Utv.rderingen av hum forskn

Humanistiska fakulteten i Göteborg
De bibliometriska studierna ger en tämligen framskjuten plats för institutionen,
men man måste notera att den inte förekommer i tidskrifter med
hög impact-faktor. Den är också vad gäller citeringarna klart svagare representerad
än den närbesläktade och beträffande personal och fakultetsfinansiering
mindre idéhistoriska institutionen.
Historiska institutionen tillhör dem som fortlöpande examinerar en ganska
stor mängd doktorer; ingen annan institution vid fakulteten har fått
fram fler doktorsavhandlingar (17 stycken) under 1990-talets andra hälft.
Å andra sidan finns en mycket stor mängd inskrivna i forskarutbildningen
vilket gör att de som inte examineras ständigt är mångdubbelt fler än de
som blir klara. En anpassning till de nu gällande forskarutbildningsreglerna
kommer sannolikt att medföra avsevärda förändringar i institutionens
arbetssätt.
Den externt finansierade andelen av omsättningen är hög. Mindre stark
förefaller emellertid den internationellt inriktade verksamheten; institutionens
forskare förefaller inte vara särskilt flitigt utnyttjade av det internationella
forskarsamhället. Å andra sidan tar man genom sin starka regionala
framtoning den tredje uppgiften på visst allvar och engagerar sig i stadshistoriska
och regionala projekt. Intresset från museer, arkiv och andra kulturinstitutioner
är sort för dessa insatser, och ett regionalt nätverk har bildats
med sådana institutioner och högskolan i Borås.
Iberoamerikanska institutet
I allt väsentligt är de insända skrifterna av historisk karaktär. Publicering på
engelska och spanska dominerar (som sig bör); endast en uppsats på svenska
åberopas. En icke ringa internpublicering bland de åtta främsta arbetena
kan noteras som en påtaglig brist, men bland skrifterna finns också ett par
som utkommit på internationellt välrenommerade förlag. Publiceringen är
inte oäven, men frågan är om man med denna alstring som den mest högkvalitativa,
på ett helt årtionde, kan anses ha motsvarat förväntningarna
på ett utpräglat forskningsinriktat institut. I citeringsstudierna utmärker
sig institutet knappast heller. Däremot uppvisar man betydande externa
bidrag. Vi sätter ett frågetecken för uthålligheten hos finansiärerna om
forskningskvaliteten fortsätter att hålla denna förhållandevis låga nivå,
men tills vidare skall i alla fall det externa intresset framhållas som ett plus.
De internationella kontakterna får också sägas vara goda, vilket är vad man
kan förvänta från ett institut av detta slag. Institutet bedriver ingen egen
forskarutbildning.
Idé- och lärdomshistoria
Institutionen har inlämnat nio skrifter (inte åtta); samtliga i bokform, de
flesta monografier. Doktorsavhandlingarna dominerar. Dessa håller överlag
69