Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
46<br />
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
forskar assistenttjänster och en besparingskampanj på alla enheter blev den<br />
omedelbara effekten. Hög arbetsbelastning blev en indirekt effekt, och<br />
bedömargruppen har hört röster tala om risken för utbrändhet och andra<br />
negativa följdverkningar.<br />
Bedömargruppens kommentar<br />
Det ovan sagda betyder att fakulteten under 1990-talet har satsat <strong>av</strong>se värda<br />
resurser på nya åtaganden. På den positiva sidan konstaterar vi att detta<br />
breddat fakultetens repertoar. Några <strong>av</strong> nytillskotten har utvecklats väl<br />
och kan uppvisa kraftfull <strong>forskn</strong>ing, för andra har det gått trögare i starten.<br />
Klart problematiskt är emellertid att vidgningen <strong>av</strong> kretsen <strong>av</strong> specialiteter<br />
som skall dela på medlen har gjort att det obestridligen blivit mindre för<br />
var och en än vad det eljest skulle ha blivit.<br />
Satsningarna har varit <strong>av</strong> ganska olika karaktär. Religionsvetenskap är en<br />
stor satsning på att åstadkomma motsvarigheten till teol. kand. -utbildning<br />
med <strong>forskn</strong>ingsanknytning. Att fullfölja detta är resurskrävande, det måste<br />
ha stått klart från början. Utbyggnaden <strong>av</strong> japanska till ett forskarutbildningsämne<br />
är en insats <strong>av</strong> en helt annan storleksordning. Forskarutbildning<br />
är emellertid krävande, ovanpå en ovanligt mödosam grundutbildning<br />
i japanska, och det förefaller bedömargruppen förvånande att dessa<br />
omfattande uppgifter lagts på ett ämne med så obetydliga resurser. Andra<br />
satsningar har sina särdrag som framgått ovan.<br />
Det kan finnas anledning att något dröja vid denna händelseutveckling.<br />
Vad som de facto skett är att inemot en tredjedel <strong>av</strong> fakultetens samlade<br />
resurser omdisponerats eller bundits upp i nya satsningar på ämnen, professurer<br />
och program – på ett årtionde. Vart och ett för sig har nog dessa<br />
steg kunnat försvaras; det ter sig rent<strong>av</strong> imponerande att så snabbt och till<br />
synes målmedvetet ha kunnat bygga ut fakulteten. Det kan förvisso också<br />
ha varit svårt att under de expansiva åren vid 1990-talets början tänka sig<br />
att det senare under årtiondet skulle komma radikalt annorlunda ekonomiska<br />
villkor.<br />
Bedömargruppen står emellertid en smula undrande inför den strategiska<br />
vision för fakultetens sammansättning, storlek eller struktur som fanns vid<br />
fakulteten, eller i universitetsledningen, då besluten fattades. Det ligger<br />
givetvis i sakens natur att såväl enskilda forskare som ledningen för fakultet<br />
och universitet drivs <strong>av</strong> lusten att expandera, eller att starta nya <strong>forskn</strong>ingsområden.<br />
Vad vi undrar över är snarare hur de instrument såg ut med vilkas<br />
hjälp man kunde sovra mellan uppslagen och välja inriktning. Gamla<br />
anslagsframställningar tycks ha spelat en roll; när det ekonomiska utrymmet<br />
växte uppstod möjligheten att förverkliga ambitionerna. Men varför<br />
fakulteten skulle ha just den uppsättning ämnen och professorer som man
Change language