Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
30 Den humanistiska forskningens villkor teknik 16,2). Humanioras andel av vetenskapsområdet särredovisas inte – fördelningsbesluten fattas av lärosätenas styrelser – men det finns ingen anledning att tro att det som enligt svensk definition räknas till humaniora skulle avsevärt ha minskat sin andel. Om utvecklingen under 1990-talet kan eljest generellt sägas att forskningsrådens relativa ställning har försvagats. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets beviljningar har emellertid efter nedskärningarna kunnat stabilisera sina anslag på en nivå av omkring 210 miljoner; detta belopp är således omkring en sjundedel så stort som de direkta statsanslagen till universitet och högskolor för motsvarande vetenskapsområde. Också de nordiska programmen som NorFA, NOS-H och NOS-S spelar alltfort en viktig roll. En ny stark aktörsgrupp har uppträtt i form av forskningsstiftelserna (KK, STINT, MISTRA, SSF, Riksbankens Jubileumsfonds kulturvetenskap liga donation, Vårdal m. fl.). Medlen till dem kom från de i början av 1990-talet upplösta löntagarfonderna. Dessa och andra stiftelser, främst Wallen bergstiftelserna, svarade under slutet av 1990-talet för årliga utbetalningar omfattande omkring 3 miljarder kronor, ett belopp betydligt större än det som de statliga forskningsråden tillsammans utdelade. Som en jämförelse kan nämnas att de direkta forskningsanslagen till universiteten och högskolorna omfattar 6,8 miljarder (2000), och att den totala mängden forskning utförd inom högskolan ligger på 16 miljarder. I denna ingår även ESF- (European Science Foundation) och EU-finansierad forskning, vilken vuxit väsentligt under 1990-talets andra hälft. Genom motfinansiering inom ramen för strukturfonderna kan svenska regioner frigöra ytterligare medel för FoU, en tendens som märks tydligt i flera av de s.k. tillväxtavtal vilka regionerna år 2000 tecknat med den svenska regeringen. Här pågår ett arbete i Västra Götalands län där även Göteborgs universitet bidrar. Humanioras bidrag är inte omfattande, men förekommer dock, främst genom vissa initiativ på det historiska och kulturhistoriska området. Stiftelsernas utbetalningar, särskilt de från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, som är den klart största finansiären, går i allt väsentligt till naturvetenskaplig, teknisk och biomedicinsk forskning. Bidragen har emellertid ökat väsentligt också till humaniora genom insatser från Riksbankens Jubileumsfond. År 1993 beslutade Sveriges riksdag att ytterligare en donation skulle tillföras RJ i syfte att främja forskning inom de så kallade kulturvetenskaperna. Medel ur den kulturvetenskapliga donationen beviljades första gången 1994. RJ har dessutom tre mindre donationer för forskning. RJ har de senaste åren kraftigt ökat sina beviljningar. Så sent som 1994 fördelades 22 miljoner kronor till humaniora. År 2000 var de totala
Den humanistiska forskningens villkor RJ-beviljningarna uppe i 450 miljoner kronor till forskningsändamål, vilket var 200 miljoner mer än 1998. Ökningen på senare år har flera orsaker: RJ:s styrelse har beslutat om en engångsavsättning för rekrytering av 50 yngre forskare med doktorsexamen, en forskarskola i moderna språk har inrättats och stora infrastrukturstöd har beviljats. Samtidigt som de anslagna medlen har ökat totalt sett har insatserna till förmån just för humanistisk forskning förstärkts än mer påtagligt. Ännu vid 1990-talets mitt tillföll endast en fjärdedel av RJ:s medel humaniora, medan andelen 1999 uppgick till 58 procent; ungefär 40 procent tilldelades samhällsvetenskap och juridik. Förutom kraftigt ökade forskningsutbetalningar har RJ gjort riktade satsningar på doktorandtjänster, på postdoktorala stipendier och på språkvetenskapliga forskarskolor. Även i Göteborg syns effekter av dessa satsningar med flera nya tjänster. Av de totala externa forskningsmedlen till humaniora i Göteborg, 55 miljoner kronor 1999, kommer en betydande andel just från RJ. Karakteristiskt för RJ:s ökade utbetalningar är att de går till större forskningsprogram, särskilda forskarskolor eller liknande. I den mån andra stiftelser beviljar medel till humanistisk forskning är mönstret likartat: det är som delar av större program och satsningar humanister kan få del av resurserna. Inom stiftelser som KK (kunskap och kompetensutveckling), MISTRA (miljöstrategisk forskning) eller SSF, med sammanlagda betalningar på omkring 1,5 miljarder per år, förekommer överhuvudtaget inte separata mindre humanistprojekt. Under de kommande åren genomförs ännu en betydande förändring i forskningsfinansieringen. Efter en proposition i mars 2000 och ett principbeslut av riksdagen i juni kommer under 2001 en ny organisation för forskningsråden att implementeras. Ett Vetenskapsråd inrättas med en överordnad roll och vissa egna resurser för flexibla och riktade insatser särskilt mot nya områden. Under Vetenskapsrådet skall sortera tre forskningsråd: för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, för teknisk och naturvetenskaplig forskning samt för medicinsk forskning. Dessa kommer att ha egna resurser. Därutöver kommer en särskild innovationsmyndighet och två råd för sektorsforskning. Enligt den senaste forskningspropositionen, Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3), kommer Vetenskapsrådet att tilldelas ökade resurser, omkring 500 miljoner under de närmaste åren, ur det totala statsanslaget för forskning och utvecklingsarbete. Genom att utsätta forskningsmedlen för konkurrens, via Vetenskapsrådet och de olika ämnesråden, kan i princip alla universitet och högskolor känna sig kallade i försöken att ta del av dem. Regeringen favoriserar således inte med denna satsning de nyaste universiteten, vilka fått sin status under 1997 och 1998. 31
- Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 20 and 21: 20 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
RJ-beviljningarna uppe i 450 miljoner kronor till <strong>forskn</strong>ingsändamål, vilket<br />
var 200 miljoner mer än 1998. Ökningen på senare år har flera orsaker:<br />
RJ:s styrelse har beslutat om en engångs<strong>av</strong>sättning för rekrytering <strong>av</strong> 50<br />
yngre forskare med doktorsexamen, en forskarskola i moderna språk har<br />
inrättats och stora infrastrukturstöd har beviljats. Samtidigt som de anslagna<br />
medlen har ökat totalt sett har insatserna till förmån just för <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing förstärkts än mer påtagligt. Ännu vid 1990-talets mitt tillföll<br />
endast en fjärdedel <strong>av</strong> RJ:s medel <strong>hum</strong>aniora, medan andelen 1999 uppgick<br />
till 58 procent; ungefär 40 procent tilldelades samhällsvetenskap och<br />
juridik.<br />
Förutom kraftigt ökade <strong>forskn</strong>ingsutbetalningar har RJ gjort riktade<br />
satsningar på doktorandtjänster, på postdoktorala stipendier och på<br />
språkvetenskapliga forskarskolor. Även i Göteborg syns effekter <strong>av</strong> dessa<br />
satsningar med flera nya tjänster. Av de totala externa <strong>forskn</strong>ingsmedlen till<br />
<strong>hum</strong>aniora i Göteborg, 55 miljoner kronor 1999, kommer en betydande<br />
andel just från RJ. Karakteristiskt för RJ:s ökade utbetalningar är att de går<br />
till större <strong>forskn</strong>ingsprogram, särskilda forskarskolor eller liknande. I den<br />
mån andra stiftelser beviljar medel till <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing är mönstret<br />
likartat: det är som delar <strong>av</strong> större program och satsningar <strong>hum</strong>anister kan<br />
få del <strong>av</strong> resurserna. Inom stiftelser som KK (kunskap och kompetensutveckling),<br />
MISTRA (miljöstrategisk <strong>forskn</strong>ing) eller SSF, med sammanlagda<br />
betalningar på omkring 1,5 miljarder per år, förekommer överhuvudtaget<br />
inte separata mindre <strong>hum</strong>anistprojekt.<br />
Under de kommande åren genomförs ännu en betydande förändring i<br />
<strong>forskn</strong>ingsfinansieringen. Efter en proposition i mars 2000 och ett principbeslut<br />
<strong>av</strong> riksdagen i juni kommer under 2001 en ny organisation för<br />
<strong>forskn</strong>ingsråden att implementeras. Ett Vetenskapsråd inrättas med en<br />
överordnad roll och vissa egna resurser för flexibla och riktade insatser särskilt<br />
mot nya områden. Under Vetenskapsrådet skall sortera tre <strong>forskn</strong>ingsråd:<br />
för <strong>hum</strong>anistisk och samhällsvetenskaplig <strong>forskn</strong>ing, för teknisk och<br />
naturvetenskaplig <strong>forskn</strong>ing samt för medicinsk <strong>forskn</strong>ing. Dessa kommer<br />
att ha egna resurser. Därutöver kommer en särskild innovationsmyndighet<br />
och två råd för sektors<strong>forskn</strong>ing.<br />
Enligt den senaste <strong>forskn</strong>ingspropositionen, Forskning och förnyelse (prop.<br />
2000/01:3), kommer Vetenskapsrådet att tilldelas ökade resurser, omkring<br />
500 miljoner under de närmaste åren, ur det totala statsanslaget för <strong>forskn</strong>ing<br />
och utvecklingsarbete. Genom att utsätta <strong>forskn</strong>ingsmedlen för konkurrens,<br />
via Vetenskapsrådet och de olika ämnesråden, kan i princip alla<br />
universitet och högskolor känna sig kallade i försöken att ta del <strong>av</strong> dem.<br />
Regeringen f<strong>av</strong>oriserar således inte med denna satsning de nyaste universiteten,<br />
vilka fått sin status under 1997 och 1998.<br />
31
Change language