Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
nationella och europeiska kulturarvet inte längre framstår som en prioriterad uppgift? Finns det något att säga om humanioras funktioner utöver det som hör hemma i festtalens retoriska värld? Svaret är att det gör det, men det som finns behöver utarbetas, preciseras och systematiseras, vilket är en uppgift inte enbart för en liten bedömargrupp utan för alla de i den humanistiska forskningen involverade. En utgångspunkt kan vara reflektion över de humanistiska kärnämnenas funktioner. Uppenbarligen kommer det också några decennier in på 2000-talet att finnas behov av de kompetenser som förvaltas och vidareutvecklas av språkvetare, historiker, filosofer, vetenskapsteoretiker, företrädarna för litteratur- och bildvetenskaperna och andra estetiska ämnen. I det material som fakultetens forskare generöst ställt till utredningsgruppens förfogande finns det många synpunkter som skulle vara värda att vidareutveckla för att göra det mera tydligt både för oss själva som humanister och för alla andra vad det egentligen är som humanistiska forskare kan bättre än andra. ”Möjligheterna att genom jämförande analyser fördjupa förståelsen av västerländsk historia och samhälle i ett större jämförande perspektiv tas hos oss inte helt tillvara i forskning och utbildning”, heter det i en plädering för ett väsentligt inslag i humaniora: den jämförande kulturforskningen (Josephson 2000). En systematisk genomgång av de kompetenser som faktiskt finns i den humanistiska fakulteten skulle kunna ta utgångspunkt i de vetenskapliga metoder som används. Uppenbarligen finns det stora skillnader mellan områden som arkeologi, historia, språkvetenskap och filosofi, för att nämna några exempel ur mängden.
III Humanistiska fakulteten i Göteborg – en värderande karakteristik Efter att i det föregående kapitlet ha reflekterat kring den humanistiska forskningens villkor, generellt, i Sverige och i Västsverige/Göteborg, skall vi i detta kapitel försöka anlägga några problematiserande och analytiska perspektiv på fakulteten. Det är inte möjligt att ta upp allt; det vi behandlar utgör ett urval frågor som vi uppfattar som viktiga. Problemanalysen är i hög grad knuten till de enskilda ämnena/disciplinerna och strukturerad utifrån ett antal dimensioner som får anses centra la för forskningens kvalitet: produktionen av skrifter, produktionen av doktorer, externfinansiering, internationella kontakter m.m. En närmare presentation av de kriterier vi använt vid värderingen kommer att göras i anslutning till den ämnesvisa genomgång som följer senare i kapitlet. I kapitel IV kommer vi så att göra en motsvarande problemanalys och föra ett värderande resonemang kring forskningens kvalitet på fakultetsnivå: incitament till forskning, villkor för samarbete, förekomsten av forskningsprofiler, normer och mönster för prioriteringar, fakultetsledningens roll och mycket annat. Innan vi kommer fram till den värderande analysen måste vi emellertid först karakterisera fakulteten något ytterligare. Vi har i det föregående beskrivit några av fakultetens historiska utvecklingslinjer och några av de över gripande förändringar i regler och ramverk som påverkar fakultetens arbete. Det är nu dags att något närmare fånga in de förändringar som kommit under det senaste årtiondet. I denna utveckling ligger i själva verket några av nycklarna till den situation som fakulteten befinner sig i idag. Struktur och ekonomi – ett tioårsperspektiv De ekonomiska villkoren är givetvis väsentliga och dessa har växlat kraftigt under det senaste årtiondet, även om den övergripande tendensen varit att de ekonomiska resurserna för forskning har ökat avsevärt, inemot 50 procent, mellan 1990 och 2000. De besparingar som genomförts under de tre sista åren av 1990-talet har varit en återbetalning av ett underskott på över
- Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
III Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
– en värderande karakteristik<br />
Efter att i det föregående kapitlet ha reflekterat kring den <strong>hum</strong>anistiska<br />
<strong>forskn</strong>ingens villkor, generellt, i Sverige och i Västsverige/Göteborg, skall<br />
vi i detta kapitel försöka anlägga några problematiserande och analytiska<br />
perspektiv på fakulteten. Det är inte möjligt att ta upp allt; det vi behandlar<br />
utgör ett urval frågor som vi uppfattar som viktiga.<br />
Problemanalysen är i hög grad knuten till de enskilda ämnena/disciplinerna<br />
och strukturerad utifrån ett antal dimensioner som får anses centra la<br />
för <strong>forskn</strong>ingens kvalitet: produktionen <strong>av</strong> skrifter, produktionen <strong>av</strong> doktorer,<br />
externfinansiering, internationella kontakter m.m. En närmare presentation<br />
<strong>av</strong> de kriterier vi använt vid vä<strong>rderingen</strong> kommer att göras i<br />
anslutning till den ämnesvisa genomgång som följer senare i kapitlet. I<br />
kapitel IV kommer vi så att göra en motsvarande problemanalys och föra<br />
ett värderande resonemang kring <strong>forskn</strong>ingens kvalitet på fakultetsnivå:<br />
incitament till <strong>forskn</strong>ing, villkor för samarbete, förekomsten <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingsprofiler,<br />
normer och mönster för prioriteringar, fakultetsledningens roll<br />
och mycket annat.<br />
Innan vi kommer fram till den värderande analysen måste vi emellertid<br />
först karakterisera fakulteten något ytterligare. Vi har i det föregående<br />
beskrivit några <strong>av</strong> fakultetens historiska utvecklingslinjer och några <strong>av</strong> de<br />
över gripande förändringar i regler och ramverk som påverkar fakultetens<br />
arbete. Det är nu dags att något närmare fånga in de förändringar som<br />
kommit under det senaste årtiondet. I denna utveckling ligger i själva<br />
verket några <strong>av</strong> nycklarna till den situation som fakulteten befinner sig i<br />
idag.<br />
Struktur och ekonomi – ett tioårsperspektiv<br />
De ekonomiska villkoren är givetvis väsentliga och dessa har växlat kraftigt<br />
under det senaste årtiondet, även om den övergripande tendensen varit att<br />
de ekonomiska resurserna för <strong>forskn</strong>ing har ökat <strong>av</strong>sevärt, inemot 50 procent,<br />
mellan 1990 och 2000. De besparingar som genomförts under de tre<br />
sista åren <strong>av</strong> 1990-talet har varit en återbetalning <strong>av</strong> ett underskott på över
Change language