Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
46 Humanistiska fakulteten i Göteborg forskar assistenttjänster och en besparingskampanj på alla enheter blev den omedelbara effekten. Hög arbetsbelastning blev en indirekt effekt, och bedömargruppen har hört röster tala om risken för utbrändhet och andra negativa följdverkningar. Bedömargruppens kommentar Det ovan sagda betyder att fakulteten under 1990-talet har satsat avse värda resurser på nya åtaganden. På den positiva sidan konstaterar vi att detta breddat fakultetens repertoar. Några av nytillskotten har utvecklats väl och kan uppvisa kraftfull forskning, för andra har det gått trögare i starten. Klart problematiskt är emellertid att vidgningen av kretsen av specialiteter som skall dela på medlen har gjort att det obestridligen blivit mindre för var och en än vad det eljest skulle ha blivit. Satsningarna har varit av ganska olika karaktär. Religionsvetenskap är en stor satsning på att åstadkomma motsvarigheten till teol. kand. -utbildning med forskningsanknytning. Att fullfölja detta är resurskrävande, det måste ha stått klart från början. Utbyggnaden av japanska till ett forskarutbildningsämne är en insats av en helt annan storleksordning. Forskarutbildning är emellertid krävande, ovanpå en ovanligt mödosam grundutbildning i japanska, och det förefaller bedömargruppen förvånande att dessa omfattande uppgifter lagts på ett ämne med så obetydliga resurser. Andra satsningar har sina särdrag som framgått ovan. Det kan finnas anledning att något dröja vid denna händelseutveckling. Vad som de facto skett är att inemot en tredjedel av fakultetens samlade resurser omdisponerats eller bundits upp i nya satsningar på ämnen, professurer och program – på ett årtionde. Vart och ett för sig har nog dessa steg kunnat försvaras; det ter sig rentav imponerande att så snabbt och till synes målmedvetet ha kunnat bygga ut fakulteten. Det kan förvisso också ha varit svårt att under de expansiva åren vid 1990-talets början tänka sig att det senare under årtiondet skulle komma radikalt annorlunda ekonomiska villkor. Bedömargruppen står emellertid en smula undrande inför den strategiska vision för fakultetens sammansättning, storlek eller struktur som fanns vid fakulteten, eller i universitetsledningen, då besluten fattades. Det ligger givetvis i sakens natur att såväl enskilda forskare som ledningen för fakultet och universitet drivs av lusten att expandera, eller att starta nya forskningsområden. Vad vi undrar över är snarare hur de instrument såg ut med vilkas hjälp man kunde sovra mellan uppslagen och välja inriktning. Gamla anslagsframställningar tycks ha spelat en roll; när det ekonomiska utrymmet växte uppstod möjligheten att förverkliga ambitionerna. Men varför fakulteten skulle ha just den uppsättning ämnen och professorer som man
Humanistiska fakulteten i Göteborg nu gick in för, det har förblivit oklart för bedömargruppen. Hur resonerade man när alternativen – nya doktorandtjänster, bevarade forskarassistentutrymmen, ökad forskningstid för lektorer – förkastades? Utvecklingen under 1990-talet har förlängt en utveckling i riktning mot allt fler enheter, varav alltför många är underkritiska i storlek och kapacitet. Fakultetens ämnen – en värdering Bedömargruppens uppdrag är allmänt taget att beskriva och värdera forskningen vid fakulteten och söka urskilja dess starka och svaga sidor. Visserligen sägs i uppdraget att vår uppgift inte är att svara för en ”detaljerad granskning av forskningen ämne för ämne”. Likväl har vi kommit fram till att det är oundgängligt för lösandet av vår övergripande uppgift att vi genomför en översiktlig värderande beskrivning av ämnena. Det är trots allt forskningen i de enskilda ämnena som utgör en väsentlig, ja, en helt övervägande del av fakultetens totala forskning. Ämnena är också mycket starkt varierande vad avser forskningens inriktning, omfattning och även kvalitet. Det vore mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att föra en diskussion om starka och svaga sidor i fakultetens forskning om vi inte hade skapat oss en bild av forskningen i de enskilda ämnena. Värderingen av ämnena kommer i det följande kapitel IV att fogas in i en samlad diskussion av fakultetens forskning och ett försök till analys av starka och svaga sidor. Vilka bedömningskriterier? En tvistefråga i de senaste årens många utvärderingar av forskning är själva valet av kriterier. Professionella evalueringsföretag nöjer sig för det mesta med kvantitativa mått, medan forskare brukar uppfatta kvalitet som det viktigaste. Och det är något som inte lika lätt låter sig mätas, speciellt inte av utomstående som inte själva är förtrogna med de olika ämnesområdena och deras säregna metoder. Man kan anta att problemet är särskilt graverande för den humanistiska forskningens del. Här handlar det om ett brett spektrum av ämnen som har sina egna traditioner, och forskningen är oftare knuten till enskilda individer än till forskargrupper. De verkligt epokgörande insatserna fångas inte alltid upp av mätningar av publiceringar och citeringsfrekvenser, i alla fall inte omedelbart. Inledningsvis kan det konstateras att kvalitetskriterierna kan variera beroende på vilken nivå man tänker på. Den enskilde forskarens ambition är att bidra med något som är gediget, nytt och betydelsefullt. Institutionen eftersträvar antagligen att vara en så bra miljö som möjligt för sådan forskning. Men det är inte lätt att ange vad som kännetecknar en idealinstitution. En avgörande fråga är om institutionen skall satsa på en egen 47
- Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
nu gick in för, det har förblivit oklart för bedömargruppen. Hur resonerade<br />
man när alternativen – nya doktorandtjänster, bevarade forskarassistentutrymmen,<br />
ökad <strong>forskn</strong>ingstid för lektorer – förkastades? <strong>Utv</strong>ecklingen<br />
under 1990-talet har förlängt en utveckling i riktning mot allt fler enheter,<br />
var<strong>av</strong> alltför många är underkritiska i storlek och kapacitet.<br />
Fakultetens ämnen – en värdering<br />
Bedömargruppens uppdrag är allmänt taget att beskriva och värdera <strong>forskn</strong>ingen<br />
vid fakulteten och söka urskilja dess starka och svaga sidor. Visserligen<br />
sägs i uppdraget att vår uppgift inte är att svara för en ”detaljerad<br />
granskning <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingen ämne för ämne”. Likväl har vi kommit fram<br />
till att det är oundgängligt för lösandet <strong>av</strong> vår övergripande uppgift att vi<br />
genomför en översiktlig värderande beskrivning <strong>av</strong> ämnena. Det är trots<br />
allt <strong>forskn</strong>ingen i de enskilda ämnena som utgör en väsentlig, ja, en helt<br />
övervägande del <strong>av</strong> fakultetens totala <strong>forskn</strong>ing. Ämnena är också mycket<br />
starkt varierande vad <strong>av</strong>ser <strong>forskn</strong>ingens inriktning, omfattning och även<br />
kvalitet. Det vore mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att föra en diskussion<br />
om starka och svaga sidor i fakultetens <strong>forskn</strong>ing om vi inte hade<br />
skapat oss en bild <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingen i de enskilda ämnena. Vä<strong>rderingen</strong> <strong>av</strong><br />
ämnena kommer i det följande kapitel IV att fogas in i en samlad diskussion<br />
<strong>av</strong> fakultetens <strong>forskn</strong>ing och ett försök till analys <strong>av</strong> starka och svaga<br />
sidor.<br />
Vilka bedömningskriterier?<br />
En tvistefråga i de senaste årens många utvärderingar <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ing är själva<br />
valet <strong>av</strong> kriterier. Professionella evalueringsföretag nöjer sig för det mesta<br />
med kvantitativa mått, medan forskare brukar uppfatta kvalitet som det<br />
viktigaste. Och det är något som inte lika lätt låter sig mätas, speciellt<br />
inte <strong>av</strong> utomstående som inte själva är förtrogna med de olika ämnesområdena<br />
och deras säregna metoder. Man kan anta att problemet är särskilt<br />
gr<strong>av</strong>erande för den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens del. Här handlar det om ett<br />
brett spektrum <strong>av</strong> ämnen som har sina egna traditioner, och <strong>forskn</strong>ingen<br />
är oftare knuten till enskilda individer än till forskargrupper. De verkligt<br />
epokgörande insatserna fångas inte alltid upp <strong>av</strong> mätningar <strong>av</strong> publiceringar<br />
och citeringsfrekvenser, i alla fall inte omedelbart.<br />
Inledningsvis kan det konstateras att kvalitetskriterierna kan variera<br />
beroende på vilken nivå man tänker på. Den enskilde forskarens ambition<br />
är att bidra med något som är gediget, nytt och betydelsefullt. Institutionen<br />
eftersträvar antagligen att vara en så bra miljö som möjligt för sådan<br />
<strong>forskn</strong>ing. Men det är inte lätt att ange vad som kännetecknar en idealinstitution.<br />
En <strong>av</strong>görande fråga är om institutionen skall satsa på en egen<br />
47
Change language