Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
76 Humanistiska fakulteten i Göteborg förmågor väntar på att stiga fram. Institutionen är en av de livaktigaste vad beträffar generering av externa medel. Doktorsproduktionen är låg i förhållande till antalet doktorander. Ett stort arbete har gjorts för att etablera samarbete i olika riktningar, både inom Göteborgs universitet och på ett nationellt plan. Institutionen har spelat en viktig roll vid tillkomsten av flera tvärvetenskapliga forskningscentra och utbildningsprogram, exempelvis Centrum för studier av kulturkontakt och internationell migration (KIM), vilket sedemera flyttat till Temanämnden, och Kollegium SSKKII – Centrum för studier av språk, semantik, kommunikation, kognition, information och interaktion. Institutionen har varit synnerligen aktiv med att anordna forskarkurser och -symposier både i Göteborg och nationellt. Till den positiva bilden kan också läggas det goda utfallet för ämnet i den bibliometriska undersökningen. Litteraturvetenskap I ämnespresentationen heter det att ämnet rent teoretiskt omfattar all världens litteratur, men att tyngdpunkten i praxis ligger på skandinavisk, särskilt svensk, litteratur. Två professorer i ämnet har gjort urvalet av de åtta bästa arbetena. I sitt följebrev skriver de att de har ”försökt välja skrifter som dels är ’nyskapande’ i någon mening, dels visar bredden i vår vetenskapliga produktion”, och de har också försett de åtta verken med korta motiveringar för valet. Det rör sig om två doktorsavhandlingar och sex monografier av mycket växlande slag. Allt är på svenska, men en essäsamling bygger till stor del på tidigare publicerade uppsatser, varav några på engelska. Nästan genial är en liten opretentiös bok med analyser av femton 1900-talsdikter. Med stor men diskret lärdom och tålmodig, precis närläsning öppnas de ofta svårförståeliga dikterna. Tomas Tranströmers poesi är föremålet för en av avhandlingarna, som är en tät beskrivning av den författarens estetik och en läsning av hans verk som en utlöpare av de sista hundrefemtio årens symbolistiska tradition. Avhandlingen har utkommit på Bonniers förlag. Och här finns tre starka arbeten om renässans- och barocklitteratur. Ett av dem är en avhandling om göticismens estetik. Ämnesvalet är originellt, eftersom denna strömning tidigare företrädesvis har undersökts av historiker. Intressant är också att både svenska och danska verk behandlas, både på latin och folkspråk. Även metodiskt är detta en lysande avhandling. Det andra verket är ett pionjärarbete om svensk andaktslitteratur 1650-1720, som analyseras med tyngdpunkten på den litterära institutionen och den retoriska traditionens betydelse. Och vidare en samling av undersökningar av den nordiska metrikens tidiga historia. Slutligen ett omfattande arbete
Humanistiska fakulteten i Göteborg om den moderna svenska romanen. Styrd av en samlande metafor om romanen som forskningsresa genomförs en undersökning av en lång rad arbeten mot en solid bakgrund av estetisk och filosofisk lärdom. Efterhand koncentrerar analysen sig på en roman av P. O. Enquist, Hess. Urvalet ger ett högst övertygande intryck av en inspirerande forskningsmiljö, som har sin tyngdpunkter i nordisk medeltid, renässans, barock och modernism men som också ger plats för andra perioder. De berörda forskarna ser ut att stimulera varandra. Också i det stora arbetet om moderna svenska romaner ger sig författaren god tid för en diskussion av barockdiktaren Stiernhielm. Men vi förvånas över att man i så stor utsträckning publicerar på svenska. Institutionen har haft mellan 54 och 58 doktorander under den aktuella perioden, 15 har blivit färdiga. Den litteraturvetenskapliga institutionen tillhör storproducenterna vid fakulteten i fråga om avhandlingar, bara historia producerar fler. Även vad gäller den externa finansieringen är prestationen god. Man tar in ungefär lika mycket i forskningsbidrag och på uppdrag som man har i tilldelning från den egna fakulteten. Hyggligt, fast inte riktigt lika gott, är utfallet av den bibliometriska undersökningen. Ämnets storlek till trots har man ganska få publiceringar i internationella tidskrifter, och den utförda forskningen har inget påtagligt internationellt genomslag. Det förtjänar den, och en ökad internationalisering även av publiceringen skulle säkert falla väl ut. Institutionen har en ström av gästföreläsare från de nordiska länderna och under de senaste åren har gästerna kommit också från Sydney, Amsterdam, Ann Arbor, Austin och Berlin. Institutionens egna medarbetare är likaså ofta inbjudna som gästföreläsare. För tiden 1995–1999 noterar vi Åbo, Edinburgh, Oslo, Trondheim, Greifswald, Münster, Nottingham, Frankfurt a. M., London, San Francisco, Washington, Basel och Dublin. Flera är aktiva medlemmar av internationella forskningsföreningar. 1999 arrangerade institutionen två stora konferenser, en nordisk kongress om renässans- och barocklitteratur och ett internationellt forskarsymposium om filologi och litteraturvetenskap i studiet av fornnordiska texter. Institutionen har en livlig utåtriktad verksamhet i form av föredragsverksamhet och bidrag till den svenska pressens ledande kultursidor, där också forskare från institutionen varit verksamma som redaktörer. Musikvetenskap Forskningen vid institutionen för musikvetenskap vid Göteborgs universitet kännetecknas av stor bredd. Forskningen gäller konstmusikens historia, populärmusikens historia, musikpsykologi och musikpedagogik; där finns musiksociologiska och musiketnologiska studier, arbeten om musikinstrumentens historia, musikteoretiska och semiotiska studier; och där finns 77
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
76<br />
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
förmågor väntar på att stiga fram. Institutionen är en <strong>av</strong> de livaktigaste<br />
vad beträffar generering <strong>av</strong> externa medel. Doktorsproduktionen är låg i<br />
förhållande till antalet doktorander. Ett stort arbete har gjorts för att etablera<br />
samarbete i olika riktningar, både inom Göteborgs universitet och på<br />
ett nationellt plan. Institutionen har spelat en viktig roll vid tillkomsten<br />
<strong>av</strong> flera tvärvetenskapliga <strong>forskn</strong>ingscentra och utbildningsprogram, exempelvis<br />
Centrum för studier <strong>av</strong> kulturkontakt och internationell migration<br />
(KIM), vilket sedemera flyttat till Temanämnden, och Kollegium SSKKII<br />
– Centrum för studier <strong>av</strong> språk, semantik, kommunikation, kognition,<br />
information och interaktion. Institutionen har varit synnerligen aktiv med<br />
att anordna forskarkurser och -symposier både i Göteborg och nationellt.<br />
Till den positiva bilden kan också läggas det goda utfallet för ämnet i den<br />
bibliometriska undersökningen.<br />
Litteraturvetenskap<br />
I ämnespresentationen heter det att ämnet rent teoretiskt omfattar all världens<br />
litteratur, men att tyngdpunkten i praxis ligger på skandin<strong>av</strong>isk, särskilt<br />
svensk, litteratur.<br />
Två professorer i ämnet har gjort urvalet <strong>av</strong> de åtta bästa arbetena. I<br />
sitt följebrev skriver de att de har ”försökt välja skrifter som dels är ’nyskapande’<br />
i någon mening, dels visar bredden i vår vetenskapliga produktion”,<br />
och de har också försett de åtta verken med korta motiveringar för valet.<br />
Det rör sig om två doktors<strong>av</strong>handlingar och sex monografier <strong>av</strong> mycket<br />
växlande slag. Allt är på svenska, men en essäsamling bygger till stor del på<br />
tidigare publicerade uppsatser, var<strong>av</strong> några på engelska.<br />
Nästan genial är en liten opretentiös bok med analyser <strong>av</strong> femton<br />
1900-talsdikter. Med stor men diskret lärdom och tålmodig, precis närläsning<br />
öppnas de ofta svårförståeliga dikterna. Tomas Tranströmers poesi är<br />
föremålet för en <strong>av</strong> <strong>av</strong>handlingarna, som är en tät beskrivning <strong>av</strong> den författarens<br />
estetik och en läsning <strong>av</strong> hans verk som en utlöpare <strong>av</strong> de sista<br />
hundrefemtio årens symbolistiska tradition. Avhandlingen har utkommit<br />
på Bonniers förlag.<br />
Och här finns tre starka arbeten om renässans- och barocklitteratur. Ett<br />
<strong>av</strong> dem är en <strong>av</strong>handling om göticismens estetik. Ämnesvalet är originellt,<br />
eftersom denna strömning tidigare företrädesvis har undersökts <strong>av</strong> historiker.<br />
Intressant är också att både svenska och danska verk behandlas, både<br />
på latin och folkspråk. Även metodiskt är detta en lysande <strong>av</strong>handling. Det<br />
andra verket är ett pionjärarbete om svensk andaktslitteratur 1650-1720,<br />
som analyseras med tyngdpunkten på den litterära institutionen och den<br />
retoriska traditionens betydelse. Och vidare en samling <strong>av</strong> undersökningar<br />
<strong>av</strong> den nordiska metrikens tidiga historia. Slutligen ett omfattande arbete
Change language