Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
38 Den humanistiska forskningens villkor Jämförbara siffror från senare tid är svåra att anföra på grund av att antalet studenter som läser fristående kurser i humanistiska ämnen har stigit kraftigt. Under 1999 var antalet individer som studerade vid fakulteten hela 10 000, omräknat till helårsstudieplatser handlade det om 4 500. Merparten av dessa individer är inte inskrivna vid utbildningsprogram, vilket ger en antydan om förändringarna i den tidigare så tydligt yrkesorienterade humanistiska fakulteten. Den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet har i likhet med dess systerfakulteter vid de andra universiteten i landet fått nya roller inom ett grundligt förändrat utbildningssystem. I den nya rollen ingår för det första att förse ett stort antal studenter från olika lärosäten i regionen med en kortare utbildning och att tillgodose behovet av heltidsutbildning i humaniora för ett långt mindre antal individer. De humanistiska fakulteterna har vidare fått en nyckelroll när det gäller att förse de omgivande mindre högskolorna med vetenskapligt kvalificerad personal i humanioraämnena. Den gamla symbiosen mellan Göteborgs högskola och läroverken har ersatts av ett liknande förhållande mellan den humanistiska fakulteten och de övriga högskolorna i den västsvenska regionen. Därmed antyds också konturerna av fakultetens nya roll som centrum för humanistisk forskning och forskarutbildning i ett regionalt nät av universitet och högskolor. Den stora tillströmningen av studenter till landets universitet och högskolor krävde organisatoriska reformer, som också drevs på av de poli tiska styresmakternas önskan om en socialt breddad rekrytering till de högre utbildningsanstalterna i riket. Ett omfattande utredningsarbete genomfördes (UKAS, U 68 osv.), som raskt omsattes i praktiska reformer. Av alla dessa reformer förtjänar åtminstone tre att nämnas i detta sammanhang. Den ena är uppdelningen av den vetenskapliga staben i två kategorier med vitt skilda roller: å ena sidan professorer med ansvar för forskning och forskarutbildning, å andra sidan universitetslektorer med ansvar för den lägre undervisningen. Brottet med Humboldt-traditionens betoning av enheten mellan forskning och undervisning visade sig ganska snart medföra olyckliga konsekvenser och är nu långsamt på väg ut ur systemet. Till detta skall vi återkomma senare i vår probleminventering. Den andra är införandet av en organiserad forskarutbildning. En sådan har införts i en serie steg. Det första kom 1969, då forskarstudierna skulle tidsbegränsas och anpassas till moderna förhållanden efter amerikansk förebild. Försöket medförde bara blygsamma förändringar i praktiken, och den fria antagningen, dvs. rätten för den som ville och uppfyllde de formella kraven att också genomgå den, kvarstod också. Först 1988 kom en möjlighet att avråda en sökande från utbildning. 1998 års reform är den mest
Den humanistiska forskningens villkor långtgående. Nu krävs finansiering av forskarstudierna för att en sökande skall kunna antagas, därtill skall fakulteten sörja för grundliga och årliga uppföljningar av studierna i syfte att studietiden, som eljest varit notoriskt lång vid humanistiska institutioner, skall kunna hållas till de stipulerade fyra åren (heltidsstudier). Den tredje reformen av särskild relevans för vår utredning är införandet av ett prestationsbaserat resurstilldelningssystem för grundutbildning. Systemet började tillämpas 1993 och innebär att de ekonomiska anslagen till de olika ämnena regleras år för år på grundval av ämnets påvisbara prestationer, mätt i antal utexaminerade studenter. Detta system har den i grunden positiva egenskapen att den tydliggör sambandet mellan undervisningsuppgiftens storlek och dess ersättning. Det skall också i princip fånga upp studentintresset och göra att efterfrågade kurser och program växer i utbudet. Däremot finns än så länge få incitament för lärarna att utveckla och ta fram helt nya kurser för att locka studentintresset. Dock har man i Göteborg avsatt särskilda medel för utveckling av nya kurser. Alla system som bygger på uppdrag baserade på studentefterfrågan innebär givetvis svårigheter för de ämnen som inte drar till sig tillräckligt många studenter för att kunna täcka undervisningens kostnader. Dessa s.k. småämnens existens motiveras emellertid av andra skäl än studentefterfrågan, bland annat handlar det om långsiktig kompetensuppbyggnad i ett komplicerat samspel mellan olika discipliner som tillsammans stödjer varandra. Medel måste därför tas från andra ämnen inom fakulteten, vilket i dagsläget innebär en intern omfördelning på uppemot 2 miljoner kronor per år till de klassiska språken, vissa främmande språk och vetenskapsteori. Den mest allvarliga olägenheten med det på kortsiktighet baserade tilldel ningssystemet är emellertid att långsiktiga effekter tenderar att osynliggöras. Den humanistiska forskningen och forskarutbildningen måste ses i ett åtskilligt längre tidsperspektiv än det som det årliga budgetarbetet medför. I ett dokument från den humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet från 1999 heter det att ”det är svårt för att inte säga omöjligt att avgöra vilka inriktningar och vilka ämnen vi behöver på 10–20 års sikt”. Uttalandet återfinns i en rapport om ”Forskningsstrategier och strategier för kunskapsutveckling vid humanistiska fakulteten 2001–2004”. Försök att nu in i minsta detalj planera den humanistiska fakultetens utseende på 2020-talet är onekligen dömda att misslyckas. Däremot förefaller det oss att vara mödan värt att reflektera över humanioras grundläggande uppgifter i ett längre tidsperspektiv. Vad kan man rimligtvis förvänta av den humanistiska forskningen i en tid då det trygga sambandet med realskolor och gymnasier är borta och kultiveringen av det 39
- Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
38<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
Jämförbara siffror från senare tid är svåra att anföra på grund <strong>av</strong> att antalet<br />
studenter som läser fristående kurser i <strong>hum</strong>anistiska ämnen har stigit kraftigt.<br />
Under 1999 var antalet individer som studerade vid fakulteten hela<br />
10 000, omräknat till helårsstudieplatser handlade det om 4 500. Merparten<br />
<strong>av</strong> dessa individer är inte inskrivna vid utbildningsprogram, vilket ger<br />
en antydan om förändringarna i den tidigare så tydligt yrkesorienterade<br />
<strong>hum</strong>anistiska fakulteten.<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten vid Göteborgs universitet har i likhet med<br />
dess systerfakulteter vid de andra universiteten i landet fått nya roller<br />
inom ett grundligt förändrat utbildningssystem. I den nya rollen ingår för<br />
det första att förse ett stort antal studenter från olika lärosäten i regionen<br />
med en kortare utbildning och att tillgodose behovet <strong>av</strong> heltidsutbildning<br />
i <strong>hum</strong>aniora för ett långt mindre antal individer. De <strong>hum</strong>anistiska fakulteterna<br />
har vidare fått en nyckelroll när det gäller att förse de omgivande<br />
mindre högskolorna med vetenskapligt kvalificerad personal i <strong>hum</strong>anioraämnena.<br />
Den gamla symbiosen mellan Göteborgs högskola och läroverken<br />
har ersatts <strong>av</strong> ett liknande förhållande mellan den <strong>hum</strong>anistiska<br />
fakulteten och de övriga högskolorna i den västsvenska regionen. Därmed<br />
antyds också konturerna <strong>av</strong> fakultetens nya roll som centrum för <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning i ett regionalt nät <strong>av</strong> universitet och<br />
högskolor.<br />
Den stora tillströmningen <strong>av</strong> studenter till landets universitet och högskolor<br />
krävde organisatoriska reformer, som också drevs på <strong>av</strong> de poli tiska<br />
styresmakternas önskan om en socialt breddad rekrytering till de högre<br />
utbildningsanstalterna i riket. Ett omfattande utredningsarbete genomfördes<br />
(UKAS, U 68 osv.), som raskt omsattes i praktiska reformer. Av alla<br />
dessa reformer förtjänar åtminstone tre att nämnas i detta sammanhang.<br />
Den ena är uppdelningen <strong>av</strong> den vetenskapliga staben i två kategorier<br />
med vitt skilda roller: å ena sidan professorer med ansvar för <strong>forskn</strong>ing<br />
och forskarutbildning, å andra sidan universitetslektorer med ansvar för<br />
den lägre undervisningen. Brottet med Humboldt-traditionens betoning<br />
<strong>av</strong> enheten mellan <strong>forskn</strong>ing och undervisning visade sig ganska snart medföra<br />
olyckliga konsekvenser och är nu långsamt på väg ut ur systemet. Till<br />
detta skall vi återkomma senare i vår probleminventering.<br />
Den andra är införandet <strong>av</strong> en organiserad forskarutbildning. En sådan<br />
har införts i en serie steg. Det första kom 1969, då forskarstudierna skulle<br />
tidsbegränsas och anpassas till moderna förhållanden efter amerikansk<br />
förebild. Försöket medförde bara blygsamma förändringar i praktiken, och<br />
den fria antagningen, dvs. rätten för den som ville och uppfyllde de formella<br />
kr<strong>av</strong>en att också genomgå den, kvarstod också. Först 1988 kom en möjlighet<br />
att <strong>av</strong>råda en sökande från utbildning. 1998 års reform är den mest
Change language