Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
26<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
samspelet mellan universitet och regi onal utveckling. Men den kanske<br />
mest remarkabla expansionen har skett i kultursektorn, som starkt bidragit<br />
till stadens attraktivitet.<br />
Universitetsstaden Lund präglas <strong>av</strong> en liknande utveckling och även där<br />
spelar kultur, stadsmiljö och andra kvalitativa egenskaper hos staden en<br />
väsentlig roll. Liknande förhållanden kan rapporteras från flera universitetsstäder<br />
runtom i Europa.<br />
Kultur tycks vara ett <strong>av</strong> de kännetecken som finns hos expansiva regioner.<br />
Scener, museer och andra stora kulturanläggningar har fasta kostnader som<br />
kräver hög beläggning och höga biljettpriser, och dessutom ofta subventioner<br />
och sponsorer. Av detta skäl finnas de främst i stora städer, vilkas attraktivitet<br />
både för turism och boende delvis beror <strong>av</strong> förekomsten <strong>av</strong> dessa<br />
anläggningar. Ändå finns undantag, förtätningar <strong>av</strong> kulturliv och skapande<br />
också i mindre städer, vilket Lund och Umeå är exempel på. I det glest<br />
befolkade Nordamerika är detta ett välkänt mönster. Mindre och medelstora<br />
städer kan upprätthålla ett mångsidigt och vitalt kulturliv i kraft <strong>av</strong><br />
närvaron <strong>av</strong> ett universitet.<br />
Detta resonemang utgör också ett argument för en bredare syn på universitetens<br />
uppgifter och repertoar, och även på <strong>hum</strong>anioras roll. Man<br />
föreställer sig lätt att en högskola eller ett universitet som skall kunna åstadkomma<br />
regional dynamik skall ägna sig åt ekono miskt matnyttiga verksamheter<br />
som teknik och naturvetenskap. Men om kulturlivet är <strong>av</strong> vikt för<br />
stadens attraktivitet och för den lokala in no vationsmiljön, så måste man<br />
också ställa frågan om hur en lokal kulturmiljö påverkas <strong>av</strong> universitetet<br />
och vice versa. Kulturlivet kan visserligen samarbeta med vilket kunskapsområde<br />
som helst. Konstnärer utnyttjar geologi och hjärn<strong>forskn</strong>ing lika<br />
väl som konstvetenskap. Men det är svårt att komma ifrån att <strong>hum</strong>anistisk<br />
och konstnärlig utbildning och <strong>forskn</strong>ing lockar människor med ett ådagalagt<br />
intresse för kultur. Konststuderande sätter upp gallerier, filmstudenter<br />
startar filmstudios, <strong>forskn</strong>ingsinstitutionerna anordnar seminarieserier<br />
och symposier som lockar kulturlivets utövare. Samarbete mellan <strong>forskn</strong>ing,<br />
folkbildning och utövande konst kan spira. Genom samverkan med<br />
kommun, landsting, myndigheter och näringsliv kan lokal och regional<br />
finansiering åstadkommas för projekt och aktiviteter som höjer livskvaliteten<br />
och drar positiv uppmärksamhet till platsen.<br />
Humanistisk <strong>forskn</strong>ing utgör en grundval – en <strong>av</strong> flera – för framväxten<br />
<strong>av</strong> en kulturell och intellektuell ”infrastruktur” på en plats. En forskargrupp<br />
vid KTH:s institution för regional planering har nyligen i en studie<br />
kunnat visa hur <strong>hum</strong>anistiskt utbildade personer i stockholmsregionen<br />
på ett påtagligt sätt bidrar till regionens entreprenörskultur och kultur-
Change language