Utv.rderingen av hum forskn

Humanistiska fakulteten i Göteborg
medel inflyter heller inte i någon stor utsträckning. Inte heller synes de
bibliometriska studierna ge så stort utslag, men där har å andra sidan ovan
anförts att man med andra bibliografiska instrument kan få en annan och
för latinet i Göteborg ljusare bild.
Institutionens ganska stora volym externa medel under 1990-talet hänför
sig till stor del till den forskning som förre professorn i latin bedrev i
afrikanska språk.
Ämnet befinner sig i en akut situation. Forskningsledningen har under
en följd av år varit svag, och sedan 1998 finns det ingen professor i ämnet.
Två av de tyngst vägande arbetena som inlämnats till bedömning är
skrivna av forskare som inte längre är anställda vid institutionen, och i den
senaste årsrapporten (1999) har bibliografin krympt till fyra nummer (två
artiklar av en inte längre anställd forskare och två bidrag till den lokala
Humanistdagboken). Den återstående fast anställde docenten har sedan
1995 bara publicerat två korta artiklar.
Institutionen hade tidigare ett gott samarbete med den litteraturvetenskapliga
institutionen och var också i andra avseenden utåtvänd, med gäster
från utlandet och annat internationellt samarbete. Nu tycks den ha
stagnerat. Den är svagt bemannad både kvantitativt och kvalitativt. För att
ämnet skall kunna ingå i tvärvetenskapliga forskningsaktiviteter som kräver
latin (t. ex. idéhistoria, litteraturvetenskap, medeltidsstudier, renässans-
och barockstudier, romansk språkhistoria) måste det tillföras friska pengar,
varför inte till nylatin – det internationella lärdoms- och litteraturspråket
under århundradena efter reformationen.
Lingvistik
De åtta inlämnade alstren är alla publicerade antingen i strikt kvalitetsgranskade
tidskrifter som Journal of Semantics, Journal of Pragmatics, Aphasiology,
eller i samlingsvolymer utgivna på högt repekterade förlag (Blackwell,
Cambridge University Press, Benjamins, Edward Arnold). Skrifterna
uppfyller till den här delen sålunda alla rimliga kvalitetskrav och kunde
tjäna som förebild vad beträffar strävan att publicera forskningsresultaten
så synligt som möjligt. Temata för artiklarna avspeglar tyngdpunkterna i
institutionens forskningsprofil: kommunikativ och formell semantik, avvikande
språkbeteende, datalingvistik. (Vill man anlägga kritiska synpunkter
på det inlämnade materialet kan man säga, att de flesta artiklarna är rätt
korta och några överlappar innehållsmässigt.) Institutionens forskningsprofil
som helhet uppvisar dock en imponerande bredd, och det syns också
en förskjutning genom åren, så att forskningsobjekten med tiden bytts ut.
Flera av institutionens forskare är internationellt väl etablerade – exempelvis
genom ledande positioner i vetenskapliga sällskap, utvärderingsuppdrag
och i redaktionellt arbete för vetenskapliga tidskrifter – och yngre
75