Utv.rderingen av hum forskn

34
Den humanistiska forskningens villkor
Någon patentmodell för hur ett universitet eller en fakultet skall optimera
sina förutsättningar att orientera sig i den situation som för närvarande
råder finns knappast, förhållandena varierar från lärosäte till lärosäte.
Men klart är i alla händelser att processen inte uteslutande kan förväntas
ske genom självorganisering underifrån bland forskarna, vilket dock som
vanligt är en nödvändig förutsättning. Det ledarskap som också måste till
torde handla om en välavvägd kombination av å ena sidan prioriteringar
och markeringar från ledningar på fakultets- och styrelsenivå och å andra
sidan en förmåga att lyhört och uppmärksamt ta vara på och organisatoriskt
stödja nyfikenhet och aktivitet från forskarnivån. Ett initiativ i den
riktningen var den inbjudan som fakultetsledningen gjorde hösten 1999
till institutionerna att inkomma med sina forskningsstrategiska överväganden.
Vi tror att till det som fordras bland annat hör tydliga incitament för att
stimulera och belöna forskare och grupper som axlar ansvaret att ta initiativ
och leda det ofta tunga och nästan alltid långvariga arbete som det innebär
att framgångsrikt och uthålligt orientera i finansieringslandskapet.
Vi tror också att det är nödvändigt att fakulteten försöker urskilja ett
antal områden som skulle gå att utveckla så att de kan fungera som mottagare
av betydande externa forskningsbidrag. I detta arbete uppfattar vi
byggandet av allianser med andra fakulteter liksom med partners vid andra
universitet/högskolor som ett väsentligt inslag. Fakultetsledningen har därvid
en nyckelroll och den måste i sin tur ha ett uttalat och uthålligt stöd i
universitetets ledning och styrelse. Vi återkommer senare i denna rapport
till sådana tankar och hur de skall kunna förverkligas.
Humanioras roll i Göteborg och i västra Sverige
Den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet fick sin nuvarande
benämning 1961, men verksamheten i fakulteten har pågått kontinuerligt
sedan 1891. Då inrättades Göteborgs högskola som från början var en
rent humanistisk forsknings- och utbildningsanstalt, efterhand kompletterad
med några få lärostolar i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
ämnen. När högskolan slogs samman med medicinarutbildningen
1954 och Göteborgs universitet såg dagens ljus, blev namnet den filosofiska
fakulteten. Naturvetenskaperna avskildes som egna fakulteter vid
alla rikets universitet 1961. Detsamma skedde med samhällsvetenskaperna
1964, som alltså är det år då den humanistiska fakulteten fick den form
som den i stora drag ännu har.
Göteborgs högskola var resultatet av en långvarig diskussion i Göteborg
om möjliga och önskvärda högre utbildningar i staden. Idéer om allmänbildande
och moraliskt fostrande studier ställdes mot behovet av utbildning