musiklivet i Göteborg under mellankrigstiden, om musik i radio och TV 1925–1995, om svensk rockmusik, en doktorsavhandling om komponisten Allan Petterson och en doktorsavhandling om gitarrspelteknik på 1800-talet. Alla dessa arbeten framstår som synnerligen gedigna humanistiska forskningsbidrag. De bygger på grundliga källstudier, de täcker in hittills försummade områden, de demonstrerar musikvetenskaplig skicklighet på hög nivå, och – inte minst – de är välskrivna. Det sist nämnda verket är ett utmärkt exempel på hur en erfaren praktikers kunskaper kan bidra till humanistisk forskning. Författaren framhäver att arbetet är att betrakta som tillämpad forskning i det att det mynnar ut i en antologi med gitarretyder från 1800-talet, arrangerade för nutida gitarrer (som skiljer sig en hel del från 1800-tals-instrumenten) och utprövade i hans egen undervisning. (Notsamlingen är avhandlingens del 2.) Beteckningen tillämpad forskning skulle med fördel kunna användas på mycket av det som görs i humaniora, inte minst i de s.k. stora skolämnena, men det är ovanligt att humanisterna själva är så medvetna om vad de gör som man är vid musikinstitutionen i Göteborg. De tre artiklarna vidgar perspektivet ytterligare. I en av dem tydliggörs Göteborgsskolans teoretiska fundament. Den andra artikeln analyserar för hållandet mellan musik och bild i några smakprov från musikvideogenren. I den tredje artikeln utvidgas musikvetenskapens traditionella område – analyser av musikaliska anordningar av ljud från instrument o. d. och tystnad – till analyser av alla möjliga ljudomgivningar (”soundscapes”), t. ex. sådana ljud som vi omges av när vi färdas i bilar av olika slag. Tre av de stora arbetena ingår i musikinstitutionens utmärkta skrift serie. Ett av dem har också publicerats på Bo Ejeby Förlag i Göteborg. Två av artiklarna är tryckta i välrenommerade tidskrifter, den tredje ingår i en artikelsamling tryckt i Finland. Institutionen för musikvetenskap uppger att fem större böcker skrivna av forskare vid institutionen har utkommit i stora upplagor under de tre sista åren och att institutionen generellt fäster stor vikt vid den tredje uppgiften och deltar flitigt i utåtriktade evenemang av olika slag, vilket också bekräftas av de årliga forskningsöversikterna. Musikämnet tillhör tätlaget inom fakulteten i fråga om antal disputationer (11 stycken under perioden 1995–99), men också här kunde genom-
Humanistiska fakulteten i Göteborg strömningen varit bättre. Av de sammanlagt 41 doktorsavhandlingsprojekt som finns i katalogen för 1999 var 13 med på listan för 1995/96. Andelen gengångare är tämligen jämnt fördelad på de två forskarutbildningsämnena musikvetenskap och musikvetenskap, konstnärligt-kreativ inriktning. Vi noterar att av de fem disputationer som enligt verksamhetsplanen för 1999 skulle äga rum det året blev det i realiteten bara en. En jämförelse av listorna för olika år ger också vid handen att ganska många projekt avbryts utan att leda till disputation. Till forskarutbildningens problem hör bl. a. att praktiska inslag saknas och att den vetenskapliga kompetens som utbildningen leder till är snäv, åtminstone om man jämför med likartade utbildningar i Danmark och Norge. Citeringsstudien ger en positiv bild för musikvetenskapens del. Till de positiva sidorna hör också goda internationella kontakter (forskar- och doktorandnätverk, konferenser, publikationer, sakkunniguppdrag o.s.v.) och likaså det faktum att den externfinansierade och beställda forskningen (med medel från Göteborgs universitet, HSFR, Riksbanken, Svenska Musikerförbundet, STIM, Sveriges Radio m. fl.) fört till inte mindre än tio större arbeten som spritts till allmänheten i bokform. Den musikvetenskapliga forskningen tillhör toppskiktet vid den humanistiska fakulteten. Bredden i forskningsaktiviteterna har emellertid också en negativ sida. Institutionen har, som prefekten utrycker det, ”en tendens att spänna bågen för hårt”. Musikforskarna tenderar med andra ord att bli överlastade med olika uppgifter – ”vi arbetar för mycket”. En tendens till nedgång i externfinansieringen kan också förmärkas. Nygrekiska I fakultetens strategidiskussion hösten 1999 beskriver den ende fast anställde ämnesföreträdaren ämnets profil som forskning i språkvetenskap och interkulturella frågor. Ämnet reagerade inte på utredningsgruppens anmodan om att skicka in sina åtta bästa arbeten. Grunden till detta är antagligen att man i stort sett inte har publicerat något de sista tio åren. Fakultetens forskningsöversikter 1995-99 nämner bara en enstaka artikel tryckt i en kongressrapport från Salzburg och ett bidrag till fakultetens humanistdagar 1998, båda av den fast anställde läraren. Denne har internationella kontakter genom Europeiska förbundet för nygrekiska studier och är ordförande i Nordiska sällskapet för nygrekiska studier. Avdelningen har i genomsnitt haft ett par utländska gästföreläsare per år. Under den aktuella perioden har det funnits mellan en och tre doktorander. Ingen av dem har ännu lagt fram sin avhandling. 79
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
strömningen varit bättre. Av de sammanlagt 41 doktors<strong>av</strong>handlingsprojekt<br />
som finns i katalogen för 1999 var 13 med på listan för 1995/96. Andelen<br />
gengångare är tämligen jämnt fördelad på de två forskarutbildningsämnena<br />
musikvetenskap och musikvetenskap, konstnärligt-kreativ inriktning.<br />
Vi noterar att <strong>av</strong> de fem disputationer som enligt verksamhetsplanen för<br />
1999 skulle äga rum det året blev det i realiteten bara en. En jämförelse<br />
<strong>av</strong> listorna för olika år ger också vid handen att ganska många projekt<br />
<strong>av</strong>bryts utan att leda till disputation. Till forskarutbildningens problem<br />
hör bl. a. att praktiska inslag saknas och att den vetenskapliga kompetens<br />
som utbildningen leder till är snäv, åtminstone om man jämför med likartade<br />
utbildningar i Danmark och Norge.<br />
Citeringsstudien ger en positiv bild för musikvetenskapens del. Till de<br />
positiva sidorna hör också goda internationella kontakter (forskar- och<br />
doktorandnätverk, konferenser, publikationer, sakkunniguppdrag o.s.v.)<br />
och likaså det faktum att den externfinansierade och beställda <strong>forskn</strong>ingen<br />
(med medel från Göteborgs universitet, HSFR, Riksbanken, Svenska<br />
Musikerförbundet, STIM, Sveriges Radio m. fl.) fört till inte mindre än tio<br />
större arbeten som spritts till allmänheten i bokform.<br />
Den musikvetenskapliga <strong>forskn</strong>ingen tillhör toppskiktet vid den <strong>hum</strong>anistiska<br />
fakulteten. Bredden i <strong>forskn</strong>ingsaktiviteterna har emellertid också<br />
en negativ sida. Institutionen har, som prefekten utrycker det, ”en tendens<br />
att spänna bågen för hårt”. Musikforskarna tenderar med andra ord att bli<br />
överlastade med olika uppgifter – ”vi arbetar för mycket”. En tendens till<br />
nedgång i externfinansieringen kan också förmärkas.<br />
Nygrekiska<br />
I fakultetens strategidiskussion hösten 1999 beskriver den ende fast anställde<br />
ämnesföreträdaren ämnets profil som <strong>forskn</strong>ing i språkvetenskap och<br />
interkulturella frågor.<br />
Ämnet reagerade inte på utredningsgruppens anmodan om att skicka in<br />
sina åtta bästa arbeten. Grunden till detta är antagligen att man i stort sett<br />
inte har publicerat något de sista tio åren. Fakultetens <strong>forskn</strong>ingsöversikter<br />
1995-99 nämner bara en enstaka artikel tryckt i en kongressrapport från<br />
Salzburg och ett bidrag till fakultetens <strong>hum</strong>anistdagar 1998, båda <strong>av</strong> den<br />
fast anställde läraren. Denne har internationella kontakter genom Europeiska<br />
förbundet för nygrekiska studier och är ordförande i Nordiska sällskapet<br />
för nygrekiska studier. Avdelningen har i genomsnitt haft ett par<br />
utländska gästföreläsare per år.<br />
Under den aktuella perioden har det funnits mellan en och tre doktorander.<br />
Ingen <strong>av</strong> dem har ännu lagt fram sin <strong>av</strong>handling.<br />
79
Change language