Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
<strong>av</strong> ämnenas <strong>forskn</strong>ing ligger flera källor: de årliga <strong>forskn</strong>ingsöversikter<br />
(egentligen tryckta publikationslistor) som fakulteten presenterar, en<br />
bibliometrisk studie som vi låtit genomföra (bilaga d), ett urval ”bästa<br />
arbeten” från institutioner och ämnen (bilaga e) samt givetvis de många<br />
samtal och intervjuer som vi genomfört. Till detta skall läggas fakultetens<br />
sammanställningar <strong>av</strong> uppgifter om resultaten i forskarutbildningen och<br />
om extern finansiering (bilaga b och c). I vissa fall har vi också inhämtatkompletterande<br />
uppgifter från andra källor, t. ex. HSFR:s och Högskoleverkets<br />
ämnesvisa utvärderingar.<br />
Vårt arbete har inte saknat hinder, några triviala. Bland annat har det<br />
varit svårt att få ett tydligt grepp om produktionens omfattning och<br />
karaktär genom de årliga <strong>forskn</strong>ingsöversikterna; skrifter tas upp mer än<br />
en gång, enkla artiklar <strong>av</strong> populärt slag uppställs vid sidan <strong>av</strong> tunga vetenskapliga<br />
arbeten. Ett sätt att göra <strong>forskn</strong>ingen vid <strong>hum</strong>anistiska fakulteten<br />
mer synlig skulle vara att redovisningen <strong>av</strong> skrifter och artiklar gjordes mer<br />
professionellt än i de häften som nu presenterar <strong>forskn</strong>ingsverksamheten.<br />
En databas planläggs, och vi hoppas att detta instrument kommer att göra<br />
det lättare att värdera och utnyttja all den <strong>forskn</strong>ing som fakulteten producerar<br />
varje år.<br />
Vad gäller ”bästa arbeten” blev institutionerna genom fakultetskansliets<br />
förmedling ombedda att ”för utvärdering <strong>av</strong> <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing inlämna<br />
representativa arbeten <strong>av</strong> högsta vetenskapliga kvalitet från 1990-talet<br />
och år 2000”. Vi sade i instruktionen: ”Antalet arbeten bör inte överstiga<br />
åtta och kan vara såväl monografier som bidrag i antologier och tidskrifter”.<br />
Uppdragsformuleringen var inte optimal. Det hade varit mera<br />
klargörande att be om inlämning <strong>av</strong> t. ex. ”de åtta vetenskapliga verk,<br />
som institutionen anser vara de bästa som vid den producerats under perioden<br />
1990–2000”. Den viktigaste <strong>av</strong>sikten bedömargruppen hade med sin<br />
begäran var att få institutionerna att genomföra en självevaluering <strong>av</strong> sin<br />
<strong>forskn</strong>ingskvalitet. Detta är svårt och grannlaga, men kan fuller väl göras.<br />
Kanske hade det också varit en fördel om bedömargruppen givit klarare<br />
instruktioner om hur urvalet skulle gå till, så att alla institutioner inlämnat<br />
sina bidrag efter en likadan urvalsprocedur. Vi menar att den bästa metoden<br />
(medgivet svår och självrannsakande) är kollektiv diskussion, där institutionens<br />
hela forskarkår deltar i diskussionen om vilka de bästa verken<br />
varit. Nu vet vi inte (annat än i vissa fall) riktigt hur urvalet gått till institutionsvis:<br />
är det t. ex. professorn som ensam gjort urvalet? Har lärarkollegiet<br />
gjort det? Hade man kunnat be om att få exemplar <strong>av</strong> eventuella recensioner<br />
<strong>av</strong> de inlämnade verken? Trots frågorna har de inlämnade verken ändå<br />
väsentligt bidragit till våra möjligheter att urskilja styrkor och svagheter i<br />
<strong>forskn</strong>ingen.<br />
51
Change language