Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
i olika merkantila ämnen, men kontentan blev en modern <strong>hum</strong>anistisk<br />
fakultet. Humaniora förvandlades på 1800-talet från traditionsbevarande<br />
lärdomsförvaltning med normativa förtecken till empiriska <strong>forskn</strong>ingsdiscipliner.<br />
Modellerna hade utvecklats i Tyskland, först och främst vid<br />
universitetet i Berlin, och det var detta som kom till Göteborg på 1890talet.<br />
De <strong>hum</strong>anistiska kärnämnena (historia, språkvetenskap, filosofi och<br />
estetiska discipliner) fanns med från första början. I första omgången<br />
inrättades det sju professurer: i historia med statskunskap, klassiska språk,<br />
ny europeisk lingvistik (en lärostol i romanska språk, och en lärostol i germanska<br />
språk med undervisningsskyldighet i sanskrit med jämförande<br />
språk<strong>forskn</strong>ing), nordiska språk, filosofi och litteraturhistoria (”estetik samt<br />
litteratur- och konsthistoria” hette professuren till att börja med). Som det<br />
brukar vara på det <strong>hum</strong>anistiska området styrdes ämnesurvalet <strong>av</strong> praktiska<br />
hänsyn.<br />
Göteborgs högskola möjliggjordes <strong>av</strong> en donation, som krävde att man<br />
skulle hålla sig till det som den gången var examensämnen vid de existerande<br />
universitetsfakulteterna. Valet föll på det historisk-filosofiska området.<br />
Därmed uppstod den täta förbindelsen mellan högskolan och läroverken<br />
som kännetecknar perioden från 1890-talet till 1960-talet. Högskolans<br />
uppdrag var först och främst att förse realskolor och gymnasier med<br />
vetenskapligt utbildade lärare. För lektorstjänster krävdes doktorsgrad, vilket<br />
förklarar den relativt höga disputationsfrekvensen på högskolans tid.<br />
(För detaljer om detta hänvisas till Bo Lindberg & Ingemar Nilsson,<br />
Göteborgs universitets historia, 1996, vol. I–II.) Dessutom hade högskolan<br />
ansvar för utbildningen för museiyrken <strong>av</strong> olika slag.<br />
Praktiska yrkesutbildningshänsyn låg också bakom upprättandet <strong>av</strong><br />
professuren i semitiska språk 1898. Högskolan fick raskt rätt att genomföra<br />
den förberedande teologisk-filosofiska examen som krävdes fram till<br />
1950-talet för att kunna studera vidare vid de teologiska fakulteterna i<br />
Lund och Uppsala. Och där ingick hebreiska i tillägg till filosofi och grekiska.<br />
Professuren i klassisk fornkunskap, som kom långt senare (1934), föranleddes<br />
likaså <strong>av</strong> praktiska skäl, bland annat genom ämnets anknytning<br />
till museivärlden. Pedagogik tillkom därför att den nya examensstadgan<br />
1907 gjorde det erforderligt. Delningar <strong>av</strong> stora ämnesområden medförde<br />
nya professurer under 1900-talets första tjugo år (t. ex. engelska språket<br />
och litteraturen 1905, konsthistoria med konstteori 1919), men sedan<br />
dröjde det fram till 1960-talet innan <strong>hum</strong>aniora började växa igen.<br />
Två <strong>hum</strong>anistiska ämnesområden faller till synes utanför denna bild <strong>av</strong><br />
mot skolor och museer riktad verksamhet: jämförande språk<strong>forskn</strong>ing med<br />
sanskrit, och östasiatisk språkvetenskap och kultur. Den förstnämnda professuren<br />
1899 var en följd <strong>av</strong> en donation, liksom också den samma år<br />
35
Change language