Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
60 Humanistiska fakulteten i Göteborg så att säga fångade in det de såg. Att doktorander vågar ge sig i kast med stora klassiska författare som Shakespeare och Laurence Sterne är också ett tecken på en dristig forskningsmiljö; samtidigt är också moderna författare representerade, t. ex. Thomas Pynchon och J.M. Coetzee. Institutionens lärare har hållit sig i bakgrunden vid urvalet av de åtta bästa litteraturvetenskapliga arbetena. Men de årliga rapporterna ger supplerande upplysningar. Flera av lärarna har varit inviterade som gästföreläsare till utländska universitet, och många har deltagit i internationella konferenser och seminarier. Ämnesföreträdaren har hållit plenumföreläsning vid ett internationellt seminarium i Helsingfors och har varit gästprofessor i Rom. Institutionen har själv varit värd för The Nordic Association for American Studies 15 th Biennial Conference och för en internationell konferens om irländsk litteratur. Flera av lärarna har bidragit till The Oxford Companion to Irish Literature eller andra verk som är publicerade internationellt. Institutionen framstår också ur denna synvinkel som välfungerande, men inte briljant. Kvantitativa uppgifter och sammanfattning Engelska har en hel del externa medel, betydligt mer än de andra främmande språken. Riksbankens Jubileumsfond har beviljat anslag till ett projekt om kontrastiva studier på grundval av översättningskorpusar. Ämnet ligger bland de främsta vid fakulteten vad gäller produktion av doktorsavhandlingar: 13 under den undersökta perioden (jämfört med 14 för litteraturvetenskap och 15 för historia). Citeringsundersökningen ger en mycket positiv bild för engelskans del, vilket inte bara kan förklaras av att indikatorerna favoriserar anglosaxisk forskning. Engelska har en mycket stor andel publikationer, även om de har en relativt liten genomslagsfaktor (impact factor). Engelska ger intryck av att vara en levande forskningsmiljö, med aktiva forskare och forskning av hög klass. Vi placerar ämnet som nummer ett bland de främmande språken. Etnologi Ämnet avgränsar sitt forskningsområde sålunda: människan som kollektiv individ. Det räknar som sina viktigaste arbetsfält upp västsvenskt vardagsliv, arbetarkulturforskning, boendeforskning, barnforskning, visa och dans, könsforskning, arbetsliv och informationsteknologi − med andra ord ett brett område. Det är dock västsvensk arbetarkultur som är det dominerande gemensamma temat. Som de utvalda bästa åtta arbetena har man skickat in tre doktorsavhandlingar, fyra andra monografier och en artikel publicerade under perioden
Humanistiska fakulteten i Göteborg 1990 till 1999. Nästan alla dessa verk är exempel på institutionens arbete med västsvenska arbetares vardagsliv. Den första doktorsavhandlingen undersöker mötet mellan svensk och turkisk kultur med ett visst bröllop som skärningspunkt. Avhandlingen bygger på fältarbete bland turkiska gästarbetare i Göteborg och deras familjer i Turkiet. Den andra analyserar koloniträdgårdsrörelsen i Göteborg under den första hälften av 1900-talet som ett försök att förverkliga en social utopi och som en ständigt pågående förhandling om gränserna mellan stad och land, individ och samhälle. Den tredje avhandlingen behandlar lantarbetarkvinnors vardag och livsförståelse. Den historiska dimensionen kommer in med en bred undersökning av arbetarliv i Göteborg mot slutet av 1800-talet. Samma period belyses genom en elegant faksimilutgåva av ett samhällskritiskt manuskript illustrerat med akvareller från 1887. En avhandling om barnuppfostran och moderskap jämför unga arbetar- och akademikermödrar. Ett arbete om livsstil undersöker bostad, arbete och fritid i olika samhällsklasser i Göteborg. Det enda av de inlämnade arbetena som inte behandlar västsvenska förhållanden är ett bidrag till en av statens offentliga utredningar, Demokratins estetik, i vilket rapporten Vår skapande mångfald diskuteras. Här rör det sig alltså om aktivt deltagande i en politisk debatt ur ett etnologiskt perspektiv. De inlämnade arbetena är genomgående av hög kvalitet och vittnar om en institution som tydligen är en levande forskningsmiljö där medarbetarna inspirerar varandra. Böckerna är besläktade med varandra inte bara i fråga om forskningsobjekt utan binds också samman av en gemensam metod: undersökningarna bygger på fältarbete och är inspirerade av internationellt välkända forskare som Goody och Bourdieu. Allt är på svenska, och det mesta har kommit ut i serien Skrifter från etnologiska föreningen i Västsverige. Faksimilutgåvan är tryckt i regi av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Åtta doktorer blev utexaminerade av en population på 27–30 under de granskade åren, vilket är bättre än genomsnittet vid fakulteten. Den externa finansieringen är god utan att vara anmärkningsvärd. I den bibliometriska undersökningen kommer etnologerna inte på någon framträdande plats, vilket sätter ett frågetecken för deras internationella erkännande. Mot detta står dock att flera av medarbetarna innehar ledande poster i internationella vetenskapliga sällskap; 1996 arrangerade institutionen dessutom den nionde internationella konferensen för Oral History. Man har deltagit i nordiska och internationella konferenser, bl.a. i Portugal, Malaysia, Grekland, Slovakien och Turkiet, och flera av medarbetarna har varit inbjudna till utlandet som gästföreläsare. Institutionen har ett samarbete med systerinstitutionen vid universitetet i Prag. Två forskare håller på med fältarbete hos Ericsson i Kina och Japan. 61
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
60<br />
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
så att säga fångade in det de såg. Att doktorander vågar ge sig i kast med<br />
stora klassiska författare som Shakespeare och Laurence Sterne är också ett<br />
tecken på en dristig <strong>forskn</strong>ingsmiljö; samtidigt är också moderna författare<br />
representerade, t. ex. Thomas Pynchon och J.M. Coetzee.<br />
Institutionens lärare har hållit sig i bakgrunden vid urvalet <strong>av</strong> de åtta bästa<br />
litteraturvetenskapliga arbetena. Men de årliga rapporterna ger supplerande<br />
upplysningar. Flera <strong>av</strong> lärarna har varit inviterade som gästföreläsare<br />
till utländska universitet, och många har deltagit i internationella konferenser<br />
och seminarier. Ämnesföreträdaren har hållit plenumföreläsning<br />
vid ett internationellt seminarium i Helsingfors och har varit gästprofessor<br />
i Rom. Institutionen har själv varit värd för The Nordic Association<br />
for American Studies 15 th Biennial Conference och för en internationell<br />
konferens om irländsk litteratur. Flera <strong>av</strong> lärarna har bidragit till The<br />
Oxford Companion to Irish Literature eller andra verk som är publicerade<br />
internationellt. Institutionen framstår också ur denna synvinkel som välfungerande,<br />
men inte briljant.<br />
Kvantitativa uppgifter och sammanfattning<br />
Engelska har en hel del externa medel, betydligt mer än de andra främmande<br />
språken. Riksbankens Jubileumsfond har beviljat anslag till ett projekt<br />
om kontrastiva studier på grundval <strong>av</strong> översättningskorpusar. Ämnet ligger<br />
bland de främsta vid fakulteten vad gäller produktion <strong>av</strong> doktors<strong>av</strong>handlingar:<br />
13 under den undersökta perioden (jämfört med 14 för litteraturvetenskap<br />
och 15 för historia). Citeringsundersökningen ger en mycket<br />
positiv bild för engelskans del, vilket inte bara kan förklaras <strong>av</strong> att indikatorerna<br />
f<strong>av</strong>oriserar anglosaxisk <strong>forskn</strong>ing. Engelska har en mycket stor andel<br />
publikationer, även om de har en relativt liten genomslagsfaktor (impact<br />
factor).<br />
Engelska ger intryck <strong>av</strong> att vara en levande <strong>forskn</strong>ingsmiljö, med aktiva<br />
forskare och <strong>forskn</strong>ing <strong>av</strong> hög klass. Vi placerar ämnet som nummer ett<br />
bland de främmande språken.<br />
Etnologi<br />
Ämnet <strong>av</strong>gränsar sitt <strong>forskn</strong>ingsområde sålunda: människan som kollektiv<br />
individ. Det räknar som sina viktigaste arbetsfält upp västsvenskt vardagsliv,<br />
arbetarkultur<strong>forskn</strong>ing, boende<strong>forskn</strong>ing, barn<strong>forskn</strong>ing, visa och dans,<br />
köns<strong>forskn</strong>ing, arbetsliv och informationsteknologi − med andra ord ett<br />
brett område. Det är dock västsvensk arbetarkultur som är det dominerande<br />
gemensamma temat.<br />
Som de utvalda bästa åtta arbetena har man skickat in tre doktors<strong>av</strong>handlingar,<br />
fyra andra monografier och en artikel publicerade under perioden
Change language