Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
32<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
En ytterligare faktor skall nämnas, nämligen den växande betydel sen<br />
<strong>av</strong> regionala och lokala <strong>forskn</strong>ingsfinansiärer. En utredning presenterad i<br />
mars 2000 <strong>av</strong> Landstingsförbundet och Kommunförbundet gemensamt<br />
(Bergström m. fl., 2000) visar att den offentliga regionala och kommunala<br />
sektorn svarar för <strong>forskn</strong>ingsbidrag i storleksordningen 7 miljarder kronor<br />
per år. I allt väsentligt går även dessa resurser <strong>hum</strong>aniora förbi; inte minst<br />
vård- och medicinsk <strong>forskn</strong>ing får del <strong>av</strong> dessa resurser. Det finns dock<br />
andra regionala aktörer, till exempel kommunala <strong>forskn</strong>ingsstiftelser och<br />
privata donatorer, som lämnar bidrag till <strong>forskn</strong>ingen, ett mönster som<br />
märks främst vid de mindre högskolorna, där specialdestinerade bidrag kan<br />
ge viktiga marginella effekter. Även Lunds universitet har mottagit åtskilliga<br />
privata donationer, för att nämna ett exempel.<br />
Vad som beskrivits ovan är genomförda, pågående eller kända framtida<br />
förändringar <strong>av</strong> finansieringslandskapet. Sannolikt kommer under åren<br />
framöver ytterligare förändringar att ske, men om dessa kan vi inte veta<br />
något säkert. Inget kan uteslutas, exempelvis skulle en återgång till en<br />
prioritering <strong>av</strong> mer disciplinbaserad <strong>forskn</strong>ing och större andel små anslag<br />
kunna ske. Statsmakten skulle också kunna resonera så att fakultetsmedlen<br />
bör förstärkas när annan finansiering växer. Helt nya prioriteringar mellan<br />
olika vetenskapsområden skulle i princip kunna ske, så att <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing ytterligare uppgraderades i förhållande till andra områden, eller<br />
tvärtom. Men även om inget <strong>av</strong> detta kan uteslutas, finns för närvarande<br />
(enligt <strong>forskn</strong>ingspropositionen, vars perspektiv sträcker sig fram till 2004)<br />
inga tecken som tyder på en sådan utveckling.<br />
Vad som istället karakteriserar finansieringslandskapet är snarare att nya<br />
och växande resurser förs till stora program med bred inriktning på såväl<br />
grund<strong>forskn</strong>ing som möjliga tillämpningar och problemlösning. De stora<br />
resurser som förs via stiftelser och sektorsorgan är inte i princip stängda för<br />
<strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing, men de kan bara göras tillgängliga för <strong>hum</strong>anister<br />
om dessa förmår bygga allianser med andra forskare eller förmår utforma<br />
projekt och program som kan bidraga till att nå de mål som respektive<br />
finansiär har satt upp. Att detta inte är någon omöjlig uppgift visas exempelvis<br />
<strong>av</strong> att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing och konstnärligt utvecklingsarbete har<br />
fått visst utrymme i det interaktiva institut som byggts upp med enheter i<br />
Göteborg, Malmö, Stockholm respektive Umeå med medel från SSF. Men<br />
det allmänna mönstret är att <strong>hum</strong>anistiska forskare bara sällan deltager i de<br />
riktigt stora tvärvetenskapliga programmen. O<strong>av</strong>sett var ansvaret ligger –<br />
både <strong>hum</strong>anister och finansiärer kan nog ha anledning att reflektera över<br />
sina relationer – så är detta förhållande otillfredsställande, och bedömargruppen<br />
har anledning att återkomma till frågan om på vilket sätt <strong>hum</strong>anisterna<br />
i Göteborg skulle kunna agera för att bli mer delaktiga i utvecklingen.
Change language