Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
34 Den humanistiska forskningens villkor Någon patentmodell för hur ett universitet eller en fakultet skall optimera sina förutsättningar att orientera sig i den situation som för närvarande råder finns knappast, förhållandena varierar från lärosäte till lärosäte. Men klart är i alla händelser att processen inte uteslutande kan förväntas ske genom självorganisering underifrån bland forskarna, vilket dock som vanligt är en nödvändig förutsättning. Det ledarskap som också måste till torde handla om en välavvägd kombination av å ena sidan prioriteringar och markeringar från ledningar på fakultets- och styrelsenivå och å andra sidan en förmåga att lyhört och uppmärksamt ta vara på och organisatoriskt stödja nyfikenhet och aktivitet från forskarnivån. Ett initiativ i den riktningen var den inbjudan som fakultetsledningen gjorde hösten 1999 till institutionerna att inkomma med sina forskningsstrategiska överväganden. Vi tror att till det som fordras bland annat hör tydliga incitament för att stimulera och belöna forskare och grupper som axlar ansvaret att ta initiativ och leda det ofta tunga och nästan alltid långvariga arbete som det innebär att framgångsrikt och uthålligt orientera i finansieringslandskapet. Vi tror också att det är nödvändigt att fakulteten försöker urskilja ett antal områden som skulle gå att utveckla så att de kan fungera som mottagare av betydande externa forskningsbidrag. I detta arbete uppfattar vi byggandet av allianser med andra fakulteter liksom med partners vid andra universitet/högskolor som ett väsentligt inslag. Fakultetsledningen har därvid en nyckelroll och den måste i sin tur ha ett uttalat och uthålligt stöd i universitetets ledning och styrelse. Vi återkommer senare i denna rapport till sådana tankar och hur de skall kunna förverkligas. Humanioras roll i Göteborg och i västra Sverige Den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet fick sin nuvarande benämning 1961, men verksamheten i fakulteten har pågått kontinuerligt sedan 1891. Då inrättades Göteborgs högskola som från början var en rent humanistisk forsknings- och utbildningsanstalt, efterhand kompletterad med några få lärostolar i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen. När högskolan slogs samman med medicinarutbildningen 1954 och Göteborgs universitet såg dagens ljus, blev namnet den filosofiska fakulteten. Naturvetenskaperna avskildes som egna fakulteter vid alla rikets universitet 1961. Detsamma skedde med samhällsvetenskaperna 1964, som alltså är det år då den humanistiska fakulteten fick den form som den i stora drag ännu har. Göteborgs högskola var resultatet av en långvarig diskussion i Göteborg om möjliga och önskvärda högre utbildningar i staden. Idéer om allmänbildande och moraliskt fostrande studier ställdes mot behovet av utbildning
Den humanistiska forskningens villkor i olika merkantila ämnen, men kontentan blev en modern humanistisk fakultet. Humaniora förvandlades på 1800-talet från traditionsbevarande lärdomsförvaltning med normativa förtecken till empiriska forskningsdiscipliner. Modellerna hade utvecklats i Tyskland, först och främst vid universitetet i Berlin, och det var detta som kom till Göteborg på 1890talet. De humanistiska kärnämnena (historia, språkvetenskap, filosofi och estetiska discipliner) fanns med från första början. I första omgången inrättades det sju professurer: i historia med statskunskap, klassiska språk, ny europeisk lingvistik (en lärostol i romanska språk, och en lärostol i germanska språk med undervisningsskyldighet i sanskrit med jämförande språkforskning), nordiska språk, filosofi och litteraturhistoria (”estetik samt litteratur- och konsthistoria” hette professuren till att börja med). Som det brukar vara på det humanistiska området styrdes ämnesurvalet av praktiska hänsyn. Göteborgs högskola möjliggjordes av en donation, som krävde att man skulle hålla sig till det som den gången var examensämnen vid de existerande universitetsfakulteterna. Valet föll på det historisk-filosofiska området. Därmed uppstod den täta förbindelsen mellan högskolan och läroverken som kännetecknar perioden från 1890-talet till 1960-talet. Högskolans uppdrag var först och främst att förse realskolor och gymnasier med vetenskapligt utbildade lärare. För lektorstjänster krävdes doktorsgrad, vilket förklarar den relativt höga disputationsfrekvensen på högskolans tid. (För detaljer om detta hänvisas till Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, 1996, vol. I–II.) Dessutom hade högskolan ansvar för utbildningen för museiyrken av olika slag. Praktiska yrkesutbildningshänsyn låg också bakom upprättandet av professuren i semitiska språk 1898. Högskolan fick raskt rätt att genomföra den förberedande teologisk-filosofiska examen som krävdes fram till 1950-talet för att kunna studera vidare vid de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala. Och där ingick hebreiska i tillägg till filosofi och grekiska. Professuren i klassisk fornkunskap, som kom långt senare (1934), föranleddes likaså av praktiska skäl, bland annat genom ämnets anknytning till museivärlden. Pedagogik tillkom därför att den nya examensstadgan 1907 gjorde det erforderligt. Delningar av stora ämnesområden medförde nya professurer under 1900-talets första tjugo år (t. ex. engelska språket och litteraturen 1905, konsthistoria med konstteori 1919), men sedan dröjde det fram till 1960-talet innan humaniora började växa igen. Två humanistiska ämnesområden faller till synes utanför denna bild av mot skolor och museer riktad verksamhet: jämförande språkforskning med sanskrit, och östasiatisk språkvetenskap och kultur. Den förstnämnda professuren 1899 var en följd av en donation, liksom också den samma år 35
- Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
34<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
Någon patentmodell för hur ett universitet eller en fakultet skall optimera<br />
sina förutsättningar att orientera sig i den situation som för närvarande<br />
råder finns knappast, förhållandena varierar från lärosäte till lärosäte.<br />
Men klart är i alla händelser att processen inte uteslutande kan förväntas<br />
ske genom självorganisering underifrån bland forskarna, vilket dock som<br />
vanligt är en nödvändig förutsättning. Det ledarskap som också måste till<br />
torde handla om en väl<strong>av</strong>vägd kombination <strong>av</strong> å ena sidan prioriteringar<br />
och markeringar från ledningar på fakultets- och styrelsenivå och å andra<br />
sidan en förmåga att lyhört och uppmärksamt ta vara på och organisatoriskt<br />
stödja nyfikenhet och aktivitet från forskarnivån. Ett initiativ i den<br />
riktningen var den inbjudan som fakultetsledningen gjorde hösten 1999<br />
till institutionerna att inkomma med sina <strong>forskn</strong>ingsstrategiska överväganden.<br />
Vi tror att till det som fordras bland annat hör tydliga incitament för att<br />
stimulera och belöna forskare och grupper som axlar ansvaret att ta initiativ<br />
och leda det ofta tunga och nästan alltid långvariga arbete som det innebär<br />
att framgångsrikt och uthålligt orientera i finansieringslandskapet.<br />
Vi tror också att det är nödvändigt att fakulteten försöker urskilja ett<br />
antal områden som skulle gå att utveckla så att de kan fungera som mottagare<br />
<strong>av</strong> betydande externa <strong>forskn</strong>ingsbidrag. I detta arbete uppfattar vi<br />
byggandet <strong>av</strong> allianser med andra fakulteter liksom med partners vid andra<br />
universitet/högskolor som ett väsentligt inslag. Fakultetsledningen har därvid<br />
en nyckelroll och den måste i sin tur ha ett uttalat och uthålligt stöd i<br />
universitetets ledning och styrelse. Vi återkommer senare i denna rapport<br />
till sådana tankar och hur de skall kunna förverkligas.<br />
Humanioras roll i Göteborg och i västra Sverige<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten vid Göteborgs universitet fick sin nuvarande<br />
benämning 1961, men verksamheten i fakulteten har pågått kontinuerligt<br />
sedan 1891. Då inrättades Göteborgs högskola som från början var en<br />
rent <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ings- och utbildningsanstalt, efterhand kompletterad<br />
med några få lärostolar i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga<br />
ämnen. När högskolan slogs samman med medicinarutbildningen<br />
1954 och Göteborgs universitet såg dagens ljus, blev namnet den filosofiska<br />
fakulteten. Naturvetenskaperna <strong>av</strong>skildes som egna fakulteter vid<br />
alla rikets universitet 1961. Detsamma skedde med samhällsvetenskaperna<br />
1964, som alltså är det år då den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten fick den form<br />
som den i stora drag ännu har.<br />
Göteborgs högskola var resultatet <strong>av</strong> en långvarig diskussion i Göteborg<br />
om möjliga och önskvärda högre utbildningar i staden. Idéer om allmänbildande<br />
och moraliskt fostrande studier ställdes mot behovet <strong>av</strong> utbildning