Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
56 Humanistiska fakulteten i Göteborg kunna ha stort utbyte med varandra både metodiskt och ämnesmässigt, åtminstone inom forskarutbildningen. Den bibliometriska undersökningen har inte givit många träffar för antikens kultur, naturligt nog, eftersom den antika standardbibliografien L´année philologique inte ingår i de bibliografiska databaserna. En snabb kontroll av hänvisningar till verk och till recensioner i denna antikvetenskapens stora minne och resurs visar dock att prestationerna från antikens kultur sannerligen inte är okända för en internationell vetenskaplig läsekrets, snarast tvärtom. Ämnet har varit framgångsrikt i att söka och även erhålla externa medel under den senaste treårsperioden. På grund av både kvaliteten och bredden av forskningsaktiviteten inom ämnet kan antikens kultur anses hålla god kvalitet. Det som drar ned är den svaga disputationsfrekvensen. Arabiska och kinesiska Av de åtta arabistiska publikationerna är sju författade av ämnesföreträdaren. Ett bidrag från 1984 faller utanför den äskade tidsperioden. De återstående sex behandlar temata allt från arabisk dialektologi och metrik till domesticeringen av kamelen. Typiskt för forskningsansatsen är en kombination av empirisk språkanalys med modern lingvistisk teori, som gör ett vederhäftigt intryck. Kvantitativt är det sammanlagt fråga om cirka 60 sidor, alltså korta bidrag. Också en doktorsavhandling (Word Order in Arabic, 1998) har inlämnats för evaluering. Den dokumenterar god bekantskap med lingvistisk teori, som framgångsrikt tillämpas (ofta kryddad med statistiska metoder) på arabiskt språkmaterial. Sinologin representeras av en återutgåva av Bernhard Karlgrens klassiska arbete om arkaisk kinesiska: Dictionary of Old and Middle Chinese: Bernhard Karlgren’s Grammata Serica Recensa Alphabetically Arranged (1998). Det är naturligtvis en kulturgärning att på detta sätt med användning av modern datateknik på nytt göra Karlgrens historiska insatser tillgängliga. Fakulteten har dock beslutat, redan 1981, att inte låta forskning tillhöra uppdraget för avdelningen för kinesiska. Den sinologiska originalforskningen har således försvunnit från Göteborg. Volymen på forskningen i arabistik (och sinologi) är alltså relativt anspråkslös, men kvaliteten solid. Ämnet, arabiska, har få doktorander, varav en har disputerat under den undersökta tidsperioden. Andelen externa medel är modest eller låg och visar en sjunkande tendens.
Humanistiska fakulteten i Göteborg Arkeologi Ett på många sätt modernt ämne är arkeologi. Forskningen spänner över vida fält, från stenålder till medeltid. De insända åtta publikationerna vittnar om såväl höjd som bredd. Påfallande är den teoretiska nyfikenheten och viljan till historisk och vetenskapssociologisk självreflexion, exempelvis märkbar i en liten, fin volym om Arkeologiska liv (1995), med biografiska skisser över manliga och kvinnliga arkeologer. En volym med titeln Arkeologiska horisonter (1998) vittnar om Göteborgsforskarnas mångsidighet, inte bara teoretiskt; här samsas analyser av vitt skilda geografiska områden och perioder, här finns en förmåga till kontextualisering och till infallsrika tolkningar av eget och andras material. Allt detta antyder ett utbrett metaarkeologiskt intresse vid institutionen, ett intryck som bekräftas av en av de insända avhandlingarna, Genuskonstruktioner i nordisk vikingatid: Förr och nu (1998). Det är en uppslagsrik studie som med hjälp av genusteoretiska analysredskap kastar ljus över konstruktionen av vikingatiden och dess, framförallt, kvinnliga stereotyper under 1800- och 1900-talen. Att Göteborgsarkeologerna behärskar mer traditionell forskning och materialanalys visas det också goda exempel på, till exempel i volymen Västsvenska stenåldersstudier (1991), för övrigt ett av flera belägg för att man har en hög profil också på den egna regionens förhistoria. Kraftprovet är emellertid Europe before History, utgivet av Cambridge University Press (1998) i dess serie New Studies in Archaeology. Detta är en rik syntes av senare tiders forskning, men innehåller också egna och originella tolkningar av bronsålderns ”världssystem”. Institutionen har ett livligt internationellt samarbete, många gästföreläsare av hög klass, och man syns även i redaktionskommittéer, tidskriftsredaktioner, encyklopedier och i antologier utgivna på ansedda internationella förlag. Den starka internationella profilen i forskningen – fältarbeten genomförs i åtskilliga länder i Europa och även i Asien och Latinamerika – och i institutionens kontaktnät kommer inte fram lika tydligt i den bibliometriska undersökningen. Den internationellt synliga volymen är blygsam och ännu beskedligare är genomslaget i form av citeringar och synlighet i tidskrifter med hög impactfaktor, vilket onekligen är något förvånande och knappast bara en frukt av att publiceringen av institutionens forskare fortfarande i hög grad sker på svenska, en stor andel är ju också på engelska. Man bör också notera institutionens goda förmåga att svara på samhälleliga behov, till exempel från kulturmiljövården, museerna och folkbildningen. Antalet disputationer är förhållandevis högt även om antalet gick något tillbaka 1999. Men som i de flesta ämnen måste man också konstatera att det är en ganska liten examination i förhållande till det kolossala antalet 57
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
Arkeologi<br />
Ett på många sätt modernt ämne är arkeologi. Forskningen spänner över<br />
vida fält, från stenålder till medeltid. De insända åtta publikationerna vittnar<br />
om såväl höjd som bredd. Påfallande är den teoretiska nyfikenheten<br />
och viljan till historisk och vetenskapssociologisk självreflexion, exempelvis<br />
märkbar i en liten, fin volym om Arkeologiska liv (1995), med biografiska<br />
skisser över manliga och kvinnliga arkeologer. En volym med titeln Arkeologiska<br />
horisonter (1998) vittnar om Göteborgsforskarnas mångsidighet,<br />
inte bara teoretiskt; här samsas analyser <strong>av</strong> vitt skilda geografiska områden<br />
och perioder, här finns en förmåga till kontextualisering och till infallsrika<br />
tolkningar <strong>av</strong> eget och andras material. Allt detta antyder ett utbrett metaarkeologiskt<br />
intresse vid institutionen, ett intryck som bekräftas <strong>av</strong> en <strong>av</strong><br />
de insända <strong>av</strong>handlingarna, Genuskonstruktioner i nordisk vikingatid: Förr<br />
och nu (1998). Det är en uppslagsrik studie som med hjälp <strong>av</strong> genusteoretiska<br />
analysredskap kastar ljus över konstruktionen <strong>av</strong> vikingatiden och<br />
dess, framförallt, kvinnliga stereotyper under 1800- och 1900-talen.<br />
Att Göteborgsarkeologerna behärskar mer traditionell <strong>forskn</strong>ing och<br />
materialanalys visas det också goda exempel på, till exempel i volymen<br />
Västsvenska stenåldersstudier (1991), för övrigt ett <strong>av</strong> flera belägg för att<br />
man har en hög profil också på den egna regionens förhistoria. Kraftprovet<br />
är emellertid Europe before History, utgivet <strong>av</strong> Cambridge University<br />
Press (1998) i dess serie New Studies in Archaeology. Detta är en rik syntes<br />
<strong>av</strong> senare tiders <strong>forskn</strong>ing, men innehåller också egna och originella tolkningar<br />
<strong>av</strong> bronsålderns ”världssystem”.<br />
Institutionen har ett livligt internationellt samarbete, många gästföreläsare<br />
<strong>av</strong> hög klass, och man syns även i redaktionskommittéer, tidskriftsredaktioner,<br />
encyklopedier och i antologier utgivna på ansedda internationella<br />
förlag. Den starka internationella profilen i <strong>forskn</strong>ingen – fältarbeten<br />
genomförs i åtskilliga länder i Europa och även i Asien och Latinamerika –<br />
och i institutionens kontaktnät kommer inte fram lika tydligt i den bibliometriska<br />
undersökningen. Den internationellt synliga volymen är blygsam<br />
och ännu beskedligare är genomslaget i form <strong>av</strong> citeringar och synlighet<br />
i tidskrifter med hög impactfaktor, vilket onekligen är något förvånande<br />
och knappast bara en frukt <strong>av</strong> att publiceringen <strong>av</strong> institutionens forskare<br />
fortfarande i hög grad sker på svenska, en stor andel är ju också på engelska.<br />
Man bör också notera institutionens goda förmåga att svara på samhälleliga<br />
behov, till exempel från kulturmiljövården, museerna och folkbildningen.<br />
Antalet disputationer är förhållandevis högt även om antalet gick något<br />
tillbaka 1999. Men som i de flesta ämnen måste man också konstatera att<br />
det är en ganska liten examination i förhållande till det kolossala antalet<br />
57
Change language